2007:56 Ekestads folketspark Vård- och underhållsplan, 2007 Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2007:56 Ekestad folketspark - vård och underhållsplan Flackarp 1:9 Österslövs socken Kristianstads kommun Skåne län Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2007 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:56 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Ekestad folketspark, vy mot norra fasaden Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Ekestad folketspark - vård- och underhållsplan Innehåll Inledning 5 Ekestad folketspark kort historik 6 Tidigare utförda åtgärder i urval 6 Skadebesiktning och åtgärdsförslag - exteriört 7 Grund/källare 7 Fasader 9 Tak 9 Avvattning 10 Snickerier 11 Förrådsbod med toaletter 11 Miljö allmänt 12 Skadebesiktning och åtgärdsförslag interiört 13 Underhåll 14 Årligt underhåll 14 Periodiskt underhåll 14 Skyddsbestämmelser 15 Bildgalleri 16
Del av Österslövs socken, Ekestad folketspark markerad Kristianstad kommun, Ekestad markerat
Inledning Regionmuseet Kristianstad har fått i uppdrag av Ekestads folketspark Andelsförening att upprätta en vård- och underhållsplan för byggnadsminnet Ekestads folketspark. Planen omfattar en skadeinventering gällande samtliga byggnader inom byggnadsminnet samt ett åtgärdsprogram för densamma. Samtliga fasader har blivit okulärbesiktigade, likaså de interiört skyddade delarna. De vårdåtgärder som är relevanta delas in i tre perioder för framtida insatser: Åtgärder snarast Åtgärder inom 1 3 år Åtgärder inom 4 12 år Generellt sett bör skador i tak oavsett art ges omedelbart företräde (framför t ex ommurning av grundstenar osv). Därutöver kan skador sorteras i dels pågående och dels äldre, i dagsläget icke pågående. I vissa fall upplevs en skada mer drastisk än den i själva verket är. I de fall, om skadan är icke pågående och konstruktionens tekniska funktion inte är förbrukad, bör den angripna delen ses som bevarandevärd patina, t ex gistna panelbrädor och rostränder efter blankspik. Eftersträvan skall alltså vara att minimera åtgärderna. Ekestad folketspark byggnadsminnesförklarades 2004 (både exteriört och till vissa delar interiört). Detta innebär i praktiken att alla åtgärder vid anläggningen som inte har karaktären av normalt underhållsarbete är tillståndspliktiga. Detta gäller såväl exteriör som skyddad interiör/planlösning samt inom byggnadsminnets markområde (se Skyddsbestämmelser). Normalt underhållsarbete utgörs t ex av slyröjning, intryckning av lösa grundstenar, omkittning av fönster, inspikning av lösa brädor etc under förutsättning att rätt material används. Om osäkerhet föreligger bör länsstyrelsen eller byggnadsantikvarie tillfrågas. En byggnadsminnesförklaring innebär vanligtvis även att byggnaderna ej får genomgå ingrepp som bidrar till att återskapa svunna konstruktioner eller uttryck (detta kan i vissa fall vara en bedömningssak). Generellt sett är det det utseende byggnadsbeståndet hade vid tidpunkten för byggnadsminnesförklaringen som skall ange riktlinjerna. I länsstyrelsens i Skåne årliga information till byggnadsminnesägare, 2003, tydliggörs följande (i urval): Enligt 3 kap 14 KML (Kulturminneslagen) får länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållande som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Då avsikten med en byggnadsminnesförklaring är att bibehålla kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i ett givet tillstånd det som ligger som grund för 5
byggnadsminnesförklaringen får länsstyrelsen endast om det finns starka skäl ge tillstånd till förändring i strid mot byggnadsminnets skyddsbestämmelser. Vidare anges: För att länsstyrelsen skall kunna ha överblick över Skånes byggnadsminnen, samt för att kommande generationer skall kunna följa hur byggnaderna vårdats, är det angeläget att alla åtgärder dokumenteras och att dessa handlingar inkommer till länsstyrelsen för arkivering. Det är således även av betydelse att uppgifter om underhållsarbeten som inte kräver tillstånd meddelas länsstyrelsen. Vad vårdplanen beträffar är flera av åtgärderna tillståndspliktiga. Emellertid kan ett tillståndsbeslut kopplat till vårdplanen bindas till att löpa under ett visst antal år. På så sätt behöver inte tillstånd sökas varje gång något skall åtgärdas. Vid alla tillståndspliktiga åtgärdsarbeten skall dock antikvarie medverka. Om mindre avvikelse från fastställd och av länsstyrelsen godkänd beskrivning är nödvändig kan antikvarisk kontrollant godkänna ändringen och omfattningen. Vid behov av större ändringar krävs ett nytt skriftligt tillstånd av länsstyrelsen. Målet vid kommande reparationer är att förbrukat material ersätts med likvärdigt av samma kvalité, mått och teknik. Vid byte av brädor och timmer kan begagnat virke återanvändas efter bearbetning nytt lokalt virke är dock att föredra. Tillika kan trasiga glasrutor ersättas med svenskt, begagnat valsat eller munblåst glas. Allt takmaterial skall dock vara av nytt fullgott virke, takpapp eller plåt. 6 Ekestad folketspark kort historik Det var Österslöfs andelsförening u.p.a som lät uppföra Ekestads folketspark 1929. Än i dag är det en andelsförening som äger parken och den drivs med stor entusiasm. I folkparken har det varit allt ifrån fackliga sammankomster till dans på dansbanan med lottköp i pausen. Än i dag används lokalen till kulturella evenemang av olika slag och lokalen kan även hyras ut som allmän festlokal. När parken var som mest bebyggd fanns här, förutom huvudbyggnaden och förrådsoch toalettbyggnaden, även en skjutbana, utomhusscen och ett lotteristånd. Dessa mindre byggnader har försvunnit under årens lopp pga av rivning förorsakat av bristande underhåll. 2004 när parken byggnadsminnesförklarades fick det ett exteriört skydd av hela byggnaden och ett interiört skydd av dansbanan samt de bägge entréerna. Innan dess hade antikvariskt riktiga restaureringar företagits mellan 2002-2004. En vård- och underhållsplan är ytterligare ett led i arbetet med att bevara och underhålla de kulturhistoriska värdena som finns i parken och dess byggnader. Tidigare utförda åtgärder i urval 2002 2003 genomfördes en genomgripande upprustning av byggnaden, vilket omfattade bland annat syll- och takarbeten, panelbyte, ommålning, restaurering av den bakre fartukvisten samt slipning och lagning av dansbanegolvet, vilket
även fernissades på traditionellt sätt. Samtliga fönster restaurerades med traditionella material och metoder. Nya tillägg var ombyggnad av köket samt installation av två toaletter. Under 2005 koncentrerades åtgärderna till södra takfallet i anslutning till den bakre entrén samt till nordvästra takfotspartiet. Det nordöstra hörnet uppvisade omfattande rötskador vilket föranledde nya bjälkändar, ny underbrädning samt pappning av tak. Det södra takfallet uppvisade liknande skador. Men här var även en 4 meter lång taksparre så pass rötskadad att den fick bytas. För mer detaljerad åtgärdsbeskrivning se antikvarisk kontrollrapport Ekestads folketspark 2005:99, Regionmuseet Kristianstad. Exempel på utförda åtgärder samt tidigare gjord riskanalys, 2005. Skadebesiktning och åtgärdsförslag - exteriört Grund/källare Källaren, med ursprungligen två fylleceller, används i huvudsak som förråd i dag och dras med stora fuktproblem. De långtgående skadorna som finns i källaren pekar på att fuktproblem har funnits under en längre tid. Men sommarens myckna regnande har drastiskt förvärrat problemet med bl.a. kraftig mögeltillväxt. Problemet härrör troligtvis från undermålig vattenavrinning från hängrännor och stuprör (se även Avvattning nedan). De skador som uppstått är en vattenskadad karm och omfattande mögelangrepp. Vägg- och dörrparti till cellerna är kraftigt fuktskadade och har bitvis ruttnat bort. Regnvatten rinner från den västra sidans hängränna ner mot det nordöstra hörnet där källaren tar upp en stor del av vattnet (stuprör saknas på byggnadens nordvästra hörn) Däremot är be- 7
fintligt stuprör på den östra sidan förlängt och leder vattnet bort från byggnaden på ett tillfredställande sätt. Dörrkarmen till källardörren sitter endast bristfälligt fast i väggen och tröskel saknas helt. På källargolvet finns ett hål i golvet där stillastående vatten samlas. Det bör undersökas närmare var det ansamlade vattnet tar vägen och vad hålet har för funktion. Grunden, en gråstensgrund med putade fogar, är i gott skick. Dock bör grund och framförallt fogar ses över med jämna mellanrum. Till fogarna har omväxlande KC-bruk och kalkbruk använts. Tills man gör något mer övergripande eller större ingrepp i grunden bör samma typ av bruk användas samt kalkavfärgas. Åtgärder snarast: Källaren plockas ren från lösa inventarier, ju mer fuktsamlande föremål som plockas bort desto bättre. Källan till problemet måste identifieras och åtgärdas. Troligtvis är det av stor nytta att leda bort regnvatten exempelvis till en stenkista i anslutning till byggnadens nordvästra del. Om inte problemet avhjälps med bättre avrinning via rännor måste nya undersökningar företas och beslut tas i samråd med länsstyrelse och antikvarisk kompetens. Någon form av ytterligare dränering kan komma i fråga. Karmen lagas/fästs provisoriskt så att den inte lossnar helt från sitt läge. Åtgärder inom 1 3 år: Innan karm och tröskel åtgärdas måste det vara helt klarlagt och åtgärdat vad som orsakat problemen i källaren. Därefter infästes karmen ordentligt och ny tröskel monters i karmen. Dörrkarmens nederdel ilusas med nytt virke där skadorna är så pass omfattande att konstruktionens bärighet är nedsatt alternativ helt borta. De material och metoder som skall användas är helt avhängigt tidigare materialval och metoder. Rötskadad celldörr. Källarvägg och karm, fuktbemängda. 8
Fasader Den gula panelen på fasaderna fick en översyn och åtgärdades under 2003 och befinns i dag vara i alldeles utmärkt skick. Då byttes viss panel ut och målades med Ottosons linoljefärg. Vid entrén på baksidan har en ny ytterbelysning tillkommit efter oktober 2005, dvs efter byggnadsminnesförklaringen. Lampan är av en modell som snarare hänsyftar till 1800-talet än en lampa som skulle kunna passa bättre in i miljöns tydliga 1900-tals karaktär. Åtgärden utgör ett ingrepp i byggnadsminnet. Åtgärder snarast: Ersätt lampan med lämpligare dito. Åtgärden är tillståndspliktig, samråd kan ske med byggnadsantikvarie. Åtgärder inom 4 12 år: Översyn av de målade partierna och eventuell ommålning med linoljefärg. Tak Byggnadens tak utgörs dels av trapetskorrugerad plåt (sadeltaksdelen och de flacka partierna åt norr och väster) och dels av yttertakspapp (flacka partiet mot söder inkl scenutbyggnaden). Plåttaksdelen befinns vara i någorlunda bra skick med smärre skavanker på ändplåtar och urkragade klockspik. Takpappen bör däremot anses som till största delen förbrukad. Tillika kan man på goda grunder antaga att även underbrädningen inom detta parti är förbrukat. På grund av en ovanlig konstruktion är det inte möjligt att besiktiga taksparrarna under de takpappstäckta partierna, men jämfört med tidigare takarbeten på södra partiets östra del bör större delen av sparrarna vara rötskadade eller på annat sätt förbrukade. I anslutning till scenutbyggnaden de välvda ränndalarna uppvisar takpappen stora brister, med svåra läckageskador som följd. Läckaget var vid besiktningstillfället aktivt. Troligtvis har även underbrädningen på scenutbyggnaden ådragit sig svåra rötskador. Åtgärd snarast: Takpappen avlägsnas minst enligt ritning nedan. Skadad och förbrukad underbrädning på det flacka partiet samt scenutbyggnaden tas varsamt bort. Troligtvis får delar av senare tiders lagningar även avlägsnas för att bringa åtkomst till underbrädningens skarvar. Sparrarna undersöks noga och förbrukade partier ersätts med material och utförande likt befintligt. Därefter monteras nysågad underbrädning likt tidigare utförande. Stor noggrannhet skall iakttas vid takpappsomtäckningen. Omtäckning, som bör ske med yttertakspapp, utförs enligt tillverkarens rekommendationer. Eventuellt äldre förekommande tekniker vad gäller spikning etc skall dokumenteras. Stor noggrannhet skall råda vid täckning 9
av ränndalar. Om spår återfinns av borttagna plåtpartier bör diskussionen tas med antikvarisk kontrollant huruvida dylika nytillverkade kan eller bör återsättas. Vid takfoten utförs takpappslutet enligt befintligt utförande. På plåttaksdelen återspikas samtliga urkragade klockspik. Stor varsamhet skall iakttagas vid beträdande av plåten för att undvika plåtbubblor. Med fördel kan klockspiken ersättas med nytillverkade av aningen grövre dimension för att erhålla bättre fästning i de gamla spikhålen. Avvattning Stora brister kan noteras vad gäller avvattning från taket. Befintliga hängrännor är sekundära i förhållande till byggnadsåret och troligtvis ditsatta under 1970 80- talet. Tillika saknas hängrännor och stuprör vid speciellt känsliga partier (se ritning nedan). Se ovan under Grund/källare. Åtgärd inom 1 3 år: Befintliga hängrännor justeras för att säkerställa avvattningen från taket. Eventuellt bör rännorna kompletteras om befintliga partier blivit skadade. Stuprör bör monteras enligt ritning nedan. Allt nytt plåtmaterial som monteras bör vara av obehandlad galvaniserad plåt. På sikt är en övergång till detta material att föredra. Vinklar i stuprör samt vattenutkastare kan med fördel utföras med skarpa knän. OBS: Inga rensgaller etc får inmonteras. Möjligheten att gräva ner rör för adekvat avvattning bör undersökas. Åtgärderna, förutom justering av hängrännor, är tillståndspliktiga. 10
Plan och principer för avvattning. Snickerier Samtliga snickeridetaljer, dvs dörrar, fönster och farstukvist, befanns vid besiktningen vara i bra skick. Inga skador kunde noteras utöver vissa avslagna eller spräckta träändar i t ex fönstrens slaglister samt algpåväxt på farstukvisten. Småskadorna på fönstren bör ses som bevarande värd patina eftersom de tekniska funktionerna ej är tagna ur bruk. Vad gäller fönstren har dessa efter byggnadsminnesförklaringen på insidan kompletterats med haspar av för byggnaden främmande sort. Åtgärden utgör ett ingrepp i byggnadsminnet. Åtgärd snarast: Nymonterade haspar ersätts av haspmodell som vid tidpunkten för byggnadsminnesförklaringen fanns inom salsdelen (modell finns på vissa fönster). Åtgärden är tillståndspliktig. Förrådsbod med toaletter Den kombinerade förråds- och toalettbyggnaden befanns vid besiktningstillfället vara i någorlunda bra skick. Skador och brister inskränker sig till murken tröskel, saknade fönsterbågar, färgflagning och mindre partier saknad panel på ytterdörr. Inne i herrarnas toalett (ingång från södra gaveln) saknas flera kakelplattor i pissoaren (1950-tals modell). Det bör även påpekas att byggnadens övre västra fasad ständigt utsätts för väta vid regn. Åtgärder inom 1 3 år: Marknivån kring byggnaden sänks i anslutning till dörrpartier (ca 1 15 cm). Nivelleringen bör säkerställas med vattenpass. Det liggande fönstret på östra långsidan samt det övre fönstret på norra gaveln kompletteras med enkla, glasade bågar enligt befintlig modell (nytillverkas). Glas bör vara svenskt, begagnat valsat. Algpåväxt saneras på förrådsdörren (östra långsidan) 11
som även kompletteras med liggande pärlspontpanel likt befintligt utförande. Tröskel till damernas toalett (ingång från norra gaveln) ersätts med nytillverkad i utförande likt befintlig. Samtliga dörrar och fönster ommålas med traditionell linoljefärg i kulör som bestäms av byggnadsantikvarie. Kakelbrister i herrarnas pissoar bör åtgärdas om inrättningen är avsedd att nyttjas (plattstorlek och fogkulör enligt befintliga mått och utföranden). Tillstånd bör sökas om att få montera en hängränna vid byggnadens västra takfall (material enligt Avvattning ovan). Åtgärder inom 4 12 år: Fasaderna ommålas med faluröd slamfärg (närmare 8 12 år). Förråds- och toalettbyggnaden, norra fasaden. Skada på dörr, östra långsidan. Marken måste nivelleras, damernas toalett. Fasad som ständigt utsätts för väta. 12 Miljö allmänt Både runt huvudbyggnaden och vid förrådet står stora uppvuxna träd vars kraftiga grenverk letar sig upp över taken. Speciellt över huvudbyggnadens nordöstra sida finns ett flertal träd som gått in över taket. Runt förrådet är det företrädesvis sly som växt upp runt byggnaden. Vad det gäller fastigheten i övrigt skulle det behövas en röjning för att hålla tomten intakt samt visa den låga stengärsgården som är gräns för området. Målet är inte att markytorna skall förvandlas till en välansad park, men årliga genomgångar med slyröjning bör företas.
Åtgärder snarast: Såga ner de grenar som går in över husen samt kraftig slyröjning i anslutning till förråds- och toalettbyggnaden och stengärdet öster om denna. Skadebesiktning och åtgärdsförslag interiört Invändigt kunde i princip endast två skador noteras inom de partier som skyddas av byggnadsminnesförklaringen. Dels en sedan länge sprucken bärlina ovan den södra stolpraden och dels en mer omfattande läckageskada vid scenens västra parti. Scenskadan är så pass omfattande att en fullständig rötning av stora partier kunde iakttagas. Tillika har rötan nått ett par brädor i scengolvet samt spritt sig upp i takvinkeln mellan salstaket och scentaket. Därutöver bör påpekas en för byggnaden sett olämplig isolering av vindsutrymmet, bestående av mineralisolering som dessutom lagts täckande mot takfoten. Detta innebär ett minimum av luftväxling med eventuell mögelpåväxt som följd. Vid besiktningen kunde mindre spår av svart- och vitmögel noteras på underbrädningen. I huvudentréns kapprum finns ett tämligen nytt, obehandlat pärlsponttak. Åtgärd snarast: Skadan i scenen måste omedelbart åtgärdas genom varsam invändig nedmontering (stämpning av tak bör även genomföras). Materialet består till största delen av stående brädor, masonite (10 mm), kryssfaner och hyvlade gran/furulister. Konstruktionen, som inte till fullo kunde dokumenteras vid besiktningstillfället, skall dokumenteras av antikvarisk kontrollant under nedmonteringen. Dokumentationen skall sedan ligga till grund för återuppförandet av väggpartiet. Eventuell förekomst av svamppåväxt skall saneras av auktoriserad person/firma. Svampprov skall sändas för analys. Rötskadade partier i stomkonstruktionen kan troligtvis skarvas med material likt befintligt. Val av eventuella skarvar bör ske i samverkan med byggnadsantikvarie. Allt övrigt rötskadat material ersätts likt befintligt. Skadade golvbrädor rengörs och återfernissas. I samband med åtgärder på väggen bör de smala, dekorativa halvstavarna kompletteras med nytillverkade samt strykas i kulör likt befintliga (brons/guld). Skada vid scenen. Detalj av skada vid scengolvet. 13
Åtgärd inom 1 3 år: Mineralisoleringen avlägsnas. Ny isolering bör vara av cellulosatyp samt ligga på en för ändamålet avsedd fiberduk (som hindrar konvektion, dvs varma luftströmmar som kan kondensera på trä). Luftning vid takfoten bör säkerställas där detta är genomförbart, ev genom uppborrning av mindre hål vid takfotsbrädorna (denna modell återfinns vid norra takfallet). Taket i kapprummet målas med linoljefärg i kulör likt befintlig. Eventuellt behöver knastarna strykas en extra gång med kvistlack (gärna schellack). Åtgärd inom 4 12 år: Den spruckna bärlinan skadebesiktigas varje år för att notera eventuella försvagningar. Vantstaget mellan norra och södra stolpraderna (som troligtvis alstrat skadan) får ej spännas! Sprickan kan med fördel varsamt fyllas igen med gips en sk gipsbrygga för att på så sätt underlätta kontrollen av eventuella rörelser. Underhåll Årligt underhåll 1. Hängrännor, stuprör och vattenutkastare rensas. 2. Papptäckta takfall borstas rena från löv, kvistar och mossa. 3. Fönsterkitt okulärbesiktigas och ilagas i de fall brister noteras. Linoljning av bågar om färgen mattats (kokt, kallpressad linolja). 4. Spontanväxt vegetation avlägsnas från husgrunderna. 5. Det fernissade salsgolvet rengöres noga och skadebesiktigas. 6. Avlägsna textilier/mattor från toaletterna vintertid (alstrar mögel). Periodiskt underhåll 1. Salsgolver återfernissas vart tredje eller fjärde år med ren linoljefernissa. 2. Algpåväxt på framför allt farstukvisten och fasadytorna tvättas bort med lämpligt medel. Dock skall högtryckstvätt ej användas. 3. Kontrollera grunden och vid behov ilaga skadade fogar. 14 Exempel på vegetation som bör avlägsnas, östra stengärdet.
Skyddsbestämmelser Hela fastigheten Flackarp 1:9 utgör i sin nuvarande sträckning byggnadsminnets skyddsområde (fastställt av länsstyrelsen i Skåne 2004-12-20 i samband med byggnadsminnesförklaringen). Detta innebär att alla förändringar eller tillägg inom området i är tillståndspliktiga, undantaget åtgärder klassade som normalt underhåll. I tveksamma fall kan länsstyrelsen eller byggnadsantikvarie tillfrågas huruvida visst underhåll är att betrakta som normalt. I övrigt skall skyddsbestämmelserna åtföljas för att inte urvattna byggnadsminnets säregna gestaltning eller de kulturhistoriska värdena. Skyddsbestämmelserna finner lagligt stöd i 3 kap 2 KML. Om det finns särskilda skäl kan länsstyrelsen lämna tillstånd enligt 3 kap 14 KML till att byggnadsminnet ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. 1. Folkparkshuset får inte rivas, flyttas, byggas till eller till sin exteriör förändras. 2. Ingrepp får inte göras i folkparkshusets stomme. I källaren får planlösningen inte förändras och ingrepp i eller ändringar av fast inredning får inte göras. 3. I rum markerade med kryss (salsdelen, den främre och den bakre entrén) får planlösning inte förändras, ingrepp i eller ändringar av fast inredning får inte göras och väggytor får inte varaktigt övertäckas, övermålas, på annat sätt förändras eller tas bort. 4. Toalettbyggnaden får inte rivas, flyttas, byggas till eller till exteriören förändras. 5. Ingrepp får inte göras i toalettbyggnadens stomme. Byggnadens planlösning får inte förändras. Ingrepp i eller ändring av fast inredning får inte göras. 6. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbete skall utföras på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena inte minskar samt med material och metoder som är väl beprövade och anpassade till byggnadernas egenart. 7. Skyddsområdet får inte ytterligare bebyggas, hårdgöras eller på annat sätt väsentligt förändras. Skyddsområdet, inklusive kaffegrottan mm, skall vårdas och skötas så att det bibehåller sin karaktär av offentlig folkpark med naturtomt. Kristianstad 2007-10-12 Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson 15
Bildgalleri Sprucken bärlina, sprickan kan fyllas med gips för att underlätta kontroll av rörelser. Mögelangripen textilmatta, damernas toalett. 16
Trasiga kakelplattor, herrarnas toalett. Saknad fönsterbåge i förråds- och toalettdelen, östra långsidan. 17
Detalj på scenskadan, partiet mellan scentaket och salstaket. Scenskadan, rötade brädor mellan masonitebeklädnad. 18
Exempel på de halvstavar som bör kompletteras, scenens östra del. Salsdelen, vänstra fönsterhaspen bör bytas till modell likt den högra. 19
Källaren rensas från löst material för att främja upptorkning av fukt. 20
Regionmuseets rapportserie 2007 Kulturmiljö 1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, 2005 2006 2. Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, 2002 3. Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/2007 4. Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, 2004-2005 5. Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& 2006 6. Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, 2005 7. Tåstarps kyrka, Tåstarps sn, AK, Lotta Eriksson, 2006-2007 8. Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, 2003-2004 9. Vä kyrkogård gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, 2006 10. Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, 1999-2005 11. Heliga Trefaldighetskyrkan restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, 2005 12. Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, 2006 13. Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2007 14. En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, 2006 15. Börringe kyrkogård ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor., Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, 2005-2006 16. Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2007 17. Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 18. Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, 2004 19. Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005-2006 20. Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 21. Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, 1996 2004 22. Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning, Paul Hansson, 2007 23. S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, 2007 24. Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, 2006 2007 25. Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, 2007 26. Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 27. Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, 2007 28. Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, 2006-2007 29. Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, 2003-2004 30. Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg 2007 31. Bäckaskog slott L356 renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, 2006 32. Korsbackakyrkans kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 33. Kust och historia i Skåne En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, 2007 34. Sporrakulla gård tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 35. Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, 2007 36. Röddinge kyrka utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson 2006 37. Flädie kyrka utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson 2006 38. Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, 2007 39. Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 40. Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 2007 41. Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, 2006 42. Arilds missionshus - fönsterrenovering, AK, Helena Nilsson, 2007 43. Öllsjö by - Fastigheten Öllsjö 33:2, Skepparslöv sn, FU, Jan Kockum, 2007 44. Ausås församlingshem, Ausås sn, AK, Emelie Petersson, 2007 45. Nämndemansgården, Sankt Ibbs sn, AK, Emelie Petersson, 2007 46. Lilla Harrie kyrkogård, Lilla Harrie sn, DK, Lotta Eriksson & Katarina Olsson, 2007 47. Öllsjö 67:1, Skepparslöv sn, UN, Catherine Svensson, 2006 48. Stiby kyrka läkatarunderbyggnad, Stiby sn, AK, Helena Nilsson, 2007 49. Glimmebodagården, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2007 50. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Emelie Petersson, 2007 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
51. Östra Vemmerlövs kyrka, Östra Vemmerlöv sn, AK, Helena Nilsson, 2005-2006 52. Åkerbergska huset - fönsterrenovering, Höganäs sn, AK, Helena Nilsson, 2007 53. Villa Larsbo - fönsterrenovering, Brunnby sn, AK, Helena Nilsson, 2007 54. Tomelilla byagård, murstocksrenovering, Tomelilla sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 55. Hässleholms kyrka - utvändiga arbeten, Hässleholms sn, AK, Helena Nilsson, 2006 2007 56. Ekestad folketspark, vård- och underhållsplan, Österslövs sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 2007 22