Att välja uttagstid av tjänstepension

isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2015:15 Att välja uttagstid av tjänstepension sf

Rapport 2015:15 Att välja uttagstid av tjänstepension En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2015

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN: 978-91-88098-16-0

Generaldirektörens förord Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary... 13 1 Inledning... 19 1.1 Uppdraget... 20 1.2 Syfte och frågor... 21 1.3 Genomförande... 22 1.4 Disposition... 24 2 Vad är tjänstepension?... 25 2.1 Översikt över avtalsområdena... 27 2.1.1 SAF-LO... 29 2.1.2 KAP-KL... 29 2.1.3 PA 03... 31 2.1.4 ITP... 32 2.1.5 Sammanställning av uttagsregler och förval... 34 2.2 Rättsliga förutsättningar för uttagen... 36 2.3 Sammanfattning... 38 3 Forsknings- och utredningsöversikt... 41 3.1 Val av tidsbegränsat uttag eller livsvarig pension?... 41 3.2 Faktorer som påverkar val av uttag... 42 3.3 Utformning av information och blanketter... 46 3.4 Hypoteser att utgå ifrån... 48 3

Generaldirektörens förord 4 Hur ser uttaget av tjänstepension ut?... 51 4.1 Uttaget vid 65 års ålder... 52 4.2 Uttagen före 65 års ålder... 60 4.3 Uttag efter 65 års ålder... 61 4.4 Uttag fördelat på kön och inkomst... 62 4.5 Sammanfattning... 65 5 Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?... 67 5.1 Möjlig inverkan av information och blanketter... 67 5.2 Resultat från enkätundersökning... 72 5.3 Sammanfattning... 76 6 Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?... 79 6.1 Typfallsberäkningar... 79 6.2 Simulerade effekter... 83 6.3 Sammanfattning... 85 7 Aktörernas syn... 87 7.1 Tjänstepensionsbolagen... 87 7.2 Parterna... 89 7.3 Sammanfattning... 93 8 Slutsatser och diskussion... 95 Referenser... 101 Figurförteckning... 103 Bilaga 1 FASIT-beräkningar... 105 Bilaga 2 beräkningar för tjänstepensionerna i kapitel 2... 117 Bilaga 3 intervjuer... 119 Bilaga 4 enkätundersökning... 121 Bilaga 5 typfallsberäkningar... 135 4

Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Den som går i pension kan välja att ta ut sin tjänstepension under kort eller lång tid. Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort tid har ökat under senare år och tendensen har varit att allt fler tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat. Denna rapport, som är svaret på ett regeringsuppdrag, beskriver hur uttaget av tjänstepension ser ut och analyserar möjliga orsaker och konsekvenser av ett ökat tidsbegränsat uttag av tjänstepensioner. Av rapporten framgår att uttaget av tjänstepension ser olika ut inom och mellan olika kollektivavtalsområden. Inom vissa avtalsområden tar en majoritet av personerna ut tjänstepensionen tidsbegränsat, medan en majoritet tar ut tjänstepensionen livsvarigt inom andra avtalsområden. Rapporten visar också att det finns vissa skillnader i uttagsmönster beroende på ålder och inkomst men finner små skillnader i uttag mellan män och kvinnor. Rapporten visar på flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegränsade uttag. En av förklaringarna kan vara att uttaget påverkas av förval och utformningen av information och blanketter. En annan förklaring kan vara att det än så länge finns relativt lite kapital i flera av de pensioner som är möjliga att ta ut tidsbegränsat vilket kan öka benägenheten att välja tidsbegränsade uttag. ISF har ingen uppfattning i frågan om livsvariga uttag är att föredra framför tidsbegränsade uttag, så länge som uttagen drivs av personens egna medvetna val. ISF anser dock att det är problematiskt om det tidsbegränsade uttaget drivs på genom otillräcklig information eller om det är många som själva har otillräcklig förmåga att göra medvetna val som inte förstår konsekvenserna av dessa val. 5

Generaldirektörens förord ISF planerar i det fortsatta arbetet med uppdraget att analysera individens sammanlagda pensionsval för att ge en fördjupad bild av hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används. Rapporten är skriven av Josefina Selin (projektledare), Marcela Cohen Birman, Elisabeth Frid, Daniel Hallberg och Gabriella Sjögren Lindquist. Ett särskilt tack till Alecta, AMF, KPA Pension, Kåpan Pensioner och SPV för dataunderlag och synpunkter på tidigare utkast. Värdefulla synpunkter har även lämnats på tidigare utkast av Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivarverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Förhandlings- och samverkansrådet PTK och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR). Stockholm i december 2015 Catarina Eklundh Ahlgren 6

Sammanfattning Sammanfattning De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, också tjänstepension via sin anställning. Tjänstepension får de som har kollektivavtal eller som har tecknat ett eget pensionsavtal med sin arbetsgivare. Cirka 90 procent av arbetstagarna har tjänstepension genom kollektivavtal. Tjänstepensionerna utgör en allt viktigare inkomstkälla för äldre. Tjänstepensionens andel av den totala pensionsinkomsten har ökat med tiden och under senare år har andelen varit cirka 30 procent för män och cirka 20 procent för kvinnor. Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort tid är relativt ny och har införts successivt inom de olika avtalsområdena med början från 1990. Tendensen har varit att ett ökat antal personer väljer att ta ut sin tjänstepension tidsbegränsat. Det saknas dock en samlad bild av dels hur uttagen och utvecklingen ser ut, dels vad som kan vara förklaringar till utvecklingen. Att allt fler personer tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat i stället för livslångt kan få stora konsekvenser för den enskildas ekonomi, men också för statens och kommunernas inkomster och utgifter. ISF har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur stor omfattningen är av tidsbegränsade uttag av tjänstepension och att utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag. Uppdraget består av två delar. Den här rapporten är en redovisning av den första delen. Syftet med rapporten är att ge en samlad bild av uttagen av tjänstepensioner och förklaringar till uttagsmönstret. Syftet är även att resonera kring hur en möjlig fortsatt utveckling av uttagen kan se ut och undersöka vilka konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få. Rapporten bygger på statistik över uttaget av tjänstepensioner från tjänstepensionsbolag, en enkätundersökning till blivande och nuvarande pensionärer, typfallsberäkningar samt en simulering av vilken inverkan ett ökat uttag av tidsbegränsade tjänstepensioner har för 7

Sammanfattning individ, kommun och stat. Inom ramen för granskningen har även intervjuer genomförts med arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och tjänstepensionsbolag. Uttagen av tjänstepension styrs i första hand genom kollektivavtal. Det är genom dessa som det exempelvis regleras vid vilken ålder det är möjligt att ta ut tjänstepensionen, om den kan tas ut tidsbegränsat eller livsvarigt och vilken uttagstid som är förvald. Villkoren för tjänstepensionerna varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer. Avtalen förhandlas fram av de centrala parterna på arbetsmarknaden. Det finns fyra större avtalsområden som gäller för privatanställda arbetare (avtalspension SAF-LO), privatanställda tjänstemän (ITP), statligt anställda (PA 03) samt landstings- och kommunanställda (KAP-KL). Det är dessa avtal som behandlas i denna rapport. Tjänstepensionen kan vara förmånsbestämd, avgiftsbestämd eller en kombination av de båda. Förmånsbestämd pension innebär att en anställd person är garanterad en pension som motsvarar en viss procentsats av de sista lönerna före pensioneringen. Avgiftsbestämd pension innebär att arbetsgivaren betalar in en avgift som utgör en viss procent av den anställdas lön. Pensionens storlek bestäms då framför allt av hur länge arbetsgivaren har betalat in avgiften, hur avkastningen har blivit och hur stor avgiften har varit. Inom avtalsområdena finns olika möjligheter att ta ut delar eller hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Den här rapporten visar att det i första hand är avgiftsbestämda pensioner (ursprunglig ITPK, Kåpan Tjänste och den avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL) som tas ut tidsbegränsat. ITPK och Kåpan Tjänste utgör komplement till förmånsbestämda pensioner och är vanligtvis mindre betydelsefulla för enskilda personer. För anställda inom kommun och landsting är det många som har lön under 7,5 inkomstbasbelopp och därmed endast har rätt till den avgiftsbestämda delen av KAP-KL och en majoritet av alla som omfattas av KAP-KL väljer att ta ut den tidsbegränsat. Det är oklart hur stor andel av dem som tar ut den avgiftsbestämda delen tidsbegränsat, som också har rätt till livsvarig förmånsbestämd pension (för dem som har arbetat inom sektorn före 1998 och för dem som har lön över 7,5 inkomstbasbelopp). Inom SAF-LO och ITP 2 där det finns möjlighet att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat också den förmånsbestämda delen väljer fortfarande huvuddelen att ta ut tjänstepensionen livsvarigt. 8

Sammanfattning Rapporten visar att det finns vissa skillnader i uttagsmönster beroende på ålder. De som tar ut tjänstepensionen före 65 års ålder väljer i högre utsträckning att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat och från och med 65 års ålder väljer flera att ta ut tjänstepensionen livsvarigt. Det är ett resultat som också stärks av tidigare forskning. Forskningen är inte entydig vad gäller om män är mer benägna att välja livslång pension än kvinnor eller vice versa. I den här studien framkommer små skillnader i uttag mellan män och kvinnor. Kvinnor tar i något högre utsträckning ut tjänstepensionen under 5 år jämfört med män. Rapporten tar upp flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegränsade uttag: att det numera finns möjligheter att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat att det än så länge finns relativt lite kapital i de avgiftsbestämda pensionerna att det är viktigt att övergången till livet som pensionär innebär en så liten förändring av den ekonomiska situationen som möjligt att det kan finnas en påverkan av finansiella rådgivare att förval och utformning av information och blanketter kan ha stor inverkan på personens val. Enligt de intervjuade aktörerna är det troligt att ökningen av tidsbegränsade uttag kommer att fortsätta. De nya avtalen innebär att det kommer finnas större möjligheter i framtiden att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Även tidigare forskning tyder på att andelen som tar ut sin pension livslångt minskar om möjligheten att ta ut den tidsbegränsat ökar. Något som talar mot att de tidsbegränsade uttagen kommer att öka är dock att personer tenderar att i högre utsträckning välja livsvariga uttag, när pensionerna innehåller mer kapital och utgör en större del av den totala tjänstepensionen vilket de avgiftsbestämda pensionerna kommer att göra i framtiden jämfört med i dag. Det tidsbegränsade uttaget är än så länge inte något generellt problem. Däremot kan det vara problematiskt för vissa grupper att välja tidsbegränsat uttag. Risken för att stora grupper ska uppleva en stor minskning i sin tjänstepension efter en tid som pensionär bedöms som 9

Sammanfattning liten. Att risken bedöms som liten beror på att det inom flera avtalsområden i dagsläget finns begränsningar i möjligheten att ta ut stora delar eller hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Det beror också på att andelen som tar ut tidsbegränsat är relativt liten på de avtalsområden där den möjligheten är mindre begränsad. Typfallsberäkningarna visar att det över en livstid kan vara ekonomiskt lönsamt att välja tidsbegränsat uttag för personer med låg pension, förutsatt att dessa söker och får bostadstillägg. Oavsett om det för en person över en livstid kan vara lönsamt att välja tidsbegränsade uttag eller inte, kan det vara problematiskt och innebära en stor ekonomisk omställning, om inkomsten sjunker drastiskt efter 5 år som pensionär. Problemet är särskilt stort för dem som inte har uppmärksammat att det kommer att bli ett sådant ekonomiskt tapp. För att visa hur stora effekterna blir på hela ekonomin har SCB på uppdrag av ISF simulerat hur stora skatteintäkterna, hemtjänstavgifterna samt utgifterna för bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och garantipensioner skulle ha varit 2013, om en större andel än de som faktiskt gjorde det hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år i stället för livslångt. Resultaten från simuleringarna gäller för samtliga som var pensionärer 2013 (födda 1947 och tidigare) och visar en ögonblicksbild av effekterna på offentliga intäkter och utgifter detta år. Resultaten skulle bli annorlunda för andra kohorter, av andra storlekar, med andra uttagsmönster, avtalsvillkor, intjänade tjänstepensionskapital, förmögenheter med mera. Simuleringsresultaten visar att statens utgifter skulle ha påverkats marginellt under 2013, om fler av dagens pensionärer hade tagit ut sin pension tidsbegränsat än vad som faktiskt var fallet. För dem som var i åldrarna 66 70 år skulle gruppens tjänstepensionsinkomst ha varit högre, vilket hade resulterat i högre sammanlagd skatt. För dem som var 71 år och äldre skulle gruppens sammanlagda skatt ha varit lägre till följd av en lägre tjänstepensionsinkomst. Sammantaget visar simuleringen att skatteökningen är mycket större än ökningen i socialförsäkringsförmåner för gruppen som var pensionärer 2013. ISF menar att en förutsättning för att den ökade friheten att välja tidsbegränsade uttag ska vara positiv är att personen själv har tillräckligt med kunskap och information för att kunna göra ett övervägt val och att det finns bra alternativ för dem som inte vill eller kan välja. Det 10

Sammanfattning finns dock indikationer på att personer generellt sett har svårt att ta till sig information inför beslutet om uttagstid och att det i många fall saknas viktig information i breven som bolagen skickar ut inför den första utbetalningen av tjänstepension. 11

Summary Summary The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been commissioned by the Government. Background Most employees in Sweden are covered by occupational pensions. Occupational pension plans are to a large extent defined in collective bargaining agreements negotiated between unions and employer organisations. The occupational pension is an important source of income and its importance has grown over time. The occupational pension s share of total pension income (public, occupational and private pensions combined) is growing and today the occupational pension makes up around 30 percent of men s and 20 percent of women s total pension income. The rules for how to withdraw occupational pensions, for example, the lowest age for withdrawal or rules for annuitisation, are decided upon in collective agreements and vary among labour market sectors. There are four large occupational pension plans covering central government employees (PA 03), employees in county councils and municipalities (KAP-KL), white-collar workers in the private sector (ITP) and blue-collar workers in the private sector (Pension plan SAF-LO), respectively. This report covers these pension plans. 13

Summary The possibility of withdrawing the pension over a fixed number of years, for example 5 or 10 years, instead of as a life annuity is quite new and was introduced at the beginning of the 1990s. The share of pensioners choosing to withdraw their pensions over a fixed number of years has increased over the years. The fact that fewer pensioners choose to annuitise their pensions could have consequences for the private economy of these individuals, but also for government income and expenditures. Objectives ISF has been commissioned by the Government to investigate the decrease in the annuitisation rates of occupational pensions and the possible effects of this. The commission consists of two parts. This report represents the first part and aims to map the share withdrawing occupational pensions over a fixed number of years, the development of this trend over time, and possible explanations for this development. The report also examines the consequences for the economy of individuals and for central and local governments and discusses possible future developments. Methods To investigate the development of occupational pension withdrawals, descriptive statistics have been collected from the pension insurance companies Alecta (for white-collar workers in the private sector), AMF (for blue-collar workers in the private sector), Kåpan and SPV (for central government employees) and KPA (for employees in county councils and municipalities). To gain insights into the choice between annuitisation and withdrawal of the occupational pension over a fixed number of years, a questionnaire was administrated through Sifo s web panel. The target group for the questionnaire was persons between the ages of 62 and 67 who have an occupational pension capital, and will retire soon or have retired recently. Interviews were held with representatives from the unions and employer organisations that negotiate the terms and conditions of the occupational pension plans, and with representatives from pension insurance companies. This was done in order to allow them to express 14

Summary their opinions about the possibility of withdrawing pensions over a fixed number of years and about potential future developments. Furthermore, examples have been calculated to show the effect on the private economy of individuals and on the public economy of withdrawing pensions over a fixed number of years instead of as annuities. Simulations of the effect on the whole economy from decreasing levels of annuitised occupational pensions have also been conducted, using the micro-simulation model FASIT. The simulations were run by Statistic Sweden (SCB). Findings The share of retirees choosing to withdraw their pensions over a fixed number of years has been increasing during recent years. It is evidently some of the occupational pensions financed through defined contributions (ITPK, Kåpan Tjänste and the individual part of KAP- KL) that are being withdrawn over a fixed number of years instead of as life annuities. A large majority of the pensioners chose to annuitise the defined-benefit pension ITP 2 and the defined-contribution pension SAF-LO. It is only possible to withdraw the defined-benefit pensions in PA 03 and KAP-KL as life annuities. It is also evident that the probability of annuitisation differs between retirement age and income groups. Younger retirees (less than 65 years old) and retirees with a lower income more commonly choose to withdraw their occupational pensions over a fixed number of years. There is no evidence of any gender differences in withdrawal patterns in this study. Possible causes for the decrease in annuitisation of occupational pensions are discussed in the report: Today, it is possible to withdraw the pension over a fixed number of years. In older occupational pension plans this was not an option. Henceforth, some pensioners are now taking the opportunity. The pension capital in the relatively new defined contribution plans is still quite small, which can induce pensioners to withdraw their whole capital in a few years. 15

Summary The answers from the questionnaire emphasise that newly retired people desire a smooth transition in terms of consumption from their working life. Influence from financial advisors. Information, framing of withdrawal options and default options have a major effect on the choice of withdrawal period. According to the representatives from the pension insurance companies and the labour market partners, it is most likely that the development towards an increased share withdrawing their occupational pensions over a fixed number of years will continue. In the new occupational pension plans agreed upon in the past few years, the whole occupational pension can be withdrawn over a fixed number of years. Earlier research shows that as the possibility to withdraw pensions over a few years opens up, more individuals choose this alternative. On the other hand, individuals with a large pension capital will tend to annuitise their pension. In the future, the average occupational pension capital will be larger than it is at present, which could dampen the increasing trend for withdrawing occupational pensions over a fixed number of years. Conclusions According to ISF, the possibility of withdrawing occupational pensions over a fixed number of years is not a problem in general. However, it could be problematic for some groups to choose to withdraw their occupational pension over a few years. Overall, the risk that a large group of pensioners will see a significant reduction in their occupational pension income after some years as pensioners is currently estimated as being small. Today, there are restrictions in some of the occupational pension plans, so that one part of the pension must be annuitised. In the pension plans where the whole occupational pension can be withdrawn over a fixed number of years, only a minority actually do so. For some individuals it can be favourable to withdraw the occupational pension over a few years instead of as an annuity. This 16

Summary is for example true if the individual highly values a smooth level of consumption between their working life and retirement. The calculations in the report also show that it could be economically profitable to withdraw the occupational pension over a few years if the total pension is low and the individual is eligible for housing benefits. The simulations of the effect on the economy as a whole from a lower share choosing to annuitise show that the effect on government spending is marginal, as the great majority of today s pensioners holding occupational pensions are not dependent on government benefits. ISF s opinion is that the increase in choice for pension withdrawals is positive as long as individuals have adequate information and knowledge about their occupational pensions, and the potential consequences of their withdrawal choice. For individuals who either do not have enough knowledge or have no interest in choosing, there should be a valid default option. There are indications that some individuals have difficulty processing information about the consequences of different pension withdrawal choices and some of the information letters that are sent out by the occupational pension insurance companies prior to retirement lack important information. 17

Inledning 1 Inledning De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, också tjänstepension via sin anställning. Tjänstepension får de som har kollektivavtal eller har tecknat ett eget pensionsavtal med sin arbetsgivare. Cirka 90 procent av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal och tjänar därför in tjänstepension. 1 Tjänstepensionerna utgör en allt viktigare inkomstkälla för äldre. Inom många tjänstemannayrken, där lönerna ofta ligger över intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet, utgör tjänstepensionerna redan nu hälften eller mer av den totala inkomsten efter pensioneringen. Tjänstepensionens andel av den totala pensionsinkomsten har ökat med tiden och under senare år har andelen varit cirka 30 procent för män och cirka 20 procent för kvinnor. 2 Inför pensionen kan en person ta ställning till om tjänstepensionen ska tas ut under några år eller livet ut. Ett kortvarigt uttag innebär ett högre belopp under kort tid, medan ett livsvarigt uttag garanterar en utbetalning hela livet men med ett lägre belopp. Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort tid är relativt ny och har införts successivt inom de olika avtalsområdena med början från 1990. Tendensen har varit att ett ökat antal tar ut sin tjänstepension tidsbegränsat. Det saknas dock en samlad bild av dels hur uttagen och utvecklingen ser ut, dels vad som kan vara förklaringar till utvecklingen. 1 Kjellberg, 2013. 2 Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet, underlagsrapport till pensionsåldersutredningen, s. 16. 19

Inledning Att allt fler personer tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat i stället för livslångt kan få stora konsekvenser, dels för den enskildas ekonomi, dels för statens och kommunernas inkomster och utgifter. En person med låga pensionsinkomster och liten förmögenhet som väljer att ta ut tjänstepensionen på 5 år kan till exempel kvalificera sig för bostadstillägg och lägre hemtjänstavgift när utbetalningarna från tjänstepensionen upphör, vilket leder till att statens utgifter ökar och kommunens intäkter minskar. En person med hög tjänstepensionsinkomst, som väljer att ta ut en större del tidsbegränsat kan komma över brytpunkten för att betala statlig skatt, vilket leder till att statens inkomster ökar och personens nettoinkomster minskar. För en del personer kan det vara positivt att kunna ta ut delar av eller hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Ett sådant val kan vara rationellt om personen annars skulle ha svårt att anpassa sin konsumtion vid övergången från arbetslivet till ett liv med minskad eller ingen arbetsinkomst. Samtidigt kan det vara problematiskt att inkomsten under en del av livet blir mycket låg, om en stor del av tjänstepensionen tas ut tidsbegränsat. Särskilt problematiskt kan detta vara för den som antingen känner sig tvingad att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat eller saknar tillräcklig information för att fatta ett välgrundat beslut. 1.1 Uppdraget ISF har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används och att utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag. Främst ska en kartläggning göras av vilka personer som gör sådana uttag, hur stor del som tas ut tidsbegränsat och hur uttagsmönstren har utvecklats över tid. Med utgångspunkt i uttagsbeskrivningen ska en utvärdering göras av vilka konsekvenserna blir, främst vad gäller pensionärernas ekonomi och för pensionsbeteenden. Därtill ska konsekvenserna för statens budget till följd av påverkan på socialförsäkringsförmåner och skatter analyseras. Redovisningen och analysen ska så långt som möjligt vara könsuppdelad. 20

Inledning 1.2 Syfte och frågor Uppdraget består av två delar. Den här rapporten är en redovisning av den första delen. 3 Ett av syftena med rapporten är att ge en samlad bild av uttagen av kollektivavtalade tjänstepensioner och förklaringar till uttagsmönstret. Ett annat syfte är att resonera kring hur en möjlig fortsatt utveckling av uttagen kan se ut och undersöka vilka konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få. De frågor som den här rapporten avser att besvara är: Hur ser uttagsmönstret av tidsbegränsad tjänstepension ut och hur har det utvecklats över tid? Vad är avgörande för de blivande pensionärernas val av uttagsperiod? Vilken betydelse har det tidsbegränsade uttaget på kort och lång sikt för den enskildas ekonomiska situation och hur kan detta påverka statens och kommunernas inkomster och utgifter? Hur ser aktörerna på utvecklingen av uttaget av tjänstepension? I nästa del av uppdraget kommer en analys av registerdata över individens sammanlagda pensionsval att genomföras. Ett av syftena med den delen är att ge en fördjupad bild av hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används och att utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag, främst vad gäller konsekvenser för pensionärernas ekonomi och för pensionsbeteenden. Ett annat syfte är att slutligt besvara de frågor som regeringsuppdraget ställer. 3 En delredovisning av uppdraget lämnades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 30 juni 2015 i form av en promemoria. Den redovisningen innehöll även en plan för genomförande av den återstående delen av uppdraget. 21

Inledning Avgränsning De kollektivavtalade tjänstepensionerna regleras i första hand genom fyra stora tjänstepensionsavtal. Det finns dessutom några mindre avtal som täcker andra områden på arbetsmarknaden. ISF har avgränsat studien till de avtal som nu är aktuella inom dessa fyra stora avtalsområden. Inom varje avtalsområde kan personerna i varierande grad välja olika tjänstepensionsbolag, som förvaltar tjänstepensionen. Inom varje avtalsområde finns det även ett bolag som är förvalt. De förvalda tjänstepensionsbolagen inom de ovan fyra avtalen är AMF, KPA Pension (hädanefter KPA), Alecta och Kåpan Pensioner (hädanefter Kåpan). Studien är avgränsad till dessa fyra bolag, med undantag för avsnittet om effekter för stat, kommun och individ. För att få en fullständig bild av pensionärers ekonomiska situation skulle det behövas tillgång till information om personernas privata pensionssparande och övriga ekonomiska tillgångar, som kan användas för konsumtion under tiden som pensionär. Information om detta finns bara i begränsad utsträckning och har inte alls använts för redovisningen i denna rapport. 1.3 Genomförande Mer detaljerade metodbeskrivningar finns i de olika metodbilagorna. Aggregerad statistik över uttaget från tjänstepensionsbolagen För att få en bild av hur uttagen av tjänstepensionen ser ut har ISF beställt aggregerad statistik från Alecta, AMF, KPA, Kåpan och SPV över hur uttagen av tjänstepension ser ut för personer inom nu gällande avtal som har tagit ut sin tjänstepension under perioden 2008 2014. I beställningen har det ingått statistik över hur uttagen ser ut över tid, baserat på ålder, kön och inkomst. ISF har också beställt statistik över genomsnittligt utbetald förmån för de olika uttagstiderna. 22

Inledning Enkät ISF har under maj 2015 genomfört en enkätundersökning till blivande och nuvarande pensionärer och ställt frågor om bland annat hur de har valt att ta ut eller kommer att ta ut sin tjänstepension och anledningarna till detta uttag. Enkäten har riktat sig till personer i åldrarna 62 67 år som har rätt till tjänstepension. Enkäten skickades ut genom Sifos webbpanel till 2 626 personer och totalt besvarade 1 000 personer enkäten. Svarsfrekvensen är således 38 procent. Intervjuer med arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och tjänstepensionsbolag Under perioden mars juni 2015 har intervjuer genomförts med arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och tjänstepensionsbolag. Representanter för Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarverket har intervjuats. Intervjuer har också genomförts med representanter för Landsorganisationen i Sverige (LO), Förhandlings- och samverkansrådet PTK och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR). Från tjänstepensionsbolagen har företrädare för Alecta, KPA, AMF och Kåpan intervjuats. I första hand har intervjuerna gjorts med aktörernas pensionsexperter eller förhandlare. I intervjuerna med tjänstepensionsbolagen har i vissa fall även andra personer medverkat, exempelvis informationschefer och statistikansvariga. Typfallsberäkningar Förenklade typfallsberäkningar har gjorts för att få en översiktlig bild av vilka konsekvenser ett tidsbegränsat uttag av tjänstepensionen får för personens disponibla inkomst, inkomstskatt och bostadstillägg. Beräkningarna är gjorda i tre steg. Först har olika inkomstprofiler lagts in i Pensionsmyndighetens typfallsmodell för att beräkna nivåerna på såväl allmän pension som tjänstepension, givet att denna utbetalning är livslång. Därefter har tjänstepensionen fördelats om, så att hälften av tjänstepensionen utbetalas under 5 år i stället för livsvarigt. I båda fallen har bostadstillägg och inkomstskatt beräknats. Bostads- 23

Inledning tillägget har beräknats med hjälp av Pensionsmyndighetens beräkningshjälp på pensionsmyndigheten.se. Inkomstskatt har beräknats med Skatteverkets beräkningshjälp på skatteverket.se. Simulering av vilken inverkan uttaget har för stat, kommun och individ genom FASIT-modellen ISF har undersökt vilka konsekvenser förändrade uttag av tidsbegränsade tjänstepensioner kan få för statens och kommunernas inkomster och utgifter. Detta har gjorts med hjälp av den så kallade FASIT-modellen. Det är en mikrosimuleringsmodell, som bland annat används för att beräkna effekter på de offentliga finanserna av förändringar i skatte- och transfereringssystemen. Modellen har använts för att det ska gå att se hur de offentliga utgifterna (socialförsäkringsersättningar inklusive bostadstillägg) och inkomsterna (skatter och kommunala avgifter för äldreomsorg) påverkas ifall andelen som tar ut sin pension tidsbegränsat förändras. Simuleringarna har gjorts på data som omfattar hela pensionärskollektivet till skillnad från den aggregerade statistiken som redovisas i kapitel 4 och som enbart baseras på dem som har tagit ut sin tjänstepension under de senaste åren. Beräkningarna är gjorda av Statistiska centralbyrån (SCB). 1.4 Disposition I kapitel 2 ges en bakgrund om utvecklingen av tjänstepensioner, en översikt över de fyra största avtalsområdena samt en beskrivning av regelverket som styr utformningen av tjänstepensionerna. I kapitel 3 finns en översikt över forskning och tidigare studier. I kapitel 4 ges en bild av hur uttaget av tjänstepension ser ut och hur utvecklingen har sett ut över tid. I kapitel 5 analyseras olika möjliga orsaker till utvecklingen av det tidsbegränsade uttaget. I kapitel 6 redovisas vilka konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få för individ, kommun och stat. I kapitel 7 ges en beskrivning av berörda aktörers syn på utvecklingen av uttag av tjänstepensioner. I kapitel 8 finns rapportens slutsatser. 24

Vad är tjänstepension? 2 Vad är tjänstepension? Tjänstepension är en del av den ersättning som avtalas för ett förvärvsarbete, och kan betraktas som uppskjuten lön. Tjänstepensionen är inte obligatorisk, men de flesta anställda har pensionsrätt i sin anställning genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter i centrala kollektivavtal. Cirka 90 procent av arbetstagarna i Sverige omfattas av kollektivavtal och tjänar därför in tjänstepension i takt med att de arbetar. Utfästelser om pension till anställda kan även regleras i pensionsreglementen eller i individuella pensionsavtal mellan arbetsgivare och anställda. Tjänstepensionen kan vara förmånsbestämd, avgiftsbestämd (även kallat premiebestämd) eller en kombination av de båda. Förmånsbestämd pension innebär att en anställd person är garanterad en pension som motsvarar en viss procentsats av de sista lönerna före pensioneringen. För att få full tjänstepension måste den anställda ha tjänat in till pensionen under ett visst antal år. Det finns flertal påtagliga likheter mellan systemegenskaper hos de kollektivavtalade förmånsbestämda pensionerna och det gamla ATP-systemet. En formell pensionsålder, automatisk utbetalning av pension vid 65 års ålder, begränsning av antalet intjänandeår och så vidare finns kvar inom de flesta förmånsbestämda tjänstepensionssystem. 4 Avgiftsbestämd pension innebär att arbetsgivaren betalar in en avgift som utgör en viss procent av den anställdas lön. Inbetalningen görs vid olika åldrar beroende på vilket avtal som den anställda tillhör. 4 SOU 2013:25 s. 240. 25

Vad är tjänstepension? Pensionens storlek bestäms framför allt av hur länge arbetsgivaren har betalat in avgiften, hur avkastningen har blivit och hur stor avgiften har varit. Avgiftsbestämd pension innebär oftast en större möjlighet att välja sparform och uttagstider. Tjänstepensioner har under en lång tid i huvudsak utgjorts av förmånsbestämda pensioner. Utvecklingen har emellertid gått i riktning mot mer avgiftsbestämda pensioner. Det har även blivit allt vanligare med kombinerade avtalspensioner med både avgiftsbestämd pension och förmånsbestämd pension inom samma avtalsområde. Orsaker till att avtalen blivit alltmer avgiftsbestämda är att förmånsbestämda pensioner är kostsamma för arbetsgivarna och att det är svårt för arbetsgivarna att förutse framtida pensionskostnader. 5 I ett avgiftsbestämt system har arbetsgivaren en större möjlighet att förutse storleken på pensionskostnaderna. 6 För anställda innebär ett förmånsbestämt system bättre förutsägbarhet, eftersom de kan beräkna ungefärligen hur hög deras framtida pension kommer att bli. I en avgiftsbestämd pension beror förmånens storlek till viss del på avkastningen på inbetalade medel och innebär en osäkerhetsfaktor för den enskilda personen. Tjänstepensionens roll har också förändrats och den utgör en allt viktigare del av pensionen. Fler har tjänstepension i dag, och i genomsnitt är tjänstepensionerna högre. Första möjligheten att ta ut tjänstepensionen under 5 år kom 1990, men möjligheten har exempelvis bara funnits inom ITP 2 sedan 2007. Avtalen har också ändrats olika ofta inom olika avtalsområden. Avtalen och uttagsmöjligheterna för dem som tagit ut tjänstepensionerna tidigare har således sett annorlunda ut jämfört med i dag, och avtalen fortsätter att förändras och kommer troligtvis att se annorlunda ut framöver. Samtidigt är övergångstiderna till i högre grad avgiftsbestämda pensioner mycket långa. För avsevärd tid framöver kommer de flesta nybeviljade tjänstepensioner till största delen att vara förmånsbestämda. Privatanställda tjänstemän kan tjäna in pension enligt de förmånsbestämda 5 http://www.svensktnaringsliv.se/allmanna_nyheter/nytt-itp-avtal-antligen-i-hamn_536494.html se även http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/pensionskostnader/arkivpensionskostnader/arkiv pensionskostnader/overenskommelseomnyttpensionsavtalakapkl.2196.html 6 SOU 2014:57 s. 232. 26

Vad är tjänstepension? reglerna i ytterligare 28 år och i 37 år till i statlig sektor. 7 De parallella systemen och reglerna som gäller för dem som redan har tagit ut sin pension och för dem som tar ut sin pension i dag kan därför vara svåra att överblicka. 2.1 Översikt över avtalsområdena Villkoren för tjänstepensionerna varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer. Avtalen förhandlas fram av de centrala parterna på arbetsmarknaden. Utformningen beror därför på vilka överenskommelser de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har gjort. Den som har arbetat inom olika avtalsområden kan ha tjänstepension från flera olika avtalsområden. Intjänade förmåner går inte förlorade för att en person byter arbetsplats. Om personen exempelvis byter till en annan arbetsgivare inom samma kollektivavtalsområde kvarstår hen inom samma pensionsplan. 8 I annat fall lämnas så kallade fribrev. 9 Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal som gäller för dem som nu går i pension. För privatanställda arbetare gäller avtalspension SAF- LO, för privatanställda tjänstemän gäller ITP, för statligt anställda gäller avtalet PA 03 och för landstings- och kommunanställda gäller KAP-KL (se figur 1). Det finns dessutom några mindre avtal som täcker andra områden på arbetsmarknaden. 10 Inom varje avtalsområde kan anställda i varierande grad välja bland olika tjänstepensionsbolag för förvaltning av den avgiftsbestämda pensionen. Inom varje avtalsområde finns det även ett bolag som är förvalt, det så kallade icke-valet, som förvaltar sådan valbar avgiftsbestämd pension för dem som inte gör ett eget aktivt val. Den förmånsbestämda pensionen tryggas på olika sätt inom de olika avtalsområdena och ibland på olika sätt mellan olika tjänstepensionsbolag inom samma avtalsområde. Icke-valet inom de fyra avtalen ovan förvaltas av AMF, Alecta, Kåpan/SPV och KPA. 7 SOU 2013:25 s. 236. 8 SOU 2014:57. 9 Fribrev innebär att den anställda har rätt till värdet av intjänad pension hos en arbetsgivare även om hen slutar sin anställning före ordinarie pensionsålder och påbörjar en ny anställning. 10 SOU 2013:25 s. 239. 27

Vad är tjänstepension? Inom varje avtalsområde finns också valcentraler knutna till parterna inom respektive avtalsområde. Valcentralerna administrerar tjänstepensionen. Försäkringsgivare kan bli valbara för de anställda antingen genom upphandling eller genom ett anslutningsförfarande. Inom den kommunala och statliga sektorn används anslutningsförfarandet, vilket innebär att de försäkringsgivare som uppfyller kraven i anslutningsvillkoren godkänns som valbara bolag. Valcentralerna sköter också informationen till dem som är försäkrade i dessa bolag, registrerar deras val av försäkringsgivare och förmedlar pensionsavgifterna som arbetsgivaren betalat in. Valcentralerna kan i vissa fall även administrera flytt av pensionskapital. Figur 1 Översikt över avtalsområdena Parter Svenskt Näringsliv/ LO SKL, Arbetsgivarf. Pacta/ Sv. Kommunarbetarförb, OFR, Akademiker Alliansen. Arbetsgivarverket/OFR, Saco-S, Seko Svenskt Näringsliv/ PTK Avtal SAF-LO KAP-KL PA 03 ITP 2, ITPK Valcentral Fora Pensions valet/valcentralen SPV Collectum Bolag AMF (förval) Alecta Danica Folksam Handelsb. Länsförsäk. Movestic Nordea SEB SPP Swedbank KPA (förval) Alecta AMF Danica Folksam Handelsb. Länsförsäk. Lärarfonder Nordea SEB Swedbank KÅPAN (förval) AMF Alecta Danica Folksam Handelsb. KPA Länsförsäk. Nordea SEB SPP Skandia Swedbank Alecta (förval) AMF Danica Folksam SEB SPP Skandia Swedbank 28

Vad är tjänstepension? 2.1.1 SAF-LO Arbetare inom privata företag omfattas av avtalspension SAF-LO. Avtalet slöts 1996 och pensionen är helt avgiftsbestämd. I dag omfattas cirka 2,8 miljoner 11 privatanställda arbetare av avtalet. Arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp (ibb) och 30 procent av lönedelar över 7,5 ibb till tjänstepension SAF-LO. 12 Pensionen börjar tjänas in från 25 års ålder. Utbetalningarna börjar normalt vid 65 år men kan påbörjas som tidigast från 55 år. Den förvalda utbetalningstiden är livsvarig, men det finns möjlighet att ta ut pensionen tidsbegränsat under 5 20 år. På grund av de högre avsättningar som förekommer vid högre inkomster får den som har en inkomst över 7,5 ibb betydligt högre tjänstepension. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för beräkningsförutsättningar) visar att en person med inkomst om 7,5 ibb hela livet får en tjänstepension på cirka 4 700 kronor per månad. En person med inkomst om 10 ibb hela livet får en tjänstepension på cirka 15 000 kronor. För dem som går i pension i dag inom SAF-LO kollektivet finns möjlighet att ta ut hela sin tjänstepension tidsbegränsat. 13 2.1.2 KAP-KL Anställda inom kommun och landsting omfattas av KAP-KL eller AKAP-KL. För anställda födda 1985 och tidigare gäller det delvis förmånsbestämda avtalet KAP-KL, och för födda 1986 och senare gäller det helt avgiftsbestämda avtalet AKAP-KL. Cirka 1 miljon 14 personer omfattas av dessa avtal. Den förmånsbestämda pensionen i KAP-KL ger en pension om 55 procent av lönedelar mellan 7,5 och 20 ibb och 27,5 procent av lönedelar mellan 20 och 30 ibb. 15 Arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av lönedelar upp till 30 ibb till den avgiftsbestämda pensionen. 16 Avgiften till den avgiftsbestämda 11 Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24. 12 Före 2008 var avgiften lika stor över som under taket om 7,5 ibb. Avgiften var dessutom lägre, 3,5 procent. 13 Avtalspension SAF-LO slöts 1996. Innan dess gällde STP. Många av dem som går i pension i dag har delar av sin pension från STP. 14 Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24. 15 Avtalet slöts 2006. Övergångsregler från PFA med mer generösa pensionsnivåer gäller för dem födda mellan 1947 före 1967. 16 Gäller från 2010. Åren 2008 och 2009 var avsättningen 4,25 procent och 2007 var avsättningen 4 procent. 29

Vad är tjänstepension? pensionen KAP-KL sätts av mellan 21 och 67 års ålder eller senare, om anställningen fortsätter efter att personen har fyllt 67 år. Den avgiftsbestämda pensionen kan betalas ut tidigast från 55 år. Den förmånsbestämda delen kan tas ut från 61 års ålder. Den anställda kan tillgodoräkna sig pensionsgrundande tid till den förmånsbestämda pensionen från 28 år till 65 års ålder. För att få en hel förmånsbestämd ålderspension krävs 30 års intjänandetid. I tjänstepensionsavtalen inom kommun och landsting finns det även olika regler för uttagsperioder för dem som går i pension före 65 år jämfört med dem som går vid eller efter 65 års ålder. De som har tjänstepension KAP-KL kan ta ut hela den avgiftsbestämda delen av pensionen oavsett om uttaget påbörjas före eller efter 65 års ålder, utifrån överenskommelse mellan en anställd och försäkringsgivaren. Den förmånsbestämda delen i KAP-KL kan endast tas ut som livsvarig pension, oavsett om man börjar ta ut den före 65 års ålder eller senare. Den som tillträtt en kommunal tjänst före 1998 har tjänat in förmånsbestämd tjänstepension enligt äldre pensionsavtal. Detta intjänande fixerades vid övergången till nu gällande avtal och utgör till en viss del en självständig förmån benämnd intjänad pensionsrätt (IPR). De delar som understiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp kan tas ut temporärt före 65 års ålder. Den temporära delen måste vara slutligt utbetald vid 65 års ålder. Vid uttag efter 65 års ålder tas IPR endast ut som livsvarig pension. De som inom KAP-KL har en inkomst under 7,5 ibb får endast avgiftsbestämd tjänstepension. Vid denna inkomstnivå under hela livet rör det sig om en tjänstepension på cirka 4 200 kronor per månad (se beräkningsförutsättningarna i bilaga 2). Hela denna del kan tas ut tidsbegränsat. En anställd som exempelvis har en inkomst på 10 ibb under hela livet får cirka 5 600 kronor per månad i avgiftsbestämd pension och cirka 6 700 kronor per månad i förmånsbestämd pension. Eftersom den förmånsbestämda pensionen inte kan tas ut tidsbegränsat, kan ungefär hälften av kapitalet tas ut tidsbegränsat (46 procent vid denna inkomstnivå). Inom kommun och landsting finns ett nytt helt avgiftsbestämt avtal AKAP-KL från den 1 januari 2014. Det omfattar alla som är födda 1986 och senare. Arbetsgivaren betalar avgifter om 4,5 procent på inkomster upp till 7,5 ibb och 30 procent på inkomster mellan 7,5 30

Vad är tjänstepension? och 30 ibb. De som är födda 1986 och senare får alltså inte någon förmånsbestämd pension. Liksom inom KAP-KL är den tidigaste uttagsåldern i AKAP-KL oreglerad och den följer av inkomstskattelagens begränsning av att uttag tidigast får göras vid 55 år. 2.1.3 PA 03 För statligt anställda gäller avtalet PA 03 som tecknades 2003. En principöverenskommelse om nytt pensionsavtal PA 16 tecknades mellan Arbetsgivarverket och Saco-S samt Seko i juni 2015. PA 03 ger rätt till tre olika ålderspensioner en förmånsbestämd del och två avgiftsbestämda delar. De avgiftsbestämda delarna är individuell ålderspension och kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste). Den förmånsbestämda pensionen ger en pension om 60 procent av lönedelar mellan 7,5 och 20 ibb och 30 procent mellan 20 och 30 ibb. 17 Den förmånsbestämda pensionen tjänas in från 28 års ålder och så länge anställningen varar, dock längst till 65 års ålder. För att en person ska kunna tillgodoräkna sig hel förmånsbestämd pension krävs en anställning inom avtalsområdet med sådan pensionsrätt i 30 år. Till den individuella ålderspensionen betalar arbetsgivaren en premie om 2,5 procent på lönedelar upp till 30 ibb och till Kåpan Tjänste 2,0 procent på lönedelar upp till 30 ibb. 18 Den individuella ålderspensionen och Kåpan Tjänste tjänas in från 23 års ålder och fram till 65 års ålder eller så länge anställningen varar. I dagsläget omfattas cirka 250 000 personer av avtalet. Den förmånsbestämda pensionen i PA 03 kan tas ut livsvarigt, men om den tas ut före 65 års ålder kan man, under vissa förutsättningar, välja att ta ut en större del av pensionen före 65 års ålder. Den förmånsbestämda pensionen blir i detta fall lägre efter 65 års ålder, det vill säga att den trappas ner från 65 års ålder. Om den intjänade förmånen är liten, kan hela den förmånsbestämda pensionen tas ut före 65 års ålder och i så fall betalas ingen förmånsbestämd pension ut efter 65 års ålder. 17 Avtalet slöts 2009. För dem som är födda mellan 1943 och 1972 finns övergångsregler från äldre avtal med mer generösa pensionsnivåer. 18 I äldre avtal (före 2008) var avgifterna något lägre. 31

Vad är tjänstepension? Den avgiftsbestämda pensionen Kåpan Tjänste i PA 03 kan tas ut antingen under en begränsad tid, 5 20 år eller livsvarigt oavsett om uttaget påbörjas före eller efter 65 års ålder. Hänsyn tas till de begränsningar som följer av inkomstskattelagen, det vill säga högst 80 procent av lönen vid avgången i pension. Om en person inte väljer annat, betalas pensionen ut tidsbegränsat under 5 år, från 65 års ålder. Uttagsalternativen för Kåpan Tjänste liknar således dem som gäller för den avgiftsbestämda pensionen i KAP-KL. Den individuella ålderspensionen i PA 03 har en annan konstruktion. Om den individuella ålderspensionen tas ut före 65 års ålder, kan den i likhet med den avgiftsbestämda delen i KAP-KL och Kåpan Tjänste tas ut temporärt, helt eller delvis före 65 års ålder, så länge hänsyn tas till de nyss nämnda skatterättsliga begränsningarna. I annat fall kan den endast tas ut livsvarigt. Inom PA 03 får en person som är anställd efter 2002, som är född efter 1972 och som har ett pensionsunderlag som understiger 7,5 ibb endast avgiftsbestämd pension. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för beräkningsförutsättningar) visar att pensionen vid 7,5 ibb blir cirka 4 700 kronor per månad, och den delen av pensionen som består av kompletterande ålderspension kan tas ut tidsbegränsat. En person med inkomst på 10 ibb får cirka 6 200 kronor per månad i avgiftsbestämd pension och cirka 7 300 kronor per månad i förmånsbestämd pension. Eftersom det inte går att ta ut den förmånsbestämda pensionen eller den individuella ålderspensionen tidsbegränsat vid 65 år, är det en mindre del av pensionen (26 procent) som kan tas ut tidsbegränsat för en person som under arbetslivet har haft en lön motsvarande 10 ibb. 2.1.4 ITP ITP är det avtal som gäller för tjänstemän inom privat sektor. ITPavtalet omförhandlades 2007. Det gamla ITP-avtalet kallas nu ITP 2, medan det nya kallas ITP 1. De som är födda efter 1978 täcks av ITP 1. 19 ITP 2 består dels av en förmånsbestämd pension, dels av ITPK, som är en avgiftsbestämd pension. ITP 2 ger en pension om 10 19 Även äldre anställda kan täckas av ITP 1 genom överenskommelser med arbetsgivaren eller beroende på att de är anställda i företag som tecknat kollektivavtal efter 26 april 2006 eller blivit medlemmar i Svenskt Näringsliv efter 1 januari 2007. 32