MARKNADSDOMSTOLEN ÅRSREDOVISNING

MARKNADSDOMSTOLEN ÅRSREDOVISNING 2012

2 (34) Innehåll 1 Verksamhetsöversikt... 3 2 Rättslig prövning... 5 2.1 Marknadsdomstolens mål... 5 2.2 Återrapportering... 5 2.2.1 Antalet inkomna och avgjorda mål/ärenden per måltyp samt antal mål/ärenden i balans per måltyp... 6 2.2.2 Antal mål/ärenden som avskrivits med anledning av återkallelse per måltyp... 8 2.2.3 Prövningstillstånd... 9 2.2.4 Genomsnittlig tid i månader för avgjorda mål/ärenden... 9 2.2.5 Kostnad för domstolens prestationer per måltyp... 9 2.2.6 Intäkter fördelade per verksamhetsgren... 10 2.2.7 Antal mål/ärenden som ingivits av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket respektive enskild part per måltyp... 11 2.2.8 Antal pågående mål/ärenden där Marknadsdomstolen har begärt förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol eller inhämtat yttrande från Europeiska kommissionen... 12 2.2.9 I vilken utsträckning målen har nåtts... 12 3 Information... 13 3.1 Marknadsdomstolens mål... 13 3.2 Återrapportering... 14 3.2.1 Antal besökare per månad respektive totalt på Marknadsdomstolens webbplats jämfört med föregående år... 14 3.2.2 Kostnad för information... 15 4 Organisationsstyrning... 16 4.1 Ökad effektivitet... 16 5 Kompetensförsörjning... 16 6 Marknadsdomstolens avgöranden 2012... 19 6.1 Marknadsdomstolens domar 2012... 19 7 Resultaträkning... 24 8 Balansräkning... 25 9 Anslagsredovisning... 26 10 Tilläggsupplysningar och noter... 27 11 Noter... 29 12 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 33

3 (34) 1 Verksamhetsöversikt Marknadsdomstolen är en fristående specialdomstol som prövar mål och ärenden enligt bl.a. marknadsföringslagen (2008:486), MFL, konkurrenslagen (2008:579), KL, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Domstolen prövar flertalet mål som första och enda instans och ett antal mål som andra och sista instans. Marknadsdomstolens mål och avgöranden kan följaktligen inte överklagas, vilket innebär att domstolen svarar för den nationella prejudikatbildningen inom sina kompetensområden. När det gäller mål enligt MFL kan Konsumentombudsmannen och enskilda näringsidkare samt sammanslutningar av konsumenter, näringsidkare eller löntagare väcka talan vid Marknadsdomstolen om förbud vid vite avseende marknadsföringsåtgärder som strider mot lagen. I mål av detta slag är Marknadsdomstolen första och enda instans. I vissa fall väcks talan vid Stockholms tingsrätt, t.ex. när Konsumentombudsmannen väcker talan om marknadsstörningsavgift eller när ett företag väcker en skadeståndstalan i samband med en förbudstalan. Tingsrättens avgöranden kan överklagas till Marknadsdomstolen som alltså är sista instans i sådana mål. Vad gäller mål enligt KL kan Konkurrensverket bl.a. ålägga företag att upphöra med ett beteende som strider mot KL. Ett sådant beslut kan överklagas till Marknadsdomstolen. KKV kan vidare föra talan vid Stockholms tingsrätt, bl.a. om att få genomföra en undersökning hos ett företag för att utreda om det har överträtt förbuden i KL eller i artikel 101 och 102 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt (EUF-fördraget) och om att ett företag ska åläggas att betala en konkurrensskadeavgift på grund av en överträdelse mot KL eller EUF-fördraget. Tingsrättens beslut kan överklagas till Marknadsdomstolen. Beslutar Konkurrensverket i ett visst fall att inte vidta någon åtgärd med anledning av en anmälan om en påstådd överträdelse av KL, kan ett företag som berörs av en överträdelse väcka talan vid Marknadsdomstolen med yrkande om att domstolen ska ålägga ett företag att upphöra med en viss påtalad överträdelse av KL. Marknadsdomstolen är då både första och sista instans. Talan om förbud enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden tas upp av Marknadsdomstolen efter ansökan av Konsumentombudsmannen. Beslutar Konsumentombudmannen att i ett visst fall inte göra någon ansökan får en sådan göras hos Marknadsdomstolen av en sammanslutning av näringsidkare, konsumenter eller löntagare. Talan om förbud enlig lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare tas upp av Marknadsdomstolen efter ansökan av en enskild näringsidkare mot vilken det aktuella avtalsvillkoret har ställts upp, en sammanslutning av näringsidkare eller av en annan sammanslutning som har ett befogat intresse av att företräda näringsidkare.

4 (34) Genom sina avgöranden skapar och vidareutvecklar Marknadsdomstolen svensk nationell rättspraxis till ledning för tillämpningen av de bestämmelser inom det marknadsrättsliga området i stort som domstolen har att pröva. Marknadsdomstolens avgöranden publiceras sedan 1971 i en årsbok som ges ut av Norstedts juridik. Marknadsdomstolens avgöranden fr.o.m. 2000 finns också sökbart tillgängliga på domstolens webbplats www.marknadsdomstolen.se. En tidvis krävande uppgift inom Marknadsdomstolens verksamhet är domstolens medverkan, genom remissyttranden eller på annat sätt, i främst det nationella lagstiftningsarbetet. Domstolens anställda medverkar också på olika sätt i utbildningsinsatser på det marknadsrättsliga området. Marknadsdomstolen har en organisation som består av en fast anställd ordförande, som också är chef för domstolen, samt ett antal externa ledamöter och ersättare för dem, vilka förordnas av regeringen för viss tid. Av de externa ledamöterna är två juristledamöter, varav en också är vice ordförande i domstolen, och fem ekonomiska experter. Juristledamöterna ska ha domarerfarenhet och de ekonomiska experterna rekryteras som regel bland professorer i ekonomi. I domstolen finns vidare en kanslichef samt sekreterare som är hovrättsassessorer. På domstolens kansli finns också en registrator och en ekonomiansvarig samt en itansvarig/expeditionsvakt. Vissa kamerala och löneadministrativa uppgifter, som t.o.m. september 2012 ombesörjdes av Kammarkollegiet, sköts numera av Statens servicecenter. Marknadsdomstolens ekonomi har varit mycket ansträngd under det gångna året. Den huvudsakliga anledningen härtill är, att lönekostnaderna varit högre än 2011, vilket främst hänger samman med att lönebikostnaderna för domstolens nye ordförande är väsentligt högre än för dess tidigare ordförande; ett förhållande som inte beaktats vid beräkningen av det anvisade anslaget för 2012. Till detta kommer att vissa kostnader som budgeterats för 2011 i praktiken kommit att belasta budgetåret 2012. Vid sin redovisning av verksamheten har Marknadsdomstolen, liksom tidigare år, delat in resultatredovisningen med utgångspunkt i domstolens två huvudsakliga uppgifter, dels den rättsliga prövningen, dvs. den egentliga mål- och ärendehanteringen, dels informationen om domstolens marknadsrättsliga ställningstaganden i domar och beslut och domstolens roll och funktion inom det marknadsrättsliga området i stort.

5 (34) Verksamhetsgren 2 Rättslig prövning Marknadsdomstolen redovisar och kommenterar i det följande hur verksamheten inom verksamhetsgrenen rättslig prövning under de senaste tre åren, dvs. 2010, 2011 och 2012, har utvecklats med avseende på volym. Marknadsdomstolen har även under 2012 genomfört tidredovisning för att kunna uppskatta hur mycket tid som går åt till mål- och ärendehandläggning. Domstolen har under 2012 efter samråd med Riksrevisionen och Justitiedepartementet - gjort vissa förändringar beträffande tidredovisningen såtillvida att tidredovisning efter den 1 september inte redovisas per mål utan per målgrupp. Nedan redovisas och kommenteras hur verksamheten har utvecklats med avseende på kostnader under 2012. Med anledning av att domstolen 2011 ändrade sättet för att beräkna kostnaderna saknas möjlighet att redovisa jämförbara kostnader för tre år i följd. 2.1 Marknadsdomstolens mål - Prövningen av tvister är effektiv och rättssäker. Enligt Marknadsdomstolen innebär ett rättssäkert avgörande att detta är förutom korrekt, dvs. att utgången överensstämmer med givna författningar och övriga rättskällor att lika fall avgörs lika, att avgörandet ges inom rimlig tid samt att skälen för avgörandet är begripliga för alla. Domstolens mål är mångfasetterat och måluppfyllelsen kan inte mätas på ett heltäckande sätt. I de närmast följande avsnitten ges en redovisning av domstolens resultat och måluppfyllelse med fokus på de delar som kan kvantifieras. 2.2 Återrapportering Av lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. framgår att Marknadsdomstolen handlägger mål enligt följande lagar: konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter, lagen (1986:436) om näringsförbud samt lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

6 (34) Härutöver handlägger domstolen mål enligt de s.k. annexlagarna till marknadsföringslagen (jfr 1 MFL). Det innebär att stadganden i dessa lagar som rör marknadsföring hänvisar till marknadsföringslagen i fråga om sanktioner m.m. Dessa annexlagar är bl.a. lagen (1992:1672) om paketresor, tobakslagen (1993:581), lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, lagen (1996:1118) om marknadsföring av kristallglas, lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, lagen (1999:158) om investerarskydd, lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59), lagen (2005:405) om försäkringsförmedling, radio- och tv-lagen (2010:696), alkohollagen (2010:1622), konsumentkreditlagen (2010:1846) och lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt. EU-rätten har under senare år fått ökad aktualitet i Marknadsdomstolens rättstillämpning genom att Marknadsdomstolen i konkurrensrättsliga mål i förekommande fall har att tillämpa artikel 101 och 102 i EUF-fördraget och genom att marknadsföringslagen från 2008 har sin grund i direktivet 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden. Marknadsdomstolen har i egenskap av slutinstans i vissa fall skyldighet att inhämta förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol. 2.2.1 Antalet inkomna och avgjorda mål/ärenden per måltyp samt antal mål/ärenden i balans per måltyp De av domstolen handlagda målen uppvisar sinsemellan stora variationer beträffande omfång och svårighetsgrad. Statistiska uppgifter om antalet inkomna och avgjorda mål ger därför inte en fullständig bild av hur arbetsläget i domstolen har utvecklats. De konkurrensrättsliga målen är i allmänhet mer arbetskrävande än målen enligt marknadsföringslagen. Den ökade förekomsten av EU-rättsliga frågor gör även målen mer krävande än när enbart nationell rätt behöver tillämpas. I de fall Marknadsdomstolen måste inhämta ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol blir handläggningstiderna av naturliga skäl särskilt långa. Antalet inkomna mål har under de senaste åren varierat ganska mycket, något som synes hänga samman med bl.a. förändringar i konjunkturläget. Av självständig betydelse för antalet inkomna mål är i vilken utsträckning Konkurrensverket och Konsumentombudsmannen anhängiggör talan i Marknadsdomstolen. Under 2012 fick domstolen in sammanlagt 27 mål, vilket är färre än 2011 (42 mål). Av de mål som kom in under det gångna året väcktes talan av Konsumentombudsmannen i två mål medan Konkurrensverket inte anhängiggjorde talan i något mål. Det var en tydlig minskning jämfört med 2011 då Konkurrensverket anhängiggjorde talan i tre mål och Konsumentombudsmannen i sex mål (se avsnitt 2.2.7).

7 (34) Marknadsdomstolen har under året avgjort färre marknadsföringsmål än under föregående år. Detsamma gäller för konkurrensmålen. Ett skäl till denna nedgång är att domstolen under våren 2012 nödgades ställa in utsatta huvudförhandlingar i sex mål. Under avsnittet 2.2.9 har Marknadsdomstolen ytterligare utvecklat skälen till varför färre mål har avgjorts under året. Marknadsdomstolen har under 2010, 2011 och 2012 inte handlagt något mål enligt följande lagar: lagen om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares informationsskyldighet, lagen om lufttransporter, lagen om näringsförbud eller lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. Av de mål som avgjordes under 2012 inkom 1 mål under 2010, 17 mål under 2011 och 7 mål under 2012. Konkurrenslagen (2008:579) 2012 2011 2010 Inkomna 2 8 6 därav ingivna/överklagade av enskild part 2 5 6 Avgjorda 4 7 6 Balanserade 2 4 3 Marknadsföringslagen (2008:486) 2012 2011 2010 Inkomna 25 33 29 därav ingivna/överklagade av enskild part 23 28 26 Avgjorda 21 39 33 Balanserade 27 23 29 Lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden 2012 2011 2010 Inkomna 0 1 1 därav ingivna/överklagade av enskild part 0 0 0 Avgjorda 0 2 1 Balanserade 0 0 1

8 (34) Lagen (1084:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare 2011 2011 2010 Inkomna 0 0 0 därav ingivna/överklagade av enskild part 0 0 0 Avgjorda 0 0 1 Balanserade 0 0 0 Summa inkomna mål och ärenden 2012 2011 2010 Inkomna 27 42 36 därav ingivna/överklagade av enskild part 25 33 32 Avgjorda 25 48 41 Balanserade 29 27 33 2.2.2 Antal mål/ärenden som avskrivits med anledning av återkallelse per måltyp Marknadsdomstolen har under 2012 avskrivit sammanlagt 5 mål, vilket är betydligt färre än 2011. 2012 2011 2010 Konkurrenslagen 0 0 3 Marknadsföringslagen 5 12 6 Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden 0 0 0 Lagen om avtalsvillkor 0 0 0 mellan näringsidkare Summa 5 12 9 Av de mål som avskrivits 2012 inkom 2 stycken 2012, 2 stycken 2011 och 1 mål 2010. Det sist nämnda målet inkom i början av oktober 2010 och skrevs av i november 2012. Det anförda visar att även mål och ärenden som inte företas till slutligt avgörande kan medföra resurskrävande handläggning från domstolens sida.

9 (34) 2.2.3 Prövningstillstånd Under 2010 infördes regler om prövningstillstånd (PT) i konkurrensmål. Nedan redovisas hur många mål som varit föremål för PT och utgången i dessa. 2012 PT har meddelats 2012 PT har inte med delats 2011 PT har meddelats 2011 PT har inte meddelats 2010 PT har meddelats 2010 PT har inte meddelats Konkurrenslagen 1 0 2 2 0 1 Summa 1 0 2 2 0 1 2.2.4 Genomsnittlig tid i månader för avgjorda mål/ärenden 2012 2011 2010 Konkurrenslagen 12 (- ) 11 (5 ) 3 (13) Marknadsföringslagen 12 (10) 12 (11) 12 (11) Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden Lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare - 9 (- ) 13 (- ) - - 11 (- ) Summa 12 (11) 12 (10) 11 (11) Anm.: De siffror som återfinns inom parentes inkluderar de mål som avvisats eller avskrivits med anledning av återkallelse. 2.2.5 Kostnad för domstolens prestationer per måltyp Marknadsdomstolen ändrade under 2011 sättet för beräkning av kostnaden för målen. Det innebar att domstolen inte kunde lämna en redovisning av jämförbara kostnader för tre år i rad utan endast kostnaderna för 2011. Vidare har Marknadsdomstolen som nämnts (avsnitt 2) infört en tidredovisning som innebär att domstolen endast redovisar nedlagd tid per måltyp. Mot denna bakgrund kommer Marknadsdomstolen nedan att redovisa kostnaderna per måltyp för de mål som avgjorts under året. I kostnaden per måltyp inbegrips kostnader per målkategori med påslag för gemensamma kostnader.

10 (34) Kostnad per måltyp (tkr) 2011 Avgjorda mål under 2011 Pågående mål 2011 Summa Konkurrenslagen 1 480 216 1 696 Marknadsföringslagen 5 241 1 751 6 992 Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden 430-430 Summa 7 151 1 967 9 118 Anm.: Som framgår under 2.2.1 har vissa mål enligt där angivna lagar inte handlagts av Marknadsdomstolen under 2011. 2012 Konkurrenslagen 3 640 Marknadsföringslagen 6 500 Lagen om avtalsvillkor i 0 konsumentförhållanden Summa 10 140 Anm.: Som framgår under 2.2.1 har vissa mål enligt där angivna lagar inte handlagts av Marknadsdomstolen under 2012. Kostnaderna i Marknadsdomstolens verksamhet består till en helt övervägande del av fasta kostnader för löner och lokaler. Vidare har domstolen kostnader för de externa ledamöternas arvoden, vilka kostnader till övervägande del kan betecknas som rörliga. Kostnaderna är dock med nödvändighet förbundna med domstolens dömande verksamhet och ligger på en tämligen konstant nivå år från år. Härutöver har domstolen givitvis övriga driftskostnader. Den totala kostnaden för mål-/ärendehanteringen uppgick till 10 140 tkr. Den högre kostnaden för konkurrensmålen 2012 beror bl.a. på att mer tid har lagts ned på dessa mål under året än under 2011. Under 2011 rörde fyra av de avgjorda konkurrensmålen prövningstillstånd och resulterade i att handläggningen av målen avslutades i samband med att frågan om prövningstillstånd avgjordes, varför handläggningstiden för dessa mål var kort. 2.2.6 Intäkter fördelade per verksamhetsgren Marknadsdomstolens intäkter uppgick 2012 till 11 009 tkr, varav intäkter av anslag uppgick till 10 981 tkr, intäkter av avgifter och andra ersättningar till 17 tkr och finansiella intäkter till 11 tkr. Marknadsdomstolen har fördelat dessa intäkter per

verksamhetsgren varvid 10 129 tkr är hänförliga till den rättsliga prövningen och 880 tkr till information om domstolens avgöranden och verksamhet. 11 (34) Under 2011 uppgick intäkterna till 9 701 tkr, varav 5 tkr utgjorde intäkter av avgifter och andra ersättningar och 19 tkr utgjorde finansiella intäkter. Marknadsdomstolen har fördelat dessa intäkter per verksamhetsgren varvid 9 119 tkr är hänförliga till den rättsliga prövningen och 582 tkr till information. Eftersom Marknadsdomstolen under 2011 och 2012 ändrat sättet för beräkning av kostnader för målen kan domstolen inte lämna en redovisning av jämförbara intäkter för tre år i rad utan endast för 2011 och 2012. 2.2.7 Antal mål/ärenden som ingivits av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket respektive enskild part per måltyp Andelen mål som ingivits av Konsumentombudsmannen har under 2012 minskat i förhållande till 2011. Motsvarande gäller för mål som ingivits av Konkurrensverket. Antalet konkurrensmål respektive marknadsföringsmål som initierats av enskild part har också minskat i förhållande till tidigare år. Mål som ingivits av Konsumentombudsmannen varav mål enligt marknadsföringslagen mål enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare Mål som ingivits av Konkurrensverket Mål som ingivits av enskild part (företag) varav mål enligt konkurrenslagen mål enligt marknadsföringslagen mål enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden mål enligt lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare 2012 2011 2010 2 6 14 2 5 3 0 1 1 0 0 0 0 3 0 25 33 32 2 5 6 23 28 26 0 0 0 0 0 1

12 (34) 2.2.8 Antal pågående mål/ärenden där Marknadsdomstolen har begärt förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol eller inhämtat yttrande från Europeiska kommissionen Marknadsdomstolen har under året inte begärt något förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol eller inhämtat något yttrande från Europeiska kommissionen. 2.2.9 I vilken utsträckning målen har nåtts För sin verksamhet är Marknadsdomstolen beroende av att såväl Konsumentombudsmannen som Konkurrensverket och övriga intressenter använder sig av möjligheten till tvistlösning i domstolen. Marknadsdomstolen har av naturliga skäl inga direkta möjligheter att i detta hänseende påverka domstolens verksamhet. Vad särskilt gäller övriga intressenter kan dock en väl utvecklad och ändamålsenlig information om lagstiftningen och Marknadsdomstolens verksamhet vara av betydelse. Målen och ärendena är av olika art och omfattning, varför resursbehovet varierar. Mål med flera parter och/eller omfattande vittnesbevisning ställer särskilda krav på planering och förberedelse och är därför mer arbetskrävande. Mål som avgörs efter huvudförhandling, som numera utgör en helt dominerande del, kräver också betydligt mer resurser än mål som kan avgöras på handlingarna genom föredragning. Domstolens mål rör i stor utsträckning näringslivet och skyndsamhet i handläggningen är därför av stor vikt. Domstolen lägger ned kraft på att kunna hålla en självpåtagen målsättning, att målen ska avgöras inom högst ett år. Detta kräver en effektiv beredning av målen från domstolens sida, vilken bl.a. innebär en aktiv materiell processledning och en rationell tidsplan i varje mål. Av yttersta vikt för att beredningen ska fungera väl är att parterna följer de förelägganden m.m. som tidsplanen bygger på. Flertalet av Marknadsdomstolens mål handläggs enligt rättegångsbalkens (RB) regler för indispositiva tvistemål. Det innebär bl.a. att bestämmelserna om att domstolen får förelägga part att slutligt bestämma sin talan (42 kap. 15 RB) och meddela parterna att förberedelsen är avslutad (42 kap. 15 a RB) inte är tillämpliga i Marknadsdomstolen. Domstolen har därmed i praktiken små möjligheter att förhindra att parterna i ett sent skede av beredningen åberopar nya omständigheter och nya bevis i dessa mål. Särskilt vanligt är att parterna i nära anslutning till huvudförhandlingen i ett mål åberopar ny muntlig och skriftlig bevisning. När en part åberopat ny bevisning har motparten normalt ett berättigat anspråk på skäligt rådrum för att överväga betydelsen av den nya bevisningen. Ofta medför den sålunda åberopade bevisningen att motparten också anser sig behöva åberopa ny bevisning. Och inte sällan leder de nya åberopandena till att den utsatta huvudförhandlingen måste flyttas, t.ex. för att åberopade förhörspersoner är förhindrade att närvara vid förhandlingen. Även om Marknadsdomstolen strävar efter att så

13 (34) snart som möjligt sätta ut målet på nytt, kan det vara svårt att hitta utrymme för det i domstolens långsiktiga planering. Under 2012 nödgades Marknadsdomstolen ställa in utsatta huvudförhandlingar i sammanlagt sex mål. I fyra av dessa mål var huvudförhandlingen planerad att pågå i tre dagar och i de övriga två målen i en respektive två dagar. I de mål där huvudförhandlingen var planerad till tre dagar föranledde ny bevisning att tre mål måste sättas ut på fem dagar och ett mål på fyra dagar. Med ändring av planeringen för andra mål kunde fyra av de sex målen sättas ut och avgöras under 2012, medan två av målen kunde sättas ut till huvudförhandling först under 2013. Numera avgörs det stora flertalet av Marknadsdomstolens mål i sak efter huvudförhandling; under 2012 avgjordes 9 mål i sak efter föredragning. Med hänsyn till att få mål avgörs på handlingarna finns det endast undantagsvis något sådant mål att ta upp till föredragning när en huvudförhandling måste ställas in. Varje inställd huvudförhandling medför därmed ett kännbart avbräck i det planerade arbetet. Vidare leder domstolens strävan att så snart som möjligt sätta ut målet på nytt till att flera förhandlingar kan komma i mycket tät följd, vilket i sin tur medför en pressad arbetssituation. Under det gångna året har Marknadsdomstolen stramat upp beredningen av målen ytterligare i syfte att förhindra att handläggningen av målen fördröjs. Domstolen har bl.a. gjort förändringar i den tidsplan som upprättas i varje mål, t.ex. på så sätt att en sammanställning enligt 42 kap. 16 RB upprättas i ett tidigt skede av handläggningen. En sådan sammanställning bör utgöra ett starkt incitament för parterna att i ett sammanhang överväga vilka omständigheter och bevis de vill åberopa. Marknadsdomstolen bedömer att målet, att prövningen av tvister är effektiv och rättssäker, väsentligen uppnåtts under året. Handläggningstiden under året har generellt sett kunnat hållas inom det av domstolen självpåtagna åtagandet att mål och ärenden ska avgöras inom ett år. Verksamhetsgren 3 Information Enligt 1 a förordningen (1988:1564) med instruktion för Marknadsdomstolen ska Marknadsdomstolen informera allmänheten om domstolens avgöranden och om domstolens verksamhet. 3.1 Marknadsdomstolens mål - Informationen om avgöranden och verksamhet är lättillgänglig och tillförlitlig.

14 (34) 3.2 Återrapportering 3.2.1 Antal besökare per månad respektive totalt på Marknadsdomstolens webbplats jämfört med föregående år m.m. Marknadsdomstolens webbplats har en central roll i domstolens informationspolicy. Genom denna kan domstolen fortlöpande tillse att allmänhet och andra intressenter har möjligheter att på ett enkelt, lättillgängligt, lättfattligt och snabbt sätt kan ta del av domstolens verksamhet. Marknadsdomstolens avgöranden sedan 2000 är sökbart tillgängliga på domstolens webbplats (www.marknadsdomstolen.se). Marknadsdomstolens avgöranden redovisas vidare i det offentliga rättsinformationssystemet som publiceras på Sveriges domstolars webbplats (www.domstol.se) under fliken vägledande avgöranden. Ansvarig myndighet för den webbplatsen är Domstolsverket. Marknadsdomstolens avgöranden uppmärksammas, refereras och kommenteras i olika medier i allt större utsträckning. Tidningar, etermedia och internet har således under senare år fått en allt mer framträdande roll i rapporteringen från domstolen. Domstolens informationsverksamhet har ökat genom dessa mediers medverkan, vilket underlättar för konsumenter och näringsidkare att få kännedom om viktiga förhållanden på det marknadsrättsliga området i stort. Information om Marknadsdomstolens avgöranden finns också i olika rättsdatabaser, t.ex. Lagrummet, som är en tjänst som tillhandahålls gratis, och som är den offentliga förvaltningens gemensamma webbplats för svensk rättsinformation. Domstolens avgöranden publiceras även i rättsdatabaser där sökning på avgöranden tillhandahålls mot betalning, t.ex. Infotorg, Karnov och Zeteo. Ytterligare information om Marknadsdomstolens verksamhet ges t.ex. genom att ordföranden eller annan personal från domstolen medverkar i olika arrangemang som rör domstolen och dess verksamhetsområden. På Marknadsdomstolens webbplats redovisas bl.a. information om domstolens verksamhet, inkomna mål och ärenden, kommande förhandlingar, av domstolen avgivna remissvar samt domstolens avgöranden och vissa beslut, vilka läggs ut på webbplatsen i omedelbar anslutning till att de meddelas. På webbplatsen finns även en sökfunktion och samtliga avgöranden sedan 2000 jämte eventuella domsbilagor tillgängliga för nedladdning. Marknadsdomstolens ambition är att webbplatsen ska fortsätta att utvecklas som en lättillgänglig och aktuell informationskälla för allmänheten, medier och andra intressenter.

15 (34) Antal besök 2010-2012 2012 2011 2010 Januari 54667 26635 33891 Februari 52044 12920 36522 Mars 52131 14381 41149 April - 13216 40458 Maj 1214 14633 42607 Juni 965 13707 44330 Juli 858 13155 43949 Augusti 982 14561 36766 September 2018 13815 28379 Oktober 2174 14802 27499 November 2097 15212 25536 December 4559 11114 16586 Totalt 173 709 178 151 417 672 Ett arbete med att modernisera och anpassa webbplatsen utifrån tillgänglighetssynpunkt inleddes under 2011. Den nya webbplatsen togs i bruk under april 2012. På grund härav saknas statistik för april månad. Statistiken för januari-mars 2012 har hämtats från en webbplats och statistiken från och med maj 2012 hämtas från en annan webbplats. Den numera använda statistiken redovisar uppgift om unika besök, vilket kan var förklaringen till att de siffor som redovisas efter april 2012 är betydligt lägre än tidigare redovisade uppgifter. Det anförda har resulterat i att de angivna uppgifterna inte är jämförbara. Marknadsdomstolen saknar därför möjlighet att bedöma huruvida antalet besökare på webbplatsen har ökat eller minskat i förhållande till tidigare år. Det kan dock noteras att antalet besökare ökade under hösten 2012. Skälet härtill kan vara att Marknadsdomstolen meddelade ett flertal domar under denna tid. 3.2.2 Kostnad för information Kostnaden för information om domstolens avgöranden och verksamhet uppgick 2012 till 869 tkr. I denna summa ingår dels direkta kostnader för information, dels tid som domstolens medarbetare lagt ned på information och på domstolens webbplats. Vidare har påslag för gemensamma kostnader gjorts.

16 (34) 4 Organisationsstyrning 4.1 Ökad effektivitet Marknadsdomstolen har under 2012 fortsatt det sedan flera år tillbaka pågående löpande kvalitetsarbetet i syfte att rättssäkert och effektivt hantera domstolens mål och ärenden. Liksom tidigare upprättas planer för målens och ärendenas hantering på ett tidigt stadium av handläggningen för att styra upp såväl domstolens interna arbete som parters och ombuds planering. Och domstolen har som nämnts (avsnitt 2.2.9) stramat upp beredningen av målen ytterligare i syfte att förhindra att handläggningen av målen fördröjs. Under det gångna året har Marknadsdomstolen investerat i ett nytt telefonsystem med virtuell växel (Telia Centrex). Systemet innehåller både fasta och mobila telefonanknytningar och kan förenas med bl.a. mobilt bredband. Det nya systemet är ägnat att förenkla domstolens interna kommunikation. Systemet skapar också förutsättningar för att erbjuda allmänheten en hög servicenivå. Vidare har Marknadsdomstolen startat ett projekt som syftar till att få till stånd ett nytt mål- och ärendehanteringssystem. Domstolen har bl.a. tillsammans med Arbetsdomstolen och Patentbesvärsrätten fört diskussioner med Domstolsverket om möjligheterna att få tillgång till det mål- och ärendehanteringssystem, VERA, som används av de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. För Marknadsdomstolens del skulle en tillgång till VERA vara praktiskt särskilt på det sättet att förhör som tagits upp genom ljud- och bildupptagning vid tingsrätten och som åberopas i överklagade mål skulle finnas tillgängliga i systemet. Domstolen lägger vidare stor kraft vid arbetet med att domar och beslut ska vara skrivna på ett korrekt och lättbegripligt sätt och att alla som kommer i kontakt med domstolen ska känna sig vänligt och korrekt bemötta och behandlade. 5 Kompetensförsörjning Enligt 3 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att uppnå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att verksamhetens mål nås. Domstolens övergripande målsättning, att kvalitetssäkra rekryteringsrutiner, tillse att det föreligger icke-diskriminerande arbetsförhållanden, arbeta för att utveckla och behålla kompetent personal samt verka för en god arbetsmiljö kan i princip sägas ha varit i allt väsentligt uppfylld under 2012. Detsamma gäller målsättningen att bibehålla domstolens kompetens inom ekonomiadministration, kvalitetssäkring och budgetuppföljning samt att stärka kompetensen avseende EU-rätten inom relevanta rättsområden.

17 (34) För arbetet med beredning och föredragning av mål och ärenden vid domstolen tjänstgör ett antal sekreterare. Arbetet kräver en mycket hög kompetens. Sekreterarna är jurister med som regel en bakgrund som assessor i hovrätt eller kammarrätt, dvs. med domarutbildning. Den 1 mars 2012 tillträdde Per Carlson som Marknadsdomstolens ordförande med anledning av att Christer Fallenius gick i pension den sista februari. När det gäller rörligheten i övrigt bland domstolens personal kan noteras att en sekreterare återkom den 30 januari 2012 efter att ha varit föräldraledig och en annan sekreterare slutade i maj 2012. Ytterligare en sekreterare återkom den 1 september 2012 efter föräldraledighet för att från och med årsskiftet 2012/2013 vara tjänstledig för att prova på annat arbete. Någon ytterligare rörlighet har inte förekommit bland personalen. För personalförsörjningen är löneutvecklingen inom framförallt rättsväsendet av stor betydelse. Detta gäller särskilt mot bakgrund av den höga kompetens som är erforderlig för domstolens verksamhet. För att klara kompetensförsörjningen måste därför domstolen kunna erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Marknadsmässiga löner är därvid av stor betydelse. Marknadsdomstolen verkar för en långsiktig och god personalförsörjning med en för verksamheten ändamålsenlig kompetens samt en god arbetsmiljö. Marknadsdomstolen ska vara en arbetsplats där det råder jämställdhet och mångfald bland personalen. Domstolen strävar efter en jämn könsfördelning och att vid nyanställning väga in vikten av etnisk och kulturell mångfald. Några på kön grundade löneskillnader förekommer inte i domstolen. Åldersfördelningen mellan de anställda är spridd. Den fysiska arbetsmiljön utvärderas löpande. Marknadsdomstolen har under året höjt den allmänna kompetensnivån inom domstolen genom olika insatser, t.ex. fortbildning genom deltagande i konferenser om utvecklingen inom konkurrensrättens område. Marknadsdomstolen har också utbytt erfarenheter med den finska Marknadsdomstolen som gjorde ett studiebesök i domstolen under hösten 2012. Domstolen har prioriterat friskvård genom att bl.a. ha ett avtal om företagshälsovård hos Betania Organisationsmedicin AB. Alla anställda har därvid erbjudits hälsoundersökning under året. Marknadsdomstolens mål för kompetensförsörjning budgetåren 2013 2015 kommer att följa samma linje som hittills, nämligen att vidmakthålla kompetens bland de anställda, behålla kompetent personal, verka för en god arbetsmiljö, tillse att det föreligger icke-diskriminerande arbetsförhållanden samt kvalitetssäkra rekryteringsrutiner. En särskild utmaning är att säkerställa hög kompetens och utbildningsnivå på domstolens sekreterare. Som ytterligare särskild målsättning för de kommande budgetåren gäller att bibehålla domstolens kompetens inom ekonomiadministration, kvalitetssäkring, budgetuppföljning och kunskap om EU-rätten inom relevanta rättsområden.

18 (34) Enligt Marknadsdomstolens bedömning har de av domstolen vidtagna åtgärderna på ett verksamt sätt bidragit till att domstolen kunnat fullgöra sina uppgifter.

19 (34) 6 Marknadsdomstolens avgöranden 2012 6.1 Marknadsdomstolens domar 2012 2012:1 17 januari 2012. 2012:2 12 april 2012 2012:3 13 april 2012 BrilliantSmile Nordic AB mot Fantaby AB CANEA Partner Group Aktiebolag mot Antura AB Media-Saturn Nordic Shared Services AB mot Elgiganten Aktiebolag Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt MFL:s definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning. Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 MFL. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 MFL och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader. En dom på vitesförbud avseende viss marknadsföring har genom sin rättskraft ansetts hindra en senare talan om vitesförbud angående marknadsföring som företagits efter domen men som ansetts utgöra samma marknadsföring som den prövade och som företagits vid oförändrade marknadsförhållanden, när det i domen utsatta vitet inte dömts ut genom ett avgörande som vunnit laga kraft. Även fråga om rättegångskostnader.

20 (34) 2012:4 11 maj 2012 Konsumentombudsmannen (KO) mot 1. Tele2 Sverige AB 2. Hi3G Access AB Del av kombinationserbjudande, avseende mobiltelefonabonnemang och mobiltelefon, har vid marknadsföring på internet inte framhållits på sådant sätt att marknadsföringen bedömts vara vilseledande. Även fråga om kombinationserbjudandets förenlighet med marknadsföringslagen vid användning av s.k. gratispåstående. 2012:5 5 juni 2012 Optik Smart Eyes AB mot Synsam Drifts AB och vice versa Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ( En Riktig Optikergaranti ) varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ( få ett par läsglasögon och läsglas på köpet ) varit vilseledande. 2012:6 13 juni 2012 Care of Sweden AB mot Högsby Plast Aktiebolag Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 MFL. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.