PLYMERER Naturliga polymerer: RNA Sytetiska polymerer: Stärkelse, ellulosa, Proteier, DNA, Plaster, Sytetgummi Additiospolymeriserig Polyetyle Moomer 2 2 + 2 2 100-400 o 1000 atm PE Akryl Teflo 2 N akryloitril F 2 F 2 2 N 2 N tertrafluorete 2 N! PTFE Viylplaster 2 l 2 3 viylklorid viylacetat! PV! PVA 3 Plexiglas 2 3 metylmetakrylat opolymerer: två olika moomerer Ex. Gummi av 1,3-butadie 2 2 och styre Ph 2 Några valiga plaster och deras födelseår +! 2 2 2 P h elluloid (cellulosaitrat) 1869 ellulosaacetat 1927 PV 1927 Polystyre 1930 Polyete, LD 1933 Akrylplast(plexiglas) 1933 Nylo 1938 Polyureta 1940 Teflo 1941 Siliko 1942 Polyete, D 1955 Polyprope 1957
Kodesatiospolymeriserig Moomerer som bildar polymerer geom avspjälkig av små molekyler t.ex. vatte Nylo Polyamid mella hexametylediami och adipisyra 2 4 N 2 N 2 6 PET Kevlar - e polyamid N Polyester mella Etyleglykol och Tereftalsyra 2 2 N N N Bakelit Feol och formaldehyd 2 2 2 2 2 2 Additiospolymeriserig Radikalmekaism 1) Iitiator bildar fria radikaler 2) Kedjereaktioe: Radikal reagerar med alke och geererar y radikal 3) Termierig: två radikaler slås ihop och kedjereaktioe stoppas Iitierig R R 2 R Polymeriserig R + 2 2 R 2 2 2 2 R 2 2 2 2 Termierig 2 2 + 2 2 2 2 2 2
Katjomekaism Alke moomer geererar i sur lösig e katjo, som attackeras av y alke, som i si tur ger y katjo, osv. Ajomekaism fis äve Polymerkedjor ka vara lilära, greade eller korsläkade
uvudtyper av plaster Termoplaster: ärdplaster: återfår egeskaper efter uppvärmig, är lösliga i orgaiska lösigsmedel Lijär struktur trådformiga med svaga attraktioskrafter mella trådara. Dessa bryts vid värme. Ex. PE, PP, PV Plaste är valige amorf, dvs oregelbudet ordad, me ka vara semikristalli. Trifuktioella molekyler ka ge tvärbibdig. Söderdelas vid uppvärmig och är ej lösliga Är e tvärbude polymer, de slutliga härdige fås ofta vid upphettad "formig" då de slutliga tvärbidige erhålls. Exempel på valiga plaster PE polyete Livsmedelsfolie PP polyprope ård (isotaktisk) t.ex. Plaststolar, hushållsburkar, bildelar 50 % kristalli PV Viylplast Styv: Avloppsrör, kotakter mm Mjuk: Golvmattor, dukar (iehåller ofta dioktylftalater som mjukgörare) PF Feoplast (Bakelit) ärdplast (kodeserad) Lamiat, saitetsgods, el-material PS polystyre fta som co-polymer Egågsbägare, skumplast + butadie Bildäck + akryloitril+ butadie (ABS-plast) jälmar
+ akryloitril (sa-plast) ushållsartiklar lika variatioer av tillsatser, sk mjukgörare, bidrar äve till att olika plaster ka göras mjukare, t ex PV. Exempel är derivat av ftalsyra: DEP, Dihexyletylftalat Reproduktiosstörade Diisodekylftalat Aväds umera ARALDITE ett epoxylim av två kompoettyp Epoxide = Trerig med syre, öppas av e diamiföreig som reagerar till e ätvekrkspolymer ögtemperaturpolymerer: Tål temperaturer över 300. Ex.
Formsprutig: ärdplaster efterarbetas med värme för ytterligare tvärbidigsprocesser Fördeli g av polymerproduktioe (1997) Typ av polymer Adel (%) Termoplaster (ej fibrer) 77 Sytetfiber 11 ärdplaster 9 Sytetiskt gummi 1,5 Källa: Molekyler i mäiskas tjäst, Ellervik et al Specifik polymer polyete (31 %) polyprope(l4 %) polyviylklorid(l4 %) polystyre (12 %) polyester (5 %) polyamid (1 %) polyester (4 %) polyamid (ylo) (3 %) polyalkees (3 %) akryl (1 %) feol-formaldehyd (4 %) urea-formaldehyd (2 %) omättade polyestrar (2 %) epoxiplaster(l %) styre-butadie (1 %) polybutadie (0,5 %)
APPENDIX: TABELL: INDELNING AV PLYMERA MATERIAL http://lotse.ivf.se/?path=/koslotse/bok/kap2/materialkategorier/polymerer.html
Urval av kommersiella polymerer i historisk tidsordig 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Bakelit (elektrisk isolator i strömbrytare) Urea-formaldehydplast (komposit med trä i möbler) Melami (köksutrustig och köksiredig) Neopregummi (slagar, däck) Polystyre (frigolit) Gread polyete (textil och förpackigsmaterial) Polyureta (möbelstoppig) Nylo-6,6 (textil) Polyviylklorid (PV, golvmattor) Polyetyletereftalat (PET. återviigsflaskor) Polytetrafluoretyle (PTFE eller Teflo, belägg. i kokkärl) Siliko (implatat) Epoxiplaster (båtskrov) PET-fiber (fleecetyg) s Spadex elastomer (lycra, sport- och uderkläder) Liär polyete (flaskor, slagar) Polykarboat(skyddsglasögo) Polyoxymetyle (delri, kostruktiosmateriai) Kevlar (skyddsvästar) Starka kolfiber frå polyakryloitril (kostruktiosmaterial) Dopade polyailier och polyacetyleer (elektriskt ledade) Bioedbrytbara polymerer (miljöväliga egågsmaterial) ögtemperaturpolymerer (kostruktiosmaterial i kemiidustri) Specialpolymerer (membra, optik med mera) Källa: Molekyler i mäiskas tjäst, Ellervik et al