2007:62. Ingeborrarp. Antikvarisk kontroll, Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

Transkript

1 2007:62 Ingeborrarp Antikvarisk kontroll, 2007 Emelie Petersson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2007:62 Ingeborrarp - taktäckning Antikvarisk kontroll, 2007 Rya socken Örkelljunga kommun Skåne län Emelie Petersson

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:62 ISSN Omslagsfoto: Omlagt sti på boningshusets östra takfall. Foto Emelie Petersson Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 INGEBORRARP Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Utförda åtgärder 7 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 10 Övriga handlingar med relevans för ärendet 10 Bildbilaga 11

6 Ingeborrarp ligger utmed E4 ca 10 km sydväst om Örkelljunga. Örkelljunga kommun

7 Ingeborrarp - taktäckning Sammanfattning av utförda åtgärder I år har en tredjedel av det östra takfallet på boningshuset vid Ingeborrarp lagts om med halm. Stiet motsvaras i bredd av byggnadens timrade mittparti och täcktes sedan 1970-talet av vass, de två omgivande stina lades om föregående år. Halmen binds likt förra året med björkvidjor som skördats och bearbetats av gårdens rustmästare Kenneth Oscarsson. Det går att läsa om de två senaste årens taktäckningsarbeten på Ingeborrarp i följande antikvariska kontrollrapporter; Taktäckning av Ingeborrarpsgården, Ingeborrarp 1:4, av Mattias Burman, rapport nr: 2005:113, Ingeborrarpgården- takomläggning, av Mattias Burman, rapport nr 2006:80. Administrativa uppgifter Objekt Ingeborrarp, Ingeborrarp 1:4 Socken Rya Kommun Örkelljunga Länsstyrelsens beslut , dnr , Regionmuseets dnr K , 1109 Byggherre/beställare Örkelljunga hembygdsförening Entreprenör Knadriks kulturbygg Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad genom Emelie Petersson Byggnadstid v.38 v.41 Slutbesiktning Byggnadshistorik med relevans för ärendet Ingeborrarpsgården var tidigare ett arrendeboställe under Bjersgårds gods och var bebott in på 1950-talet. Sedan de sista invånarna flyttat ut övertogs arrendet av boningshuset av Örkelljunga hembygdsförening 1954 och ett år senare genomfördes en första relativt omfattande restaurering då bland annat en ny timmervägg uppfördes på boningshusets sydsida, tapeter togs ned och sticketaket ersattes med halmtak. Ca 10 år senare övertogs även arrendet av stallbyggnaden samt tillhörande åker- och ängsmark köptes gården tillsammans med en bit mark av Örkelljunga kommun och året därefter förklaras gården som byggnadsminne. Byggnaderna tillsammans med ca 1,5 ha förvärvades sedermera av hembygdsföreningen för en symbolisk summa. Utöver detta arrenderar man idag ytterligare mark. Markerna hålls öppna genom bete och föreningen odlar även egen halm för att använda vid taktäckning. 5

8 Ingeborrarp - taktäckning Kring gårdsplanen ligger idag tre byggnader, boningshus i väster, ett stall mittför och en logbyggnad i söder. Bebyggelsen härstammar från 17- och 1800-talen. Under 1950-talet revs en fjärde logbyggnad från tidigt 1900-tal placerad i söder. Boningshuset är av sydgötisk typ och består av ett knuttimrat mittparti, ryggåsstuga, och på var gavel, härbergshus, i skiftesverk. Vid en jämförelse mellan fotografier från 1921 och 1954 framgår att boningshuset täckts av ett stråtak som mellan dessa år har ersatts av ett sticketak. Den ursprungliga taktäckningen antas dock ha varit torv, vilket baseras på spår funna vid restaureringen på 1950-talet. Vid denna restaurering gjordes en återgång till stråtak genom läggning av halm som sedan under 1970-talet byttes ut mot vass täcktes det västra takfallet om med halm bunden med ståltråd och 2006 ersattes två tredjedelar av det östra takfallets vasstäckning med halm som bands med björkvidjor. Årets arbeten avser nytäckning av resterande del av vasstaket, dvs mittpartiet. Återigen skall bindning utföras med björkvidjor. Sedan taktäckning med halm tagits upp igen på Ingeborrarpsgården har det gett positiva följdeffekter. Genom att halm odlas av föreningen själva brukas marken i anslutning till gården, vidare är bindning med björkvidjor ett tidsödande arbete vilket inneburit att hembygdsföreningen fått engageras och därmed har kunskapen kring tekniken spridits vidare. En slana med knutna vidjor har även tillverkats för demonstration av tekniken för besökare vid gården. Situationsplan som visar byggnadernas placering vid Ingeborrarp, byggnaden som är överstruken med ett kryss revs under 1950-talet. Plan av Ulla Andersson 1956, ur Regionmuseets arkiv. 6

9 Ingeborrarp - taktäckning Utförda åtgärder Kenneth Oscarsson i arbete med att tvinna björkvidjor som skall användas vid taktäckningen. Bilderna visar den mödosamma bearbetningen av björkvidjorna som måste göras innan täckningsarbetet kan komma igång. Björkvidjorna har hämtats på de marker som föreningen arrenderar och har sedan skörden legat i vatten för att inte torka. Den beräknade åtgången är 5 vidjor per löpmeter läkt. Inledningsvis barkas vidjan vilket ses på den första bilden och därefter tar själva tvinningen vid. Föregående år koktes vidjorna för att sedan tvinnas för hand men med årets uppfinning blir arbetet mer effektivt och enligt Kenneth även bättre utfört. Anledningen är att han med vevens hjälp dels ökar tempot dels orkar tvinna hela vidjan ända ner på den grövre delen av stammen. När vidjan är klar läggs den åter i vatten i väntan på användning, sista bilden nedan till höger. 7

10 Ingeborrarp - taktäckning Kärvarna förvaras i östra längan, stallet, i väntan på att de skall användas. Halmen som används till taktäckningen odlas på arrenderad mark ett stycke från själva gården. Halmen är egenhändigt sådd, skördad och tröskad, det senare med hjälp av en inlånad långhalmströska från Glimmebodagården utanför Brösarp. Vid tröskningen tas utsäde tillvara för sådd nästkommande år, vilket gör gården självförsörjande avseende taktäckningsmaterial. Rågen odlas på en yta motsvarande ungefär ¾ tunnland och uppskattningsvis resulterade årets skörd i 220 stycken kärvar. Tillsammans med ytterligare ca 100 stycken som fanns kvar sedan förra året har det täckt årets behov av halm. Hasselkäpparna som används till rafter är likt björkvidjorna skördade i trakten, dock inte på föreningens arrenderade mark. Takkonstruktionen på aktuellt parti av byggnaden består delvis av bilade sparrar och läkt av sågade halverade granslanor. Från 1950-talets renovering finns en notering om att sparrar byttes ut vid övergången från sticketak till halmtak. Befintlig vasstäckning var bunden i underlaget med ståltråd och rivningsarbetet har gjorts av aktiva i hembygdsföreningen. Läkten var i bra skick och varken komplettering eller ytterligare infästning var nödvändig att göra. Däremot var ca en meter av skäggläkten längst åt norr dålig och har ersatts med en återanvänd granslana. Då halmstråna hade en tendens att vika sig vid användning av vragan lades halmen tjockare än normalt och jämnades till med handen istället för med verktyg. När stråna justerats och rätt taklutning hade erhållits bands raften ned med ytterligare vidjor och fixerade på så sätt halmen. Avslutningsvis skars sedan taket ned till önskad tjocklek, vid takfoten 31 cm. 8

11 Ingeborrarp - taktäckning På första bilden syns läkten i form av sågade halverade granslanor. Till höger har halmstråna fixerats i rätt läge genom att raften binds ned med ytterligare vidjor. Ryggaträna har setts över vid tidigare omtäckningar och befanns vara i gott skick. Samtliga kunde återanvändas. Vindskivan och solbrädan i norr var kraftigt rötskadade och har bytts ut liksom täckbräderna nedanför skorstenen. Nya delar i fur har tagits fram av rustmästaren. Bräderna har sågats ut till dimensioner som överensstämmer med befintliga förlagor. Vid infästning av kompletterande delar har blankspik använts. Vindskivan kommer att rödfärgas och skorstensbräderna strykas med linolja. Bilderna visar från vänster ny del av takskäggsstödet respektive nya skorstensbräder. 9

12 Ingeborrarp - taktäckning Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Med årets arbeten har nu hela boningshuset på Ingeborrar 1:4 försetts med halmtäckning. Genom återinförandet av bindning med vidjor har ytterligare ett steg tagits mot bruket av traditionella material på gården. Då bindning med björkvidjor är ett tidsödande arbete har det inneburit att rustmästaren har fått engageras och därmed har kunskapen kring tekniken spridits vidare. Denna kunskap kan sedan förmedlas vid visning av gården. Föreningen producerar själv sin halm samt tar fram björkvidjor och rafter vilket är mycket positivt. Förutom värdet av bruket av lokalt framtaget material hålls traditionen vid liv vilket har ett stort pedagogiskt värde. Odlingen tillsammans med betesdriften håller även det omgivande landskapet öppet. Övriga handlingar med relevans för ärendet Örkelljunga hembygdsförenings bidragsansökan Regionmuseets yttrande angående bidragsansökan Länsstyrelsens beslut angående tillstånd och bidrag Regionmuseets intyg över utförda arbeten Lund Emelie Petersson 10

13 Bildbilaga På fotografiet syns att det östra takfallet på boningshuset är uppdelat på tre stin. Bilden bör vara tagen vid början av 1900-talet innan byte till spån sker. Fotografi ur Regionmuseets arkiv. Nylagt sti på boningshuset. 11

14 Regionmuseets rapportserie 2007 Kulturmiljö 1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/ Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, Tåstarps kyrka, Tåstarps sn, AK, Lotta Eriksson, Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, Vä kyrkogård gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, Heliga Trefaldighetskyrkan restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, Börringe kyrkogård ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor., Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning, Paul Hansson, S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg Bäckaskog slott L356 renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, Korsbackakyrkans kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, Kust och historia i Skåne En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, Sporrakulla gård tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, Röddinge kyrka utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson Flädie kyrka utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, Arilds missionshus - fönsterrenovering, AK, Helena Nilsson, Öllsjö by - Fastigheten Öllsjö 33:2, Skepparslöv sn, FU, Jan Kockum, Ausås församlingshem, Ausås sn, AK, Emelie Petersson, Nämndemansgården, Sankt Ibbs sn, AK, Emelie Petersson, Lilla Harrie kyrkogård, Lilla Harrie sn, DK, Lotta Eriksson & Katarina Olsson, Öllsjö 67:1, Skepparslöv sn, UN, Catherine Svensson, Stiby kyrka läkatarunderbyggnad, Stiby sn, AK, Helena Nilsson, Glimmebodagården, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, Hustoftagården, Väsby sn, AK, Emelie Petersson, Östra Vemmerlövs kyrka, Östra Vemmerlöv sn, AK, Helena Nilsson, Åkerbergska huset - fönsterrenovering, Höganäs sn, AK, Helena Nilsson, Villa Larsbo - fönsterrenovering, Brunnby sn, AK, Helena Nilsson, Tomelilla byagård, murstocksrenovering, Tomelilla sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Hässleholms kyrka - utvändiga arbeten, Hässleholms sn, AK, Helena Nilsson, Ekestad folketspark - vård- och underhållsplan, Österslövs sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, Gammelgård, Sälshög 112:2, Tryde sn, DK, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, Uppåkra kyrka - arkeologisk schaktningsövervakning, Uppåkra sn, FU, Lars Salminen, 2007 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

15 59. Nymö 8:17 - restaurering av ladugårdstak, Nymö sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg Hus och härdar i Edenryd, Ivetofta sn, Bromölla. FU Tony Björk. 61. Bondrumsgården, timmer- och takarbeten, Fågeltofta son, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Ingeborrarp, Rya sn, AK, Emelie Petersson, 2007

16