Bäckaskog slott L 356

Transkript

1 2007:31 Bäckaskog slott L 356 Antikvarisk kontroll 2006 Kristina Nilén Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2007:31 Bäckaskog slott L renovering av västra längans fasad och tak samt nytillverkning av grindar Antikvarisk kontroll, 2006 Kiaby socken, 1074 Kristianstad kommun Skåne län Kristina Nilén

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:31 ISSN Omslagsfoto: Nytillverkade grindar rekonstruerade efter Richardts avbildning från 1800-talets mitt. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 7 Utförda åtgärder 9 Nytillverkade grindar mellan orangerimurar 9 Renovering västra längan, västra fasadens tak och fasad 12 Avvikelser från arbetshandlingar 18 Tillkommande arbeten under entreprenaden 18 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 18 Iakttagelser under restaureringen 19 Övriga handlingar med relevans för ärendet 21

6 Kristianstad kommun i Skåne län Orienteringskarta Bäckaskog slott, beläget mellan Oppmannasjön och Ivösjön.

7 Sammanfattning av utförda åtgärder Nytillverkning grindar av smidesjärn och gjutjärnskolonner samt platsgjutna betongfundament. Vård- och underhållsarbeten på västra längans västra fasad och tak: - Murverk: rengöring, foglagning., partiell algbekämpning - Snickerier: partiella reparationer av fönster och dörrar - Fullständig målning av fönster och dörrar, målning av ankarjärn, bättringsmålning takkupor - Plåtarbete: komplettering plåtavtäckningar på tak, skorstenar och takkupor, samt fönsterbleck, delvis nya hängrännor och stuprör - Tak: utbyte trasiga taktegel, nockfogning Objekt Socken Kommun Administrativa uppgifter Bäckaskog slott L356 Kiaby socken Kristianstads kommun Regionmuseets dnr. K Arbetshandlingar , Vård- och underhållsarbeten på västra längans västra fasad och tak samt nya grindar, Arbets- och materialbeskrivning, Förfrågningsunderlag, Ponnert Arkitekter AB RAÄ:s beslut , Dnr: Byggherre/beställare Statens fastighetsverk, Nils-Eric Pålsson Arkitekt, projekt- och byggledning Ponnert Arkitekter AB, Hans Ponnert och Erika Andreasson Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Kristina Nilén Bygg- och generalentreprenör Mur & Puts Bygg AB, Fjälkinge 5

8 Underentreprenör, måleri Underentreprenör, plåt Underentreprenör, smide Underentreprenör, gjuteri Målarmästare Scharfe AB, Bromölla Mathiassons Plåtservice AB, Kristianstad Balk & Hål AB, Kristianstad Hästveda Gjuteri AB, Hästveda Byggnadstid April-augusti 2006, fönster och grindar målas färdigt 2007 Slutbesiktning samt

9 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Beckaskog slott från nordwest F Richardt, ur Skånska herregårdar Grindarna Vid 1800-talets mitt lät Karl XV upprusta och iståndsätta Bäckaskog, en ambition som även omfattade park och trädgård. Bl a uppfördes ett orangeri, vars murar ännu finns bevarade. En samtida avbildning, utförd av F Richardt och publicerad i Skånska herregårdar 1863, visar den östra muren och grindpartiet. Bl a denna avbildning ligger till grund för rekonstruktion av grindpartiet När grindarna försvann är oklart, men på flygbilder från 1920 respektive 1960 (Nordiska museets herrgårdsarkiv) kan grindarna eller åtminstone delar av grindpartiet skönjas. Grindarna, uppförstorad detalj av Richardts avbildning, hämtad ur Skånska herregårdar

10 Västra längan Längan sträcker sig mellan de båda tornen i norr respektive söder. I den västra fasaden kan man avläsa en intressant byggnadshistorisk utveckling. Det äldsta murverket återfinns i norra delens bottenvåning (den s k Munkalängan ), påbyggd under 1700-talet med en våning. Södra delen uppfördes i två våningar under tidigt 1600-tal. I murverket syns ankarjärn med initialerna AR, HR, och EB, till minne av byggherren Henrik Ramel d ä och hans båda fruar Abele Rantzau respektive Else Brahe. Den västra längan byggdes om i etapper under 1800-talet för att passa kungligheterna och deras hov. I samband med dessa arbeten blev murverket partiellt överputsat med ett tunt skikt, rödfärgat och dekorerat med målad fogindelning. Putsresterna finns huvudsakligen bevarade kring huvudingången, men också uppe vid takfoten syns påtagliga spår efter denna fasadbehandling. Under en stor del av 1900-talet har fasaden varit täckt med murgröna. Sammantaget uppvisar den västra längans murverk en rad olika tegeltyper, murförband, fogtyper samt puts- och färgrester, ett fasaduttryck av stort byggnadshistoriskt intresse och kulturhistoriskt värde. Mer ingående dokumentation av murverket har utförts av Ponnert Arkitekter AB i samband med renoveringsarbetena. Taket på västra längan lades om på 1950-talet. De då befintliga takkuporna, som syns på avbildningen från 1850-talet, togs bort. Takkuporna återuppfördes 1989 i samband med inredning av nya hotellrum på vinden. 8 Ankarslut i den del av västra längan som uppfördes som en tvåvåningsbyggnad under tidigt 1600-tal. AR står för Abele Rantzau, byggherren Henrik Ramel d y första fru.

11 Utförda åtgärder Nytillverkade grindar mellan orangerimurar Fundament Grävning för fundament schaktningsövervakad enligt beslut från länsstyrelsen, se separat rapportering. Från jordmassorna gjordes ett lösfynd i form av ett barnkranie (huvudskålen). Fundamentet utgörs av en gjuten armerad betongbalk, där kolonnerna placerats fördjupade till plintar. I den södra betongplinten gjordes ursparningar för befintliga värmerör, se bild. Betongbalkens synliga yta stålslipades. För infästning av kolonnerna göts rostfria gängbultar in i respektive betongplint. Kolonner Gjutjärnskolonnerna göts på Hästveda gjuteri efter specialtillverkade mallar. De bägge massiva kolonnerna väger 1100 kg vardera, gjutpris 30 kr/kg exklusive tillverkning av mallar. Kolonnerna är gjutna i ett stycke men är uppbyggda av olika element: plint med spegelmönster; bas med räfflat mönster; kannelerat skaft; krön i form av tärning med diagonalställt kors i ett ramverk. Grindar Två större grindhalvor respektive två mindre grindar har tillverkats i enlighet med upprättade handlingar. Grindarna har tillverkats av smitt järn. Samtliga grindar har kompletterats med bronsbussningar i alla gångjärn. Kanterna dövade. Ytbehandling Stolpar och grindar platsmålades. Grundstrykning med järnmönja följt av tunna strykningar med grafitpigmenterad linoljefärg. Då målningsarbetet vid slutbesiktning ej godkändes bestämdes att arbetet skulle justeras och slutföras

12 Gjutform och armering till norra betongplinten. Gjutform och armering till södra betongplinten. Notera kulverteringen för befintliga rör. Det nytillverkade grindpartiet på plats, insidan. 10

13 Besiktning av gjutformarna till en av betongplintarna. Norra kolonnen och grindsektion. Detalj låsanordning. Detalj av gjutjärnskolonn och smidesgrindar. 11

14 Renovering västra längan, västra fasadens tak och fasad Tak Inga rötskador påträffades. Taken har högtryckstvättats. Enkupiga Svedalapannor återfinns i hela takfallet åt väster. De fem skorstenarna foglagades samt försågs med ny avtäckning av bly. Krönen kompletterades med ventilerade kopparhuvar. Det västra takfallet till västra längan. Befintlig plåtavtäckning runt skorsten har ersatts med valsad blyplåt. Takkuporna, som är från 1989, kompletterades avseende ståndskivor och avtäckningsplåtar. Anslutning mot tegelpannor utfördes av valsad blyplåt. Skorstenarna har försetts med huvar av kopparplåt med ventilationsgaller på sidorna. 12

15 Mur Dekormålade partier kring norra entrén har ej ingått i entreprenaden. Algpåväxt i södra delen, i skuggan av tornet, behandlades med Bental algtvätt. Användning av algbekämpningsmedel begränsades till denna yta. Inget pigmenterat kalkvatten (som föreskrivs i handlingarna) har använts. Väldigt många spik (säkert tillkomna för numera borttagen växtlighet) har dragits ut ur fasad. Många duttlagningar efter just spik karakteriserar därför utförd foglagning. Annars väldigt restriktivt med foglagning. Endast ett fåtal tegelstenar (4 st) utbytta. Grundstenar som fallit ur läge strax söder om den norra dörren har murats på plats igen. Dessförinnan lades lite bärlager under stenarna. Detalj av takfotsgesimsen i södra delen av fasaden. Här finns ännu rikligt med rester av tidigare fasadmålning. Bilden illustrerar karaktären på utförd foglagning, som till stor del bestått i att laga hål efter utdragna spik. 13

16 Det förekommer fortfarande en del lagningar/igenmurningar utförda med cementbruk i murverket. Bilden visar takfotsparti i norra delen, där grovt tillhuggna tegelstenar tjänstgör som formtegel. Skarven mellan västfasadens norra del (1600- talsbyggnaden) respektive södra del (påbyggnad av munkalängan från 1700-talet). Exemplifierar de stora variationer som finns i murverket, byggnadshistoriskt intressanta och värdefulla. Anslutningen mellan västra längan och tornet i norr. Lägg även märke till stuprörets skarpa vinkel. 14

17 Plåt Plåtarbeten har framförallt utförts i anslutning till takkupor samt skorstenar. Se bilder ovan. Målning Diskussion uppstod om kulörval dörrar. Enligt handlingar skulle ytterdörrarna målas gröna, vilket dock saknar byggnadshistorisk förankring. Därför provmålades dörren först i brun kulör, lika befintligt. Slutligen fattades beslut om att behandla västfasadens dörrar som fönsterdörrar och därmed måla dem i samma kulör som fönster, dvs NCS-S 4005-G80Y. Huvudentrén från trädgårdssidan kan i framtiden markeras med hjälp av vägglampetter, som åt borggården. Fönster helrenoverades (ej bara utsida som handlingarna beskriver). Tätningslister sattes in i alla fönster. Kuporna blev endast bättringsmålade. Grundmålning med Beckers Metallprimer (ersätter järnmönja). Därefter målade med svart alkydoljefärg enligt handlingar. Fönsterkulör i takkupor ändrad från vit till mörkgrön kulör (RAÄ 1C 65 Zinkgrön) liksom källarfönster. Ankarjärn rengjorda och rostskyddsmålade med järnmönja. Därefter målade med linoljefärg med grafitpigment från Gunnar Ottossons Färgmakeri. Övrigt Komplettering med markiser vid de fyra köksfönsterna (för att förbättra arbetsmiljön). Rödbrun kulör valdes. I samband med renoveringsarbetena diskuterades även ny ytterbelysning vid huvudentrén åt väster. Tanken är att ersätta befintlig lykta med vägglampetter på vardera sida om öppningen, som vid huvudentrén inåt gården. Separat ansökan skickas dock in för detta ingrepp. 15

18 Ovan t v. den norra dörren före ommålning. T h. Dörren målad i fönsterkulör. Ur grunden utfallna stenar murades på plats igen. Västra längans södra del efter renovering. Nya markiser vid fönster till köket har satts upp. 16

19 Västra längans västra fasad efter utförda vård- och underhållsarbeten, däribland ny fönster och- dörrkulör. Västra längan, västra fasadens norra del som ansluter till det ännu ej renoverade tornet i norr. 17

20 Nymålade ankarslut i västra fasadens södra del. Avvikelser från arbetshandlingar - Inget pigmenterat kalkvatten eller pigmenterat lagningsbruk har använts. - Dörrar målas i samma kulör som fönster, dvs NCS-S 4005-G80Y. - Samtliga grindar har kompletterats med bronsbussningar i alla gångjärn. Tillkommande arbeten under entreprenaden - Fönster helrenoverade i s f enbart utvändig målning - Lagning av grundstenar som fallit ur muren. - Nya markiser har satts upp över de fyra köksfönsterna i södra delen av fasaden. - Intäckning av kabeldragning för brandlarm i slottsfyrkantens rum 6 och 9 utfördes under denna entreprenad. Se bilder nedan. Intäckningen har i efterhand delvis målats vit. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Genom rekonstruktion av grindarna har man kommit en bit på väg när det gäller måluppfyllelse av vårdprogrammet och den punkt som berör återskapandet av parkområdet mellan orangerimurarna och slottet. Renoveringsarbetena på västra längan har projekterats och utförts med stor hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde. 18

21 Inklädning av kabeldragning för brandlarm i västra längan. Iakttagelser under restaureringen Entrédörren mot parken i västra längan (se bild s 16) I samband med ommålning kunde rester av äldre färgskikt iakttagas på denna pardörr med uppglasad ovandel: insidan tycks ursprungligen ha varit målad i mörkbrun kulör, följt av skikt med ekådring. Därefter följer ett antal färgskikt pigmenterade med grön umbra, som föregår befintlig ljust gråvita kulör. Dessutom syntes konturerna efter ett ålderdomligt smidesbeslag, se bild nedan. Även på utsidan kunde förutom brunt, äldre spår efter gråmålning konstateras, vilket ger nuvarande kulörval byggnadshistorisk förankring. 19

22 För att lösa utrymningskrav med tanke på brandsäkerhet diskuteras ev ombyggnad av den aktuella dörren (se separat utredning daterad 22 juni 2005, Ponnert Arkitekter AB). Med tanke på dörrens avsevärda ålder bör denna ombyggnad ske varsamt. Det får dock anses vara bättre att bygga om dörren än att byta ut den. Färgspår på insidan av dörrar i västra längans västra fasad, norra delen. Färgspår i den dekorativa spröjsdetaljen. Konturerna efter ett äldre gångjärnsbeslag framkom i samband med ommålningsarbetena. 20

23 I samband med besiktning av tak erbjöds denna fina utsikt över borggården och den nyrestaurerade stenskodda kanalen med tillhörande broar och räcken, tillkommen på 1850-talet. Övriga handlingar med relevans för ärendet Ponnert Arkitekter AB, Protokoll Byggmöte Ponnert Arkitekter AB, Protokoll Byggmöte Ponnert Arkitekter AB, Protokoll Byggmöte Ponnert Arkitekter AB, Protokoll Byggmöte Ponnert Arkitekter AB, Protokoll Byggmöte Ponnert Arkitekter AB, Protokoll från slutbesiktning västra längans fasad och tak Ponnert Arkitekter AB, Protokoll från slutbesiktning av nya grindar mellan orangerimurarna Lund 27 juli 2007 Kristina Nilén 21

24 Regionmuseets rapportserie 2007 Kulturmiljö 1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/ Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, Tåstarps kyrka, Tåstarps sn, AK, Lotta Eriksson, Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, Vä kyrkogård gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, Heliga Trefaldighetskyrkan restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, Börringe kyrkogård ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor., Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning, Paul Hansson, S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, Månstorps gavla r- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg Bäckaskog slott L356 renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, 2006 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

25