DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013



Relevanta dokument
DHS Den hållbara kunskapsstaden

Hur bygger vi en ny stad?

Brunnshög - en ny stadsdel i Lund. visionsbild Brunnshög: Atkins

Kunskapsstråket. En unik position

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag


Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Gottsundaområdet Planprogram



Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren


Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT


Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011


På hållbar väg i Norrköpings kommun

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Hållbara städer - så bygger vi nytt

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad Liselott Eriksson Park- och naturenheten

Arbetsgång Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden. Datum: Projektledare: Sara Eresund

Miljöprofil


ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Fem förslag har blivit ett

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Skanska och de globala målen

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem

Västerbro projektforum. 26 januari 2018

Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 30juni

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( )

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

BORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16. Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

Inriktning för Stadsutvecklingsprojektet

Social konsekvensanalys

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

redovisad som kommer att planeras i fortsatt samverkan mellan parterna.

Cykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara Järva. Genomförandebeslut.

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län

Verksamhetsplan

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Emma Gren Planarkitekt. Erik Skagerlund Exploateringsstrateg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Citylab - What s in it for me?

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

Strategiska planen

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Tävlingsinstruktioner

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Norra centrum, Fisksätravägen, Fisksätra Detaljplan för Norra centrum, Fisksätra, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden

Transkript:

DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013 KONTAKTUPPGIFTER PROGRAMÄGARENS KONTAKTUPPGIFTER Programägare Lunds kommun Kontaktperson Eva Dalman Postadress Box 41 Postnummer och postort 221 oo Lund Telefon 046 35 58 39 E-post eva.dalman@lund.se Uppföljningsmall Sidan 1 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

BAKGRUND Utbyggnadsområdet Lund NE/Brunnshög ligger i nordöstra delen av Lund invid de nya internationella forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Området omfattar cirka 225 hektar mark och där kommer att finnas 50 000 människor som bor eller arbetar i området om 40 år när det förväntas vara fullt utbyggt. Etapp 1, kvarteret Solbjer, innehåller cirka 100 000 kvm BTA byggrätter. ÅTGÄRDSPERIOD Startdatum 2010-01-01 Slutdatum 2013-12-31 ÅTGÄRDSBESKRIVNING Bidragsberättigade åtgärd enligt ansökan. Uppföljningsmall Sidan 2 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden: A: Skapa en portfölj av specifika projekt som alla är av typen demoprojekt Mål: att i varje etapp ge markupplåtelse för minst två spetsprojekt - att genom nyskapande stadsplanering kunna ge incitament för nya och etablerade aktörer att testa idéer i Lund NE/Brunnshög (2010-2013) - att kommunicera hållbarhetskonceptet brett för att sprida budskapet att det är ett område där nya idéer kan och får prövas (2010-2013) - att genom riktade markanvisningar ge förutsättningar för att kunna genomföra små demoprojekt med hållbarhetsinriktning (2010-2013) B: Skapa en ny projektorganisation med en samverkansprocess Mål: Att få till stånd ett samhällsbyggande som kännetecknas av ett helhetstänkande där sektorsintressen underordnas de övergripande målen om att skapa en promenadstad för innovation och möten. - att utveckla en inomkommunal organisation som minskar inriktningen mot bevakning av intressen och ersätter det med en inriktning mot samarbete och kunskapsdelning (2010-2013) C: Genomföra ett systematiskt arbete från vision via genomförande och utvärdering Mål: att tydligt beskriva vision genomförande och utvärdering av de etapper som planeras och genomförs 2010-2015. - att i ett ramprogram beskriva visioner mål och genomförande för utbyggnaden av stadsdelen (2010-2011) - att fastställa specifika mål för de prioriterade fokusområdena och i samband med framtagande av strukturplan och detaljplaner konsekvensbeskriva vart och ett av dem (2010-2013) - att etablera rutiner för uppföljning av respektive fokusområdes mål och de ingående projektens mål för att kunna presentera en helhetsbild av projektets resultat (2010-2013) - att stegvis bygga upp en kunskapsbank kring uppnådda resultat, icke-uppnådda resultat samt kontinuerlig forskningsinventering och omvärldsanalys för att gradvis höja kvalitet och prestanda på de genomförda projekten (2011-2013) D: Att ha en tydlig aktörssamverkan Mål: att skapa en mycket bred aktörssamverkan mellan länsstyrelse, kommun, Uppföljningsmall Sidan 3 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

byggherrar, entreprenörer, konsulter och medborgare. - att skapa ett öppet forum Lund NE/Brunnshög (2010-2013) - att driva byggherregrupper, idégrupper och dialoggrupper med omkringboende (2010-2013) 2. Energibalans i nybyggnadsområde Mål: att analysera förutsättningarna för hållbart energisystem för Lund NE/ Brunnhög. - - att analysera förutsättningarna för ett hållbart energissystem för Lund NE/Brunnshög baserat på lågt energibehov, stor andel förnyelsebar energi, hållbara transporter samt slutna kretslopp (2010-2011) - - att identifiera viktiga aktiviteter av kvalitativ karaktär, viktiga för måluppfyllelse för konceptet (2010-2011) 3. Hållbar urban mobilitet: A: Utveckla potentialen för den stadsintegrerade spårvägen Lundalänken Mål: att utveckla koncept för hållplatserna så att de erbjuder mer service än idag - att utveckla Lundalänkskonceptet som en integrerad del av staden. Framförallt ta fram koncept och särskilda insatser for planeringen av hållplatser så att de blir en naturlig del i stadsbyggandet. Hållplatserna ska bli samlingspunkter inte enbart för kollektivresande utan också för service, information och möten (2010-2013) B: Samhällsplanering för hållbar mobilitet Mål: att vidareutveckla det pågående arbetet med implementering av bilsnål samhällsplanering i planarbetet. - att ta fram en Mobilitetsplan för hållbara transporter som kommunen, byggherrar och fastighetsägare ställer sig bakom (2011-2012) C: Integrerad beteendepåverkan Mål: att beteendepåverkan för hållbara transporter blir ett gemensamt ansvar mellan kommunen, fastighetsägare och arbetsgivare och att arbetet integreras i dessa aktörers ordinarie verksamhet. - att fördjupa arbetet med beteendepåverkansinsatser mot medborgare, framtida boende, företag och andra aktörer som förväntas köpa mark i området (2010-2013) D: IT for hållbar mobilitet Uppföljningsmall Sidan 4 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

Mål:att ta fram en IT-struktur som förbättrar tillgängligheten och minskar behovet av resande för boende och arbetande - att planera och samverka för en gemensam IT struktur. Särskilt fokus läggs på IT applikationernas integrering i stadsbyggnadsprocessen (2011-2013) PROJEKTMÅL FÖR 2010 Målen som ska uppnås under året 1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden - Att göra en inbjudan till byggherrar att kunna genomföra utvecklingsprojekt i Lund NE/Brunnshög - Att följa kommunikationsplanen (bilaga 1) för att skapa en bred insikt om att Lund NE/Brunnshög är ett stadsområde där nya hållbarhetskoncept ska kunna prövas - Att ha etablerat en organisation för projektet inom kommunen - Att ta fram en ny strukturplan för promenadstad och hållbart stadsbyggande som ska ligga till grund för ett ramprogram - Att ta fram en plan för etapp 1 i utbyggnaden som ger incitament till nytänkande - Att ha etablerat en byggherregrupp 2. Energibalans i nybyggnadsområden - Att planera för och genomföra ett konsultuppdrag där förutsättningarna för att skapa ett hållbart energiförsörjnings- och energianvändningssystem för Brunnshög utreds. - Att dra slutsatser och sammanställa en lista över möjliga åtgärder utifrån konsultrapporten. 3. Hållbar urban mobilitet - Att ta fram vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE ÅRLIG ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE Arbets- och tidsplan för det som ska genomföras. Vad ska utföras och när ska det utföras? Viktiga händelser (milstolpar) för åtgärden. 2010 Delprojekt 1 Inbjudan till byggherrar om små byggrätter för utvecklingsprojekt - dec 2010 Färdig organisationplan för projektet feb 2010 Färdig ny strukturplan med konsekvensanalys för hållbarhet nov 2010 Underlag för detaljplanering av etapp 1, kv Solbjer (planskiss, trafiklösningar, grönstruktur) nov 2010 Uppföljningsmall Sidan 5 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

Tre genomförda byggherremöten under 2010. Delprojekt 2 Att planera, handla upp och dra slutsatser från en konsultrapport om hållbar energi i Brunnshög. Delprojekt 3 Att ha lagt fast vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög. UPPFÖLJNING Avstämning Nr 1 Avstämning Nr 2 Avstämning Nr 3 Slutrapport Datum 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2012 12-31 NULÄGESRAPPORT Beskrivning av statusen för åtgärden. Avstämning 2010-01-01-2010-12-31 Genomförda åtgärder 2010 Generella aktiviteter 1. Styrgruppsmöten 5 möten med den politiska styrgruppen genomfördes och en workshop kring hållbarhet. 01-27, 05-24, 08-12, 09-27, 10-18, 11-29 2. Ledningsgruppsmtöen: 01-13, 02-05, 02-25, 03-31, 04-22, 05-19, 06-09, 08-18, 09-08, 09-29, 10-27, 11-15, 12-08. 3. Avdelningschefsmöten: 01-21, 05-20, 08-18, 10-13, 11-17. 4. Projektgruppsmöten. Varje vecka har ett projektgruppsmöte hållits sammanlagt 33 stycken under 2010. Projektets organisation har sjösatts och en mötesstruktur har lagts fast. 5. Avstämningsmöte budget o ekonomi: 05-07, 09-16 Delprojekt 1 Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden Startmöte. Strukturplanen 06-10 Workshop vision och mål. Projektgruppsdagar med utvecklingstänk: 04-06, 06-15, 11-05 Projektplanering. Kontinuerlig under projektgruppsmöten. Byggherremöten: En byggherregrupp har bildats för första etappen av utbyggnaden och tre möten har ägt rum under året, varav ett som workshop kring hållbarhet.06-06, 08-31, 11-11. Kunskapsinsamling. Studieresor/studiebesök: + energihus i Åkarp 04-21, nollenergihus i Lund 05-21, Lomma hamn 06-21, Köpenhamn Carlsbergs utbyggnadsområde 08-23, Landskapslaboratoriet på SLU Alnarp 10-25, Köpenhamn 8-tallet och Rambölls nya huvudkontor 11-01, Malmö Västra Hamnen 11-16, Freiburg 11-24 11-26 Expertkonsultationer: Klas Tham 05-06, 09-22, Eva Sjölin 02-26, 03-31, 05-05, 09-07, 11-05, 12-06, 12-15. Hans Rosenlund 11-17. Malena Larsvall 11-16, Alexander Ståhle 12-14, Mats White, Sindre Magnusson, David Sim, Eivor Bucht 12-07. Samarbete med andra hållbarhetsprojekt i regionen: H+ och Hyllie 01-18, 02-02, 04-02, 09-21, 10-12, 12-14. Lomma hamn 05-08, 11-08, 12-17. Uppföljningsmall Sidan 6 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

Cykel och promenadstruktur för Brunnshög. Charretter för samsyn 03-08, 04-09, 06-29, 09-08 Konsultuppdrag Trafikutredningar för att skapa förutsättningar för promenad- och cykelstad (Ramböll, Tyréns), expertkonsulter hållbar stadsbyggnad (Malena Larsvall, Klas Tham, Gehl Architects, Johanna Enhörning, Sindre Vision, Arkplan Eva Sjölin, Spacescape AB). Illustrationer, texter, modell etc ( P & G Qvarnström, White, Lindberg Imagineering, Dynamic dog, Jimmy Olsson bild, Grafolin AV, Just Nu, Frankel management, Anna Klara Lundberg, David Wiles). Guider studiebesök ( Freiburg Futour/DE). Delprojektets mål har uppnåtts för 2010. - En byggherregrupp har etablerats och dialogen om hållbara Brunnshög inletts. - En inbjudan för små byggrätter av experimentkaraktär har framställts och skickats till samtliga byggherrar på Lunds kommuns intressentlista. - Kommunikationsplanen har följts och breda insatser för att sprida information om projektet har genomförts ( offentliga möten, riktade möten, föreläsningar, massmediakontakter, annonsering, studiebesök). - En ny struktur för promenad- och cykelstad har godkänts av den politiska styrgruppen som givit uppdraget att göra en ny hållbar strukturplan för Lund NE/Brunnshög. - En planskiss har tagits fram för kvarteret Solbjer (etapp 1 av utbyggnaden med cirka 100 000 kvm BTA). Planen är nyskapande och ger möjligheter för olika storlekar på byggrätterna, urban grönska, solenergi, trygghet, klimatanpassning och en blandning av verksamheter, boende och service). - Kunskapsnivån inom projektet har höjts genom möjligheten att anlita experter och konsulter samt genomföra studiebesök och studieresa detta har varit en förutsättning för att få höjd på idéarbetet och tillräckliga kunskaper för att kunna göra en ny strukturplan med främsta mål att stimulera gående och cykel. Delprojekt 2- Energibalans i nybyggnadsområde (Lunds Energi) Projektgruppsmöten Byggherremöten Analys och beräkningar Delprojektets mål har uppnåtts och delprojektet är avslutat. - En analys av förutsättningarna för ett hållbart energissystem i Brunnshög har gjorts. - En aktivitetslista har satts samman över kvalitativa åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen för ett hållbart energisystem i Brunnshög. Delprojekt 3- Hållbar urban mobilitet Seminarium med projektgrupp mobilitet 06-01 Kontinuerliga möten och workshops med projektgrupp mobilitet Föredrag för Malmö gatukontor 06-09 Föredrag på Transportforum 01-11 Delprojektets mål har uppnåtts för 2010. Under året har förslag till vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Lund NE/Brunnshög tagits fram. Förslaget har presenterats och diskuterats med tjänstemän, politiker och byggherrar, och kommer utgöra grunden i den mobilitetsplan som ska tas fram under 2011. Planeringen för spårväg på Lundalänken har intensifierats vad gäller både koncept och fysisk utformning, vilket kommer ge avtryck i pågående förstudie och programarbete för kv Solbjer. Uppföljningsmall Sidan 7 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

AVSTÄMNING AV TIDPLAN Beskrivning av hur den upprättade arbets- och tidplanen följs. Avstämning t.o.m. 2010-12-31 Delprojekt 1 ligger i fas med tidplanen. Delprojekt 2 är genomfört. Delprojekt 3 ligger något försenat. INFORMATIONSINSATSER Beskrivning av de folkbildnings- och/eller informationsinsatser samt jämställdheten i åtgärden. Studiebesök och spridning av erfarenhet Seminarier. Hållbara transporter 03-09, Kretslopp 08-31 Informationsmöten för medborgarna: 01-27, 02-15, 03-04, 06-14, 10-05 Föreläsningar för tjänstemän, specialister, föreningar: 26 st Utbildning (föreläsningar högskola, exjobbsstöd m m): 8 st Byggherrekontakter i form av enskilda möten: 29 st Massmedia, artiklar, annonser mm under 2010 Tidningsartiklar: Reportage i Byggindustrin, Sydsvenskan (2 st ett om hållbarhetsarbetet och ett om stadsdelens framväxt). Ett antal notiser i lokalpress. Radiointervju i lokalradion P4 morgonsänding om stadsdelens planering. Annonsering : Jobb och magt (Öresundsinstitutets tidskrift), bilaga till DI om Lund, SDS, Almedalen. BIDRAG TILL UPPFYLLANDE AV NATIONELLA MÅL Beskrivning av hur insatserna bidrar till uppfyllandet av nationella mål Miljökvalitetsmålen Planeringsprojektet syftar till att ett nytt hållbart stadsområde ska växa fram i Lund. Huvudsakligen bidrar projektet till att bidra till måluppfyllelse inom målet God bebyggd miljö: - Den nya strukturplanen ska ge förutsättningar för att bygga blandstad det innebär framför allt möjligheter att skapa kvarter där såväl bostäder som service och arbetsplatser kan lokaliseras utan att grundläggande kvaliteter, t ex utemiljö för bostäder, äventyras. - Blandstaden som planeras ska minska behovet av transporter genom att kunna erbjuda service, såväl butiker som rekreation, på nära håll. - En kulturhistorisk inventering pågår och kommer att resultera i ett kulturhistoriskt bevarandeprogram under 2011. - En långsiktigt hållbar stadsstruktur har tagits fram som har som övergripande mål att ge förutsättningar för en promenadstad där gångtrafikanters behov av skiftande sinnesintryck, korta siktlinjer och buller- och trafikstörningar beaktas fullt ut. Olika hållbarhetsaspekter som klimatförändringar, mikroklimatförhållanden, möjligheter att lokalisera bebyggelse så att solenergiproduktionen kan maximeras och behov av grönområden har vägts in. - Stadsdelen planeras utifrån en helhetssyn på hållbarhet. Den nya stadsstruktur som tagits fram har beaktat ekologisk hållbarhet, se ovan. Men också sociala hänsynstaganden vägdes in: en skala och grannskapsindelning som gynnar sociala revir, stråk och platser där de gående prioriteras för att gynna mänskliga möten, service och rekreation för att skapa lokala mötesplatser. Den ekonomiska hållbarheten handlar om flexibilitet och robusthet i planen för Uppföljningsmall Sidan 8 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

att säkra ekonomiska investeringar. Hälsofrågorna handlar om att skapa en stadsmiljö som bidrar till mer fysisk aktivitet genom att göra det lockande att promenera, löpträna, cykla och röra sig på olika sätt (lek- o idrottsplatser, rekreationsområde). - Infrastrukturen i den nya strukturen integreras i planeringsprocessen och syftar till att minska resursanvändningen och klimatpåverkan. En spårvagnslinje planeras för att höja kvaliteten på kollektivtrafiken och därmed minska bilberoendet. En sopsugsanläggning för samtliga fraktioner planeras för att höja servicenivån för de boende och minska transportbehovet. - Nya natur- och grönområden med tillgänglighet med spårvagnen planeras. De nya områdena kommer att förse Lund med ett naturområde med möjlighet till vandringsleder, cykelstigar och naturpedagogik m m. Inne i stadsstrukturen finns en struktur av parkrum med sinsemellan olika teman, t ex lek och idrott, sammanknutna med gröna länkar, lokalgator, med ett varierat grönt innehåll, exempelvis odling, häckar m m. - Transportanläggningarna, spårvagnslinjen och gatorna, lokaliseras så att de befintliga gårdarna längs den gamla riksvägen kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt. - Kollektivtrafiksystemet med spårvagn har valts för att få bästa möjliga miljöanpassning i hög kvaliet. Temat promenadstad sätter fotgängare och cyklister i fokus för planeringen. - Hälso och säkerhetsaspekter beaktas mer i kommande detaljplanering. Men förutsättningarna för att klara en hög kvalitet har beaktats. - Användningen av naturresurser ska ske på ett effektivt och miljöanpassat sätt. I detta skede innebär det främst att dagvattenhanteringen planeras för att fördröja vattnet så mycket som möjligt och att ianspråkstagandet av högklassig jord för byggande motiverat en hög exploateringsgrad samt att behovet av en strategi för att kompensera bortfallet av högproduktiv jordbruksmark blivit uppmärksammad. En sådan strategi kommer att ingå i det nya ramprogrammet som tas fram 2011. - Sopsugsanläggningen erbjuder en effektiv avfallsinsamling där möjligheten att återkoppla till den enskilda konsumenten utreds. En god slängkultur eftersträvas och kan stimuleras på olika vis. IT-lösningar kopplade till anläggningen kan ge feedback. Energipolitiska mål - Ett energiprogram för stadsdelen har tagits fram och målsättningen är att all värme och el ska produceras genom förnybar energi. - En miljöanpassad tankstation planeras som bl a ska förse stadsdelens fordon med förnybar energi. - Energieffektiviteten i bebyggelsen kommer att bli hög och motsvara en 20 procentig förbättring av prestandan i jämförelse med referensobjekt från 2008. Klimatmål - Stadsdelen kommer att försörjas med förnybara energikällor. Utsläpp av växthusgaser begränsas i stort sett till att genereras av trafik. Folkhälsopolitikens målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället Ingen direkt åtgärd ännu. En medborgardialog inleds 2011. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Stadsområdet planeras för en blandad bebyggelse för alla typer av hushåll, även ensamhushåll (studenter, äldre) och gruppbostäder. 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Stadsområdet planeras för att erbjuda barn och ungdomar möjlighet till stimulans genom mångfald av lek- och idrottsmöjligheter, kulturhus/bibliotek, konst i staden. 4. Miljöer och produkter I detta skede av planeringsprocessen inskränker sig möjligheterna till att planera för en sund utomhusmiljö genom att planera så att det skapas bilfria och bullerskyddade miljöer där luftkvaliteten blir extra god. 9. Fysisk aktivitet Uppföljningsmall Sidan 9 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

Den nya strukturplanen har som mål att prioritera de gåendes behov för att skapa förutsättningar för ett befolkat och händelserikt offentligt rum. Transportpolitikens övergripande mål Funktionsmål tillgänglighet - Kollektivtrafikplaneringen med prioriterade för de gående och satsningen på spårvägstrafik innebär att tillgängligheten blir god för att välja annat än den privata bilen blir goda. - Spårvägstrafik ger ökad bekvämlighet och kapacitet, vilket i sin tur innebär större trygghet och tillförlitlighet (inga fulla bussar som åker förbi). Hänsynsmål - Spårvägssatsningen bidrar till att uppfylla dessa mål, se ovan. Kulturpolitiska mål - I planeringsarbetet ingår en diskussion om hur påverkansmöjligheter kan byggas in i det offentliga rummet. Denna kommer att ingå i det ramprogram som tas fram under 2011. - Arkitekturpolitiska mål: i det övergripande program som en strukturplan är finns inga konkreta åtgärder ännu preciserade. Strukturplanen ger förutsättningar för att utveckla god arkitektur och spännande tillämpningar i det offentliga rummets utformning. De kulturhistoriska värdena som finns i området har inventerats och kommer att försvaras. De estetiska värdena är avgörande för framgången med att få till stånd den promenadstad som är det övergripande målet för planeringen. Variation, intryck, skönhet och stimulans är nyckelord när vi ska motiveras att promenera i stället för att åka bil. Det ramprogram som ska tas fram under 2011 kommer att innehålla skrivningar om arkitektonisk kvalitet, estetik och förhållningssätt. Övriga nationella mål av betydelse för hållbar stadsutveckling - Jämställdhet : inom projektet eftersträvas jämställdhet i samtliga grupper (projektgrupp, ledningsgrupp, styrgrupp). Dagssituationen är att de första två grupperna som består av tjänstemän, har lika många män som kvinnor. BILAGOR Sammanställning av eventuella bilagor. Datum Namn på filen Innehåller 110124 1. Brunnshög ekonomisk redovisning kort 2010 100111 2. Brunnhög kommunikationsplan 2010 Planen för årets kommunikation 2010 110127 3. Brunnshög delprojekt 1 Årsberättelse i bild 101018 4. Brunnshög Delprojekt 1 Ny strukturplan 2010 En sammanfattning av 2010 års ekonomi Konsekvensanalys inför beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott om ny strukturplan för cykel- och gångstad 110127 5. Brunnshög Delprojekt 2 Bildspel Bildspel som sammanfattar innehållet i den rapport om hållbart energisystem som tagits fram under året 110126 6. Brunnshög Delprojekt 2 Rapport hållbar energi LE Rapporten i kortversion som Lunds Energi tagit fram för hållbart energisystem i Lund NE/Brunnshög 110128 7. Brunnshög Delprojekt 2 Arbetsbeskrivning En sammanfattning om hur arbetet inom Lunds energi för att genomföra delprojekt gått till Uppföljningsmall Sidan 10 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

EKONOMISK UPPFÖLJNING EKONOMI DHS Bidrag Beviljat bidrag 1.470.000 Bidrags procenten är: 30 Mottaget bidrag nr 1 Mottaget bidrag nr 2 Mottaget bidrag nr 3 0 612.000 Egeninsats Egeninsatsen för åtgärden är 2010: 2.234.379 AVVIKELSER FORMELL PROJEKTAVVIKELSER/ÄNDRINGAR (Fylls i endast om detta förekommer) Inlämnad begäran om ändring avseende: Datum Diarienr på inlämnad begäran Godkänd / Avslagen Datum Diarienr på mottaget beslut Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden (sammanfattning) Det beviljade bidraget om 1,8 milj kronor ska reduceras till 1,63 milj kronor eftersom totalsumman för de åtgärder som beskrivs i ansökan 2009-11-16 blir 4,9 milj kronor och inte de 5,9 milj kr som felaktigt uppgivits i kostnadssammanställningen på sidan 1 i ansökan. INFORMELL PROJEKTAVVIKELSER Uppföljningsmall Sidan 11 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden som inte har digniteten att den föranleder en förändringsbegäran. ÖVRIGT ÖVRIGT ATT TILLÄGGA Uppföljningsmall Sidan 12 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00

Uppföljningsmall Sidan 13 av 13 Senast utskrivet 2014-07-10 10:13:00