SLUTRAPPORT SCHARINS FAS 1 Saneringsarbeten ovan jord och markundersökningar

SLUTRAPPORT SCHARINS FAS 1 Saneringsarbeten ovan jord och markundersökningar För Skellefteå kommun Christer Svensson Projektledare 1

Referenslista Namn Företag Telefonnummer Christer Svensson Skellefteå kommun 0910-73 46 17 Johan Andersson Rivtjänst AB 070-670 30 86 Göran Johansson Byggkoordination i 070-391 38 30 Skellefteå AB Magnus Kristensson Länsstyrelsen, Umeå 090-10 82 69 2

Sammanfattning 2009-05-27 Projektet initierades av att kommunen genom undersökningar konstaterade att området och delar av byggnaderna var förorenade. Byggnadernas skick skapade också direkta säkerhetsrisker för allmänheten t ex genom fall genom öppna schakt. Föroreningssituationen inom området härstammar från tidigare massatillverkning, boardtillverkning och tillverkning av sågade trävaror. I byggnaderna fanns föroreningar i form av fogmassor med PCB-innehåll, kvicksliver i byggmaterial, produktionsrester och utrustning, oljeprodukter i kablar, kärl och i byggmaterial. Dessutom fanns asbest i byggmaterial och isolering Strax före jul 2005 beslöt naturvårdsverket att fördela en åtgärdsram om 15 miljoner för objektet. Bidraget fick användas för att åtgärda miljörisker ovanpå markytan inklusive byggnadsdelar under markytan. Bidraget fick också användas för fortsatt undersökning och utredning av markföroreningar. I projektet har samtliga miljörisker ovanpå markytan åtgärdats och det har inneburit att alla material och ämnen med farliga halter i byggnader har tagits bort. Alla byggnader utom tre har därefter rivits. Mark har sanerats från olja i anslutning till och under transformatorer. Markföroreningarnas utbredning på hela området (50 ha) har utretts och klarlagts. Undersökningarna har mynnat ut i en ny huvudstudie som bildat underlag för en ansökan om bidrag till saneringsåtgärder av de förorenade markområden som avgränsats. Den totala mängden dioxin på området har fördubblats och beräknas nu till ca 64,1 g. För arsenik har totalmängden när nog femdubblats och beräknas nu till nästan 24 000 kg. Projektet har löpt smidigt och klarat sig med budgeterade medel, 19 miljoner, trots att genomförandet förlängts med ca 1 år. Slutnotan blev 17 851 891 Mkr. Kommunen har bidragit med 8 916 796 Mkr och staten med 8 935 095 Mkr. 3

SAMMANFATTNING... 3 1.BAKGRUND OCH HISTORIK... 5 2.FÖRORENINGSSITUATIONEN OCH RISKER... 5 3.ÅTGÄRDSMÅL, ÅTGÄRDSKRAV OCH VAL AV ÅTGÄRD 7 4.ORGANISATION OCH PLANERING AV SANERINGEN... 8 5.TILLSYN, ANMÄLNINGAR OCH TILLSTÅND... 11 6.GENOMFÖRANDE AV PROJEKTET... 11 7.SÄKERHET OCH ARBETSMILJÖ... 17 8.FÖRORENINGSSITUATIONEN EFTER GENOMFÖRT PROJEKT... 18 9.MILJÖKONTROLL FÖRE, UNDER OCH EFTER SANERINGEN... 21 10.KOMMUNIKATION OCH INFORMATIONSINSATSER... 21 11.UTVÄRDERING AV ERFARENHETER... 22 4

1. Bakgrund och historik Projektet initierades av att kommunen genom undersökningar konstaterade att området och delar av byggnaderna var förorenade. Byggnadernas skick skapade också direkta säkerhetsrisker för allmänheten t ex genom fallrisker genom öppna schakt. Föroreningssituationen inom området härstammar från tidigare massatillverkning, boardtillverkning och tillverkning av sågade trävaror. Verksamhet har bedrivits på området från mitten av 1800- talet till år 2001. Konkursförvaltaren avslutade då den senaste konkursen utan någon ny ägare och fastigheten blev då herrelös. En ansökan om åtgärdspengar togs fram efter det att en huvudstudie slutförts 2004. Strax före jul 2005 beslöt naturvårdsverket att fördela en åtgärdsram om 15 miljoner för objektet. Bidraget fick användas för att åtgärda miljörisker ovanpå markytan inklusive byggnadsdelar under markytan. Bidraget fick också användas för fortsatt undersökning och utredning av markföroreningar. 2. Föroreningssituationen och risker År 1880-1960 fanns sågverk inom området där bl a klorfenolpreparat användes från 40-talet till dess sågen lades ner. Under perioden 1921-1980 bedrevs massatillverkning och i den processen användes fenylkvicksilver för mögelbekämpning under perioden 1941-1967. Board (träfiberskivor) tillverkades år 1937-1992 och arsenikpreparat tillsattes i vissa boardtyper. En annan källa till arsenik och andra metaller är ett slaggmaterial som använts till fyllnadsmaterial under två byggnader och en vägsträcka (ett förhållande som framkommit under genomförande av denna fas). Produktionsrester finns deponerat inom ett delområde som kallas Härvelträsket. Andra föroreningskällor inom området är cisterner där oljor ( tallolja, eldningsoljor och smörjoljor ) har förvarats. Transformatorplatser har sanerats under denna fas i samband med att byggnader rivits. 5

I byggnaderna fanns följande riskobjekt: Komponenter i elektriska installationer som innehöll PCB (t ex kondensatorer) och kvicksilver (t ex brytare, tryckgivare, lysrör). Fritt kvicksilver fanns i boardfabrikens mittenkällaren i anslutning till en sönderslagen tryckmätare. Asbest förekom som isolering kring äldre ångledningar och värmepannor, i byggmaterial samt i fogmassa för klinkers. Fogmassor innehållande PCB. Fat dunkar etc. med olja/spillolja utomhus och inomhus fanns på flertal platser. Reglerutrustningar, traverser, växellådor etc. innehöll olja. Tankar/cisterner med kemikalier. Kemikaliespill på golv och väggar. Kvarvarande rester av massa i rännor, se bild 1, och ledningar med höga halter av kvicksilver. Delytor av betonggolven innehöll förhöjda halter av kvicksilver. Oljefyllda och eller oljeimpregnerade kablar fanns i byggnader och i marken. Bild 1. Massaränna i golvet före sanering. Massaresterna var blandade med en hel del annat bråte. Se även bild 3 för att se resultatet efter sanering. 6

3. Åtgärdsmål, åtgärdskrav och val av åtgärd Punkter enligt nedan har varit styrande för projektets genomförande; Vid sanering och rivning av hälso- och miljöfarliga byggnader/anläggningar ska försiktighet iakttas vid hantering av förorenade materialrester och förorenat byggnadsmaterial. Vid upprättande av rivningsplan och arbetsmiljöplan ska detta särskilt beaktas. Alla byggnadsdelar som anvisar risk för förorening undersöks och antingen friklassas eller saneras. För material som ska återanvändas på området används det lägst beräknade platsspecifika riktvärdet för förekommande markanvändning utom för bostadsändamål. Riktvärden i mg/kg TS blir då för As=15, för Cu=100, för Hg=3 och för Pb=130. Ingen återanvändning av material ska ske i delområdet som planerats för bostadsändamål. Nya föroreningar som lokaliseras under arbetets gång ska anmälas till miljönämnden. Avloppsrör som påträffas i marken under rivningen ska öppnas för kontroll av föroreningar innan de inmäts och stängs igen. Utloppsledning från trätub och pumpstation säkras avseende på miljörisker innan arbeten vid byggnaderna inleds. För Härvelträsket genomförs provtagning för att säkerställa nyttjande av området som rekreationsområde. Dessutom ska uppföljande provtagning genomföras i befintliga grundvattenrör. Planerat nyttjande av området säkerställs genom kompletterande provtagning. Arbetsområdet ska stängslas in. Området motsvaras av fastighetsgränser för Ursviken 3:22 med den västra 7

fastighetsgränsen som är lika med industriområdet gräns förlängd mot älven. Vid rivning av byggnader och anläggningar ska byggmaterial ned till 1 meters djup avlägsnas. Djupare liggande material får inte överstiga de åtgärdskrav som gäller som gäller för markföroreningar på respektive delområde. Arbetstider ska planeras så att bullerstörningen blir så liten som möjligt för de närboende. Damning ska begränsas vid rivning. Tillkommande arbeten ska godkännas av huvudmannens ombud. Ackrediterade laboratorier väljs där det är möjligt. Naturvårdsverkets rapport 4667, Rätt datakvalitet, ska tillämpas där det är lämpligt. Efter utarbetande av en detaljerad rivningsplan genomfördes rivningen. Alla saneringar genomfördes så långt det var möjligt innan man gick in i byggnader och rev med maskiner. 4. Organisation och planering av saneringen Projekteringen har genomförts genom internt arbete och inköp av extern kompetens. Fyra jämsides löpande arbetslinjer definierades; Arbeten som krävs för att kunna skriva en ny ansökan, linje 1. Arbeten som krävs för att ta området i besittning och kunna jobba säkert, linje 2 Arbeten för att riva byggnader och anläggningar, linje 3. Arbeten som krävs för att städa av markytan, linje 4. Arbetslinje 1 I denna linje ingick markundersökningar, utvärderingar och att formulera en ny ansökan för sanering av förorenade markområden på fastigheten. Arbeten genomfördes främst genom nyttjande av ramavtal och egen insats. Arbetet samordnades av projektledaren. Arbetslinje 2 I denna linje ingick arbeten som möjliggjorde och underlättade arbeten för andra arbetslinjer. Här ingick bl a en entreprenad för att 8

sätta stängsel runt arbetsområdet. Arbeten samordnades av projektledaren. Arbetslinje 3 Här ingick sanering och rivning av byggnader, anläggningar eller i dessa fast monterad utrustning. Arbetet genomfördes som totalentreprenad. Rivningsplanen upphandlades separat och blev underlag för upphandling av rivningsentreprenaden. Tillstånd och anmälningsförfaranden hanterades i huvudsak av projektledaren. Arbeten inleddes med utarbetande av rivningsplan under juni 2006 och rivningsentreprenad upphandlades under oktober 2006. Arbetslinje 4 Här ingick allt som inte var monterat i byggnader eller anläggningar d v s skräp, skrot och högar med rester från tidigare produktion. Arbetet genomfördes i huvudsak av tekniska kontoret. Arbeten samordnas av projektledaren. Organisationsschema STYRGRUPP Lars Hedqvist, planeringschef - Göran Åström, chef bygg- och miljö Jan Sundbom, inköpschef - Jan Wiberg, fastighetskontoret - Hans Andersson, teknisk chef - Tore Isaksson, ekonomichef - Rickard Lindsköld, länsstyrelsen - Rolf Edlund, kommunjurist Christer Svensson, projektledare PROJEKTGRUPP Christer Svensson, projektledare - Maria Henfridsson, administration ek - Leif Westermark, projektassistent Carina Paulsson, provtagningsassistent BYGGMÖTEN Christer Svensson, projektledare Kvalitetsansvarig - Entreprenadombud ENTREPRENADER Roller och ansvar Styrgrupp: Fattat övergripande och styrande beslut. Planeringschef: 9

Har tillsammans med projektledaren ansvarat för att informerar och inhämta reglerande beslut från kommunstyrelsen. Tillsatt deltagare i projektgruppen. Fört anteckningar vid styrgruppsmöten och attesterar fakturor. Projektledare: Genomfört projektet så att specificerade leveranser realiserats enligt överenskommen tidplan inom avsatta resursramar. Varit huvudmannens representant i projektrelaterade frågor. Ansvarat för att uppsatta mål och villkor följs. Planerat arbetet i detalj tillsammans med dem som gjort jobbet. Utfört arbeten enligt beslutade planer, detta har omfattat insamlandet av dataunderlag och utredningar, provhantering, sammanställa underlag, myndighetskontakter, genomföra möten mm. Informerat om projektets framåtskridande och fört förslag till ändringar till beslut. Leveransgodkänt fakturor. Avslutat projektet och återfört erfarenheter. Administratör ekonomi: Utarbetat rutiner för den ekonomiska administrationen. Ansvarat för konteringsplaner och att kontering genomförts. Lett den ekonomiska administrationen av projektet. Ansvarat för att löpande rekvirera pengar efter fakturaunderlag. Projektassistent: Sett till att miljökontroll genomförts i projektet. Sammanställt, utvärderat och dragit slutsatser av genomförda undersökningar. Genomfört provtagning. Deltagit i och genomfört utredningar. Ersätt projektledaren i den dagliga driften av projekten vid dennes frånvaro. Provtagningsassistent: Genomfört provtagning och provhantering på egen hand eller tillsammans med projektledare eller projektassistent. Byggmöten: Har hållits regelbundet under genomförandeskedet av rivningsentreprenaden och har varit första forum för att lösa problem, samordna genomförande och begränsa stillestånd. 10

5. Tillsyn, anmälningar och tillstånd Byggnadsnämnden, miljönämnden och arbetsmiljöverket har varit tillsynsmyndigheter för arbetet. Rivningslov söktes tidigt i projektet före det att entreprenör bestämts. Rivningsanmälan gjordes av rivningsentreprenören med den av beställaren framtagna rivningsplanen som grund. Bygglov krävdes också för den informationstavla som sattes upp. Till miljönämnden har följande anmälningar gjorts. Anmälan om uppläggning av inert avfall för anläggningsändamål, anmälan om krossning av betong, tegel och murblock, anmälan om sanering av PCB och anmälan om sanering av kvicksilver. För omhändertagande av mindre delvolymer oljeskadad jord utarbetades en rutin tillsammans med myndigheten. Till arbetsmiljöverket gjordes en förhandsanmälan om byggarbetsplats. Tillsyn på plats har genomförts av arbetsmiljöverket och miljönämnden. 6. Genomförande av projektet Inledningsvis gällde att ta området i besittning och avhysa de som självsvåldligt tagit över byggnader. Byggnaderna användes av privatpersoner och företag som förråd, klubblokal, bilverkstad etc. Därefter säkrades skaderisker i elförsörjningen genom bortkoppling av gamla anläggningar och driftsättande av ny som bättre passade det arbete som skulle genomföras. Området avstädades från lämnade rester från industriepoken och skrot som körts dit och dumpats som t ex olika typer av fordon. Arbetsområdet säkrades också genom att stängsel sattes upp runt området. Detta minskade i viss mån även den slakt av värdefullt byggmaterial, t ex koppar i elkabel, som pågick. För att ytterligare minska utförseln av material lades jordvallar och betongblock på ställen där fordon kunde tas in om stängslet klipptes upp. Parallellt med dessa arbeten genomfördes projektering av de två stora arbetena med markundersökning och rivning som beskrivs nedan. 11

Bild 2. Sanering av fogmassa med PCB innehåll. Rivningsentreprenad Arbetet planerades och utfördes på sådant sätt att intilliggande fastigheter inte skadades eller drabbades av olägenheter. Allt rivningsarbete har genomförts som selektiv rivning men huvudsakligen med maskinella metoder. Rivningen har berört 31 objekt, se tabell 2. Kabel inom fastigheten har tagits upp om den inte gått genom förorenade markområden. Byggnadsdelar som lämnats i marken är krossade. Vid rivning har byggnadsdelar varit fria från föroreningar, se bild 2 och 3. Lika gäller för byggnadsdelar eller konstruktioner som återanvänts på annan plats. 12

Bild 3. Massakanal rensad på gammal massa med högt kvicksilverinnehåll. Arbetsgången har varit följande; 1. Sanering av farligt avfall ur byggnaderna 2. Bortplockning av samtliga inventarier, vilket innefattat både maskinell utrustning, cisterner, silos, behållare eller bingar av olika slag, men även nedmontering av stålentresoler och stålbalkar för upphängning av traverser och installationer samt ventilationshuvar på tak. 3. Rivning av byggnader där allt material sorterats i samband med rivningsarbetet. 13

Tabell 2. Objekt som rivningsplanen innefattade. Nr Benämning Karaktär 1 1 Kontor/mäss Byggår 1951. Grund betongplatta, tegelfasad, tegeltak. 1,5-2 plan med källare. 2 Grindvakt Liten byggnad, 1 plan med källare. 3 Bunthall Byggår 1980. Grund betongplatta, betongstomme av lättbetong, plåtklädd fasad. Tjärpapptak. 1 plan. 4 Snickeri Byggår 1940. Grund betongplatta, stålstomme med enstensmurade tegelväggar. 2 plan. 5 Boardfabrik Byggår 1939, utbyggd i etapper. Grund betongplatta, stomme av betong och murverk, plåtklädd fasad, 2 plan med källare. 6 Ångcentral Byggår 1927. Murad stomme med betongbjälklag. 3 plan med källare. 7 Sliperi Byggår 1912, utbyggd under 1960-talet. Betongstomme kompletterad med tegel. 3 plan med källare. Delvis sparad för ett ev. framtida nyttjande. 8 Pallverkstad Byggår 1973. Grund betongplatta, trästomme. VA saknas. 1 plan. 9 Bränsleterminal Byggår 1925. 1 plan. 10 Plåtverkstad Byggår 1925. Grund betongplatta, fasad och tak av plåt. 1 plan. 11 Elverkstad Byggår 1950. Grund betongplatta, stomme av betongsten, putsad fasad och tjärpapptak. 1-2 plan med källare. 12 Mekanisk verkstad Byggår 1929. Grund betongplatta, betongstomme med putsat tegel. 1,5 plan. Sparad för att fungera som platskontor även under marksaneringsfasen. 13 Lackeringsbyggnad Byggår 1940, tillbyggd 1979. Äldre del har grund betongplatta, betongtakstolar och murade väggar. Yngre del har grund betongplatta, betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar av sandwichbetong/tegel, ev med isolering. Bakom byggnaden finns ett vidbyggt kallförråd med asfaltgolv lagt på tidigare originalgolv av klinker, bågtak av trätakstolar och väggar och tak av plåt. 2 plan. 14 Magasin Plåtklädda väggar och tak. 1 plan. 15 Garage Byggår 1943. Grund betongplatta, betongväggar murade av betongsten, tjärpapptak. Betongplatta i tak. 1 plan. 17a, Avloppspumpstation, Består av 2 byggnader, en betongkonstruktion söder om sliperiet b Betongkon- och en avloppspumpstation vid reningsbassäng. Byggår ca 1970- struktion talet. 1 & 2 plan. 18 Råvattenpumpstation Byggår 1960-70-talet. 1 plan. 19 Utlastning 1 plan på pelare. 20 Cistern Stor och hög cistern 21 Cistern Fd cistern, betongfundament ska undersökas för ev oljeförorening. 22 Cistern 23 Cisterner, 3 mindre 24 Plåtsilo 25 Virkesintag Betongfundament vid älvskanten 26 Transformatorstation Ett par större transformatorer och 2-3 ställverk. 27 Industrispår Delvis avlägsnat men framförallt räls finns kvar och även en hel del slipers. 28 Travers Hös travers där på-/urlastning skedde till järnvägstransport. 29 Flisintag Transportbana från marknivå upptill 3 vån av ångcentral. 31 Reningsbassäng Stor anläggning där processvatten har renats/sedimenterats innan utsläpp till älv. Betongkonstruktion. Sparad för att gå använda som utjämningsmagasin vid marksaneringsfasen. 14

4. Kontinuerligt under projektets gång har sanerat material, nedmonterade inventarier och sorterat rivningsmaterial transporterats till lämpliga mottagare. 5. Friklassat betongmaterial har krossats och armeringsjärn har frånskilts, se bild 4. Materialet har återanvänts som fyllnadsmaterial inom området. Överskottet av krossmaterialet har samlats i ett upplag och ska återanvändas som återfyllnad under kommande marksanering. 6. Innan källare återfyllts har det säkerställts att underliggande mark inte är förorenad. Bild 4. Frånskilt armeringsjärn sammanpressas i paket för borttransport. Tiden för rivningens genomförande blev utdragen och i stort sett förlängd med ett år. Någon forcering var aldrig aktuell utan kvalitén på arbetets genomförande har prioriterats. Något problem har nu tidsförskjutningen inte medfört då även delen med markundersökningar förskjutits i motsvarande grad. Den huvudsakliga orsaken till förlängningen var att grundläggningar av husen var betydligt kraftigare dimensionerad än beräknat. Markundersökningar Markundersökningar har genomförts i flera steg och skett både med egen personal och av konsulter. Inledningsvis genomfördes undersökningar för att täppa till de svagheter som aktualiserats när huvudstudien utarbetades, se bild 5, och undersökningar för att säkra planerad markanvändning. 15

Bild 5. SWECO genomför kompletterande provtagning på sågområdet. För att säkra markanvändningen genomfördes undersökningar i ett rutnätssystem. Rutornas storlek varierade mellan 100 och 400 m 2 och täckte hela området som är ca 50 ha. Jordprover togs sedan ner till 20 cm djup. För provtagningen användes grävmaskin och spade (se bild 6). Prover som skickades till analys valdes ut dels genom observerade avvikelser vid provtagningen och dels slumpmässigt. Bild 6. Provgrop från ytjordsprovtagningen. Snön kom tidigt men det fanns ingen tjäle så det gick bra att använda spade. 16

Resultaten från denna ytjordsundersökning ledde slutligen till att två områden krävde fördjupade undersökningar. Ett större område (ca 11 ha) konstaterades vara förorenat av dioxin och arsenik och ett mindre delområde var förorenat av arsenik och tungmetaller. För båda dessa områden togs därefter provtagningsplaner fram för att kunna avgränsa föroreningarna i plan och djup. För det mindre området konstaterades att föroreningen var bunden till en restprodukt som använts som fyllnadsmaterial och blev därmed förhållandevis lätt att avgränsa. Det större området krävde inledningsvis skogsavverkning, se bild 7, för att möjliggöra kvalitativa undersökningar. Bild 7. Delområdet Härvelträsket avverkat för att möjliggöra fördjupade markundersökningar. Rutnätet som använts förtätades och provtagning genomfördes därefter ner till täta jordarter. Resultat från undersökningarna sammanställdes slutligen och bildade underlag till en förnyad huvudstudie. Med anledning av den kraftigt utökade volymen på undersökningar och utredningar försköts projektets tidplan för markundersökning med tillhörande huvudstudie och ny åtgärdsansökan med ungefär 1 år. 7. Säkerhet och arbetsmiljö Huvudmannen tog fram övergripande riktlinjer och rutiner för säkerhet och arbetsmiljö. Dessa låg sedan till grund för en anpassad arbetsmiljöplan som togs fram av rivningsentreprenören och fanns tillgänglig på arbetsområdet. 17

Följande övergripande riktlinjer och rutiner har tillämpats; Skydds- och miljöronder genomförs regelbundet av varje entreprenör eller konsult som är verksam på området. Arbeten med särskilda risker ska beaktas, som fallolyckor, ras och föroreningar. Olyckor, tillbud och avvikelser administreras av rivningsansvarig. Besökare ledsagas på området eller anvisas inom vilka områden de fått röra sig. Särskild rutin för studiebesök ska tillämpas. Riskområden kopplade till tidigare verksamhet, använt byggmaterial eller utrustning beaktas vid genomförande av delarbeten. Skyddshjälm med hakrem samt skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta ska användas av alla som arbetar på området. Behovet av att använda personlig skyddsutrustning ska utvärderas inför varje delarbete. 8. Föroreningssituationen efter genomfört projekt I projektet är det huvudsakligen byggnader som sanerats på föroreningar och samliga föroreningar kopplade till dessa har tagits om hand, se tabell 3. Tabell 3. Avfallsslag med innehåll av farliga ämnen. Beskrivning avfallsslag Mängd (kg) Beräknad mängd (kg) Absorbenter och liknade 5760 1500 Färgavfall 870 0 Kvicksilverhaltiga instrument* 1100 2000 Olja/fett produkter/rester 14 548 15 000 Oljehaltigt vatten 18 580 0 Rivningsavfall med PCB 501 1000 Asbest 12 160 18 000 Kvicksilverhaltiga saneringsrester 16 440 9000 Tallolja 2361 0 Alkalisk avfettning 870 0 Övriga kemikalierester 201 0 Oljeförorenad betong 2500 8000 Kreosot impregnerade. slipers 82 440 70 000 Elkabel 54 440 40 000 *1500 st lysrör uppskattat till 750 kg 18

De enda markföroreningar som åtgärdats under denna fas är oljeföroreningar i anslutning till och under transformatorer. Total har 277,91 ton massor körts till Eco Tech i Skelleftehamn. En mindre mängd oljeförorenad jord har lämnats under sliperibyggnaden, se bild 8. Jorden gick inte ta bort utan att byggnaden riskerade att skadas och mängden i sig motiverade ingen in situ sanering. Bild 8. Den mörka delen av schaktväggen är visar ytan på den oljeförorening som lämnades under sliperibyggnaden. Under byggnad lackeringsbyggnaden hittades höga metallhalter som kunde spåras till en fyllnadssand, se bild 9 som visade sig ha sitt ursprung från Rönnskärsverken. Denna restprodukt visade sig innehålla höga halter av arsenik och tungmetaller samt vara relativt lakningsbenägen. Materialet är inte känt sedan tidigare. Enligt Michael Borell på Rönnskärsverken är det sannolikt granulerad slagg (slaggsand) som det rör sig om. Slaggsanden har i huvudsak använts i ett område runt lackeringsbyggnaden men även inom sågverksområdet finns partier med detta material. Sanering av detta ligger med som ett arbete i nästa fas, marksaneringar. 19

Bild 9. Det svarta skiktet vid pilens spets är fyllnadsand (slaggsand) från Rönnskärsverken med mycket höga metallhalter. Föroreningar som kvarstår att åtgärda efter slutfört projekt åskådliggörs i bild 10 och tabell 4. Sammantaget har den beräknade mängden dioxin fördubblats och arsenikmängden tio dubblats. Bild 10. Bilden visar avgränsade föroreningar och ett område som är aktuellt för fördjupade utredningar. Inom utredningsområdet finns dioxiner och arsenik avgränsade. De samlad osäkerheten bedöms dock vara så stor att ytterligare utredningar är nödvändiga innan den slutliga åtgärden kan bestämmas. 20

Tabell 4. Sammanställning av uppskattade mängder arsenik (kg) och dioxin (g) på olika delområden av Scharins industriområde. Ämne Sågverksområdet Härvelträsket A-området Bakgrund Summa Arsenik 1110 9870 10100 2900 23980 Dioxin 31,8 32,2 0 0,07 64,1 9. Miljökontroll före, under och efter saneringen Marken under byggnaderna har provtagits och analyserats på organiska ämnen och metaller. Sex undantag för provtagning finns och det är grindvakthuset, kontoret, pallverkstad, garage, magasin och ångcentral. För de tre första har marken friklassas genom att studera tidsperiod för bygget, byggteknik och vilken verksamhet som pågått i dem. De tre sista står på saneringsområden. Resultaten från provtagningen underskrider tillämpade riktvärden utom under lackeringsbyggnaden som beskrivs närmare i kapitel 7. På alla byggnadsdelar eller hittade produkter som anvisat risk att vara farliga eller förorenade har det tagits prover som analyserats. Resultaten har därefter styrt åtgärd och hanteringen. Oljesanerade områden har friklassats genom provtagning. Grundvatten som avletts via den gamla processledningen har provtagits två tillfällen. Vid alla byggmötestillfällen har vattnet kontrollerats på synliga föroreningar som exempelvis oljefilm. Någon uppföljande provtagning är inte aktuell och saneringsarbetet på Scharinsområdet går vidare med nästa fas som blir marksanering. 10. Kommunikation och informationsinsatser Närboende har utom det som beskrivs nedan informerats två gånger med brev. Brevet har skickats till 59 adressater. Det första brevet skickades i samband med att projektet startade och det andra under våren 2008. Allmänheten och andra intressenter har informerats via en särskild hemsida som skapats för projektet, en informationstavla vid infarten till området och via tidningsreportage. Internt har information kring projektet skett riktat till politiker eller ut i den kommunala organisationen via styrgruppens representanter. 21

11. Utvärdering av erfarenheter För att effektivt kunna nyttja kommunens erfarenhet kan det vara en fördel att projektledaren rekryteras internt. Den samlade kompetensen i en kommun av Skellefteås storlek är stor och det gäller bara att hitta vägarna så den tillförs projektet. En projektplan som genomarbetas så den ger ledning för projektets alla delmoment är bra för att genomförandet ska bli smidigt. I detta projekt har de statliga bidragsnivåerna varierat för olika arbeten. Bidragspengar fick exempelvis bara användas för att åtgärda miljörisker i byggnaderna. Detta skulle kunna ha blivit ett administrativt problem om inte en överenskommelse gjorts med länsstyrelsen om en procentuell och generell fördelning av rivkostnader. Fördelningen gjordes med ledning av det fakta underlag som fanns om föroreningar i och under byggnader. I detta projekt har kommunen stått för 70 % av rivningskostnader. Rivningsentreprenörens fakturor har därför rakt av kunnat fördelas vid kontering. Det har underlättat administrationen av fakturor och sannolikt undanröjt risken för felaktig fördelning. För markundersökningar har kommunen stått för 10 % av kostnaderna. Totalt har projektet kostat 17 851 891 Mkr. För vissa moment underlättas genomförandet om interna resurser används. Det blir både smidigt och billigare. I stort har projektet löpt som planerat och arbetssättet att hålla en egen organisation för provtagning och provhantering har fungerat bra. Det ger en stor flexibilitet och resultat kan snabbt omsättas till ny provtagning. GIS kompetens i arbetsgruppen underlättar utvärderingsarbetet då resultaten blir enkla att åskådliggöra. Några mer praktiska erfarenheter är att olja från transformatorer tränger djupt ner i marken. En annan är att man på ett tidigt stadium bör bestämma ett system för hur provpunkter ska namnges. Systemet bör vara anpassat så att det kan klara utökningar åt alla håll. 22