EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013
AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete
Socialdemokraterna har satt upp ett ambitiöst mål för jobbpolitiken Sverige ska öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU till 2020
Sverige har fortsatt högre arbetslöshet än de flesta jämförbara länder Arbetslöshet Sverige 2007-2013, 15-74 år Procent Arbetslöshet i EU15, 15-74 år Procent 10,0 Österrike 4,8 9,5 Tyskland 5,3 9,0 Luxemburg Danmark 5,7 6,7 8,5 Nederländerna 7,0 8,0 Storbritannien 7,7 7,5 Finland 7,9 7,0 Sverige Belgien 8,0 8,9 6,5 Frankrike 11,0 6,0 Italien 12,0 5,5 5,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Säsongrensat Trend Irland Portugal Spanien Grekland 13,8 16,5 26,3 27,6 KÄLLA: Eurostat, säsongsjusterat, senast tillgängliga månad
Regeringen prioriterar inkomstskattesänkningar före investeringar i jobb och skola Skola Jobb Bättre A-kassa & mer bidrag Övrigt Skattesänkningar Regeringens prioriteringar 30 gånger mer till skattesänkningar än till skolan 20 gånger mer till skattesänkningar än till insatser mot arbetslöshet för långtidsarbetslösa och unga KÄLLA: Budgetpropositionen 2014
EUs lägsta arbetslöshet kräver bättre utbildning och växande efterfrågan på arbetskraft God tillgång på kvalificerad arbetskraft Huvuddrag i Socialdemokraternas jobbpolitik Vänd resultaten i skolan Utbildningskontrakt för unga utan gymnasieexamen Ersätt FAS3 med riktiga åtgärder för långtidsarbetslösa Bristyrkesutbildningar En arbetsförmedling som möter arbetsgivarnas krav Växande näringsliv för fler i arbete Efterfrågestimulanser Investeringar i infrastruktur och bostäder Innovationssatsningar Andra åtgärder för fler och växande företag Utveckla exportstödet
AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete
Skolresultaten har fallit 7 år i rad Andel avgångselever i grundskolan som saknar gymnasiebehörighet Procent 13 12,5 12,3 12,5 12 11,8 11,5 11 10,9 11,1 11,2 10,5 10,5 10 9,5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 KÄLLA: Skolverket
Svensk arbetsmarknad kräver gymnasieutbildning Arbetslöshet per utbildningsnivå, 20-24 år Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning KÄLLA: Lediga jobb, privat sektor (SCB)
Sverige tillhör inte kunskapstoppen Andel 25-34-åringar med eftergymnasial utbildning i de 20 OECD-länder med störst andel välutbildade unga Procent 63,8 58,7 56,7 47,2 46,9 46,8 46,6 46,0 45,0 44,6 43,1 43,0 42,9 42,5 41,3 39,8 39,8 39,4 39,4 39,2 Korea Japan Kanada Irland Storbritannien Norge Luxemburg Nya Zeeland Israel Australien USA Frankrike Sverige Belgien Chile Schweiz Nederländerna Finland Island Polen Källa: OECD, Education at a Glance 2013, Table A1.3a
Färre och färre får möjlighet att studera Antal högskoleplatser per 1000 unga (19-24 år), 2006-2013 Antal 440 431 420 400 406 393 405 412 399 380 378 377 360 340 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 KÄLLA: Riksdagens utredningstjänst, Universitetskanslersämbetet och SCB
Matchningen har försämrats fler lediga jobb idag än 2007 trots högre arbetslöshet Lediga jobb i privat sektor Antal 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 KÄLLA: Lediga jobb, privat sektor (SCB)
AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Halverat sjuklöneansvar Innovation Ett utvecklat exportstöd
1,5 mdr till halverat sjuklöneansvar Förslag Arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen (sjukdag 8-14) avskaffas Effekt av förslaget Innebär en stor kostnadsminskning för företagen Minskar företagens risk för att anställa Minskar arbetsgivarnas benägenhet att välja bort personer med sjukdomshistoria (68% av företagen undviker detta pga sjuklönekostnaden)
Ett växande näringsliv för fler i arbete 1 Efterfrågestimulanser 2 Investeringar i infrastruktur och bostäder 3 Utveckla exportstödet 4 Innovationssatsningar 5 Andra åtgärder för fler och växande företag
Stärkt innovationskedja för fler jobb Nationellt innovationsråd Stärkt exportstöd Stärkt patentskydd Kompetenscentrum för offentlig upphandling Regionala utvecklingsråd Innovationsupphandling Innovationsfond Regionala inkubatorer Nyföretagargaranti Tjänstledighet för innovatörer Strategiska samverkansprogram Utvecklad exportstrategi
Regeringen minskar anslaget till exportfrämjandet Statens anslag för exportfrämjande Miljoner kr 350 300 250 200 150 100 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 KÄLLA: Riksdagens utredningstjänst, Budgetpropositionen 2014
För att ta del av den globala tillväxten måste exporten till snabbväxande ekonomier öka Fördelning av svensk export Procent Asien & Oceanien 11% Mellanöstern & Turkiet 4% Nordamerika 7% Afrika 3% Syd- & Centralamerika 2% Tillväxtprognos 2013-2018 (genomsnitt) Procent 4,2 2,3 Europa 73% Världen Exportmarknader (vägt medelvärde) KÄLLA: SCB, IMF, egna beräkningar
Utmaningar på exportmarknaden Kunskap, Kontakter och Kapital Identifierade behov: Lokal marknadskännedom Finansieringslösningar Exporttekniskt kunnande Information om utlandsmarknader Behoven varierar mellan stora respektive små och medelstora företag Små företag känner inte till aktörer och insatser Sverige satsar mindre än många andra länder på utrikesrepresentation Förslag: Ny nationell exportstrategi
Förslag för stärkt export 250 MSEK 1 Ökat exportfrämjande Exportfrämjande på växande marknader via Business Sweden 100 MSEK 2 Ökad utrikesrepresentation Ny representation på tillväxtmarknader 50 MSEK - USA, Kina, Brasilien, Botswana 3 En dörr in till exportstödet Regionala exportcentra 30 MSEK 4 5 Stöd till förstagångsexportörer Stöd till exportorienterade företagsnätverk Sänka tröskeln för första steget 40 MSEK Stöd för att anlita lokal exportrepresentant 30 MSEK