Så styrs opinionsbildningen. Av demokratbloggen



Relevanta dokument
Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Två sidor av samma historia

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

Välkommen vår nya "härskare" 8an 2015 års Numerologiska energi.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Innehåll. Ideologin o. Förord 12

Godmorgon världen, P1, , en krönika; fråga om opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Inledning (Problemlösning 1.)

En annan sida av Sverige

Moralisk oenighet bara på ytan?

Extramaterial till Historia 7-9

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Källkritisk metod stora lathunden

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet

Andreas Erlström Klass 9c Senait Bohlin. Energi och Miljö tema Människors uppfattning om växthuseffektens omfattning

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN )

Västerbottensnytt, SVT1, , kl , inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR

a rgu m en t at i on s fel Fixa skolan!

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Pressguide - mötet med pressen

Vad Gud säger om Sig Själv

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

Massmedier. Inledning

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

Handledning för presskommunikation

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

Studieplan. Sila. av Gerhard Sager

Johan Widén

Lathund olika typer av texter

1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. Uppdrag MIK

Rapport: Inställning till flyktingmottagande

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Tränarskap och ledarskap

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning.

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

Moralfilosofi. Föreläsning 11

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Bild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION MEDIERNAS MAKT KOMMUNIKATION OCH INFORMATION

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Informations- och kommunikationspolicy

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Tema: Kommunikationens makt informationsteknik. Avsnitt 2: Informationsteknik som verktyg för egenmakt

Projekt Blicken på Kalotten

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Moderna skrönor och ren propaganda Källkritik för att avslöja bluffar och påverkansmetoder

Värdegrund och policy

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Kommunikationsplan år 2015

Handledning för EU-temaserien

Transkript:

Så styrs opinionsbildningen Av demokratbloggen Även om den här artikeln är 18 år gammal så är innehållet lika aktuellt idag. Den här artikeln presenterar jag på Demokratbloggen i form av en ebok så att vem som helst kan ladda ner den. Varför har folk inte gjort revolution mot den här galna massinvandringspolitiken för länge sedan? Det är ju ingen som vill utplåna vårt land! Svaret är att makthavarna använder en mycket raffinerad metod att styra folks handlande. Läs om metoderna och få insikt om varför folk verkar så apatiska i detta land. Från Fri Information, nr 1, 1992 Förekommer det en styrd propaganda för invandring? Förekommer det en styrd propaganda av det slag som vi vanligen förknippar med totalitära stater i samband med nyhetsförmedling och debatter i massmedia? Att så mycket väl kan vara fallet påvisas av en anonym expert på de forna östeuropeiska kommunistregimernas subversiva verksamhet i Västeuropa, i följande artikel. Invandringspropagandans teknik Det som meddelas om invandringen i officiella kanaler och i pressen är i hög grad präglat av propaganda. Det är därför viktigt för var och en som intresserar sig för invandringsproblematiken att kunna förstå tekniken i denna propaganda.

Invandringspropagandans syfte är att inge befolkningen känslor och intryck som leder uppmärksamheten bort från invandringens verkliga orsaker och yttersta konsekvenser. Men också att skapa en känsla hos oss att invandringen är en normal historisk process som vi inte kan göra något för att påverka, utan endast har att acceptera och snällt inrätta oss efter. En annan uppgift för propagandan är att få politiska beslutsfattare och andra kända personer att säga eller göra något till stöd för invandringen. På så vis används kändisarna som normgivare som anger vilka åsikter som är de rätta för oss vanliga människor. Propagandan används också för att bryta ned vår nationella och etniska identitet, samt att kompromettera dem som varnar för invandringens konsekvenser så att varningarna inte ska tas på allvar eller negligeras. Ett av de viktigaste propagandamedlen är att appellera till våra känslor (t ex medlidande, indignation, o s v). Här, liksom överallt annars, gäller det att propagandan utnyttjar fördelen av att tala till människors hjärtan istället för till deras hjärnor. Känslopropagandan försöker typiskt nog att spela på det svenska folkets öppenhet i internationella kontakter och våra humanitära traditioner. Propagandan försöker att inrikta sig på dessa attityder genom att få folk att tro att man nödvändigtvis måste vara positiv till invandring. Den försöker också appellera till allmänhetens medkänsla genom att t ex koncentrera uppmärksamheten på nödlidande flyktingar. Alla invandrare framställs helst som flyktingar. Propagandan försöker på det hela taget att skapa intrycket att medmänsklighet, solidaritetshänsyn o s v kräver att vi tar emot invandrarna.

Ingen rök utan eld? Lögn ingår ibland i propagandan, typiskt nog i form av en brännmärkning av invandringsmotståndarna som främlingsfientliga, rasister eller nazister. En sådan stämpling får vanligtvis rättskaffens människor att falla till föga. De flesta kommer också att tro att lögnen inrymmer ett element av sanning. Många som hör sådana lögner kommer för övrigt själva att föra dem vidare i ett försök att demonstrera sin egen hederlighet. Lögnen kan på så sätt bli början till en rykteskampanj i vilken själva vidareförandet genom många, gärna framstående personer, ger lögnen en prägel av sanning. Lögnen kan också ha formen av falska argument, t ex anpassade referat av vad invandringsmotståndarna säger, gör, och står för. Den kan också ha formen av anpassningar av föreliggande uppgifter, så att dessa missförstås och för allmänheten ser ut som om de talar till stöd för invandringen eller i vart fall inte emot den. I den mer officiella upplysningsverksamheten från myndigheter, auktoritetspersoner, Röda Korset m.fl. används sällan direkta lögner. Istället undertrycker eller utesluter man de delar av den samlade mängden upplysningar, som inte stämmer med den bild som man gärna vill få allmänheten acceptera som den riktiga. Detta kompletteras ofta med överdriven koncentration av uppmärksamheten på just de delar av verkligheten som är mest ägnade att ge allmänheten de önskade intrycken. Det är exempelvis därför som tidningar, radio och TV gång efter annan serverar bilder av nödlidande flyktingar, under det att ingenting sägs om den risk som befolkningsexplosionen i den Tredje världen utgör för oss. Rastertekniken En sådan sortering av informationsmängden kallas för rasterteknik. Ett raster är som bekant ett föremål som döljer en del av en bild. Rastret kommer att få iakttagaren att bilda sig en uppfattning av det han inte ser, med utgångspunkt från de delar av bilden som han ser. Genom att man t.ex. framhäver delar av en persons uttalanden utanför deras sammanhang kan ett helt felaktigt intryck av vad personen verkligen sagt skapas.

Ett effektivt användande av rastertekniken förutsätter att allmänheten inte har direkt tillgång till källorna. Det är därför som medierna oftast ser till att invandringsmotståndarnas upplysningar och argument endast blir kända för befolkningen i andra hand, d v s genom ett lämpligt utformat återberättande av vad de går ut på. Eventuellt sätts rastret in först efter det att en oskadlig invandringskritik fått komma till tals, så att ett intryck av allsidighet ges. Sortering av information Rastret kan skapas genom att man direkt sorterar bort oönskad information. Det kan emellertid också skapas genom att man frammanar intrycket av att man inte bör sätta sig närmare in i de oönskade delarna av informationsmängden, därför att dessa delar är rasistiska eller i alla fall något som rättskaffens människor inte bör befatta sig med. Är propagandan tillräckligt bra genomförd, kan man uppnå att folk på eget initiativ förkastar det oönskade upplysningsmaterialet obesett. En viktig uppgift för invandringspropagandan för ögonblicket är just att skapa ett klimat som för till sådana förkastelser. Rastertekniken är oerhört effektiv, främst för att den som sagt bara bygger på stumpar av upplysningar som är sanna och därför gör det svårt att avslöja tekniken för vad den egentligen är, nämligen propaganda. Skapa socialt tryck Ett viktigt propagandaknep är för övrigt att försöka skapa en känsla av att man (d v s gruppen, samhället, rättskaffens människor ) inte bör motsätta sig invandringen och att man kan dokumentera att den helhetsbild av förhållandena som invandringspropagandan erbjuder är sann. Om den enskilde individen nämligen får ett intryck av att det endast är han eller hon som tvivlar, kommer han att känna sig utsatt för gruppens tryck, vilket lätt kan få honom att avstå från protester. Kanske han till på köpet kommer att försöka vinna popularitet genom att föra den allmänt accepterade helhetsbilden vidare till andra. Skapa kopplingar Ett annat viktigt propagandaknep är att försöka koppla det som man vill svartmåla (invandringsmotståndaren) eller främja, till fenomen som har en negativ respektive positiv klang i allmänhetens medvetande. Därför kommer argument och upplysningar som undergräver ett accepterande av invandringen ofta att återges på ett sådant sätt eller i ett sådant sammanhang (t ex med hjälp av helhetsbildsbeskrivningen) att de förbinds med nazism, högerextremism eller liknande. Omvänt försöker man att koppla invandringen till något positivt bilder av glada barn, fred på jorden m.m.

Sådana kopplingar kan skapas uteslutande med hjälp av ord. Negativa kopplingar kan exempelvis skapas med hjälp av brännmärkning medelst negativt laddade ord ( rasism, fascism, o s v) Brännmärker motståndare Metoderna kan för övrigt vara mer eller mindre direkta. Brännmärkningar och kopplingar kan t ex skapas med hjälp av randanmärkningar som passar in i helt andra sammanhang, och vilka som en självklarhet förutsätter att det förhåller sig så som det antyddes i randanmärkningen. Mycket effektivt är det om man lyckas få auktoritativa personer att komma med sådana förutsättande uttalanden. De flesta kommer nämligen att ha svårt att tro att känt folk, framstående politiker och andra, kan ha fel i sak. Det kommer ofta att vara lätt att få offentliga personer att komma med förutsättande uttalanden av detta slag, eftersom man genom att göra det ju ådagalägger de rätta åsikterna och därför kan hoppas på att själv slippa bli utpekad som rasist. Värdeladdade ord används Ordens värdeladdning skapar känslomässiga intryck och associationer, de spelar således en avgörande roll i propagandan för att skapa de kopplingar man vill åstadkomma. Propagandisterna försöker därför att bilda nya ord och begrepp med positiv värdeladdning som t ex ordet mångkulturell, för att överföra denna känsla till det som är förknippat med invandringen. Det är därför som invandringspropagandisterna gör så stora ansträngningar för att fästa ord som rasism, främlingsfientlighet och flyktingfientlighet på allt och alla som uttalar sig mot invandringen. Användandet av ordet rasism ges då en betydelse som inte överensstämmer med den i ordböckerna.

Men genom att upprepa och återupprepa ordet med denna nya innebörd kommer det efter hand i vardagsspråket att få den nya betydelsen. Därigenom kommer användningsområdet för de negativa känslor som ordet framkallar att kunna flyttas över på invandringsmotståndarna, oavsett att dessa inte har rasistiska åsikter. Ett vanligt inslag i propagandan är att ständigt påtala att den svenska kulturen och det svenska folket egentligen inte existerar eftersom de flesta sedvänjor och traditioner som ingår i vår kultur har lånats in från andra kulturer, och att det svenska folket till stor del består av invandrade valloner, finnar, tyskar och skottar. Sanningen är att det inte finns några rena kulturer och att alla kulturer är blandkulturer. Sverige har under alla tider haft en mycket homogen befolkning, vallonerna t ex uppgick endast till några promillen av det dåtida Sveriges befolkning. Dagens invandring kan givetvis inte jämföras med forna tiders inflyttning av enstaka individer eller familjer som nästan uteslutande kom från våra grannländer. Avsikten med denna sorts propaganda är att bryta ner vår nationella och etniska identitet för att få oss att acceptera invandringens omvandling av vårt land, och att på sikt få oss att anta en ny identitet som är bättre anpassad till en situation där invandrare från främmande länder utgör ett dominerande inslag i befolkningen. Gemensam källa Den propaganda som förekommer i medierna har allt som allt en sådan omfattning och sådana besläktade drag att det knappast kan vara fråga om rena tillfälligheter. Ofta är

propagandaframstötarna också präglade av en sådan professionalism att folk i allmänhet inte har möjlighet att upptäcka att de manipuleras. Bland annat bygger propagandan på ett mycket stort utnyttjande av de tankeströmningar och trender som finns i det svenska samhället. De teman som propagandan tar upp kan därför lätt bli självförstärkande bland befolkningen, rulla vidare av egen kraft och ge upphov till en snöbollseffekt. Lita därför aldrig på de upplysningar du får om invandringen via massmedia eller den information man försöker sprida från myndigheter, i skolorna och från olika ideella organisationer. Dess syfte är endast att leda bort vår uppmärksamhet från vad som egentligen sker med vårt land och folk, samt att göra oss oförmögna att försvara våra rättigheter mot dem som vill kolonisera vårt land. Påverkansoperationer Östmakterna såg naturligtvis invandringen som en möjlighet att destabilisera Västeuropa. De hade årtionden av erfarenhet av hemlig propagandaverksamhet. Låt oss se litet på deras metoder. Östmakternas underrättelsetjänster arbetade på basis av tanken att fredlig samexistens inte innebar fred i västlig mening. Freden innebar endast att sovjetmakten måste nöja sig med att föra krig med medel som inte kunde utlösa militära motåtgärder från NATO. I överensstämmelse med denna tankegång inrättade underrättelsetjänsterna i fråga särskilda avdelningar som utförde de aktiviteter som det var möjligt att rikta mot Väst. Denna verksamhet gick under beteckningen aktivnyye meropriyatniya, som närmast kan översättas med aktiva förhållningsregler. Basen var Service-A-sektionen under KGB:s 1: a huvudkommission. Avhoppare avslöjade Väsentliga delar av operationerna och deras strategi är kända genom avhoppare. Enligt gällande riktlinjer var specialoperationernas syfte följande: Försvagning av motståndaren (alltså t ex Sverige, red anm.) genom underminering av hans politiska, militära, ekonomiska eller moraliska styrka; skapandet av nya splittringar eller utvidgning av de existerande i hans land; misskreditering av hans representanter (ledare) i den egna befolkningens ögon; påverkan av formuleringen och innehållet i hans politik och av dennas gränser genom att mata honom med desinformation och genom att utföra hemlig påverkan. Karaktären av denna påverkansaktivitet är i det stora hela inte känd av Sveriges befolkning. I och med kommunismens sammanbrott i Östeuropa har den sovjetiska underrättelsetjänsten försvagats. Men den organisation som byggts upp i svenska massmedia för att kunna driva påverkansoperationer är fortfarande intakt och med en bibehållen ideologisk förankring. Även dess svenska stödtrupper inom extrem-vänstern är fortfarande relativt opåverkade av utvecklingen i Östeuropa. Genom kampen mot rasism kan de finna legitimitet för sin existens. De ser också i invandringen en möjlighet att stärka sina positioner och att skapa spänningar i samhället som kan ge upphov till ett revolutionärt klimat i Sverige. Desinformation

Genom desinformation försökte man utforma motståndarens beslutsunderlag så att han förleddes att fatta de beslut sovjetmakten fann ändamålsenliga. Desinformation kan inbegripa inslussning av falsk information och blockering av motståndarens förmåga eller möjlighet att registrera faktiska förhållanden. Den kan också ha formen av att styra hans uppmärksamhet i riktning mot förhållanden som är ägnade att ge honom en falsk bild av helheten. Påverkar tankevärlden Genom propaganda påverkas motståndarens tanke- och känslovärld. Genomförande av propaganda förutsätter i vid utsträckning att man nästlar sig in i massmedierna. Tillräckligt i det hänseendet är dock enbart vänner på redaktionerna, som är i stånd att få lämpligt material publicerat (och att undertrycka publicerandet av ev. motstridigt material). En avhoppare från den sovjetiska ambassaden i Tokyo (S Levchenko) har t ex berättat att KGB hade haft framgång i att infiltrera 4 av 5 tidningar i det traditionellt sovjetfientliga Japan. Nyckelpersoner Man försöker om möjligt uppnå inflytande via kontrollerade opinionsbildare och politiska nyckelfigurer eventuellt genom utnyttjande av personer som, utan att de själva är medvetna om det, har användbara synpunkter. Det kan också bli tal om stöd till politiska partier och organ som arbetar för att realisera mål som (ev. bara delvis) sammanfaller med den forna sovjetmaktens. Det kan även röra sig om stöd till aktivistgrupper som kan verka som hantlangare och som eventuellt kan utföra aktioner och demonstrationer mot oönskade grupper, institutioner och aktiviteter. En inflytelseoperation kan ha lång varaktighet ibland i årtionden.

Inflytelseoperationer kommer typiskt nog att försöka utnyttja lämpliga strömningar som redan i förväg finns i motståndarlandet. Om möjligt försöker man förstärka strömningarna så att de snabbt kör över och tar makten över motståndarens politiska beslutsfattare. Personer eller organisationer som allt för ofta avslöjar operationer och därigenom försvårar dem, försöker man om möjligt att neutralisera. Detta kan ske genom rykteskampanjer som kritiserar dem som starkt högerorienterade, fascister, paranoida eller åtminstone som så misstänkta att hederliga människor inte kan ha med dem att göra. Syftet är att isolera dem från åsiktsbildningsapparaten, däribland pressen, och att få dem att framstå som extremister vilkas uppfattning inte räknas. Destabiliserande En invandring av den storleksordning som vi sett under de senaste årtiondena kommer att i det långa loppet destabilisera Sverige politiskt och ekonomiskt. Ett stort antal utlänningar varav en del kriminella och terrorister, kommer dessutom att lägga beslag på den svenska underrättelsetjänstens uppmärksamhet. Därmed underlättas främmande underrättelsetjänsters operationer här i landet. Det skulle under dessa omständigheter varit grovt tjänstefel av de tjänstemän hos den forna sovjetmakten med aktiva förhållningsregler som arbetsområde att inte understödja invandringen genom att försöka blockera allmänhetens tillgång till de upplysningar som visar vad som håller på att ske. Om de har haft framgång kan givetvis inte bedömas efter huruvida det svenska folket har märkt en sådan framgång. Det måste däremot avgöras utifrån en undersökning av i vilken utsträckning det har lyckats att få svenska opinionsbildare och politiska beslutsfattare till att inte utgå från föreliggande fakta eller att söka fakta, utan från helhetsbilder ägnade att åstadkomma det resultat som påverkansaktiviteterna strävar efter att uppnå. *