30 MARS 2007 Minnesanteckningar från seminarium om Uppdragsbeskrivningar Kan förtroendevalda påverka vårdens resultat? En kunskapsprocess för befolkningsföreträdare Tid och plats 22 mars 2007, Hornsgatan 15, Stockholm. Deltagare Se deltagarförteckning. Representanter fanns från beslutsfattare, tjänstemän, verksamheterna och brukar- och patientorganisationer. Bakgrund och syfte Socialstyrelsen och Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa har genomfört ett gemensamt projekt, Uppdragsbeskrivningar. I arbetet har tre olika landsting/regioner prövat en metod för styrningen av hälso- och sjukvård (Uppsala: astma och kol, Västra Götaland: stroke samt Stockholm: hjärtsjukdomar). De har i arbetet utgått från en modell som tagits fram av Nätverken och nationella kunskapsunderlag Socialstyrelsens riktlinjer. Projekten är slutredovisade (rapporterna finns bl a på www.natverken.se). Syftet med dagen var att utifrån projektets erfarenheter bjuda in till en seminariedag och en kunskapsprocess kring området oro, nedstämdhet, depression. Målsättningen var att ge en inspiration och grundläggande kunskaper om och hur en process för att ta fram en uppdragsbeskrivning går till, vad den ska användas till och vilket mervärde den kan ge. Kunskapsprocessen exemplifierades genom området oro/nedstämdhet/depression. Dagen var indelad efter de inledande faserna i processen för att ta fram en uppdragsbeskrivning. Förmiddagens första del bestod i presentationer om förekomst och behandling av oro, nedstämdhet, depression, patientperspektivet och praxis. Förmiddagspasset var indelat efter de inledande faserna i uppdragsbeskrivningen. Moderator för hela dagen var Anna- Lena Sörensson, orförande Nätverket Hälsa och Demokrati. Steg 1-3 i uppdragsbeskrivningen; behov, vad är god vård, patient- och närståendeperspektiv Det första steget i processen att ta fram en uppdragsbeskrivning är att bilda sig en uppfattning om hur vanligt förekommande sjukdomen/tillståndet är i befolkningen, vad som kännetecknar det och vilka konsekvenserna är. För detta bidrag stod Yvonne Forsell, docent i psykiatri och depressionsepidemiologi vid Karolinska institutet. 1 www.natverken.se
För nästa steg i processen, att ta reda på mer om vad som är god vård i behandlingen av personer med nedstämdhet, depression och hur vårdprocessen ser ut, svarade Malin Green-Landell, psykolog vid BUP-kliniken i Linköping och Mårten Gerle, medicinsk sakkunnig vid Socialstyrelsen. Det tredje steget i uppdragsbeskrivningen handlar om patient och närståendes behov och perspektiv. Barbro Krevers från Institutionen för Hälsa och Samhälle vid Linköpings Universitet redovisade en stor undersökning där patienter med oro/nedstämdhet, depression och deras anhöriga fört fram sin syn. Undersökningen har gjorts inom ramen för de kommande nationella riktlinjerna för personer med depression och ångest. De engagerade frågor som ställdes och den dialog som uppstod illustrerade hur ett arbete med en uppdragsbeskrivning verkligen kan användas som en kunskapsprocess. Genomgående i diskussionerna kring presentationerna var att man upplever psykisk ohälsa som ett mycket angeläget område som också behöver ytterligare fokus och insatser. Gruppdiskussion 1 patient- och närståendes perspektiv Tillsammans med representanter från Riksförbundet SPES, Ångestsyndromsällskapet och Föreningen Balans fördes i smågrupper en diskussion på temat vilka frågor är viktiga för patienter med oro, nedstämdhet och depression/ångest och deras närstående. Centrala faktorer som kom fram var: Man känner skam och skuld. Man finns inte i vården. Sjukvården måste ställa adekvata frågor. Det råder brist på specialister. Det behövs en ökad kunskap i primärvården. Det mehövs mer psykologkompetens på vårdcentralen. Det finns briser i kompetens vad gäller att ställa diagnos. Riskpersoner måste identifieras tidigt. Satsa på vårdprogram. Samverka med anhöriga. Skola och lärare behöver mer kunskap. Ta med patient- och anhörigorganisationerna i exempelvis kommunguiden. Det är viktigt med strukturer eller rutiner för hur brukar/ anhörigperspektivet ska beaktas i behovsanalysen.. Det måste bli lättare att kommunicera med sjukvården, det finns många administrativa hinder. och inte minst Patient- och anhörigorganisationernas insaster måste uppmärksammas mer. Dessa organisationer når även de anhöriga och de går in med stödoch självhjäpsgrupper. 2
Steg 4 i uppdragsbeskrivningen, beskrivning av praxis Att känna till hur vården ser ut i verkligheten är uppdragsbeskrivningens fjärde steg. Ingvar Krakau från Karolinska Institutet redogjorde för en undersökning som gjorts i del av Stockholms läns landsting för att undersöka förekomst av nedstämdhet/oro och vilken behandling dessa patienter fick tillgång till. Gruppdiskussion 2 vad är politiska knäck-/och eller processfrågor? Den avslutande gruppdiskussionen tog upp frågan vad som är politiska knäck- och/eller processfrågor. Gruppen var här indelad i några grupper med tjänstemän och några grupper med politiska beslutsfattare. Centrala faktorer som kom fram var: Politikergrupp: Mod att ta helhetsansvar behövs. Satsa på kommunikationen med medborgarna om hälso- och sjukvårdens förändring och behovet av modernisering. Långsiktighet behövs! Utveckla politikerrollen, rollen som medborgarföreträdare. Använd medborgardialogen. Fundera över ansvarsfördelningen mellan yrkesgrupperna inom vården. Mer kompetens till primärvården! Satsa på stöd till anhöriga. Samarbetet med kommuner, bostadsbolag, arbetsplatser viktigt inom förebyggande av psykisk ohälsa. Erbjud kunskap till förtroendevalda! Koppla ihop det upplevelsebaserade med det evidensbaserade. Stöd patient-/anhörigföreningarnas förutsättningar att arbeta med självhjälpsgrupper m m. Tjänstemannagrupp: Inte förenkla, inte svart eller vitt, verkligheten är komplex. Tydliga roller och mandat för de olika aktörerna och en stark ledning som är engagerad behövs. Spelregler ska hållas. Sikta mot mer systematik i arbetssättet. Utöka användningen av målrelaterad ersättning. Satsa på uppföljningar av vårdens resultat, en längtan finns efter att få diskutera resultat, inte organisation. Syftet med programarbett behöver tydliggöras. 3
Avslutning Avslutningsvis konstaterade Anna-Lena Sörensson att det varit ett stort engagemang i diskussionerna och att särskilt medverkan av representanter från patient- och anhörigföreningarna var uppskattad. De olika inslagen under dagen återknöts till faserna i en uppdragsbeskrivning. Landsting som provat att jobba med uppdragsbeskrivning beskrev värdet av arbetssättet men var också tydliga med att det finns en ovana att jobba på det sättet och att det kräver tid och engagemang. Sammanfattningsvis framträder ett intresse för arbetssättet och för en fortsättning på seminariet med uppdragsbeskrivningens sena faser. Frågan Hur går vi vidare från kunskap till uppdrag bör därmed tas upp på ett kommande seminarium under hösten. Anna-Lena tackade de tre arrangörerna, Anna Sohlberg, Gunilla Nyrén och Anne Bylund för ett väl genomfört seminarium. För anteckningarna svarade Anne Sohlberg Projektledare, Socialstyrelsen 4
Deltagarförteckning Namn Landsting/Region Anteckning Ingalill Persson Dalarna Förtroendevald Bruno Edgarsson Kronoberg Förtroendevald Pernilla Sjöberg Kronoberg Förtroendevald Lennart Synnergren Norrbotten Förtroendevald Ingrid Larsson Norrbotten Förtroendevald Rolf Wessel Norrbotten Förtroendevald Britt Westerlund Norrbotten Förtroendevald Anders Öberg Norrbotten Förtroendevald Bernt Wallström Norrbotten Förtroendevald Kerstin Nilsson Robertsfors Hälsoförbund Förtroendevald Kjell-Åke Nilsson Robertsfors Hälsoförbund Förtroendevald Lars-Göran Thulin Skåne Förtroendevald Berit Wirödahl Skåne Förtroendevald Ulla-Britt Andersson Skåne Förtroendevald Lars Joakim Lundquist Stockholm Förtroendevald Johan Estav Uppsala Förtroendevald Barbro Larsson Västmanland Förtroendevald Kerstin Falkland Västmanland Förtroendevald Rigmor Åkesson Västmanland Förtroendevald Jan-Åke Simonsson Västra Götaland Förtroendevald Curt Hedström Västra Götaland Förtroendevald Annette Ternstedt Västra Götaland Förtroendevald Lars-Åke Carlsson Västra Götaland Förtroendevald Inga-Britt Ritzman Örebro Förtroendevald Agneta Niklasson Östergötland Förtroendevald Irma Görtz Östergötland Förtroendevald Christian Gustavsson Östergötland Förtroendevald Christoffer Karlsson Östergötland Förtroendevald Lotta Heelge Östergötland Förtroendevald Christina Hasselrot Östergötland Förtroendevald Anna-Lena Sörenson Östergötland Förtroendevald Gunilla Esbjörn Dalarna Tjänsteman Börje Hallberg Gävleborg Tjänsteman Jessika Andersen Kronoberg Tjänsteman Jenny Gustafsson Norrbotten Tjänsteman Anders Heldebro Robertsfors Hälsoförbund Tjänsteman Gunilla Nyrén Socialstyrelsen Tjänsteman Anna Sohlberg Socialstyrelsen Tjänsteman Göran Maathz Socialstyrelsen Tjänsteman Ejda Hassler Stockholm Tjänsteman Rune Holmsen Stockholm Tjänsteman Bodil Berglin Uppsala Tjänsteman Vera Gustafsson Uppsala Tjänsteman Fred Elmqvist Västernorrland Tjänsteman Sara Johansson Västra Götaland Tjänsteman Susanne Tedsjö Västra Götaland Tjänsteman Lars Törnvall Västra Götaland Tjänsteman Agneta Nilsson Hörnlund Västra Götaland Tjänsteman Marie Paaske Västra Götaland Tjänsteman Monica Jönsson Östergötland Tjänsteman Monica Ulriksson Östergötland Tjänsteman Anne Bylund Nätverken Tjänsteman 5