Marknadsöversikt får- och lammkött

Marknadsöversikt får- och lammkött Produktionen av får- och lammkött ökar i Sverige, men inte i samma takt som efterfrågan ökar. Produktionen i EU, Australien och Nya Zeeland minskar medan produktionen i Kina ökar. Nya Zeeland och Australien dominerar världsexporten, men torka och stark valutakurs ledde till att Nya Zeelands export minskade 2010. Rapport 2012:2

Marknadsöversikt får- och lammkött Enheten för handel och marknad Författare: Jonathan Lukkarinen Eva Jirskog Foto: Urban Wigert

Market overview sheep meat and lamb This report describes the production, consumption and trade with sheep meat and lamb in 2010 and compares it to previous years. The focus is on Sweden, the EU, the EU candidates and the world. The production and consumption of sheep meat and lamb has been increasing in Sweden for a long time. The production does not keep up with the rising consumption and an increasing part of the meat is imported from New Zealand. Division for trade and markets Authors: Jonathan Lukkarinen Eva Jirskog Photo: Urban Wigert

Sammanfattning Denna marknadsöversikt bygger på tillgänglig officiell statistik från flera olika källor. Översikten fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen för fårkött, lammkött och produkter därav. Ingen prognostisering görs, dock förekommer enkla analyser av framtiden på kort sikt. Av de fyra stora köttslagen är får- och lammkött det som svenskar äter minst av. Antalet får och lamm i Sverige och produktionen av får- och lammkött har däremot ökat under många år. Den svenska produktionen täcker dock inte efterfrågan och en stor del måste därför importeras från Nya Zeeland och övriga EUländer. Trots detta är lönsamheten dålig och många företagare är ovilliga att satsa på får- och lammproduktion. Att Sverige inte har någon större tradition av får- och lammproduktion samt att besättningarna är små är troliga orsaker. I övrigt lämpar sig landet mycket bra för denna typ av produktion. EU är världens största importör av får- och lammkött och en stor del kommer från Nya Zeeland. På grund av svår torka i Nya Zeeland och en ofördelaktig valutakurs minskade exporten till EU kraftigt 2010. EU:s egna produktion fortsatte att minska 2010, vilket den har gjort i många år. Ungefär hälften av alla får i EU finns i Förenade Kungariket och i Spanien. EU är den näst största producenten och konsumenten av får- och lammkött i världen efter Kina. Konsumtionen per capita är dock överlägset störst i Nya Zeeland och i Australien. Den globala produktionen, konsumtionen och handeln med får- och lammkött 2010 var i princip oförändrad jämfört med föregående år. Världsexporten av fåroch lammkött var värd 41 miljarder kronor 2010 vilket utgjorde 2 % av den totala exporten av animalieprodukter.

Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Syfte...1 1.2 Metod...1 1.3 Avgränsningar...1 2 Får- och lammkött...2 2.1 Får- och lammköttssektorn i Sverige...2 2.1.1 Djurantal och strukturuppgifter...2 2.1.2 Produktion och konsumtion...4 2.1.3 Utrikeshandel...7 2.1.4 Prisutveckling... 12 2.2 Får- och lammköttssektorn i EU... 13 2.2.1 Marknadsregleringen... 13 2.2.2 Djurantal och strukturuppgifter... 16 2.2.3 Produktion och konsumtion inom EU... 20 2.2.4 Handel... 21 2.2.5 Prisutveckling... 26 2.3 Får- och lammköttssektorn i kandidatländerna... 29 2.3.1 Kroatien... 29 2.3.2 Turkiet... 30 2.3.3 Island... 31 2.3.4 Makedonien... 32 2.3.5 Montenegro... 33 2.4 Världsmarknaden för får- och lammkött... 34 2.4.1 Produktion... 34 2.4.2 Konsumtion... 36 2.4.3 Handel... 38 3 Avslutande kommentar... 40 3.1 Brister i statistiken... 40

1 Inledning 1.1 Syfte Jordbruksverket har under många år gett ut marknadsöversikter för olika jordbruksprodukter. Av praktiska skäl har marknadsöversikten för animalier delats upp i mindre delar varav detta är marknadsöversikten för får- och lammkött. Översikten fokuserar på att visualisera, beskriva och kort analysera priser, marknader, handel, viktiga händelser och tullar för får- och lammkött i Sverige, i EU och i världen. 1.2 Metod Marknadsöversikten har tagits fram med hjälp av en studie av befintlig officiell statistik både på internet och i tryckt form. Valet av data begränsas av att materialet i marknadsöversikten ska vara jämförbart bakåt i tiden. 1.3 Avgränsningar Marknadsöversikten syftar inte till att ge prognoser för framtiden. Historisk utveckling behöver inte ha någon inverkan på framtiden men kan ge indikationer för trender. 1

22 Får- och och lammkött lammkött 2.1 Får- och lammköttssektorn i Sverige 2.1 Får- och lammköttssektorn i Sverige Den svenska produktionen av får och lamm är liten. Antalet djur utgör mindre än 1 % Den av svenska det totala produktionen antalet får och av lamm får och inom lamm EU. är Med liten. självförsörjningsgrad Antalet djur utgör mindre kring 40 än % 1 % av finns det totala dock antalet utrymme får för och att lamm producera inom större EU. Med volymer en självförsörjningsgrad på den svenska marknaden. kring 40 % finns dock utrymme för att producera större volymer på den svenska marknaden. Sverige har ett starkt djur- och smittskydd. Det finns till exempel krav på att får Sverige och lamm har ett ska starkt bedövas djur- innan och smittskydd. kastrering, till Det skillnad finns till från exempel flera andra krav länder. på att Sverige ska har bedövas också en innan mer restriktiv kastrering, användning till skillnad av antibiotika från flera andra för djur länder. flera Sverige andra har får och lamm också länder. en mer Trots restriktiv att svenska användning konsumenter av antibiotika för det mesta för är djur positiva än flera till andra höga länder. krav på Trots att svenska konsumenter djurhållning för styrs det de mesta ofta av är priset positiva vid till val höga av produkt. krav på svensk djurhållning styrs de ofta av priset vid val av produkt. 2.1.1 Djurantal och strukturuppgifter 2.1.1 Djurantal och strukturuppgifter Antalet får och lamm I Sverige har följt en uppgående trend de senaste tio åren Antalet (se figur får 2.1). och lamm Under I perioden Sverige har följt antalet en får uppgående ökat med trend 31 % de och senaste antalet tio lamm åren (se figur 2.1). med Under 20 %. perioden Efterfrågan har antalet på får- och får ökat lammkött med 31 är % stark och i Sverige antalet lamm och den med egna 20 produktionen på ökar får- till och skillnad lammkött från är många stark andra i Sverige köttslag och den där den egna minskar. produktionen Sektorns ökar till %. Efterfrågan skillnad tillväxt från har många dock hindrats andra köttslag av osäker där lönsamhet den minskar. och av Sektorns att får- tillväxt och lammuppfödning har dock hindrats av traditionellt osäker lönsamhet har bedrivits och av småskaligt att får- och i Sverige. lammuppfödning traditionellt har bedrivits småskaligt i Sverige.!"#$%&'()*+&,&---.#$%& %##! "+#! "*#! ")#! "(#! "'#! "&#! "%#! ""#! "$#! "##! $+#! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!,-..-/!012!3-140/! "#*! $+*! "$#! ""#! """! "&&! "&"! "'$! "'&! ")%! 5-66! "&&! ""+! "%*! "&(! "&+! "("! "()! ")%! "*)! "+"! Figur Figur 2.1 2.1 Antal får och och lamm lamm i Sverige i Sverige 2001 2010, 2001-2010, 1 000-tal 1 000-tal Number of of sheep and lambs in Sweden 2001 2010, 2001-2010, 1 1000 000 heads heads Not: Not: För åren För 2001-2002, åren 2001 2002, 2004-2006 2004 2006 och 2008-2009 och 2008 2009 baseras statistiken baseras från statistiken ett urval av från företag. ett urval av företag. Källa: Källa: Jordbruksverket Får Får klarar klarar av av att att livnära livnära sig sig på på många många olika olika typer typer av av växter. Sly, skott och de flesta typer av typer gräs går av gräs bra vilket går bra gör vilket att får- gör och att får- lammuppfödning och lammuppfödning lämpar lämpar sig i större sig i delen större av landet, delen särskilt av landet, på marginalområden särskilt på marginalområden som är mindre som lämpade är mindre för lämpade annan för produktion. annan Djuren produktion. är även Djuren mycket är bra även på mycket att hålla bra marker på att öppna. hålla marker De svenska öppna. fåren De svenska är koncentrerade fåren är koncentrerade i och kring Götalands skogsbygder där den större delen av Sveriges jordbruk finns (se figur 2.2). Uppfödning av får sker dock i hela landet. 2 2

Figur 2.2 Procentuell andel får och lamm i landets produktionsområden 2010 Figur 2.2 Procentuell andel får och lamm i landets produktionsområden 2010 Percentage share of sheep and lambs in Swedish production areas 2010 Percentage share of sheep and lambs in Swedish production areas 2010 Källa: Jordbruksverket Källa: Jordbruksverket 4 3

2.1.2 Produktion och konsumtion 2.1.2 Fåruppfödning Produktion kan vara och inriktad konsumtion mot produktion av kött, mjölk, ull eller kombinationer av dessa. kan Den vara största inriktad delen mot av produktion den svenska av uppfödningen kött, mjölk, ull är eller inriktad kombinationer mot Fåruppfödning av köttproduktion. dessa. Den största Ullen delen som av köttraserna den svenska producerar uppfödningen kasseras är inriktad oftast. mot Fibrerna köttproduktion. grova för att Ullen användas som köttraserna till textil och producerar det finns kasseras få andra oftast. användningsområden Fibrerna är för grova för ull för är för att i Sverige. användas Uppfödning till textil och av det flera finns fårraser andra sker användningsområden även i bevarandesyfte för trots ull i att Sverige. de är Uppfödning mindre produktiva av flera än fårraser andra sker raser. även i bevarandesyfte trots att de är mindre produktiva än andra raser. I Sverige finns 64 slakterier som är godkända för slakt av får och lamm. Under de I senaste Sverige tio finns åren 64 har slakterier antalet som slaktade är godkända får och lamm för slakt ökat av med får och 29 % lamm. i Sverige Under (se de figur senaste 2.3). Ökningen tio åren har förklaras antalet delvis slaktade av får den och senaste lamm jordbruksreformen ökat med 29 % i Sverige som i hög (se figur grad 2.3). avvecklade Ökningen produktionskopplade förklaras delvis av den stöd senaste och ersatte jordbruksreformen dessa med det som frikopplade i hög grad gårdsstödet. Lönsamheten och därmed intresset för får- och lammproduktion relativt avvecklade produktionskopplade stöd och ersatte dessa med det frikopplade gårdsstödet. Lönsamheten och därmed intresset för får- och lammproduktion relativt andra andra produktionsgrenar ökade därmed något, delvis på grund av att får är effektiva landsskapsvårdare produktionsgrenar ökade därmed något, delvis på grund av att får är effektiva landsskapsvårdare och därmed och därmed kan användas kan användas för att för uppfylla att uppfylla tvärvillkoren. tvärvillkoren. ""'! "##! $)'!!"#$%&'()*+&,&---.#$%& $'#! $"'! $##! )'! '#! "'! #! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! 5-66! 7-140/!012!8-..-/! Figur 2.3 Antal slaktade får får och och lamm lamm i Sverige i Sverige 2001 2010, 2001-2010, 1 000-tal 1 000-tal Number of of slaughtered sheep and lambs in Sweden 2001 2010, 2001-2010, 11 000 000 heads Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Förr var det det vanligast att att äta äta fårkött i Sverige, i men men lammköttet dominerar numera numera vilket syns vilket på syns slaktsiffrorna. på slaktsiffrorna. De senaste De åren senaste har åren allt fler har svenskar allt fler svenskar börjat äta börjat lammkött äta vid påsk lammkött vilket vid har påverkat påsk vilket totalkonsumtionen har påverkat totalkonsumtionen positivt. Även om positivt. efterfrågan Även på om lammkött efterfrågan så ökar på lammkött produktionen ökar inte så ökar lika produktionen snabbt vilket beror inte lika på att snabbt den utländska vilket beror på att ökar konkurrensen den utländska håller konkurrensen nere prisnivåerna. håller nere Svenska prisnivåerna. bönder lockas Svenska därför bönder inte lockas till att föda upp lamm i större skala. därför inte till att föda upp lamm i större skala. 5 4

Produktionen av får- och lammkött i Sverige är småskalig och fungerar ofta som Produktionen bisyssla till annan av fårjordbruksproduktion och lammkött i Sverige eller annat är småskalig arbete utanför och fungerar jordbruket. ofta som bisyssla till annan jordbruksproduktion eller annat arbete utanför jordbruket. Antalet Antalet företag med får har dock ökat något i Sverige de senaste tio åren (se figur företag med får har dock ökat något i Sverige de senaste tio åren (se figur 2.4). Företag 2.4). Företag med 50 eller fler får har ökat mest (+40 %) medan företag med med 50 eller fler får har ökat mest (+40 %) medan företag med mellan 10 och 24 får har mellan 10 och 24 får har minskat med 9 %. De övriga två storleksgrupperna har i minskat med 9 %. De övriga två storleksgrupperna har i stort sett varit oförändrade stort sett varit oförändrade under perioden. under perioden. +! *! )! /0*1#$2+&,&---.#$%& (! '! &! %! "! $! #! "##$! "##%! "##'! "##)! "#$#! $9+!:;/! $#9"&!:;/! "'9&+!:;/! <&+!:;/! Figur 2.4 Antal företag med med tackor tackor och baggar och baggar i Sverige i 2001 2010, Sverige 2001-2010, efter besättningsstorlek, 1 000-tal 1 000-tal efter besättningsstorlek, Number of of holdings with ewes and rams in in Sweden 2001 2010, 2001-2010, by size by of size herd, of herd, 1 000s1 000s Källa: Jordbruksverket Källa: Jordbruksverket Ett Ett genomsnittligt fårföretag i i Sverige 2010 hade 33 får vilket är en ökning med 27 % jämfört 27 % jämfört med 2001. med Sammantaget 2001. Sammantaget tyder detta tyder på detta att på fårproduktionen att fårproduktionen går mot går att mot bli mer kommersiellt att bli mer kommersiellt inriktad även inriktad om den även fortfarande om den fortfarande är mycket småskalig. är mycket småskalig. Tabell Tabell 2.1 2.1 Genomsnittligt Genomsnittligt antal antal tackor tackor och baggar och baggar i svenska i fårföretag svenska 2001 2010 fårföretag 2001-2010 Average number of ewes and and rams rams in in Swedish Swedish holdings holdings 2001 2010 2001-2010 År 2001 2003 2005 2007 2010 År 2001 2003 2005 2007 2010 Genomsnittligt antal får 25,8 27,7 29,2 30,3 32,8 Genomsnittligt antal får 25,8 27,7 29,2 30,3 32,8 Not: Enligt den äldre definitionen av lantbruksföretag för att siffran ska kunna jämföras bakåt i tiden. Enligt ny definition, då fler små Not: lantbrukare Enligt den tas med, äldre var definitionen genomsnittet av 31,7 lantbruksföretag får 2010. för att siffran ska kunna jämföras bakåt i tiden. Källa: Enligt Jordbruksverket ny definition, och då Statistiska fler små centralbyrån lantbrukare tas med, var genomsnittet 31,7 får 2010. Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Under Sveriges första år som EU-medlem sjönk produktionen av får- och lammkött men har därefter stigit för att 2005 ligga på ungefär samma nivå som före anslutningen till EU. Därefter ökade produktionen varje år för att 2010 minska något. Mellan 2005 och 2009 ökade konsumtionen av får- och lammkött snabbare än produktionen. Det växande underskottet har till största del täckts av import från Nya Zeeland via förmånsavtal men även av införsel från andra EU-länder, som Irland och Tyskland. Importen av får- och lammkött minskade kraftigt 2010 vilket även ledde till att konsumtionen 6 5

Under Sveriges första år som EU-medlem sjönk produktionen av får- och lammkött men har därefter stigit för att 2005 ligga på ungefär samma nivå som före anslutningen till EU. Därefter ökade produktionen varje år för att 2010 minska något. Mellan 2005 och 2009 ökade konsumtionen av får- och lammkött snabbare än produktionen. Det växande underskottet har till största del täckts av import från Nya Zeeland via förmånsavtal men även av införsel från andra EU-länder, som Irland och Tyskland. Importen av får- och lammkött minskade kraftigt 2010 vilket även ledde till att konsumtionen minskade under året. Minskningen berodde delvis på att Nya Zeeland exporterade mindre än normalt till följd av torka och stark valutakurs. Tabell 2.2 Balansläget i Sverige för får- och lammkött 2001 2010, ton (vara med ben) Balance situation for sheep meat and lamb in Sweden 2001 2010, metric tons (carcass weight) År Produktion Konsumtion 1) Underskott Självförsörjningsgrad, % 2001 3 843 8 723-4 880 44,1 2002 3 856 8 374-4 518 46,0 2003 3 749 9 240-5 491 40,6 2004 3 802 8 441-4 639 45,0 2005 4 067 10 151-6 084 40,1 2006 4 205 11 498-7 293 36,6 2007 4 603 11 584-6 981 39,7 2008 4 630 12 716-8 086 36,4 2009 5 063 14 494-9 431 34,9 2010 4 990 12 917-7 927 38,6 Förändring 2009 2010-1 % -11 % -16 % +3,7 % 1) Konsumtionen är framräknad genom produktion + import - export. Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Den direkta konsumtionen av får- och lammkött i Sverige 2010 låg på 1,4 kg per person, jämfört med knappt 1 kg 2001. Denna siffra visar den schablonmässiga konsumtionen, vilket innebär inhemsk konsumtion delat med antalet invånare. En del av denna konsumtion går dock in i förädlingsindustrin för att sedan konsumeras eller exporteras i form av andra produkter. 6

2.1.3 Utrikeshandel Sveriges handel delas sedan EU-inträdet upp i export/import till tredje länder (alla länder utanför EU) och utförsel/införsel till EU-länder. Statistikuppgifterna för handel med tredje länder samlas in genom tulldokument och handel inom EU genom urvalsundersökning. I statistiken för handeln inom EU finns ett visst bortfall vilket innebär att statistiken för handeln inom EU inte är lika tillförlitlig som statistiken för handeln med tredje länder. Trots minskningen 2010 har importen och införseln av får- och lammkött ökat med 61 % de senaste tio åren (se figur 2.5). Under 2010 utgjorde införsel 54 % och import 46 % av den totala kvantitet får- och lammkött som togs in till Sverige. Exporten och utförseln har ökat med 32 % mellan 2001 och 2010, men volymerna är mycket små. Under 2010 utgjorde utförseln 83 % medan exporten utgjorde 17 %. Tidigare år under perioden har dock exporten endast utgjort några få procent (utförsel och export är därför inte skilda åt i figur 2.5). $#!###! +!###! *!###! )!###! (!###! 34"& '!###! #! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! =6>0/3!?!@A:B/CDE! '!$&(! &!*$'! '!*%$! &!+'&! (!'++! )!(&*! )!)#%! *!')&! +!*$$! *!"))! =A:B/CDE! "!#')! $!+*+! "!*##! "!)#"! %!%%*! %!+'+! &!#$)! &!*"(! '!'(#! &!&+(! FG>0/3!?!HIB/CDE! "((! "+)! %&$! %$'! '$(! %''! )""! &**! %*#! %'#! Figur Figur 2.5 2.5 Sveriges handel med får- och lammkött 2001 2010, 2001-2010, ton ton (vara (vara med med ben) ben) Swedish trade trade with with sheep sheep meat meat and and lamb lamb 2001-2010, 2001 2010, metric metric tons tons (carcass (carcass weight) weight) Källa: Jordbruksverket Källa: Jordbruksverket &!###! %!###! "!###! $!###! Räknat i produktvikt var 75 % av det får- och lammkött som togs in till Sverige 2010 fryst kött (se tabell 2.3). Detta förklaras av att en stor andel av köttet importeras från Nya Zeeland och därför lättast transporteras fryst. Resterande 25 % utgjordes av färskt och kylt kött varav det mesta var hela eller halva slaktkroppar av lamm. Import och införsel av fryst får- och lammkött har ökat med 34 % de senaste tio åren medan det färska och kylda köttet har ökat med 165 %. Beredda fårköttsprodukter och levande får importeras i mycket liten utsträckning till Sverige. 7

Räknat i produktvikt var 75 % av det får- och lammkött som togs in till Sverige 2010 fryst kött (se tabell 2.3). Detta förklaras av att en stor andel av köttet importeras från Nya Zeeland och därför lättast transporteras fryst. Resterande 25 % utgjordes av färskt och kylt kött varav det mesta var hela eller halva slaktkroppar av lamm. Import och införsel av fryst får- och lammkött har ökat med 34 % de senaste tio åren medan det färska och kylda köttet har ökat med 165 %. Beredda fårköttsprodukter och levande får importeras i mycket liten utsträckning till Sverige. Tabell 2.3 Sveriges import och införsel av får- och lammkött 2001 2010, ton produktvikt Swedish sheep meat and lamb imports 2001 2010, metric tons (product weight) Tullkodnr, vara 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0104 10 Levande får 0 0 0 0 0 3 0 4 0 0 0204 10 Färska/kylda lammkroppar, hela/ halva 0204 21 Färska/kylda fårkroppar, hela/halva 0204 22 Färskt/kylt fårkött, med ben 0204 23 Färskt/kylt benfritt fårkött 0204 30 Frysta lammkroppar, hela/halva 0204 41 Frysta fårkroppar, hela/halva 0204 42 Frysta styckningsdelar av får, med ben 0204 43 Fryst fårkött, benfritt 1602 90 72 Bearbetat fårkött/slaktbiprodukter 1602 90 76 Bearbetat fårkött, värmebehandlat 122 294 376 499 461 578 673 879 1 131 1 129 419 307 372 270 267 264 199 177 134 91 32 48 116 127 224 311 207 120 98 402 101 39 54 58 326 462 690 457 990 161 874 813 621 569 679 667 436 339 424 275 0 0 16 0 43 26 76 0 37 85 2 272 2 184 2 938 2 108 2 644 3 002 2 667 3 383 3 600 3 224 755 659 767 751 1 019 1 199 1 356 1 713 1 610 1 630 0 6 3 9 0 0 0 3 1 5 17 19 6 4 10 2 4 8 6 3 Källa: Statistiska centralbyrån 8

Eftersom den svenska produktionen inte täcker den inhemska efterfrågan på fåroch lammkött är exporten liten (se tabell 2.4). Den export som finns består främst av fryst fårkött. Levande får och lamm har inte exporterats från Sverige sedan 2001. Tabell 2.4 Sveriges export och utförsel av får- och lammkött 2001 2010, ton produktvikt Swedish sheep meat and lamb exports 2001 2010, metric tons (product weight) Tullkodnr, vara 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0104 10 Levande får 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0204 10 Färska/kylda lammkroppar, hela/ halva 0204 21 Färska/kylda fårkroppar, hela/halva 0204 22 Färskt/kylt fårkött, med ben 0204 23 Färskt/kylt benfritt fårkött 0204 30 Frysta lammkroppar, hela/halva 0204 41 Frysta fårkroppar, hela/halva 0204 42 Frysta styckningsdelar av får, med ben 0204 43 Fryst fårkött, benfritt 1602 90 72 Bearbetat fårkött/slaktbiprodukter 1602 90 76 Bearbetat fårkött, värmebehandlat 16 0 0 1 40 0 0 1 0 0 8 5 3 2 8 18 28 25 12 0 3 28 17 5 4 4 2 2 11 27 6 10 4 6 14 5 0 1 1 3 11 0 5 13 10 0 24 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 10 0 0 16 39 43 68 102 97 101 73 61 79 48 38 24 46 110 63 97 53 47 55 0 0 0 0 1 0 0 1 1 4 0 0 1 1 0 58 125 218 58 13 Källa: Statistiska centralbyrån 9

2.1.3.1 Import och införsel specificerad per destination 2.1.3.1 Nya Zeeland Import har och den införsel överlägset specificerad största av EU:s per förmånskvoter destination för import av fåroch lammkött vilket medför att landet står för en stor del (36 % under 2010) av Nya den Zeeland svenska har importen den överlägset (se figur största 2.6). av Nya EU:s Zeeland förmånskvoter har en storskalig för import får- av och får- lammuppfödning vilket med medför låga att kostnader, landet står men för 2010 en stor upplevde del (36 % landet under svår 2010) torka av vilket den svenska och lammkött importen sänkte (se produktionen. figur 2.6). Nya Tillsammans Zeeland har med en en storskalig stark nya får- zeeländsk och lammuppfödning dollar orsakade med låga detta kostnader, att landet men hade 2010 den upplevde lägsta exportvolymen landet svår torka av vilket får- och sänkte lammkött produktionen. på 50 år. Tillsammans Många producenter med en stark i Nya nya Zeeland zeeländsk har dollar också orsakade på senare detta år ställt att landet om till hade mjölkden lägsta och exportvolymen av får- och lammkött på 50 år. Många producenter i Nya Zeeland har spannmålsproduktion. Andra länder som Sverige importerar får- och lammkött också på senare år ställt om till mjölk- och spannmålsproduktion. Andra länder som Sverige från är importerar Chile (6 %) fåroch och Argentina lammkött (3 från %). är Chile (6 %) och Argentina (3 %). Sveriges införsel av får- och lammkött från andra EU-länder kommer främst från Sveriges införsel av får- och lammkött från andra EU-länder kommer främst från Irland Irland (21 % av total får- och lammköttsimport) och Tyskland (13 %). Lite mindre (21 % av total får- och lammköttsimport) och Tyskland (13 %). Lite mindre än hälften av än införseln hälften från av införseln Irland utgörs från av Irland färska utgörs och kylda av färska slaktkroppar och kylda av slaktkroppar lamm, resten av är rygg av lamm, får samt resten benfritt är rygg kött av av lamm får samt och benfritt kött. Från kött Tyskland av lamm kommer och kött. en Från hel del Tyskland frysta styckningsdelar. kommer en hel Andra del frysta betydande styckningsdelar. avsändarländer Andra är Danmark betydande (7 avsändarländer %), Belgien (5 är %) och Nederländerna Danmark (7 (5 %), %). Belgien (5 %) och Nederländerna (5 %). *###! )###! (###! 34"& '###! &###! %###! "###! $###! #! "##*! "##+! "#$#! JK/@.-!ELAMD/! $*$+! "#*(! "#+#! 7NC4E-AM! $&%+! $&#+! +"&! =/E-AM! $$%#! $&*$! $&()! ON-!PDDE-AM! "(*#! %#&(! "'$)! Figur Figur 2.6 2.6 Sveriges import och och införsel införsel av av färskt, färskt, kylt och kylt fryst och får- fryst och får- lammkött och lammkött fördelat på fördelat avsändarland på avsändarland 2008 2010, ton 2008-2010, ton Swedish imports of of fresh, fresh, chilled and and frozen lamb and and sheep meat per dispatching country 2008-2010, 2008 2010, metric tons metric tons Källa: Statistiska centralbyrån Källa: Statistiska centralbyrån Den enda svenska exporten av får- och lammkött till tredje land 2010 var en mindre kvantitet frysta styckningsdelar till Norge (se figur 2.7). Hälften av exporten 2010 var utförsel till Finland som främst utgjordes av frysta styckningsdelar av får. Tyskland var 10 10

Den enda svenska exporten av får- och lammkött till tredje land 2010 var en mindre kvantitet frysta styckningsdelar till Norge (se figur 2.7). Hälften av exporten 2010 var utförsel till Finland som främst utgjordes av frysta styckningsdelar näst av största får. Tyskland exportdestinationen var den näst (28 största %) 2010 exportdestinationen och det var enbart (28 fryst %) fårkött 2010 och med det den ben var som enbart gick fryst dit. fårkött med ben som gick dit. 2.1.3.2 Export och och utförsel specificerad per destination per destination $(#! $&#! $"#! 34"& $##! *#! (#! &#! "#! #! "##*! "##+! "#$#! JK/@.-!ELAMD/! ")! %%! +! O0/.D! (! $'! "*! 7NC4E-AM! +! $! &'! Q@AE-AM! $"&! *(! *$! Figur Figur 2.7 2.7 Sveriges Sveriges export export och och utförsel utförsel av av färskt, färskt, kylt och kylt fryst och fårfryst och fårlammkött och lammkött fördelat på fördelat avsändarland på avsändarland 2008 2010, ton 2008-2010, ton Swedish Swedish exports exports of of fresh, fresh, chilled chilled and and frozen frozen lamb lamb and and sheep sheep meat meat per per dispatching country country 2008-2010, 2008 2010, metric tons metric tons Källa: Statistiska centralbyrån Källa: Statistiska centralbyrån 2.1.4 Prisutveckling Avräkningspriserna på får- och lamm har varit mycket stabila de senaste fem åren (se figur 2.8). Priset är starkt säsongsberoende. På hösten, när stora kvantiteter lamm och får slaktas sjunker priserna för att stiga igen till våren då brist istället råder. Lammkött är mest efterfrågat och lammpriset brukar därför ligga kring tre gånger priset på får. 11 11

2.1.4 Prisutveckling Avräkningspriserna på får- och lamm har varit mycket stabila de senaste fem åren (se figur 2.8). Priset är starkt säsongsberoende. På hösten, när stora kvantiteter lamm och får slaktas sjunker priserna för att stiga igen till våren då brist istället råder. Lammkött är mest efterfrågat och lammpriset brukar därför ligga kring tre gånger priset på får. &'! &#! %'! %#! 5*672& "'! "#! $'! $#! '! #! Q;/4BR! 5-664BR! Figur 2.8 Månadsvis avräkningspris för får- för och får- lamm och i Sverige lamm 2006 2010, i Sverige 2006-2010, kr/kg kr/kg Monthly producer price for for sheep and lamb in in Sweden 2006 2010, 2006-2010, SEK/kilo Not: Priset för får avser tackor och baggar klass Renligt EUROP-skalan med vikt 26 kg. Priset för lamm kg avser inklusive klass lammtillägg. O+ med vikt EUROP-skalan 19 kg inklusive anger andelen lammtillägg. kött i slaktkroppen EUROP-skalan med bokstäverna anger andelen E, U, R, kött O och i P slaktkroppen kompletterat med plus med och bokstäverna minus. E+ har E, den U, högsta R, O kötthalten och P kompletterat medan P- har med den lägsta. plus och minus. E+ har den högsta kötthalten medan Källa: P- har Jordbruksverket den lägsta. Källa: Jordbruksverket För att kunna följa prisutvecklingen på jordbruksprodukter över tiden tar Jordbruksverket fram index i olika led. För får- och lammkött tas dock endast avräkningsprisindex (A-index) fram. A-index beskriver utvecklingen av försäljningspriset i producentled fritt slakteri, exklusive varuskatter. I indexet ingår inte bidrag. Däremot ska alla prispåverkande tillägg och avdrag ingå. Not: Priset för får avser tackor och baggar klass Renligt EUROP-skalan med vikt 26 kg. Priset för lamm avser klass O+ med vikt 19 A-index för den senaste tioårsperioden visar att priset gjorde stora rörelser mellan 2001 och 2002 samt mellan 2007 och 2008 (se figur 2.9). Under dessa korta perioder steg priserna snabbt. De övriga åren skedde endast små rörelser uppåt och nedåt. Procentuellt sett är alla prisrörelser dock små för en så lång period jämfört med de andra köttslagen. Utvecklingen av konsumentpriset mäts genom konsumentprisindex (KPI). För får- och lammkött finns ingen separat indexserie publicerad utan dessa köttslag ingår i gruppen övrigt kött. Därför finns ingen möjlighet att redovisa konsumentprisutvecklingen för får- och lammkött. 12

För att kunna följa prisutvecklingen på jordbruksprodukter över tiden tar Jordbruksverket fram index i olika led. För får- och lammkött tas dock endast avräkningsprisindex (A-index) fram. A-index beskriver utvecklingen av försäljnings priset i producentled fritt slakteri, exklusive varuskatter. I indexet ingår inte bidrag. Däremot ska alla prispåverkande tillägg och avdrag ingå. A-index för den senaste tioårsperioden visar att priset gjorde stora rörelser mellan 2001 och 2002 samt mellan 2007 och 2008 (se figur 2.9). Under dessa korta perioder steg priserna snabbt. De övriga åren skedde endast små rörelser uppåt och nedåt. Procentuellt sett är alla prisrörelser dock små för en så lång period jämfört med de andra köttslagen. Utvecklingen av konsumentpriset mäts genom konsumentprisindex (KPI). För fåroch lammkött finns ingen separat indexserie publicerad utan dessa köttslag ingår i gruppen övrigt kött. Därför finns ingen möjlighet att redovisa konsumentprisutvecklingen för får- och lammkött. 8"'19+&:--;<,--& $#+! $#)! $#'! $#%! $#$! ++! +)! +'! +%! +$! *+! *)! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! Figur 2.9 Avräkningsprisindex för får- och getkött 2001 2010, 2005=100 Figur Output 2.9 price Avräkningsprisindex index for sheep meat and för goat fårmeat och 2001 2010, getkött 2001-2010, 2005=100 2005=100 Output price index for sheep meat and goat meat 2001-2010, 2005=100 Källa: Jordbruksverkets prisindex Källa: Jordbruksverkets prisindex 2.2 2.2 Får- och lammköttssektorn i EU 2.2.1 Marknadsregleringen Romfördraget Romfördraget som som trädde trädde i kraft i kraft 1958 1958 lade lade grunden grunden till till den den gemensamma gemensamma jordbrukspolitibrukspolitik som EU som för EU idag. för Där idag. angavs Där angavs mål för mål den för gemensamma den gemensamma jordbrukspolitiken jordbruks- jord- (GJP politiken 1 ) och (GJP krav 1 på ) och hänsynstagande krav på hänsynstagande som återfinns som än återfinns idag i fördraget än idag om i fördraget EU:s om funktionssätt, EU:s funktionssätt, som togs som i bruk togs 2009 i bruk i och 2009 med i och Lissabonfördraget. med Lissabonfördraget. Målen är Målen att höja är produktiviteten att höja produktiviteten inom jordbruket, inom jordbruket, säkra en skälig säkra levnadsstandard en skälig levnadsstandard för jordbrukarna, för jordbrukarna, marknader stabilisera och marknader priser och och trygga priser livsmedelsförsörjningen. och trygga livsmedelsförsörjningen. Hänsyn ska tas till stabilisera jordbrukets Hänsyn ska sociala tas till struktur, jordbrukets regionala sociala olikheter, struktur, att regionala genomföra olikheter, ändringar att genomföra gradvis samt att ändringar jordbruket gradvis är viktigt samt för att EU:s jordbruket ekonomi. är viktigt I EU:s för marknadsreglering EU:s ekonomi. I för EU:s får- marknadsreglering ingår för även får- getkött. och lammkött ingår även och lammkött getkött. 2.2.1.1 Gränsskydd 1 Från engelskans CAP, common agricultuiral policy. EU:s gränsskydd bygger sedan 1995 på ett system med fasta värdetullar och vikttullar som fastställdes i WTO-avtalet under Uruguayrundan. 13 Enligt den så kallade skyddsklausulen har EU även rätt att ta ut en tilläggstull om importen överstiger vissa

2.2.1.1. Gränsskydd EU:s gränsskydd bygger sedan 1995 på ett system med fasta värdetullar och vikttullar som fastställdes i WTO-avtalet under Uruguayrundan. Enligt den så kallade skyddsklausulen har EU även rätt att ta ut en tilläggstull om importen överstiger vissa bestämda nivåer och importpriset understiger en på förhand fastställd nivå. Hittills har denna möjlighet inte utnyttjats inom får- och lammköttsektorn. WTO-avtalet från Uruguayrundan innebar bland annat en successiv reduktion av tullarna. Efter den sista tullsänkningen 2000/2001 förblir tullnivåerna oförändrade tills en ny WTO-runda beslutar om ytterligare sänkningar av gränsskyddet. Förhandlingarna har periodvis varit intensiva men de har ännu inte utmynnat i något nytt avtal. I tabell 2.5 visas några exempel på nuvarande värde- och vikttullar för får- och lammköttsprodukter. Tabell 2.5 Tullar för levande, färskt och fryst får och lamm Customs duties for living, fresh and frozen sheep and lamb Produkt Värdetull, % Vikttull euro/100 kg Renrasiga avelsdjur av får 0 0 Övriga levande får 0 80,5 Färska/kylda hel- och halvfall av får, lamm eller get 12,8 171,3 Färska/kylda korta framdelar 12,8 119,9 Färska/kylda sadlar samt andra delar av rygg 12,8 188,5 Färska/kylda övriga delar med ben 12,8 222,7 Färskt/kylt benfritt kött av får, lamm eller get 12,8 311,8 Fryst hel- och halvfall av får, lamm eller get 12,8 128,8 Frysta korta framdelar 12,8 90,2 Fryst sadel samt andra delar av rygg 12,8 141,7 Frysta övriga delar med ben 12,8 167,5 Fryst benfritt kött av får, lamm eller get 12,8 234,5 Källa: EU:s tulltaxa 14

Vid import till full tull från tredje land av levande får och getter liksom får- och getkött krävs importlicens. Importlicens söks i Sverige hos Jordbruksverket och i samband med ansökan ställs en säkerhet. I praktiken sker ingen import från tredje land till full tull. För att öka marknadstillträdet beviljar EU tullförmåner. I tabell 2.6 listas de tullkvoter som beslutats 2010 och som gällde för 2011. Inom ramen för dessa kvoter är såväl vikt- som värdetullar satta till noll med undantag för de särskilda fall som anges i fotnot. Från och med 2004 förvaltas tullkvoterna enligt först till kvarn-principen. Det innebär att tullkvoten öppnas upp en viss dag och därefter sker tilldelningen varefter anmälningar om import kommer in till tullen. Det krävs inte längre någon importlicens vid import inom kvot. Tabell 2.6 EU:s importkvoter för får- och lammkött 2011 EU import quotas for sheep meat and lamb in 2011 Land Produkt Kött (ton slaktvikt) Argentina Kött av får eller get 23 000 Australien Kött av får eller get 18 786 Chile Kött av får eller get 6 600 Färöarna Kött av får eller get 20 Grönland Kött av får eller get 100 Island Kött av får eller get 1 850 Norge Kött av får eller get 300 Nya Zeeland Kött av får eller get 227 854 Turkiet Kött av får eller get 200 Uruguay Kött av får eller get 5 800 Icke landspecifik 1) Kött av får eller get 200 Icke landspecifik 2) Levande får och getter 92 1) Exklusive övriga ovan nämnda länder. 2) Värdetull på 10 %. Källa: Kommissionens förordning 1245/2010 Utöver importkvoterna har EU handelsavtal med ett antal länder och grupper av länder. Från följande länder/grupper av länder är importen av får- och lammkött till EU tullfri: de minst utvecklande u-länderna (MUL). vissa före detta kolonier i Afrika, Karibien och Stilla havet (AVS-länderna). Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Kosovo och Moldavien. Libanon och Egypten. Sydafrika och Mexiko. 15

2.2.1.2 Exportbidrag Exportbidrag tillämpas inte inom får- och lammköttssektorn. Det krävs ingen licens vid export. 2.2.1.3 Stöd till privat lagring Stöd till privat lagring av får- och getkött har funnits i EU sedan 1990 och fungerar som säkerhetsnät om marknadspriserna kraftigt försämras. Privat lagring kan öppnas på begäran av ett enskilt medlemsland och om EU-kommissionen anser att stödet är befogat med tanke på marknadsläget i landet. Systemet omfattar slaktkroppar av lamm som är yngre än 12 månader och styckningsdetaljer av dessa. Kommissionen kan besluta att bevilja stöd för privat lagring antingen med i förväg fastställda standardbelopp eller genom anbudsförfarande. I båda fallen ska kontrakt skrivas mellan medlemsländernas interventionsorgan och den sökande och medlemsländernas en säkerhet ska ställas. interventionsorgan Inget stöd till och privat den lagring sökande av och lamm en säkerhet har dock ska beviljats ställas. Inget sedan stöd år 2001. till privat lagring av lamm har dock beviljats sedan år 2001. 2.2.2 Djurantal och och strukturuppgifter I I EU EU fanns fanns knappt knappt 100 100 miljoner miljoner får får och och lamm lamm 2010 2010 (se (se figur figur 2.10). 2.10). Detta Detta var var en en minskning med med nästan tre tre miljoner djur djur (-3 (-3 %) %) jämfört jämfört med med 2009. 2009. Spaniens Spaniens och och Förenade Kungarikets besättningar utgjorde den den största största delen delen av minskningen av med runt en med miljon runt djur en miljon var. Förenade djur var. Kungariket Förenade och Kungariket Spanien och hade Spanien tillsammans hade nästan tillsammans hälften av nästan EU:s hälften totala bestånd av EU:s 2010. totala bestånd 2010.!"#$%&'()*+&=>%(4"#$%& %"! %#! "*! "(! "&! ""! "#! $*! $(! $&! $"! $#! *! (! &! "! #! Figur 2.10 Antal får och lamm i EU 2010 fördelat på de femton största besättningarna, Figur miljoner 2.10 djur Antal får och lamm i EU 2010 fördelat på de femton största besättningarna, Number of sheep and miljoner lambs in djur the EU 2010 grouped on the fifteen largest herds, million heads Number Källa: FAOSTAT of sheep and lambs in the EU 2010 grouped on the fifteen largest herds, million heads Källa: FAOSTAT Det totala antalet får inom EU har minskat under en lång tid (se figur 2.11). I början av 2000-talet härjade mul- och klövsjuka i Förenade Kungariket vilket medförde att stora delar av beståndet slaktades ut. Detta hade stark negativ inverkan på EU:s totala bestånd, men trenden har gått nedåt även bland flera mindre aktörer inom EU. Mellan 16 2007 och 2010 minskade det totala antalet får och lamm i EU med över åtta miljoner (- 8 %). Under tiden har produktionen istället flyttat till länder med lägre löner, till

Det totala antalet får inom EU har minskat under en lång tid (se figur 2.11). I början av 2000-talet härjade mul- och klövsjuka i Förenade Kungariket vilket medförde att stora delar av beståndet slaktades ut. Detta hade stark negativ inverkan på EU:s totala bestånd, men trenden har gått nedåt även bland flera mindre aktörer inom EU. Mellan 2007 och 2010 minskade det totala antalet får och lamm i EU med över åtta miljoner (-8 %). Under tiden har produktionen istället flyttat till länder med lägre löner, till exempel Kina. $'#! $%'! $"#! $#'!!"#$%&'()*+&=>%(4"#$%& +#! )'! (#! &'! %#! $'! #! QB/S!THA.-/@4D3! U>-A@DA! VH6LA@DA! W/D4E-AM! =3-E@DA! Q/-A4/@4D! JK/@.-!ELAMD/! Figur 2.11 Antal får får och och lamm lamm i EU i 1990 2010 EU 1990-2010 fördelat fördelat på sex på största de sex besättningarna, största besättningarna, miljoner djur miljoner djur Number of of sheep and lambs in the EU 1990 2010 1990-2010 grouped on on the the six six largest herds, herds, million million heads heads Not: Uppgifter saknas för Estland, Lettland, Litauen och Slovenien för åren 1990-1991. Källa: Not: FAOSTAT! Uppgifter saknas för Estland, Lettland, Litauen och Slovenien för åren 1990 1991. Källa: FAOSTAT Liksom i övriga jordbrukssektorn finns stora skillnader strukturellt mellan EU:s medlemsstater. De senaste siffrorna för strukturen på EU:s fårföretag är från 2007, men dessa bör ge en någorlunda rättvisande bild även idag. Under 2007 fanns strax under två miljoner gårdar med får i EU (se figur 2.12). Flest fårföretag hade Rumänien med över 390 000. Av dessa var 91 % dock små gårdar med mellan 1 och 49 får, vilket gör att landet bara låg på fjärde plats över totalt antal får och lamm. Näst flest fårföretag hade Grekland med över 132 000. Grekland hade 61 % små fårföretag och 38 % mellanstora fårföretag med mellan 50 och 499 får, vilket gjorde att landet placerade sig före Rumänien i totalt antal får och lamm. Förenade Kungariket, som hade flest antal får, hade förhållandevis få fårföretag, 82 000. Landet hade dock nästan 20 000 stora företag med över 500 får. Andelen stora företag var 24 %, vilket var störst andel av alla EUländer. Spanien med näst flest får hade strax under 80 000 fårföretag. Landet hade dock en lägre andel stora företag, 16 %, och medelstora företag, 35 %, än Förenade Kungariket. 17

Liksom i övriga jordbrukssektorn finns stora skillnader strukturellt mellan EU:s medlemsstater. De senaste siffrorna för strukturen på EU:s fårföretag är från 2007, men dessa bör ge en någorlunda rättvisande bild även idag. Under 2007 fanns strax under två miljoner gårdar med får i EU (se figur 2.12). Flest fårföretag hade Rumänien med över 390 000. Av dessa var 91 % dock små gårdar med mellan 1 och 49 får, vilket gör att landet bara låg på fjärde plats över totalt antal får och lamm. Näst flest fårföretag hade Grekland med över 132 000. Grekland hade 61 % små fårföretag och 38 % mellanstora fårföretag med mellan 50 och 499 får, vilket gjorde att landet placerade sig före Rumänien i totalt antal får och lamm. Förenade Kungariket, som hade flest antal får, hade förhållandevis få fårföretag, 82 000. Landet hade dock nästan 20 000 stora företag med över 500 får. Andelen stora företag var 24 %, vilket var störst andel av alla EU-länder. Spanien med näst flest får hade strax under 80 000 fårföretag. Landet hade dock en lägre andel stora företag, 16 %, och medelstora företag, 35 %, än Förenade Kungariket. +#! *#! )#! (#!,&---.#$%&?0*1#$2& '#! &#! %#! "#! $#! #! $9&+!:;/! '#9&++!:;/! <&++!:;/! Figur 2.12 Antal företag i 12 i 12 EU-länder 2007 2007 efter efter antal får antal och får lamm, och 1 lamm, 000-tal 1 000-tal Number of of farms in in 12 12 EU countries 2007 by number of sheep and lambs, 1 000 heads Not: Not: Länderna Länderna med flest med och flest minst och företag minst har företag utelämnats har för utelämnats att göra grafen för mer att göra läslig. grafen mer läslig. Källa: FAOSTAT Källa: FAOSTAT I de flesta EU-länder dominerar småskaliga fårföretag, inklusive Sverige där två tredjedelar I av flesta företagen EU-länder hade dominerar mellan 1 och småskaliga 49 får och fårföretag, lamm. Flera inklusive länder hade Sverige över där 90 två % småskaliga tredjedelar fårföretag; av företagen Bulgarien, hade mellan Lettland, 1 och Litauen, 49 får Malta, och lamm. Österrike, Flera Polen, länder Rumänien hade och över Slovenien. 90 % småskaliga fårföretag; Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Österrike, Polen, Rumänien och Slovenien. Förenade Kungarikets storskaliga får- och lammuppfödning förklaras såväl av landets lämplighet med stora, öppna gräsmarker och av en lång tradition av uppfödning och avel. Fåren har haft stor historisk betydelse för Förenade Kungariket, vilket bland annat märks genom att det finns flera mycket speciella inhemska raser. Till exempel lever fåren på den skotska ön North Ronaldsay nästan uteslutande på sjögräs. De primitiva Soayfåren som lever på ögruppen S:t Kilda tros ha varit isolerade i cirka 4 000 år. I Förenade Kungariket föds får och lamm vanligen 18 upp genom ett trestegssystem. De första djuren i kedjan kallas bergsfår och föds upp till största delen i Norra England, Skottland och Wales. Dessa bergsfår är framavlade för att kunna ta till vara sin lokala

Förenade Kungarikets storskaliga får- och lammuppfödning förklaras såväl av landets lämplighet med stora, öppna gräsmarker och av en lång tradition av uppfödning och avel. Fåren har haft stor historisk betydelse för Förenade Kungariket, vilket bland annat märks genom att det finns flera mycket speciella inhemska raser. Till exempel lever fåren på den skotska ön North Ronaldsay nästan uteslutande på sjögräs. De primitiva Soayfåren som lever på ögruppen S:t Kilda tros ha varit isolerade i cirka 4 000 år. I Förenade Kungariket föds får och lamm vanligen upp genom ett trestegssystem. De första djuren i kedjan kallas bergsfår och föds upp till största delen i Norra England, Skottland och Wales. Dessa bergsfår är framavlade för att kunna ta till vara sin lokala föda och är anpassade till den lokala miljön. Bergsfåren korsas sedan med en annan ras för att få så kallade mulor. Mulorna är huvudproducenterna i systemet och är framavlade för att bli större, ge mer ull, mjölka bra och för att redan under första året kunna ge avkomma. Lammen är mycket snabbväxande och föds upp på både gräs och dimjölk, ibland kompletterat med foder. Storbritannien producerar och säljer till största del tunga lamm, definierat som lamm med en slaktvikt över 13 kg. Sydeuropeiska länder som Spanien producerar istället mest lätta lamm som i huvudsak föds upp på dimjölk kompletterat med foder. I Sydeuropa är fårföretagen i större utsträckning inriktade mot mjölkproduktion, främst för tillverkning av fårostar. 19

Sydeuropeiska länder som Spanien producerar istället mest lätta lamm som i huvudsak föds upp på dimjölk kompletterat med foder. I Sydeuropa är fårföretagen i större utsträckning inriktade mot mjölkproduktion, främst för tillverkning av fårostar. 2.2.3 2.2.3 Produktion och konsumtion inom EU EU Under 2010 producerades nästan 865 000 ton fårkött inom EU (se figur 2.13). Under 2010 producerades nästan 865 000 ton fårkött inom EU (se figur 2.13). Produktionen Produktionen har har minskat minskat under under en lång en lång tid, mellan tid, mellan 2005 2005 och 2010 och 2010 med 18 med %. 18 Den %. största Den enskilda största enskilda producenten producenten 2010 var 2010 Förenade var Förenade Kungariket Kungariket med en produktion med en produktion 000 på ton över (34297 % av 000 total ton produktion). (34 % av total De produktion). fyra största producenterna De fyra största Förenade producenterna på över 297 Kungariket, Förenade Spanien, Kungariket, Frankrike Spanien, och Frankrike Grekland och står Grekland tillsammans står för tillsammans över 69 % av för över produktionen. 69 % av produktionen. Alla fyra länderna Alla fyra har länderna minskat sin har produktion minskat sin under produktion de senaste under fem de åren. senaste fem åren.,&---&#4"& $!###! +##! *##! )##! (##! '##! &##! %##! "##! $##! #! "##*! "##+! "#$#! UH66-!FX! +&+Y&! *+$Y+! *(&Y(! JK/@.-!FX9ELAMD/! "*%Y)! ")'Y(! "(%Y+! W/D4E-AM! )"Y)! )%Y(! )%Y'! Q/-A4/@4D! $$#Y'! $#$Y$! $#$Y$! U>-A@DA! $')Y#! $%&Y'! $"+Y$! QB/S!THA.-/@4D3! %"'Y(! %#)Y#! "+)Y$! Figur Figur 2.13 2.13 Produktion av av får- får- och och lammkött lammkött i EU i 2008 2010, EU 2008-2010, 1 000 ton 1 000 ton Production Production of sheep of sheep meat meat and and lamb lamb in in the the EU EU 2008-2010, 2008 2010, 1 1000 000 metric tons tons Not: Not: Innehåller Innehåller estimat estimat för den produktion för den produktion som inte rapporterats som inte från rapporterats vissa medlemsstater. in från vissa Bulgarien medlemsstater. och Rumänien Bulgarien rapporterar till exempel en mycket liten del av sin totala produktion. och Rumänien rapporterar till exempel en mycket liten del av sin totala produktion. Källa: Europeiska kommissionen Källa: Europeiska kommissionen Konsumtionen av får- och lammkött i EU 2010 låg på 2,14 miljoner ton. Detta var en minskning Konsumtionen med 8 % av jämfört får- och med lammkött föregående i EU år 2010 och låg en minskning på 2,14 miljoner med 14 ton. % sedan Detta var 2005. en minskning Konsumtionen med 8 per % capita jämfört i EU med har föregående minskat i samma år och takt, en minskning från 2,88 med kg per 14 person % 2005 sedan till 2,27 2005. kg Konsumtionen per person 2010. 2 per Sverige capita hade i EU en har jämförelsevis minskat i samma låg konsumtion takt, från 2,88 på 1,4 kg per person 2005 till 2,27 kg per person 2010. Sverige hade en jämförelsevis låg konsumtion på 1,4 kg. De länder som producerar mest får- och lammkött är också 2 Schablonmässig de som har en konsumtion, högre konsumtion vilket innebär än total genomsnittet konsumtion delat i EU. på antalet invånare. OECD och FAO uppskattar konsumtionen till strax under 2 kg per person. Självförsörjningsgraden av får- och lammkött i EU 2010 låg på 81 %. Detta var en liten ökning jämfört med strax under 79 % året innan. Den ökade självförsörjningen beror på att konsumtionen har minskat snabbare än vad produktionen har 19 minskat vilket har gett ett minskat importbehov. 2 Schablonmässig konsumtion, vilket innebär total konsumtion delat på antalet invånare. OECD och FAO uppskattar konsumtionen till strax under 2 kg per person. 20

2.2.4 Handel Handelssiffrorna bör betraktas med försiktighet eftersom införseln och utförseln skiljer sig åt. Om statistiken hade varit helt korrekt skulle införselsiffran ha varit densamma som utförselsiffran. Tillförlitligheten är begränsad eftersom handelsflödena mellan medlemsländerna inte kontrolleras vid gränserna. Man måste därför förlita sig på de uppgifter företagen lämnat till de statistikinsamlande myndigheterna i EU och där kan skillnader uppstå om det ena företaget i en handelstransaktion inte rapporterar in eller rapporterar fel. Statistiken kompliceras av att länderna har olika trösklar för mängden varor för vilka handelsflödet ska rapporteras. En del länder rapporterar inte heller importerade varor som de avser att exportera vidare direkt och en del handel är konfidentiell. EU är nettoimportör av får- och lammkött. Värdet av importen 2010 var 996 miljoner euro, en ökning med 2 miljoner euro jämfört med året före. Värdet av exporten var 83 miljoner euro, en ökning med 128 % jämfört med 2009. EU:s importvolym 2010 var nästan sex gånger så stor som exportvolymen, medan värdet av importen var mer än tolv gånger så stor som exportvärdet. Detta förklaras av att EU exporterar en stor andel levande får och hela slaktkroppar medan importen till stor del består av färdigstyckade detaljer som är dyrare. 21