Västtrafiks årsredovisning 2010

Västtrafiks årsredovisning 2010

2

Innehåll Detta är Västtrafik 4 Vd:s inledning 6 Försäljning 8 Kundservice 10 Trafik 12 Samhällsnytta 14 Styrelse 16 Ledningsgrupp och organisation 18 Förvaltningsberättelse 19 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Kassaflödesanalys 28 Noter 29 Revisionsberättelse och granskningsrapport 41 3

Enkelt Mänskligt Pålitligt Tre vanliga ord fångar Västtrafiks kärnvärden. Det är i enkelt, mänskligt, pålitligt som våra kunder ska känna igen sig. Det är så vi vill att Västtrafik ska uppfattas. 4

VÄSTTRAFIK I KORTHET Vision Västtrafiks vision är Västtrafik det naturliga valet när man reser. En viktig del i verksamheten är att skapa bilden av Västtrafik, att bygga upp och stärka varumärket Västtrafik. Bolagets image ska stämma överens med kärnvärdena enkelt, mänskligt och pålitligt. Affärsidé På uppdrag av ägarna organiserar och utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken i Västra Götaland genom att ta reda på invånarnas resbehov och köpa den trafik som behövs. Verksamheten finansieras med biljettintäkter och ägarersättning. Övergripande mål 1999 2011 De sju mål som Västtrafiks ägare formulerat har varit vägledande för hela verksamheten, både när det gäller långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. 1. Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. 2. Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. 3. Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. 4. Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 5. Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, det vill säga så att både kvinnors och mäns resandebehov tillgodoses. 6. Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. 7. Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå nollvision. 8. Utöver de sju övergripande målen har Västtrafik som mål att ägarna som också är beställare ska vara nöjda med Västtrafiks sätt att sköta verksamheten. Västtrafiks affärsområden 2010 AO Skaraborg AO Fyrbodal AO Sjuhärad AO Göteborgs Regiontrafik AO Göteborgs Stadstrafik AO Anropsstyrd trafik AO Regiontrafik. Strategi Detta är vår strategi för att nå de övergripande resandemålen: Sänka tröskeln till kollektivt resande. Låta våra resenärer hjälpa oss att prioritera. Erbjuda modern kollektivtrafik med kommersiellt driv. Västtrafik under en dag (i genomsnitt) Reser cirka 350 000 personer Cirka 7 000 resor med anropsstyrd trafik Fordonen kör 39 000 mil (9,6 varv runt jorden) Cirka 900 linjer Cirka 77 000 besökare på hemsidan Cirka 1 400 förfrågningar hos kundservice. Fakta om Västtrafik Huvudkontor i Skövde Lokalkontor i Borås, Göteborg, Vänersborg och Skövde Omsättning: 5,7 miljarder kronor Antal anställda: 247 1 702 bussar 71 tåg 242 spårvagnar 33 båtar 703 bilar och specialfordon 22 000 hållplatser. 5

Satsningar på kollektivtrafiken bidrar till höga förväntningar på Västtrafik Att blicka tillbaka och analysera ett år med Västtrafik är minst lika intressant som att blicka framåt. Utvecklingen går rasande fort och det blir extra tydligt när man tittar i backspegeln. 2010 var ett händelserikt år och i min summering finns det, inte oväntat, inslag av både positivt och negativt. Men framför allt finns det tydliga mål för vad vi måste uppnå till 2013. Turbulent år med ökat resande Starten på årets resande blev av flera skäl ganska svag. Vi lämnade användningen av Prodatasystemet med det så kallade 100-kortet bakom oss. Arbetspendlingen och skolresorna började sent in i januari. En bit in på året slog också vintern till med stor kraft, vilket ledde till både kraftiga förseningar och inställda turer. De som drabba - des hårdast var våra tågresenärer. I mars tog resandet fart igen. Det blev starten på en totalt sett positiv utveckling med 6,7 miljoner fler resor än föregående år, vilket motsvarar en ökning med 3 procent. Största ökningen såg vi inom lokaltrafiken med 10,8 procent. Inom regiontrafiken ökade regiontågsresorna med 3,3 procent, pendeltågsresorna med 7,8 procent och expressbussresorna med 2,8 procent. Sett till vårt långsiktiga mål, att fördubbla resandet mellan 2006 och 2025, ligger förra årets resandeökning strax över målet. Detta trots att vintervädret slog till än en gång redan i mitten av november med mängder av snö och kyla. För andra gången under samma kalenderår drabbades tyvärr tågpendlarna hårdast. Kundnöjdhet och provåkarkort Sett till de svåra väderförhållandena i början och slutet av 2010, är det inte svårt att förstå att resenärernas nöjdhet med senaste resan sjönk. Nöjdheten påverkades också negativt av att några upphandlade trafikföretag inledningsvis misslyckades med att leverera avtalad kvalitet. Uppmärksamheten kring bussar som togs ur trafik på grund av tekniska brister växte under året. Utöver detta brottades vi på Västtrafik med tekniska problem i vårt betalsystem. Följden blev att våra resenärers, men även allmänhetens, uppfattning om Västtrafiks punktlighet, pålitlighet, snabbhet och enkelhet minskade drastiskt. Å andra sidan fick vi en mycket positiv kontakt med nya kunder då vi genomförde Västtrafiks största marknadsföringskampanj någonsin. Målet var att få 50 000 personer att ställa bilen och i stället testa att resa med oss. Över 50 000 hörde av sig, och nästan 30 000 kvalificerade sig för erbjudandet, vilket överträffade våra förväntningar. Av dem valde sedan närmare 30 procent att ladda om sina kort och fortsätta resa med Västtrafik. Vårt mål var 20 procent, så det är ett fantastiskt gott resultat som tydligt visar att när vi väl får människor att resa med oss ser de också fördelarna med kollektivtrafiken. Att dessutom 82 procent av dem som provåkt med oss tycker att det är enkelt att resa med Västtrafik och att 84 procent kan rekommendera Västtrafik till vänner och bekanta, är mycket glädjande. Tillgänglighet och miljö Under 2010 arbetade vi intensivt med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Tillgänglighet är numera en naturlig del av vår verksamhet och den finns med i snart sagt varje inköpsbeslut som vi fattar. Vi lyckades nå majoriteten av våra högt satta mål under 2010, men några återstår. För att infria de återstående har vi tagit fram en tydlig plan som anger hur vi ska uppfylla dem under 2011 2012. En viktig fråga är anpassningen av hållplatser och terminaler, som har kommit olika långt i olika kommuner. Vi gör vad vi kan för att påverka kommunerna och Trafikverket att prioritera de insatserna. På miljöområdet tog vi ett viktigt beslut i syfte att på sikt avveckla fossila bränslen. Vår strategi för att nå målet är att prioritera biogas och energieffektivisering. Samtidigt prövar vi fler lösningar, bland annat deltar Västtrafik i flera projekt med alternativa bränslen och ny motorteknik. I det dagliga arbetet gör vi exempelvis miljörevisioner och avgasmätningar hos trafikföretagen. Men störst betydelse för miljön har det totala resandet. Vi har beställt 34 nya region- och pendeltåg för att 6

Framtiden Mot nya mål Resandeutveckling i procent 1999 2010. % 110 100 Regiontrafik exkl resor med SJ:s biljetter 90 Skaraborg 80 Sjuhärad 70 Fyrbodal Gbg Regiontrafik 60 Gbg Stadstrafik 50 Västtrafik 40 30 28,3% 20 10 0-10 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 möta framtida behov. 2010 lanserade vi Västtågen i samverkan med Hallandstrafiken och Jönköpings Länstrafik. En annan uppskattad nyhet var de bekväma dubbeldäckade bussar med hög standard som numera tar våra resenärer mellan Borås och Göteborg och till och från Öckerö. Större satsningar än någonsin Idag görs det större satsningar på kollektivtrafiken än någonsin tidigare. Det skapar stora förväntningar på oss och på att vi uppfyller våra högt satta mål. När trängselskatterna införs i Göteborg den 1 januari 2013 ska tröskeln till kollektivt resande vara låg, det måste bli lättare att förstå hur trafiken fungerar, att köpa biljetter och att resa med oss. Våra resenärer kommer att ställa ännu högre krav och då måste fordonen vara hela, rena, driftsäkra och komma i tid. Blir det störningar i trafiken ska vi ha väl fungerande störningsinformation som mycket snabbt når ut till berörda resenärer och en effektiv trafiksamordning som når förare och trafikföretag. De kommande två åren kommer vi därför att fokusera stenhårt på att säkerställa att vi uppfyller de kraven och når den kvalitetsnivå som krävs för att vi ska vara framgångsrika även 2013. Lars Backström vd Västtrafik AB 7

KUNDEN SKA KÄNNA SIG UPPMÄRKSAMMAD, UPPSKATTAD OCH VÄRDEFULL. Det som är viktigast nu är insatser som gör våra kunder mer nöjda Att bygga och utveckla kundrelationer är något som vi i Västtrafik behöver bli mycket bättre på. Vi har varit mer av en distributionscentral för biljetter än ett företag med kundfokus och tydliga försäljningsambitioner, säger Maria Maria Björner Brauer Björner Brauer som är enhetschef för försäljning/marknad. Uppmärksammad, uppskattad och värdefull Under senare år har Västtrafik i huvudsak satsat på att värva nya kunder, men 2011 blir det annorlunda. För att göra kunderna mer nöjda är det viktigt att vi stärker relationerna till de kunder vi har, konstaterar Maria. Jag gör rätt som reser med Västtrafik är en känsla som vi vill att alla våra kunder ska ha. Kundnöjdhet är många saker. I grunden handlar det om hela och rena fordon som kommer i rätt tid, om ett biljettsystem som kunderna har förtroende för och om att bli vänligt bemött ombord. Kunden ska känna sig uppmärksammad, uppskattad och värdefull. Det behövs kanaler där kunden kan föra en dialog med Västtrafik. Det behövs människor som lyssnar och som svarar på frågor och funderingar. Maria anser att Västtrafik redan idag har en del bra hjälpmedel som går att utveckla. Framför allt finns kunddatabasen, dit kunderna själva anmäler sig. Den innehåller cirka 300 000 personer som Västtrafik kan kommunicera med. Det är en effektiv väg för bland annat information och erbjudanden. Utveckla kunddatabasen Vi jobbar metodiskt och strukturerat med att utveckla vår kunddatabas. Vi har också ambitionen att öka resandet bland våra befintliga kunder så mycket det går. Under 2012 räknar Maria Björner Brauer med att intresset för att resa med Västtrafik kommer att öka kraftigt beroende på trängselskatten som införs i Göteborg den 1 januari 2013. Redan två år före trängselskatten börjar gälla har flera stora företag i Göteborgsregionen hört av sig till Västtrafik. De vill veta vilka resmöjligheter kollektivtrafiken kan erbjuda för deras anställda. Västtrafikkort som löneförmån Självklart ska vi hjälpa dem om vi kan, men det handlar också mycket om vad arbetsgivarna själva vill göra för att hjälpa sina medarbetare. Är de beredda att erbjuda Västtrafikkort som löneförmån, kanske som ett alternativ vid sidan av tjänstebilar och fri parkering? Hur mycket är de beredda att ställa upp med att tydliggöra alternativet kollektivtrafik till exempel genom att släppa fram information om resmöjligheterna med Västtrafik på arbetsplatserna? Vi kommer att styra om vår organisation för att också ägna oss åt företagsförsäljning. Målet är både ökad arbetspendling och fler tjänsteresor med kollektivtrafik. Erfarenheter från andra håll visar att företagskontakter är ett vasst verktyg för att öka försäljningen. Nytt sortiment och nya priser I ett längre perspektiv behöver Västtrafik en ny strategi för sortiment och priser. Det övergripande målet ur kundens perspektiv är att systemet ska vara enkelt och rättvist i den ordningen. Kunderna är väldigt tydliga med att enkelhet går före rättvisa. Sortimentet är betydelsefullt för kundnöjdhet och ökat resande, konstaterar Maria Björner Brauer. Men vi måste få den tid som behövs för att säkerställa en riktigt bra lösning. Fram till 2013 kommer vi att ta några steg i den riktningen och underlätta framför allt för de nya resenärer som kommer till oss i och med trängselskatten. 8

9

DET SOM HAR VARIT OMSTÄNDLIGT SKA BLI ENKELT. DET SOM HAR TAGIT LÅNG TID SKA GÅ SNABBT. STÖRNINGSINFORMATIONEN SKA BLI EFFEKTIV. Målet för kundservice är att alltid ge lättillgänglig information till resenärerna Ronny Thörnqvist Att bidra till att sänka tröskeln till kollektivt resande genom bättre, snabbare och enklare kontaktvägar är en av de uppgifter som ligger på Västtrafiks kundservice. Informationen som resenärerna behöver och önskar ska alltid finnas lätt tillgänglig. Alla resurser samlade För första gången får vi alla resurser och all kompetens när det gäller information om trafiken, och vad som händer i den, samlad inom en enhet, berättar Ronny Thörnqvist som är enhetschef för kundservice. Vårt uppdrag är att bidra till att Västtrafiks kunder blir mer nöjda. Det handlar om att förenkla och förbättra. Många tjänster ska fungera mycket snabbare än de gjort hittills. Många funktioner samverkar En kärnfråga är att få ut information om störningar i trafiken till rätt personer i rätt tid. Helst ska resenärerna få information innan de ens märkt av att en störning är på gång. Störningsinformationen har varit svår att sköta tidigare eftersom flera organisationer har delat ansvaret. Med den nya samlade organisationen blir det möjligt. Många funktioner måste samverka för att vi ska få ut bra störningsinformation, förklarar Ronny. Det ställer höga krav på att vi får ett snabbt och korrekt inflöde av information. Förare och trafikföretag måste omedelbart rapportera in händelser som kan påverka resandet. Utöver det får vi information om trafikhändelser från exempelvis räddningstjänsten, polisen och Trafikverket. Med ett bra inflöde av information kan utflödet bli lika effektivt. Vi kan gå ut med snabb information till resenärerna via högtalare, realtidsskyltar och Västtrafiks hemsida. Vid större störningar kan vi nå ut via radiostationer. När den nya reseplaneraren är klar ska man kunna abonnera på störningsinformation till sin mobiltelefon. Ett centrum för service Kundservice är också ett centrum som lämnar uppgifter om resor, tider, priser, trafikföränd ringar, hållplatser och liknande. Det går att ringa, skicka e-post eller vanliga brev. Utöver det är det vår uppgift att ta emot synpunkter och reklamationer, berättar Ronny. I det ingår resegarantiärenden som idag är krångliga för våra kunder. De ska fylla i blanketter och skicka in. Det tar tid och det upplevs som besvärligt. När ärendehanteringen blir digitaliserad kommer det att gå mycket snabbare. Ronny Thörnqvist vill bland annat gå över till digitala värdecheckar som kan skickas direkt till kundens mobiltelefon. Det går att göra medan samtalet med kunden pågår och hela ärendet kan vara avslutat samtidigt som samtalet är över. Synpunkter är värdefulla Vi måste också bli bättre på att ta vara på alla de synpunkter som kommer in från kunderna. De är mycket värdefulla för Västtrafik och därför ska vi utveckla ett nytt och snabbt system för ärendehantering. Med effektiv ärendehantering kan vi dessutom agera tidigt, redan när synpunkterna på att något blivit fel börjar komma in. Då blir färre människor drabbade. 10

11

Nya möjligheter öppnar sig när trängselskatten införs 2013 får kollektivtrafiken ett unikt tillfälle att stärka sin position som en mycket bra och prisvärd lösning för dem som reser till, från och inom Göteborgsregionen. Trängselskatten kommer med stor säkerhet att göra att många fler väljer att Mikael Olsson resa kollektivt. Det gäller att få de nya resenärerna att snabbt känna sig hemma, trivas och ta kollektivtrafikens fördelar till sig. Ett tydligt fokusområde Fram till den 1 januari 2013 har vi ett mycket tydligt fokusområde: Det är att leverera god baskvalitet. Detta betyder hela och rena fordon som följer tidtabellen och som kommer när vi lovar. Och, minst lika viktigt: Gott bemötande från förare och annan ombordpersonal. Mikael Olsson är Västtrafiks trafikenhetschef. Han ser behovet av att lyfta kvaliteten som en tuff utmaning, men också som en stor möjlighet. Trafikföretagen och vi i Västtrafik måste samverka bättre för att nå bra resultat. Utgångsläget på våren 2011 är att vi klarar baskraven utan problem i stora delar av Västra Götaland, men vi gör det tyvärr inte i Göteborgsområdet där vi har flest kunder. Säkerställa kvaliteten Vi vill gärna hjälpa trafikföretagen att säkerställa kvaliteten, säger Mikael Olsson. Noggranna uppföljningar och krav på ständiga förbättringar är en del av det arbetet. Vårt mål är att de ska klara av att möta resenärerna så som vi är överens om i avtalen. När det gäller våra tåg beror problemen till stor del på infrastrukturen. Spårkapaciteten räcker inte alltid till för att möta efterfrågan på resor. Infrastrukturen får vi jobba med på lång sikt, men när det blir störningar i trafiken måste vi underlätta för resenärerna, dels genom snabbare och bättre information, dels genom effektiv ersättningstrafik. Mikael Olsson pratar om att vara på tårna. Det gäller Västtrafik, trafikföretagen, personalen som arbetar på fordonen och personalen som gör fordonsservice och reparationer. Attityder och företagskulturer Han pratar också om attityder och företagskulturer: Att säga Lite oljespill i motorrummet gör väl ingen ting funkar inte längre. Oljespill i motorrummet tillhör en förgången tid. Att vara på tårna handlar också om att möta nya kundgrupper. För den äldre generationen är det fullt naturligt att fordon kan komma sent om vädret är dåligt. Den yngre generationen har helt andra krav. Om trafiken inte går som den ska vill kunden snabbt veta varför och hur lång väntetiden blir. De tuffare kraven måste vi klara av att möta. Bra med ny lagstiftning Vi tror att den nya kollektivtrafiklagen med öppet marknadstillträde kan sporra oss. Från 2012 finns möjligheten att vi får möta kommersiella aktörer med andra idéer om hur effektiv kollektivtrafik drivs och hur man får nöjda kunder. Vi kan mycket väl tänka oss att de kan fatta snabba beslut och lansera förändringar i en takt som Västtrafik som offentligt ägt företag inte alls har vana vid. Då måste vi snabbt lära oss att hänga med. Duktiga kommersiella trafikföretag kan inspirera oss på Västtrafik att bli mycket bättre. De rent kommersiella linjerna är på väg. I början av 2011 fattade Västtrafiks styrelse beslut om att släppa busstrafiken till flygplatserna Landvetter och Säve fri. Fler sådana beslut är att vänta. 12

13 DUKTIGA KOMMERSIELLA FÖRETAG KAN INSPIRERA OSS PÅ VÄSTTRAFIK.

2010 FICK VÄSTTRAFIK 2 545 MILJONER KRONOR I ERSÄTTNING FRÅN SINA ÄGARE. SAMHÄLLSNYTTAN SOM VÄSTTRAFIK GAV TILLBAKA ÄR VÄRD 3 100 MILJONER KRONOR. För varje satsad krona gör Västtrafik nytta i samhället som är värd 1 krona och 22 öre Kollektivtrafiken i Västra Götaland fortsätter att vara en mycket god affär för samhället i sin helhet. Varje krona som Västtrafiks ägare satsade på kollektivtrafiken under 2010, gav 1 krona och 22 öre tillbaka i form av olika samhällsnyttor. De beräkningsmodeller som Västtrafik använder är etablerade och erkända sedan många år tillbaka. Bättre trafiksäkerhet Den största samhällsnyttan gjorde kollektivtrafiken i Västra Götaland inom trafiksäkerheten med en besparing på nästan 2 200 miljoner kronor. Ju fler som reser kollektivt, desto färre blir antalet skadade och dödade i trafiken jämfört med om resenärerna skulle åkt bil, gått eller cyklat. 2010 handlade det, enbart i Västra Götaland, om fler än 1 000 färre skador och dödsfall. Lägre miljökostnader Västtrafik bidrog under 2010 till minskade miljökostnader (koldioxid och annan negativ miljöpåverkan) med 420 miljoner kronor. Jämförelsen bygger på att 70 procent av kollektivtrafikresorna annars skulle göras med bil och resten med cykel eller till fots. Västtrafik bidrar både till mindre påverkan på närmiljön och till att bromsa den globala uppvärmningen. Kraven på kollektivtrafikens fordon ställs redan när trafiken upphandlas och för varje upphandling blir kraven hårdare. 2020 ska minst 90 procent av Västtrafiks persontransportarbete med buss utföras med fossilfri energi. Av alla de bussar, spårvagnar och tåg som kör för Västtrafik, drivs 25 procent med biogas, etanol, biodiesel/ RME eller förnybar el. De fordonen står för 30 procent av Västtrafiks totala trafikarbete (tidtabellkilometer) och 63 procent av allt resande med Västtrafik. Bussar som körs med förnybara drivmedel finns i till exempel Göteborg, Borås, Trollhättan och Falköping och de står för 10 procent av Västtrafiks totala trafikarbete. Den delen av bussflottan utökas hela tiden. Färre p-platser och mindre vägslitage Resorna med Västtrafik minskar behovet av parkeringsplatser i Västra Götaland och 2010 gav det en besparing på 400 miljoner kronor. Besparingseffekten blir störst i stora städer. Utan kol - lek tivtrafik i Göteborg skulle behovet av bilparkering öka med uppskattningsvis 75 000 platser, eller en yta som motsvarar 315 fotbollsplaner. Även i mindre städer minskar kollektivtrafiken behovet av parkeringsplatser. För till exempel Trollhättan handlar det som 920 färre p-platser som värderas till 3 miljoner kronor per år. Att många människor reser med Västtrafik istället för med bil minskar slitaget på vägarna. Med Trafikverkets beräkningsmodell sparades 10 miljoner kronor i vägslitage i Västra Götaland 2010. Positiva hälsoeffekter Den dagliga motionen att gå till och från hållplatser är för vissa människor den enda motion de får. Om man antar att de istället skulle åkt bil, skulle en del av dem inte fått någon motion alls. Det betyder ökad risk för att få allvarliga sjukdomar eller att dö i förtid. I våra mycket försiktiga beräkningar antar vi att 20 000 personer tack vare kollektivtrafiken i Västra Götaland 2010 sköt sjukdomar på framtiden. En lika försiktig beräkning är att var och en av dem bidrar med 2 750 kronor per år till samhällsnyttan. De positiva hälsoeffekterna av resor med Västtrafik kan värderas till 55 miljoner kronor. 14

2 190 miljoner kronor i trafiksäkerhetsvinst (jämfört med att åka bil, cykla eller gå) 420 miljoner kronor i miljövinst (minskade utsläpp av luftföroreningar) 400 miljoner kronor i parkeringsvinst (lägre behov av parkeringar) 10 miljoner kronor lägre kostnader för vägslitage (lägre slitage med färre privatbilar på vägarna) 55 miljoner kronor i hälsovinst (daglig motion till och från hållplatser för människor som annars inte skulle ha motionerat alls) 3 100 miljoner kronor i total vinst för kollektivtrafiken (i Västra Götaland) Mer information om Västtrafik och samhällsnyttan finns på www.vasttrafik.se. 15

Västtrafiks styrelse Leif Blomqvist (S), Göteborg, ordf, ordinarie Inga-Lill Andersson (S), Nödinge, suppleant Maj Steen (M), Borås, ordinarie Tore Hult (S), Alingsås, ordinarie Lennart Olsson (FP), Göteborg, ordinarie Soili Brunberg (MP), Hisings Kärra, ordinarie Ulla Persson, styrelsesekreterare Tord Gustafsson (M), Skövde, ordinarie Karin Poulsen (FP), Lerum, suppleant Ulf Hanstål (M), Åmål, suppleant Ewa Hamberg (V), Falköping, ordinarie 16

Lars Backström, vd Gunnar Andersson (S), Svenljunga, suppleant Lars-Olof Johansson (C), Hajom, ordinarie Johnny Bröndt (M), Göteborg, vice ordf, ordinarie Yasin Abbes, (SVG), Mark, suppleant Conny Johansson (S), Falköping, suppleant Peter Johnson (KD), Mölndal, suppleant Magnus Palmlöf (M), Västra Frölunda, ordinarie Ej närvarande vid fotograferingen: Marina Johansson (S), Hisings Kärra, ordinarie Ulf Olsson (S), Borås, ordinarie 17 Britt-Marie Andrén Karlsson (S), Ellös, ordinarie Christina Raud (S), Götene, ordinarie Erik Johansson (KD), Brålanda, ordinarie

Västtrafiks ledningsgrupp Lena Jovén, kommunikationschef Maria Björner Brauer, enhetschef försäljning/marknad Lars Backström, vd Roger Vahnberg, vice vd Sara Frank, ekonomidirektör Mikael Olsson, enhetschef trafik Organisation STAB INFORMATION PERSONAL VERKSAMHETS- UTVECKLING VD VICE VD TRAFIK LÅNGSIKTIG UTVECKLING FÖRSÄLJNING/MARKNAD KUNDSERVICE EKONOMI IT 18

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Västtrafik AB org. nr 556558-5873 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2010 31 december 2010 Alla uppgifter avser år 2010 om inte annat anges. Siffror inom parentes avser motsvarande värde föregående år. Ägarförhållande Västtrafik AB ägs till 50 % av Västra Götalandsregionen och till 50 % av Västra Götalandsregionens 49 kommuner. Kommunernas ägande står i proportion till antalet invånare i respektive kommun vid förvärvstillfället. Några förändringar i ägarförhållandet har inte förekommit under året. Bolaget bildades 1998-08-21 och verksamheten startade 1999-01-01. Då förvärvades aktierna i länstrafikbolagen Göteborgsregionens Lokaltrafik AB, Göteborgs och Bohus Läns Trafik AB, Älvsborgstrafiken AB samt Skaraborgs Läns Trafik AB från de dåvarande ägarna. Samtidigt övertogs stadstrafiken i Göteborg från Göteborgs stad. Under 2006 fusionerades samtliga dotterbolag med moderbolaget. Uppdrag Västtrafik ansvarar för samordning av kollektivtrafiken inom Västra Götalands län. Göteborgs kommun sköter enligt avtal upphandling och drift av spårvagnstrafiken i Göteborg på Västtrafiks uppdrag. Västtrafik har avtal med Hallandstrafiken AB att operativt sköta kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun. Verksamheten finansieras huvudsakligen av biljettintäkter, tillskott från Västra Götalandsregionen och berörda kommuner och vissa statliga bidrag. En rullande treårig verksamhetsplan, som tas fram i samråd med ägarna, är Västtrafiks underlag för långsiktig planering. Det operativa arbetet är styrt av den årliga trafikförsörjningsplanen. Organisation Västtrafik driver trafiken i Göteborgsområdet, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Den lokala organisationen har fem affärsområden; två för Göteborgsområdet och ett för vardera Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Den regionala trafiken och den anropsstyrda trafiken är också affärsområden. Administration, infrastruktur, information, marknadsföring och försäljning är gemensamma resurser som finns organiserade i stödenheter. Organisationen arbetar processinriktat och kundorienterat. Processerna beskriver hur alla inom Västtrafik ska arbeta, vad som ska göras och varför. I Västtrafiks huvudprocesser finns det som är av värde för kunden. Stödprocesserna stödjer huvudprocesserna. Flerårsöversikt 2010 2009 2008 2007 2006 Antal miljoner resor 227 220 220 210 201 Omsättning (mnkr)* 5 659 5 400 5 085 4 682 4 308 Ägarersättning (mnkr) 2 545 2 441 2 266 1 992 1 765 Självfinansieringsgrad* 54 % 54 % 54 % 56 % 57 % Antal anställda 247 247 228 222 224 *se not 1 angående ny redovisningsprincip 19

Viktiga händelser under 2010 Januari mars Västtrafiks hemsida får fler och fler besökare och den 11 januari var antalet besök för första gången fler än 90 000 under ett dygn. 90 158 besök gjordes under dygnet och som vanligt är det reseplaneraren som har flest användare. Mars månad innebär en viktig återhämtning i resandet efter vintermånaderna som haft stora trafikproblem. Den negativa resandetrenden har vänt i och med mars, som jämfört med samma månad förra året ligger på en normal och hög nivå. Automatiska hållplatsutrop införs i Skövdes stadstrafik. De audiovisuella utropen är en del i arbetet med att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken. Ny trafik och nya fordon i Sjuhärad. Främst i Tranemo och Svenljunga kommuner. Trafiken körs av Veolia transport. Alla de 62 bussarna är av låggolvstyp, har trepunktsbälte på alla platser samt alkolås. April augusti I maj månad tar ägarna till Västtrafik ett gemensamt inriktningsbeslut att Västra Götalandsregionen från den 1 januari 2012 genom skatteväxling övertar ägandet av Västtrafik och ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland. Under maj månad introducerar Västtrafik en ny design på Västtrafikkorten. De nya korten finns i olika varianter som skolkort, resenärskort, operatörskort och engångskort. I juni tas rullstolsramper i bruk på samtliga spårvagnar med låggolv i Göteborgstrafiken. I juni tar Sveriges Riksdag beslut om en ny kollektivtrafiklag som ska gälla från och med den 1 januari 2012. Lagen syftar till att förbättra för resenärerna bland annat genom att förenkla för kommersiella aktörer att bedriva kollektivtrafik och trafikhuvudmännen ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Första snabbgående katamaranen börjar köra i Göteborgs södra skärgård. Den nya båttypen är den första i sitt slag i svensk kollektivtrafik och innebär betydligt snabbare resor. 195 nya bussar i Göteborgs stadstrafik sätts in i samband med att Veolia Transport tar över 33 busslinjer i västra Göteborg och att Busslink tar över 39 linjer främst i Partille och Mölndal. September oktober Västtrafiks styrelse fattar beslut om att köpa in ytterligare elva nya pendeltåg av modell X61, som ska levereras i mitten av 2013. November december Under november månad genomför Västtrafik sin största marknadsföringskampanj någonsin; Det stora Pendlarexperimentet. Över 50 000 bilister i Västra Götaland anmälde intresse att delta och över 28 000 tilldelades ett provåkarkort och fick möjlighet att prova att resa kollektivt gratis under två veckor. Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen fattar beslut om att inrätta en kollektivtrafiknämnd under våren 2011, och att behålla Västtrafik AB i sin nuvarande bolagsform. Västtågen startar, alla Västtrafiks biljetter, kort och laddningar gäller på de regionala tåglinjerna. Styrelsebeslut om att köpa in ytterligare sex Reginatåg för regionaltågstrafiken. 20

Resandet Under året har resandeutvecklingen tagit ny fart. År 2010 gjordes 3 % fler resor än under föregående år, vilket motsvarar cirka 6,7 miljoner delresor. Inom stadstrafiken gjordes 5,4 miljoner fler resor, vilket innebär en ökning med 3,2 % från föregående år. Resandet inom regiontrafiken fortsätter dock att minska till förmån för lokaltrafiken. Detta beroende på att en del resor som tidigare klassats som regiontrafik numera klassificeras som lokaltrafik. Under det gångna året uppvisar lokal trafiken en resandeökning på 10,8 % (1,3 miljoner) samtidigt som regiontrafiken minskar med 1,5 % (-0,6 miljoner). En närmare analys av regiontrafiken visar dock på en fortsatt resandeökning där resandet på region tågen uppvisar en ökning på 3,3 %, pendeltågen 7,8 % och expressbussarna 2,8 %. Västtrafik totalt Resandeutveckling (antal delresor) 230 000 225 000 220 000 Utfall löpande 12-månadersvärde 2008 2010 Västtrafiks resandemål (basår är 2006) Biljettintäkter Löpande 12-månaders värde, år 2008 2010 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2 100 000 2 000 000 1 900 000 1 800 000 2008 2009 2010 *Se not 1 angående ny redovisningsprincip Intäktsutvecklingen var positiv inom samtliga produktområden. Stadstrafiken hade en positiv utveckling för samt liga affärsområden. Lokaltrafiken utvecklades positivt för samtliga affärsområden utom AO Skaraborg och AO Fyrbodal där en marginell nedgång skett. I regiontrafiken ökade AO Region kraftigt, till stora delar beroende på Öresundståg. Även övriga affärsområden, utom AO Skaraborg och AO Göteborgs regiontrafik, visade en positiv utveckling inom regiontrafiken. AO Skaraborg visade en marginell nedgång medan AO Göteborgs regiontrafik hade en mer märkbar nedgång. 215 000 210 000 205 000 200 000 2008 2009 2010 Biljettintäkter per produktområde mnkr Stadstrafik Lokaltrafik Regiontrafik 2 500 2 000 Intäkter/Försäljning Västtrafik hade under 2010 en positiv försäljnings- och intäktsutveckling mot föregående år. Detta beror till stora delar på införandet av flera nya biljettyper, utvecklingen för Öresundståg samt ökad försäljning av områdesladdningar. Intäkter från kontoresor/värdekort fortsatte minska 2010 på motsvarande sätt som under 2008 och 2009 om än i lägre takt. En del av minskningen av kontoresor/värdekort beror dock på en överströmning till områdesladdningar. Försäljning av sms-biljetter visar en kraftig ökning mot föregående år, även om försäljningen har stabiliserats under senare delen av året. Biljettintäkterna ökade totalt sett med 6,3 % i jämförelse med föregående år. Detta kan förklaras med den prisökning som genomfördes under året samt olika satsningar. I utfallet ingår en positiv engångseffekt avseende upplösning av skuld till resenär. Den avser delvis utfasningen av skulden kopplat till det gamla systemet Scanpoint och Prodata (+13 mnkr), men även en viss del kopplat till ERG-systemet där tidigare en mer schabloniserad beräkning använts (+6 mnkr). 1 500 1 000 500 0 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008* 2009* 2010 *Se not 1 angående ny redovisningsprincip Utvecklingen per korttyp visar en ökning mot föregående år inom samtliga korttyper. Totalt ökar biljettintäkterna med ca 127 mnkr varav merparten kommer från ökad försäljning av områdesladdningar (cirka 110 mnkr). Biljettintäkter per korttyp mnkr Värdekort Områdesladdning Skolkort Övrigt 2008* 2009* 2010 *Se not 1 angående ny redovisningsprincip 21