Att organisera för skolframgång Maria Jarl Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Plug In GR 28 februari 2018
Fyra punkter 1. Vilka frågor ville vi får svar på? 2. Hur genomförde vi studien? 3. Vilka resultat kom vi fram till? 4. Vad betyder resultaten? Slutsatser?
Bakgrunden till studien (1) Kunskapsresultaten har försämrats, resultatskillnaderna mellan enskilda skolor har ökat Bilden av skolan domineras av en skola i kris och de fallande kunskapsresultaten står i fokus Nyckeln till en djupare förståelse för hur svensk skola kan stärkas ligger i att studera hur skolor bedriver och organiserar sin verksamhet
Den internationella forskningen om skolframgång dominerades länge av idén om att resultatskillnaderna kunde förklaras med elevfaktorer Växande intresse för skolans självständiga betydelse Forskning om skoleffektivitet och forskning om skolförbättring Systematiska jämförelser saknas
Vår studie (2) Vi studerar skolor som lokala organisationer Vi gör jämförelser mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor Vi studerar hur skolorna har organiserat sin verksamhet under en längre tidsperiod (från 2013/2014 och 10-15 år bakåt i tiden) Med utgångspunkt i det nyinstitutionella perspektivet antar vi att skolor utvecklar specifika institutionella profiler
Skolor har valts mot bakgrund av deras resultatutveckling under perioden 1998-2011 (medelvärdesförändring i meritvärde) Kontrollerade för elevens migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå (plus kompletterande test avseende risk för betygsinflation) Kompletterande information om skolorna från Skolinspektionen, media, hemsidor i syfte att validera den statistiska analysen och att identifiera jämförbara par av skolor
Storstadsområden Positiv resultatutveckling Aspskolan + 1,75 Bokskolan + 1,44 Icke storstadsområden Cikoriaskolan + 2,07 Daggrosskolan + 1,82 Negativ resultatutveckling Ekskolan 1,81 Fläderskolan 1,16 Granskolan 1,46 Hasselskolan 1,32
119 intervjuer med rektorer och lärare samt förvaltningschefer/motsvarande Kartlagt den interna organisationen: ledningsfunktioner, lärares arbete, undervisningen Vad kännetecknar organiseringen av verksamheten på de båda typerna av skolor?
De framgångsrika skolorna (3) På de framgångsrika skolorna är ledningen målinriktad och kollektiv, det vill säga utövas av många i kollegiet, och den sker i dialog med förvaltningsledningen kännetecknas lärarnas arbete av samarbete och deltagande i kritisk och öppen diskussion bedrivs undervisningen utifrån höga förväntningarna på eleverna och anpassas efter vad man aktivt har tagit reda på om elevernas förutsättningar och tidigare resultat
Sammanfattningsvis kännetecknas de framgångsrika skolorna av samordning och samförstånd På de framgångsrika skolorna finns det gemensamma normer om samarbete och stöd mellan kollegor och på gemensamma föreställningar om att elevernas lärande och resultat står i fokus, men reglerna kan variera (till omfattning och innehåll)
De icke framgångsrika skolorna (3) På de icke framgångsrika skolorna är ledningen i ständig förändring med en stor omsättning på rektorer och det saknas en välfungerande dialog med förvaltningsledningen arbetar lärarna till största delen ensamma men ibland tillsammans med några få kollegor eller tillsammans i mindre grupper är det mycket annat som tar fokus vid sidan av undervisningen och elevernas resultatutveckling och man lägger stort ansvar på eleverna själva för hur det går i skolan
Sammanfattningsvis kännetecknas de icke framgångsrika skolorna av intresseskillnader och särordning De icke framgångsrika skolorna kännetecknas av gemensamma normer om att ta ansvar för det egna klassrummet och sitt eget arbete och av olika föreställningar om lärarnas och verksamhetens uppdrag och tydliga och bestående regler saknas
Jämförelsen Vi ser tydliga skillnader mellan de två typerna av skolor Skillnaderna har dessutom funnits under lång tid, i båda typerna av skolor beskriver man verksamheten på ungefär samma sätt under den period vi studerat På de framgångsrika skolorna berättar man om en eller flera medarbetare som har stakat ut en färdriktning, att man har identifierat mål för verksamheten som har kunnat vara styrande för hur den organiserats
Elevernas lärmiljö, framgångsrika skolor: Eleverna möts av höga förväntningar, från lärare och rektorer. De vet vad som väntas av dem, såväl i lärandesituationen som i sociala sammanhang. De möts av liknande undervisningsupplägg över årskursoch ämnesgränser. Elevernas utmaningar och möjligheter i lärandet är kända av fler i lärarkollektivet än dem de möter i klassrummet. Sammantaget skapar det en en stabilitet och kontinuitet i elevernas lärandemiljö som är gynnsam för lärandet.
Elevernas lärmiljö, icke framgångsrika skolor: Eleverna möts av olika förväntningar från olika lärare. Undervisningsmiljöerna skiljer sig åt över stadie- och ämnesgränserna. De möts inte av samma höga förväntningar på vad de kan prestera och de kan inte vara förvissade om att deras utmaningar och möjligheter är kända av fler i personalen än dem de dagligen möter. De skapar en splittrad lärandemiljö där stort ansvar läggs på den enskilda eleven.
Våra rekommendationer (4) Vad kan rektorer och lärare göra? Lär känna verksamhetens lokala förutsättningar Kartlägg resultat och förutsättningar för elevernas lärande Kartlägg lärares och rektorers förmåga att samarbeta och driva förändringsarbete Det går att förändra etablerade normer men behövs hjälp utifrån?
Vad kan huvudmännen göra? Tillhandhåller huvudmannen rätt förutsättningar? Lärarrekrytering: vad betyder den ökade rörligheten bland lärare och skolledare i sammanhanget? Stänga skolor som inte fungerar?
Till sist Tilltron till sina och kollegornas möjligheter att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande på framgångsrika skolor måste lyftas fram Men våga också diskutera varför det finns skolor där elevernas lärande och kunskapsutveckling inte är i fokus för verksamheten Politiskt initierade reformer på bekostnad av kontinuerligt samtal om professionens huvuduppgifter?