FÖRENINGSPÄRMEN. Er guide till arbetet i föreningen

FÖRENSPÄRMEN Er guide till arbetet i föreningen

Förord Det ni håller i är Vi Ungas föreningspärm. Föreningspärmen är skriven för att finnas som ett stöd och som en uppslagsbok till Vi Unga-föreningen. Om ni inte har hunnit skapa er förening, spana in vår nybildningsguide. Det är inte tänkt att ni ska sträckläsa föreningspärmen, se den istället som en uppslagsbok. Kolla igenom innehållsförteckningen och läs när det är något ni undrar över kring arbetet i föreningen. Föreningspärmen kan också fungera som ett diskussionsmaterial. Till varje kapitel i pärmen finns det ett antal diskussionsfrågor längst bak i pärmen. Ett tips är att göra det som en studiecirkel tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Föreningspärmen uppdaterades senast 2013. Hittar ni något fel eller har kommentarer på innehållet, vänligen hör av er till info@viunga.se. Tänk också på att det kan finnas en nyare version av föreningspärmen, så håll utkik på hemsidan, viunga.se. På viunga.se kan ni även hitta mallar, dokument och mer information. Det är inte lätt att skriva en bra, kortfattad, föreningspärm. Anledningen är att en förening kan se ut på väldigt många olika sätt och beroende på storlek kan det finnas olika regler och lagar. Ett viktigt medskick som vi vill att ni tar med er är att det är ni som bestämmer hur ni vill göra. Oavsett hur ni väljer att göra är det ett bra tips att kolla igenom den här pärmen för att få tips på hur ni kan göra. Har ni märkt att några ord är markerade med både fet stil och en lila färg? Det betyder att det finns mer information om ni är intresserade! Kolla in Läs mer -rutan längst ner på sidan eller besök länkadressen! Vi hoppas att ni kommer ha nytta av föreningspärmen och önskar er lycka till med ert viktiga arbete! Hör gärna av er till ert distrikt om ni undrar något! Kontaktuppgifter hittar ni på viunga.se/distrikt Nybildningsguide (finns i materialbanken på hemsidan) Mallar för föreningsarbetet (finns i materialbanken på hemsidan) 2.

Innehållsförteckning Förord 2 Kapitel 1 Förbundet Vi unga 4-5 Vad är Förbundet Vi Unga? Vi Ungas organisation Stadgar och grundidéer Historia Kapitel 2 Föreningen 6-7 Möten och beslut Arbetssätt och sammanhållning Avsluta föreningen? Kapitel 3 Styrelsen 8-10 En styrelses olika roller och ansvarsområden Revisorer, arbetsutskott och valberedning Kapitel 4 Medlemskapet 11 Medlemsregister, Medlemskort och Försäkring Kapitel 5 Verksamheten 12-13 Planera verksamhet Utbildningar Marknadsföring Verksamhetsberättelse och Verksamhetsplan Kapitel 6 Ekonomi 14-17 Öppna Bankkonto Budget, Bokföring och bokslut Öka era intäkter! Arkivering Ordlista för ekonomi Kapitel 7 Årsmötet 18 Att tänka på inför mötet Förslag från styrelsen Kapitel 8 Vi Unga-distriktet & Samarbeten 19 Vi Unga-distriktet Studieförbundet Vuxenskolan Bygdegårdarnas riksförbund Kapitel 9 Diskussion 20-21 Diskussionsfrågor utifrån kapitlen i föreningspärmen 3.

Förbundet Vi Unga Vad är Förbundet Vi Unga? Förbundet Vi Unga tycker att vi barn och ungdomar är de som är bäst på att bestämma vad vi vill göra på vår fritid. I Vi Unga är det därför vi barn och ungdomar som styr verksamheten, till exempel genom att sitta i styrelserna. I Vi Unga fyller vuxna en viktig funktion som stöd i bakgrunden, men de måste vara medvetna om att Förbundet Vi Unga finns till för oss unga. Det är vi, inte de vuxna, som ska bestämma, ta ansvar och utvecklas. Detta beskrivs även i vår vision, alltså det Vi Unga jobbar för att uppnå. Förbundet Vi Ungas vision: Alla barn och ungdomar ska få utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer. Ni är inte ensamma! Vi Unga har ungefär 7000 medlemmar i 18 distrikt och 200 lokala föreningar fördelade över hela Sverige. Vi Unga är öppet för alla och det syns även i vår verksamhet. Vi har både stora som små föreningar och föreningarna sysslar med allt från att dansa, arrangera festivaler, sy och åka skateboard. Alla föreningar tillhör ett distrikt. Distriktens roll är att stötta föreningarna och att skapa verksamhet i sitt distrikt. Distriktet ordnar utbildningar, läger som ni i föreningen kan besöka. De är också duktiga på föreningskunskap och kan hjälpa er i föreningarna om det är något ni undrar över. Distrikten får i sin tur hjälp av riksorganisationen. De stöttar distrikten med bland annat utbildningar, nationella träffar, ekonomi och stöd i ledningen av distriktet. MEDLEMMAR MEDLEMMAR MEDLEMMAR DISTRIKT DISTRIKT DISTRIKT MEDLEMMAR DISTRIKT RIKSORGANISATIONEN DISTRIKT MEDLEMMAR MEDLEMMAR 4.

Vi Ungas åsikter Förbundet Vi Unga är varken bundet till något politiskt parti, någon religion eller någon specifik verksamhet. Det som förenar oss är att det är vi ungdomar själva som sitter i styrelserna och leder verksamheten. Även om vi inte är bundna till något parti så kan vi ha åsikter om politiska frågor som vi tycker är viktiga. Vi anser exempelvis att unga ska få ökat inflytande i samhället och att våra åsikter bör tas på allvar. Det kan också vara att ni som förening kämpar för något lokalt, till exempel att föreningen jobbar för att bevara fritidsgården, bättre skolmat, gratis buss eller liknande. Tillsammans är alla föreningar och medlemmar en kraft som kan påverka Sveriges framtid! Stadgar och grundidéer Vi Ungas stadgar kan översättas till Vi Ungas regler. Stadgarna är våra regler för hur vår organisation ska fungera. Där står det bland annat hur vi bestämmer i Vi Unga, hur ett årsmöte ska gå till och hur vi gör när vi bildar en ny förening. Grundidéerna är ett dokument som beskriver vad vi som organisation tror på. Exempelvis står det i grundidéerna att Vi Unga är öppet för alla unga och att vi står för alla människors lika värde. Historia Förbundet Vi Unga bildades i Borås den 18 juni 1955. Syftet till bildandet av organisationen var att skapa verksamhet med unga själva som ledare och initiativtagare men med stöd av äldre personer. Målet var att fostra ansvarskännande samhällsmedborgare som sedan kunde ta plats i föreningslivet. Under de närmare 60 åren som Vi Unga funnits har vi hunnit åstakomma mycket! Totalt har vi haft cirka 1,3 miljoner medlemmar. Vi Unga har varit med och organiserat volleybollen och innebandyn i Sverige och på senare åren har vi spelat en avgörande roll för organiseringen av skateboardkulturen. Vi Unga organiserade även Svenska Ungdomsmästerskapen i frågesport som samlade över 100 000 skolungdomar runt om i landet. Tävligen utvecklades senare till Vi i femman. Under de senaste åren har vi även blivit erkänt duktiga inom makt och normer, och vi har även tagit fram ett koncept, ageraguide, för att utbilda och jobba med makt och normer i föreningar. Ett arbete som blivit mycket uppskattat och uppmärksammat, bland annat i riksdagen. Förbundet Vi Ungas stadgar (finns i materialbanken på hemsidan) Förbundet Vi Ungas grundidéer (finns i materialbanken på hemsidan) Vi Ungas historia (finns under fliken Om oss på hemsidan) Vi Unga skryter (finns i materialbanken på hemsidan) 5.

Föreningen Vad skiljer en föreningen från ett kompisgäng? Det finns mycket likheter: ni gör roliga saker, träffas på fritiden, utvecklar gemensamma intressen med mera. Skillnaderna är att föreningen har ett bestämt syfte med sina aktiviteter och har lite fastare regler (stadgar). I Vi Ungas stadgar står det bland annat att vi måste betala medlemsavgift och hur vi går tillväga när vi tar beslut. Det är viktigt att det inte är en person som ensam ska bestämma allt, utan att beslut tas på ett demokratiskt sätt och att ni i föreningen tillsammans bestämmer. Det finns många fördelar med att vara en Vi Unga-förening. Här listas några fördelar. Det här får ni som Vi Unga-förening Möjlighet att söka bidrag från kommunen Bidrag från riksorganisationen Möjlighet att söka pengar från Vi Ungas pott Snabba Slanten och internationella fonden Delta på Vi Ungas utbildningar och läger Mallar till föreningsarbetet En olycksfallsförsäkring för alla medlemmar innan, under och efter arrangemang Stöd från distrikt och förbund Det här behöver ni göra varje år Medlemsrapportera senast sista februari Ha årsmöte varje år (mer information hittar ni under kapitel 7, sida 18) Beroende på om ni har ett organisationsnummer, anställda/ arvodrade eller äger fastigheter så kan skatteverket begära in fler rapporter. Det gäller alla föreningar, även de som inte är anslutna till Vi Unga. Kontakta ditt distrikt om ni vill ha hjälp med att veta vad ni ska fylla i. Avsluta föreningen Så här står det i stadgarna: En förening, som inte kan fullfölja sina åtaganden gentemot medlemmarna ska upplösas. Föreningen upplöses genom beslut på föreningsårsmöte eller av styrelse för ovanstående led. Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar, efter reglering av eventuella skulder, distrikt eller, i de fall sådant inte finns, förbundet. Om ni valt att avsluta föreningen behöver ni även meddela distriktet. Har ni ett organisationsnummer behöver ni även avsluta det hos skatteverket. Information om Snabba Slanten (viunga.se/snabbaslanten) Information om internationella fonden (viunga.se/internationellt) Information om Vi Ungas försäkring (finns i materialbanken på hemsidan) Guide för medlemsrapportering (finns i materialbanken på hemsidan) Förbundet Vi Ungas stadgar (finns i materialbanken på hemsidan) Mallar för föreningsarbetet (finns i materialbanken på hemsidan) 6.

Möten och beslut Även om ni inte måste ha fler möten än årsmötet kan det vara bra för att organisera verksamheten. Exempelvis bestämma vem som är ansvarig för vad, vad ni ska göra, fatta ekonomiska beslut och följa upp verksamheten. Det är oftast ordföranden som kallar till mötet. Det kan exempelvis göras genom telefonsamtal, e-post eller sms. Det viktiga är att alla i styrelsen vet när och var mötet är. Det är också bra om det finns en dagordning innan mötet. En dagordning är en lista med punkter som ska tas upp på mötet som alla kan läsa och på så sätt förebereda sig inför mötet. Arbetssätt och sammanhållning En viktig sak att tänka på när ni nu har bildat en styrelse är att alla jobbar olika. Vi har alla olika sätt att ta in information, till exempel behöver vissa höra saker för att komma ihåg och andra behöver läsa för att minnas. För att alla ska kunna vara delaktiga på mötena så kan ni prova olika mötesformar, här är några exempel på hur ni kan öka delaktigheten på mötena. Tips till mötet! Ha en mötesordförande som fördelar ordet så att inte bara en person pratar eller alla börjar prata i mun på varandra. Utse en mötessekreterare som skriver protokoll. Välj en protokolljusterare som läser igenom protokollet och ser till att allt som sagts och beslutats på mötet kommer med. Tänk på att det inte behöver vara personen som är föreningens ordförande och sekreterare som är det på mötet, ni kan turas om! Grupparbeten. Dela upp styrelsen i två eller flera grupper och låt grupperna diskutera en viss fråga. Grupparbeten gör att det blir mer tid att tänka efter och att fler kommer till tals. Bikupor. En enklare form av grupparbete där alla sitter kvar vid bordet. Dela gruppen i par, två och två. Ta någon eller några minuter på er för att prata en viss fråga. Talarrundor. Alla som sitter runt bordet får ordet i tur och ordning. Ingen får avbryta den som talar utan får vänta till det är den personens tur under rundan. Det här är en metod som gör att alla kommer till tals och ett bra sätt att pejla läget i styrelsen när det börjar bli dags att gå till beslut. Pauser. Ta paus ofta. Det är svårt att hålla koncentrationen uppe en längre stund särskilt för de som lyssnar. Eftersom att ni kommer jobba ihop i styrelsen minst ett år så kommer engagemanget gå upp och ner, i vissa perioder orkar ni massor och andra känns allting tungt och jobbigt. Om ledamöterna i styrelsen är trötta och inte tycker att det är kul kan det lätt uppstå bråk och irritationer. Därför är det viktigt att tänka på att ibland behöver styrelsen jobba på att arbeta som grupp. Kanske åka iväg på någon teambuildningsövning eller bara sitta ner och äta middag utan att prata om styrelsearbetet. Mall för bland annat dagordning (finns i materialbanken på hemsidan) 7.

Styrelsen På årsmötet väljer föreningen en styrelse som ska leda föreningen mellan årsmötena. Styrelsen ska alltså se till att föreningen fungerar och utvecklas. Enligt Vi Ungas stadgar ska föreningsstyrelsen bestå av minst tre personer. Det finns inget maxtak för hur många som kan vara med i styrelsen. Roller I en styrelse kan styrelsemedlemmarna ha olika roller. Det finns inga krav på vilka roller eller titlar som styrelsen måste bestå av. Det viktiga är att det är tydligt för er i föreningen vem som ansvarar för vad. I Vi Unga finns det exempelvis en förening som valt att döpa alla roller efter besättningen på ett fartyg. Så i stället för ordförande har den föreningen valt en kapten. Nedan listas vanliga roller samt en vanlig arbetsfördelning mellan de olika rollerna. Viktigt att poängtera är att det här bara är ett förslag på upplägg och att ni i föreningen själva får avgöra hur ni vill att styrelsen ska se ut och fungera. Det bör dock alltid finnas en person med extra ansvar för ekonomin och en ordförande. Oavsett om den heter ordförande eller kapten. Tips på olika roller i styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Sekreterare Föreningsledare Inspiratör Arrangör Hemsidesansvarig Medlemsregistrerare Pressansvarig Cirkelansvarig Bygdegårdsansvarig Fikaansvarig Ordinarie ledamöter Ersättare På kommande sidor kommer vi gå igenom tipsen ovan och förklara vad de rollerna skulle kunna innebära i er förening. Men det viktigaste är att ni själva funderar och diskuterar vilka roller ni vill ha. Om ni vill så kan ni utgå från vilka uppgifter som behöver göras i föreningen och därefter fördela dem på de roller ni har i styrelsen. Nedan kommer några förslag på arbetsuppgifter i styrelsen. Glöm inte gå igenom de uppdrag som är specifika till er förening det roliga som gjorde att ni valde att starta en förening från början. Tips på olika ansvarsområden i styrelsen Sprida information till och från distriktet och förbundet Leda och samordna föreningens arbete Kalla till möten Ansvara för att eventuella rapporter skickas in Ansvara för ekonomin i föreningen Få medlemmar att åka på distriktens utbildningar Bidragsansökningar Uppdatera hemsidan Fixa gott fika till mötena Rekrytera nya medlemmar Kontakt med media Kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan Kontakt med Bygdegårdarnas riksförbund Ansvara för protokollen Förbundet Vi Ungas stadgar (finns i materialbanken på hemsidan) 8.

Förslag på vad en ordförande kan ha för uppgifter Ordförandens roll är att leda föreningen och föreningsstyrelsen. Det innebär att ansvara för att föreningen fungerar och att arbetet fördelas inom styrelsen. Vanligen är det också ordföranden som kallar till mötena och förbereder mötet med bland annat en dagordning. Ordföranden har dock yttersta ansvaret för att styrelsen gör det som bestämts. Det är vanligt att ordföranden är föreningens ansikte utåt. Det kan till exempel innebära att ha kontakt med Vi Ungadistriktet och andra föreningar som ni samarbetar med. Söker ni bidrag från exempelvis kommun eller Studieförbundet Vuxenskolan kan det vara ordförandens roll att se till att listor fylls i och skickas in. Ordföranden har oftast ansvaret för att information som kommer till föreningen sprids. Till exempel kan det vara information om utbildningar som distriktet ordnar eller kanske någon kommundag som medlemmar i er förening vill vara med på. Förslag på vad en vice ordförande kan ha för uppgifter Vice ordförande är den som i första hand ska ersätta ordföranden om denna inte kan närvara vid något sammanhang. Därför är det viktigt att den som är vice ordförande är väl insatt i arbetet så att den personen lätt kan ta över vid behov. Oftast är vice ordföranden också ett bollplank till ordföranden och är med och hjälper till. Förslag på vad en kassör kan ha för uppgifter Kassören har hand om föreningens pengar. Även om kassören har hand om pengarna är det föreningen som beslutar hur pengarna ska användas. Kassörens uppgift är att hålla koll på vilka pengar som kommer in och göra utbetalningar. Det är viktigt att kassören är noga och för anteckningar över vad som händer ekonomiskt. På sidorna 14-17 kommer ett kapitel som handlar om ekonomi. Är du kassör är det särskilt viktigt att du kollar in det! Förslag på vad en sekreterare kan ha för uppgifter Sekreterarens vanligaste uppdrag är att skriva protokoll vid möten. Sekreteraren kan också ansvara för att skriva dagordningar och inbjudningar till olika aktiviteter. Sekreteraren brukar även ansvara för alla protokoll och att de finns sparade i en pärm. Sekreteraren kan även ansvara för exempelvis bidragsansökningar. Under mötet bör ni skriva protokoll. Där skriver ni vilka som var närvarande, vad ni pratade om och vad för beslut ni tog. Ett protokoll ska innehålla fakta och vara lätt att överblicka. Sekreterarens egna åsikter ska inte märkas i protokollet. Samla gärna alla protokoll i en pärm. Det kan vara bra att ha dem samlade utifall ni vill se vad ni beslutade om förra året. Tänk på att ett protokoll inte är giltigt förrän det har skrivits under av ordförande och sekreterare. Då revisorerna, vid årets slut, går igenom bokföringen ska de även se över protokollen så att det finns beslut som ligger till grund för utbetalningar. Förslag på vad en cirkelansvarig kan ha för uppgifter En cirkelansvarig kan ha koll på föreningens studiecirklar och har kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan och jobbar för att utveckla samarbetet. Förslag på vad en ordinarie ledamot kan ha för uppgifter Alla medlemmar i en styrelse är ledamöter i styrelsen. Om en person inte fått eller velat ha någon speciell roll eller titel i styrelsen blir den personen alltså en ordinarie ledamot. Ordinarie ledamöter är lika viktiga som de andra i styrelsen, och även om en ledamot inte fått någon särskild titel eller roll i gruppen så kan ordinarie ledamöter fortfarande ha särskilda uppdrag, så som medlemsvård, ett speciellt arrangemang eller liknande. Mall för bland annat dagordning och protokoll (finns i materialbanken på hemsidan) 9.

Andra roller i föreningen Revisorn Revisorn sitter inte i styrelsen men är nödvändig ändå. En revisor kollar framför allt att kassören och resten av styrelsen har skött sin uppgift, att ha hand om föreningens pengar. Revisorn måste vara över 18 år och bör inte ha en nära relation till någon i styrelsen. Inför varje årsmöte kollar revisorn så att alla handlingar stämmer och föreslår om årsmötet ska bevilja ansvarsfrihet för styrelsen eller inte. Att bevilja ansvarsfrihet är ett lite krångligare sätt att säga att styrelsen skött verksamheten bra. Revisorn skriver också en revisionsberättelse till årsmötet. En revisionsberättelse är en text där revisorn berättar om sin granskning av hur kassören och resten av styrelsen skött hanteringen av föreningens pengar. En revisor kan även fungera som ett stöd för kassören i föreningen. För att få ett fungerande arbetsklimat är det viktigt att ha kontakt flera gånger under året än just vid revisionen av årsbokslutet. Arbetsutskott Om ni är en styrelse med många personer kan det vara bra att ha ett arbetsutskott. Ett arbetsutskott är en liten del av styrelsen, oftast är ordförande, vice ordförande och någon ledamot som tar lite större ansvar över styrelsearbetet. Arbetsutskottet kan få tilldelat sig vissa uppdrag och ansvar från styrelsen som till exempel att förbereda vissa frågor inför mötet, ha ansvar över personalen om föreningen har anställda och skicka ut dagordningen. Eftersom arbetsutskottet inte är så många kan de på kortare varsel träffas om det skulle hända något akut. Då slipper ni dra ihop hela styrelsen. Vad för beslut som får fattas (bestämmas) i arbetsutskottet brukar skrivas ner i en delegationsordning. Om ni är en stor förening med många medlemmar kan det vara bra att i styrelsen skriva en delegationsordning så att alla vet vad det är som gäller. Valberedning En valberedning väljs på föreningsårsmötet och har i uppdrag att förbereda de val som ska ske på nästa föreningsårsmöte. Valberedningen ska ha kontakt med medlemmarna i föreningen och i styrelsen för att skapa sig en uppfattning om hur arbetet går och vad medlemmarna tycker om styrelsen. Valberedningen ska sedan lägga ett förslag på styrelse och revisorer. Valberedningen förbereder vanligtvist inte val av valberedning. Mallar för exempelvis revisionsberättelse (finns i materialbanken på hemsidan) 10.

Medlemskap i Vi Unga För att bli medlem i Vi Unga måste man betala en medlemsavgift. Det är föreningen som bestämmer summan. Den måste dock vara minst 20 kronor. Som medlem får man vara med på alla aktiviteter och vara med och ta ansvar för föreningen. Som medlem i Vi Unga finns det också möjlighet att åka på utbildningar och läger som arrangeras av distriktet eller förbundet! Distrikten kan också ta ut en avgift och några distrikt i Vi Unga gör det. Ta kontakt med ert distrikt för att få veta om de tar ut en avgift i år. Det är på föreningsårsmöten och distriktsstämmorna som medlemsavgiften bestäms. Om medlemsavgiften betalas vid deltagande vid en aktivitet till exempel lägerkostnad måste det klart framgå att medlemsavgiften är inräknat i priset och hur stor medlemsavgiften är. Personen måste också få information om att personen blir medlem i er förening och att er förening är ansluten till Vi Unga. Det är inte tillåtet att ge gratis medlemskap. Medlemsregister Alla medlemmar måste finnas inskrivna i medlemsregistret för att de ska räknas som medlemmar. Är medlemmarna inte inskrivna så gäller exempelvis inte heller försäkringen för medlemmarna. Medlemsregistret finns på medlem.viunga.se och för att kunna logga in behöver du användarnamn och lösenord som du får från ditt distrikt. Har du inga inloggningsuppgifter kotankta ditt distrikt för hjälp! Via medlemsregistret görs även medlemsrapporteringen. Medlemskort Det finns medlemskort som kan beställas via Vi Ungas hemsida. Medlemskorten kan användas som ett kvitto på att en medlem betalt medlemsavgiften och ett bevis på att personen är medlem i er förening. Vi Unga har medlemskort i plast med tillhörande årsmärken. Ett årsmärke är en klisterlapp med åralet på, som kan klistras på medlemskortet. Försäkring Genom medlemsavgiften är varje medlem försäkrad. Vi Unga har en försäkring som skyddar medlemmarna vid olycksfall innan, under och efter arrangemang. Försäkringen gäller även visst material och lokaler, men är inte heltäckande för detta. Försäkringen är heller inte heltäckande vid olycksfall, exempelvis gäller krav på skyddsutrustning. Om något händer kontakta distriktet eller riksorganisationen för att kolla hur du ska anmäla olycksfallet. Ska ni ha ett större arrangemang i eran förening kan det vara bra att kolla med distriktet eller riksorganisationen vad försäkringen täcker så ni vet om ni behöver lägga till något! Vad skiljer en medlem i Vi Unga-föreningen från en medlem i butikers kundklubbar? I en Vi Unga-förening är det medlemmarna tillsammans som utgör föreningen. Tillsammans hjälps ni åt att genomföra de verksamheter ni vill göra och ni bestämmer tillsammans - via ett årsmöte hur föreningen ska arbeta. I en kundklubb är det ett företag som bestämmer vad som ska göras och genomför det, ni som medlemmar får oftast tillgång till rabatterade priser och eventuella medlemskvällar som företaget arrangerar. Information om Vi Ungas försäkring (finns i materialbanken på hemsidan) Marknadsföringsmaterial att beställa (finns i webbshoppen, under materialbanken, på hemsidan) Guide för medlemsrapportering (finns i materialbanken på hemsidan) Riktlinjer för medlemskap (finns i materialbanken på hemsidan) 11.

Verksamheten Verksamheten är det ni gör i föreningen. Den kan variera väldigt mycket från förening till förening, eftersom det är medlemmarna i föreningen som bestämmer vad som ska göras. För att veta vilka aktiviteter ni ska ha i föreningen är det bra att göra en verksamhetsplan. Alltså en plan över vad ni ska göra och när ni ska göra det. En sådan verksamhetsplan kan se ut på olika sätt, men ett bra upplägg för en förening är att sätta upp den som ett schema med mål, aktiviteter och tidsplan. Då går den att använda som en almanacka för att få överblick. Det är viktigt att planera föreningens verksamhet samtidigt som ni gör en budget. Då ser ni också vad ni har pengar till och hur ni vill prioritera i föreningen. Har ni aldrig gjort en verksamhetsplan tidigare kan det vara lite klurigt att veta hur ni ska börja. Här kommer därför ett förslag på hur ni kan lägga upp diskussionen. 1) Varför har ni en förening? Vad är målet med just er förening? 2) Hur stor är er förening? Finns det fler unga på er ort som borde vara med i föreningen? Hur når ni dem? 3) Låt alla medlemmar vara med och göra en lista på aktiviteter som de vill göra i föreningen. 4) Har ni haft föreningen över att år kan ni fundera på aktiviteterna ni haft tidigare. Vad fungerade bra/mindre bra? Vilka aktiviteter vill ni fortsätta med och vilka vill ni stryka? 5) Läs sedan upp för varandra vilka aktiviteter ni har och kom överens om vilka ni vill göra. 6) Sätt upp aktiviteterna under ett år, när vill ni göra vad? Glöm inte att skriva med förenings- och årsmötet. Titta gärna på verksamhetsåret i Vi Unga, i bilden på nästa sida. När ni gjort ert förslag tittar ni igenom det och funderar på om ni klarar av att genomföra alla aktiviteter. Det är bättre att ha några färre aktiviteter planerade och utöka under året än att tvingas ställa in några aktiviteter som ni inte orkade genomföra. Spara de aktiviteter ni inte tar med i år till nästa år! Marknadsföring För att kunna marknadsföra så bra som möjligt kan det vara bra att ha kommit överens om ett antal frågeställningar först. 1Är ni överens om vad ni ska marknadsföra? Det kan vara svårt att 4 tion? I Say It beskrivs: Gerillamark- Hur ska ni nå ut med er informa- sälja frukt om ni inte vet vilken typ av nadsföring, Buzz marketing, sociala frukt ni försöker sälja. - Citat från Say It. medier, klassiska medier och klassisk 2 Vad är viktigt att berätta om det ni ska marknadsföra? Vad är det viktigaste som mottagaren ska komma ihåg? Förbered också gärna ett så kallat hisstal. En kort beskrivning som ska hinna göras under en hissresa. 3Desto tydligare ni kan enas om vem som är målgruppen, desto lättare blir det att veta hur, var och när ni ska marknadsföra. Uteslut dock inte grupper och var kritiska när ni generaliserar så att ni inte diskriminerar någon. Till ett LAN är det inte killar eller tjejer som är målgruppen utan datorspelsintresserade. reklam. Kom ihåg att även utvärdera er 5 marknadsföring. Vad var det som gav resultat? Vad kan ni förbättra till nästa gång och vad får ni inte glömma bort? Vi Unga har marknadsföringsmaterial som finns att beställa, till exempel pennor, nyckelband och broschyrer. Det mesta är gratis. Använd dem och använd fantasin: Var med på mässor, dela ut material på skolbussen eller liknande. Mallar för bland annat verksamhetsplan och verksamhetsberättelse (finns i materialbanken på hemsidan) Information om Vi Ungas utbildningar (viunga.se/utbildning) Say It handbok i kommunikation (finns i materialbanken på hemsidan) Marknadsföringsmaterial att beställa (finns i webbshoppen, under materialbanken, på hemsidan) 12.

Verksamhetsåret i Vi Unga Hösten: Ledarskap och arrangörskapsutbildning Kontakta ditt distrikt för datum och plats Januari/februari: Föreningsårsmöte Guide finns på viunga.se/arsmote Sista dag att medlemsrapportera Guide finns i materialbanken på hemsidan... okt sep aug nov dec jul jan jun feb maj mar apr... Mars/april: Distriktsstämma Kontakta ditt distrikt för datum och plats Förbundsstämma och rixläger Mer info på viunga.se/forbundsstamma. Senast 50 dagar innan ska ombud vara anmälda.... Våren: Föreningsstyrelseutbildning Kontakta ditt distrikt för datum och plats Utbildning Vi Unga arrangerar framför allt utbildningar inom styrelse, ledarskap och arrangörskap. Dessa utbildningar ges i tre olika steg, främst beroende på tidigare erfarenheter. Distrikten brukar arrangera steg 1 och förbundet arrangerar steg 2 och 3. Nedan ges en kortfattad beskrivning av steg 1-utbildningarna. Föreningsstyrelseutbildning Utbildningen slår hål på myterna om att det skulle vara tråkigt att sitta med i en styrelse och ger verktyg för att komma igång med styrelsearbetet. Ledarskapsutbildning Utbildningen ger en introduktion till att vara ledare och vad det innebär. Under utbildningen går vi igenom bra och dåligt ledarskap samt kritik och beröm. Arrangörskapsutbildning Utbildningen ger verktygen som alla arrangörer behöver. Under utbildningen tar vi upp planering, utvärdering, marknadsföring och ekonomi. Verksamhetsberättelse Det är som det låter, en berättelse över den verksamhet ni haft under förra året. Sätt er ner och fundera på vad ni har gjort under året, gå igenom protokoll och kalender för att få hjälp att komma ihåg. Ni bestämmer själva hur verksamhetsberättelsen ska se ut. Kanske vill ni göra den som en film? Eller med hjälp av bilder och text? Det viktiga är att ni beskriver den verksamhet ni gjort under året. Nedan kommer några förslag på rubriker som ni kan ha. Inledning En liten sammanfattning av vad verksamhetsberättelsen kommer innehålla. Styrelsen Vilka har ingått i föreningsstyrelsen och hur många möten har ni haft? Medlemmar Hur många medlemmar har ni haft under året? Verksamhet Beskriv den verksamhet som föreningen har haft under året. Kurser och utbildningar Har föreningens medlemmar deltagit på några utbildningar? Avslutning Här kan ni sammanfatta och kanske vill ni tacka några som stöttat er förening. 13.

Ekonomi I det här kapitlet kommer vi gå igenom grunderna i föreningsekonomi. Vad är en budget, hur bokför vi och hur kan vi söka mer pengar till vår verksamhet? Starta bankkonto För att kunna få pengar till er förening underlättar det om ni har ett bankkonto. För att kunna öppna ett bankkonto så måste ni ha beslutat om vem som ska ha teckningsrätt. Vem som har det bestämde ni på nybildningsmötet och står därför i ert nybildningsprotokoll. Där kan ni också läsa mer om vad det innebär att ha teckningsrätt. Ta med nybildningsprotokollet till banken. Många bankkontor kräver också att ni har ett organisationsnummer. Det är som en identitetshandling eller ett personnummer för föreningar. Det gör att ni kan skriva på avtal i föreningens namn istället för era egna namn. Ni ansöker om ett organisationsnummer från Skatteverket. Nu är ni redo att starta ett konto. Tips är att kolla runt på lite olika banker vart det är billigast att öppna ett konto. Med ett bankkontot kan ni sedan ta emot medlemsavgift, få bidrag och betala fakturor. Tre gånger B Budget, bokföring och bokslut Ett lätt sätt att hålla koll på ekonomin är att tänka tre gånger B budget, bokföring och bokslut! Förenklat kan det förklaras med att budgeten är förväntningarna inför året. Bokföringen är det som faktiskt händer och bokslutet är utvärdering och avslutet. Budget En budget är föreningens uppskattade kostnader och intäkter, alltså vad föreningen kommer få in och göra av med i pengaväg under året. En budget underlättar för styrelsen att hålla koll på hur mycket pengar som får gå åt när ni planerar verksamheten. Framför allt behöver den som har ansvar för ekonomin ha bra koll på budgeten, men alla i styrelsen behöver veta hur det ser ut ekonomiskt i föreningen. 1. Börja med att titta på hur mycket intäkter ni kommer att ha är det dags att börja titta på 2. När ni har gått igenom intäkter under året. Intäkter är det som kostnaderna, alltså det ni vill ni får in genom exempelvis medlemsavgift och bidrag. Hur många medlemmar har ni och hur stor är medlemsavgiften? Hur mycket bidrag kommer ni att få till föreningen? Kan ni få in mer pengar på något sätt? lägga era pengar på. Då är det bra att titta på verksamhetsplanen, hur mycket aktiviteter har ni tänkt att genomföra? Vad kostar de aktiviteterna? Har ni någon lokal som kostar pengar? Glöm inte räkna med till exempel fika för styrelsen på möten med mera. 3. Räkna ihop intäkterna och kostnaderna, vad blir resultatet? Har er förening funnits flera år kanske ni har sparade pengar som ni kan använda er av? Om inte kan det vara bra att lägga en budget som går lite plus, alltså att det finns pengar kvar när året är slut. På så sätt kan ni ha råd med oväntade kostnader. Det är inte roligt att ha slut på pengar om det kommer en räkning till föreningen. Mallar för bland annat budget och bokslut (finns i materialbanken på hemsidan) Ansökan för organisationsnummer (sök efter ansökan, organisationsnummer för ideell förening på skatteverkets hemsida) 14.

En budget bör fungera som ett stöd under året. Stäm av så att kostnader och intäkter stämmer överens mellan budget och verklighet. Stäm av efter en aktivitet om ni gjorde av med mer eller mindre pengar än ni tänkt. Om föreningen ska göra ett större arrangemang kan det vara bra att göra en egen budget till det. Där kan ni vara mer specifika om vad som får kosta vad. Om föreningen mot slutet av året inte gjort av med så mycket pengar som räknat med i budgeten kan ni planera in fler aktiviteter eller någon rolig julavslutning kanske. Om det däremot finns mindre kvar kan det vara lämpligt att styrelsen fattar beslut om att skära ned på någon verksamhet, att sätta stopp för någon utgift eller försöka hitta nya intäkter. BUDGET FÖR VI UNGA FÖRENEN - EXEMPEL Årtal Kostnader (pengar ni gör av med under året) Intäkter (pengar ni får in under året) Beskrivning Kostnader Beskrivning Intäkter Hyra lokal 3 000 kr Medlemsavgifter 3 000 kr Mat och fika 800 kr Försäljning kiosken 1 200 kr Utbildningar 2 000 kr Bidrag från kommunen 2 700 kr Material 1 452 kr Bidrag från Vi Unga 1 500 kr Övrigt 345 kr - kr Avgifter för bankkonto 750 kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr Summa 8 347,00 kr Summa 8 400,00 kr Årets underskott/överskott Summan av Intäkter -(minus) Kostnader 53,00 kr Bokföring Bokföring betyder att förra anteckningar på alla transaktioner, alltså alla era kostnader och intäkter. Detta görs för att ha koll på vad verksamheten har kostat under året så att ni i styrelsen kan ta medvetna beslut och för att i slutet av året kunna göra ett Övrigt bokslut (se nästa sida). För att styrelsen ska ha koll på ekonomin under året bör ni bokföra kontinuerligt, till exempel en gång i månaden eller var tredje månad beroende på hur många transaktioner ni har i föreningen. BOKSLUT FÖR VI UNGA FÖRENEN - EXEMPEL Årtal Resultaträkning Beskrivning Kostnader Beskrivning Intäkter Hyra lokal 3 000 kr Medlemsavgifter 2 700 kr Mat och fika 422 kr Försäljning kiosken 821 kr Utbildningar 1 000 kr Bidrag från kommunen 2 700 kr Material 721 kr Bidrag från Vi Unga 1 500 kr Avgifter för bankkonto Bokföringen innehåller både anteckningar och så kallade verifikat. Verifikat är ett bevis för varje transaktion. Det kan var ett kvitto, en faktura eller ett kontoutdrag. Därför är det Balansräkning viktigt att alltid spara kvitto på de saker ni köper eller skriva upp Beskrivning Tillgångar Beskrivning Skulder datum och summa för de pengar ni får in. I exempelbudgeten ovan använde vi oss av olika rubriker Summa för att beskriva intäkterna 4 854,00 eller kr kostna Summaderna. Under året ska 6 127,00 in- och kr utbetalningarna bokföras under respektive rubrik. Om vi fortsätter med exemplet ovan. Säljer ni godis i kiosken ska det alltså in under Försäljning kiosken och inte en ny rubrik Eget som kapital heter godisförsäljning. 4 854,00 Ovanför kr Ska in i nästa års bokslut som "ingående eget kapital" ser ni ett exempel på hur er. bokföring kan se ut. Vi har kvar samma rubriker som i budgeten och har lagt in alla in- och utbetalningar under respektive rubrik. Nu ser vi snabbt och enkelt vad som har kostat och hur väl verksamheten stämmer med budgeten! 102 kr 750 kr Summa 5 995,00 kr Summa 7 721,00 kr Årets underskott/överskott 1 726,00 kr Handkassa 2 354,00 kr Ingående eget kapital föregående år 4 401,00 kr På Banken 2 500,00 kr Årets underskott/överskott 1 726,00 kr På Plusgirot - kr Ort, datum och underskrifter från hela styreslsen och revisorn Summan av intäkter - (minus) kostnader. Ska in i Balansräkningen nedan. 15.

Ekonomi Bokslut När året är slut är det dags att göra en sammanfattning och ett avslut. Det vill säga att göra ett bokslut. Ett bokslut består av två delar, en resultaträkning och en balansräkning. Resultaträkningen beskriver vad som har hänt under året. Vad som har kostat och vilka intäkter föreningen har haft. Som ni ser i exemplet till höger så ser den första delen, resultaträkningen, väldigt lik budgeten och bokföringen. Det är bra, då blir det lättare för medlemmarna på årsmötet att se vad som hänt under året och därmed kunna ta bra beslut om nästa års budget. Balansräkningen beskriver vilka tillgångar ni har i föreningen just nu. Tänk er att ni tittar ner i skattkistan. Där kanske ni har lite pengar, kanske har ni en lapp där det står att någon är skyldig er pengar. Eller är ni Eget kapital 4 854,00 kr kanske skyldiga någon pengar? Allt det här ska finnas med i balansräkningen. Här kommer också resultatet från året som gått in. När ni gjort färdigt bokslutet är det dags för revisorn att kolla igenom bokslutet och er bokföring. Revisorn föreslår sedan antingen att föreningensårsmötet ska ge ansvarsfrihet eller inte. Mer om detta finns på sida 12. Efter det ska föreningsårsmötet få se och godkänna bokslutet samt balansera resultatet i ny räkning. Det vill säga att ni lägger ner de pengarna ni fått över i, eller hämtar pengar från, ert egna kapital (skattkistan). Det görs för att kunna börja nästa år från början. Arkivering BOKSLUT FÖR VI UNGA FÖRENEN - EXEMPEL Årtal Resultaträkning Beskrivning Kostnader Beskrivning Intäkter Hyra lokal 3 000 kr Medlemsavgifter 3 000 kr Mat och fika 800 kr Försäljning kiosken 1 200 kr Utbildningar 2 000 kr Bidrag från kommunen 2 700 kr Material 1 452 kr Bidrag från Vi Unga 1 500 kr Övrigt Avgifter för bankkonto Vissa saker måste sparas i föreningen. Det är framför allt protokoll, bokföring, bokslut och verifikat (kvitton). Hur länge beror på hur stor er förening är och vilken verksamhet ni har. Om föreningen uppfyller något av följande krav så är föreningen bokföringsskyldig och då rekommenderas att läsa på om bokföringslagen. Kraven är att föreningen ska ha tillgångar med ett marknadsvärde över 1,5 miljoner kronor ELLER bedriver näringsverksamhet. Söker ni bidrag är det bra att spara bokföringen upp till sju år. Annars räcker det med att spara kvittona tills det att föreningsårsmötet godkänt förra årets bokslut. Men det kan också vara roligt att spara mer än så! Tänk om er förening finns om 5, 25 eller 50 år. Det kan vara kul för framtida styrelser att ta del av ert arbete! 345 kr 750 kr Summa 8 347,00 kr Summa 8 400,00 kr Årets underskott/överskott 53,00 kr Balansräkning Beskrivning Tillgångar Beskrivning Skulder Handkassa 2 354,00 kr Ingående eget kapital föregående år 4 401,00 kr På Banken 2 500,00 kr Årets underskott/överskott 53,00 kr På Plusgirot - kr Summa 4 854,00 kr Summa 4 454,00 kr Ort, datum och underskrifter från hela styreslsen och revisorn Summan av intäkter - (minus) kostnader. Ska in i Balansräkningen nedan. Ska in i nästa års bokslut som "ingående eget kapital". Mallar för bland bokslut (finns i materialbanken på hemsidan) Sammanställning över fonder och stiftelser (finns i materialbanken på hemsidan) 16.

Öka era intäkter! Som Vi Unga-förening får ni årligen ett föreningsstöd. Men en av många fördelar med att vara en förening är att ni även kan söka mer pengar! Både från Vi Unga och från andra. Här kommer några exempel. Snabba Slanten Det här är Vi Ungas pott som alla föreningar kan söka pengar ifrån. Ni kan söka pengar från Snabba Slanten för att genomföra ny verksamhet, utbildningar, marknadsföra er och Vi Unga eller för att komma igång med er förening om den är nystartad. Mer information och ansökningsformulär hittar ni på viunga.se/snabbaslanten Internationella fonden Vi Unga har en internationell fond till minne av Gunnar Andersson, en tidigare Vi Unga-medlem. För att kunna söka pengar från internationella fonden måste ni klara dessa krav: Internationell verksamhet, ungdomsverksamhet och det ska utveckla er förening eller Förbundet Vi Unga. Läs mer på viunga.se/internationellt Kommunen Alla kommuners bidrag ser ut på olika sätt, men oftast finns det bidrag som er förening kan söka. Gå in på er kommuns hemsida eller kontakta någon som jobbar på kommunen för att få mer information. Tycker ni att det är krångligt kan ni höra av er till distriktet och se om de kan hjälpa er! Fonder och stiftelser Det finns en mängd olika fonder och stiftelser som föreningar kan söka pengar ifrån. Vi Unga har gjort en sammanställning där ni kan hitta det som passar bäst för er! Studieförbunder Vuxenskolan (SV) Många föreningars verksamheter kan även göras som studiecirklar eller kulturarrangemang. Då finns det möjlighet för att få ekonomiskt stöd eller annan hjälp. Ta kontakt med ditt lokala SV-kontor när ni planerar era arrangemang och kolla om det går att hitta ett samarbete. Det som är bra att tänka på innan ni söker pengar är att ni har en bra idé med vad ni vill göra. Är ni osäkra på vad ni kan söka pengar till så kontakta den som är ansvarig för just det ni vill söka, de kan hjälpa till så att allt blir rätt. 17.

Årsmötet Årsmötet är det viktigaste mötet på hela året och det enda mötet som en förening måste ha oavsett om ni är anslutna till Vi Unga eller inte. På årsmötet ska ni välja styrelse, se hur förra året har gått och planera inför kommande år. Årsmötet är föreningens högsta beslutande församling, det betyder att alla föreningens medlemmar får komma på årsmötet och vara med och besluta! Årsmötesguide Inför årsmötet, i december, skickas det ut en årsmötesguide för hur ni kan arrangera ett årsmöte! Kolla igenom det materialet och fråga distriktet om ni undrar över något! Är det första gången ni arrangerar ett årsmöte kan det vara skönt att ha med någon från distriktet! Även distrikt och förbundet har årsmöten, fast då kallas det stämma. Till stämmorna har ni möjlighet att skicka ombud. Ombud är en medlem som åker för att föra fram föreningens åsikt. På distriktsstämman får varje förening skicka fem ombud och på förbundsstämman får varje förening skicka två ombud. okt sep aug nov Föreningarna ska ha sina årsmöten i januari eller februari. Distrikten har sina stämmor i mars eller april och förbundssämman brukar vara i slutet av juli eller början av augusti. Att tänka på inför mötet Förbundsstämman dec jul Föreningsårsmöten jan jun feb maj mar apr Distriktsstämmor Det är mycket att tänka på inför ett årsmöte, så börja planera i tid. Ju bättre ni förberett mötet, desto lättare går det. Inför årsmötet är det några saker ni i styrelsen behöver förbereda. Göra ett förslag på verksamhetsplan som årsmötet ska ta ställning till Skriva en verksamhetsberättelse Göra bokslut Göra ett förslag på budget som årsmötet ska ta ställning till Beskrivs under kapitlet Verksamhet Beskrivs under kapitlet Verksamhet Beskrivs under kapitlet Ekonomi Beskrivs under kapitlet Ekonomi Tänk också på: Låta revisorn gå igenom bokslut och verksamhetsberättelsen och skriva revisionsberättelse Informera valberedningen om när mötet är Informera distriktet när mötet ärv Förslag från styrelsen Vill någon eller några i styrelsen göra något speciellt kan den skriva ett förslag från styrelsen. Det kan till exempel handla om ett speciellt projekt eller något ni vill förändra i föreningen. Förslag från styrelsen brukar vara lite större frågor eller sådant som styrelsen vill diskutera med medlemmarna. Årsmötesguiden (viunga.se/arsmote) 18.

Vi Unga-distriktet & samarbeten Vi Unga-distriktet finns till för att er föreningar! De arrangerar därför olika utbildningar och läger som ni kan delta på och hjälper er gärna med utmaningar som ni står inför. Viktigt är dock att poängtera att det är ni som ska driva föreningens verksamhet, och inte de distriktsaktiva. Det är föreningarna som utgör distriktet och bestämmer vad distriktet ska lägga sina resurser på. Varje år har distriktet en distriktsstämma där ni som förening har fem ombudsplatser. Som ombud är ni med och bestämmer vad distriktet ska jobba med och lägga sina pengar på under nästa år. Samarbeten För att kunna utveckla föreningen och få den att bli större och starkare kan det vara en bra idé att samarbeta. Kanske finns det någon annan förening inom Vi Unga som sysslar med samma saker som ni, eller kanske hittar ni någon annan organisation som skulle passa bra att samarbeta med. Det finns två organisationer som Vi Unga samarbetar med i hela landet, de organisationerna har ofta bra koll på Vi Unga och vill gärna samarbeta. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Studieförbundet Vuxenskolan är ett studieförbund. Ett studieförbund har till uppgift att hjälpa människor och föreningar att lära sig mer om sådant som just de är intresserade av eller har behov av samt att se till att alla människor kan ta del av den kultur som intresserar dem. Studieförbundet Vuxenskolan är Förbundet Vi Ungas moderorganisation. Det innebär att SV är en organisation som Förbundet Vi Unga har ett nära samarbete med och kan få mycket stöd av. Som studieförbund ordnar Studieförbundet Vuxenskolan studiecirklar och kulturarrangemang. Det innebär att ni kan rapportera er verksamhet till dem och få något tillbaka, kanske låna en lokal eller hyra musikinstrument till en billig summa. Ett tips är att använda det här materialet och diskussionsfrågorna som underlag för en studiecirkel! Personalen på Studieförbundet Vuxenskolan är ofast väldigt kunniga när det gäller föreningar och pappersarbetet kring en förening. Fråga dem gärna om hjälp! Kontaktuppgifter hittar ni på sv.se. Bygdegårdarnas riksförbund Det finns över 1400 bygdegårdsföreningar runt om i landet. En bygdegård är en öppen samlingslokal som finns till för att erbjuda människorna i bygden en lokal att samlas i till vardag och fest. Förbundet Vi Unga är en av fyra ungdomsorganisationer som har ett nära samarbete med Bygdegårdarnas Riksförbund. En bygdegård är oftast en alldeles utmärkt lokal för er förening. I många fall kan Vi Unga-föreningen få vara i bygdegården till låg hyra eller gratis. Kontaktuppgifter hittar ni på bygdegardarna.se. Bidrag från Boverket Boverket har ett stöd som heter Ungdomsanpassning av allmänna samlingslokaler. Allmänna samlingslokaler är exempelvis en bygdegård, orderhus, folkets hus. Dessa pengar finns alltså till för dessa lokaler att söka tillsammans med er som Vi Unga förening för att anpassa lokalerna för er verksamhet. 19.

Diskutera Här finns lite diskussionsunderlag till er i föreningen. Välj ut de mest spännande frågorna eller gå igenom fråga för fråga. Kapitel 1 Förbundet Vi Unga Hur skulle du beskriva Vi Unga? Vad tycker du om Vi Ungas vision och grundidéer? Vad betyder grundidéerna för dig? Kapitel 2 Föreningen Hur ska ni göra för att hålla uppe engagemanget i styrelsen? Vad får man och vad får man inte göra som förebild? Vad gör man när man tycker att det blir för jobbigt att vara en förebild? Kan ni komma på fem saker som gör att er förening är demokratisk? Kan ni komma på fem saker som ni skulle behöva bli bättre på för att få fler att komma till tals i styrelsen eller föreningen? Vilka mötesformer/metoder kan ni? Vilka mötesformer/metoder tycker ni är bäst? Hur kan ni öka delaktigheten på mötena? Övning: Rita upp tre kolumner på en tavla eller ett papper. Skriv gärna upp rubrikerna innan mötet, under mötet och efter mötet. Brainstorma* sedan i helgrupp efter saker som ni kan göra för att fler ska kunna känna sig delaktiga i arbetet. På sidan 7 finns några tips på idéer för att öka delaktigheten. Den här övningen kan ni använda på fler frågor, som exempelvis Hur ska vi göra för att hålla uppe engagemanget i styrelsen? * Brainstorm är en metod för att kunna tänka fritt. Metoden går ut på att alla ska säga/skriva det första som de tänker på. Det finns inga rätt eller fel, alla tankar är bra och ska sägas/skrivas ner! Efter ni har brainstormat går ni tillsammans igenom alla tankar och bestämmer vilka ni vill jobba vidare med. Kapitel 3 Styrelsen Är er rollfördelning i styrelsen tydlig? Kan rollfördelningen förtydligas? Vilka är ledare i er förening? Vilka krav ställer ni på era ledare och hur uppmuntrar ni era ledare? Vad gör ni för att rekrytera fler ledare? Vilka utbildningar får era ledare gå? Hur jämställda är ni i er föreningsstyrelse? På olika arrangemang? På era möten? Kapitel 4 Medlemskapet Vad har ni för medlemsavgift? Vad skulle det göra för skillnad om ni tog ut en högre respektive lägre avgift? Vad har ni för verksamhet? Vad täcker försäkringen? Fundera gärna på tänkbara scenarion och kontakta Vi Ungas försäkringsmäklare för svar på era frågor! 20.