Minnesanteckningar från det andra mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan

Datum: 2014-10-10 Mattias Svanold och Stina Levin, Bredbandsforums kansli Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det andra mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Deltagare Carola Gunnarsson (ordförande) Organisation Sala kommun, SKL och styrgrp Gustav Fagerlind Jimmy Andreasson Per Fröling Göran Hagman Björn Kjerrulf Katarina Svärdh Anders Andersson Magnus Hansson Niklas Tideklev Håkan Swedenborg TeliaSonera IP-Only Västerås stad och SSNf Telenor Kristinehamns kommun SKL Strömsunds kommun Landstinget i Östergötland Konkurrensverket Post- och telestyrelsen Annika Järvebro Stina Levin Mattias Svanold A-focus Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforum, PTS, Box 5398, 102 49 Stockholm. Telefon: 08-678 55 00 Webbplats: www.bredbandivarldsklass.se E-post: bredbandsforum@pts.se

1. Ordföranden inleder och redogör för agenda Ordföranden inleder det andra arbetsgruppsmötet den 10 oktober 2014 och redogör kort för dagens agenda samt låter deltagarna presentera sig. Denna gång deltar Niklas Tideklev från Konkurrensverket. Gustav Fagerlind ersätter Linda Hernström permanent i arbetsgruppen. Annika Järvebro, konsult från A- focus deltar också i mötet. 2. Förslag till inriktningar för arbetsgruppen utifrån tidigare diskussion Projektledaren redogör för förslag till inriktningar utifrån diskussionen på uppstartsmötet och övriga inspel till gruppens arbete. Huvuduppgiften för gruppen är nu att hitta en röd tråd i arbetet. Målet är att belysa möjligheter med samordnad efterfrågan. Upphandling är ett sådant spår, men det finns flera. Alla deltagare har olika ingångsvärden men det råder en enighet om att gruppens arbete kan gagna samtliga representerade organisationer (och övriga). Målet med dagen är att vi beslutar om en grov avgränsning för arbetet och sorterar ut vad som arbetsgruppen vill studera närmare. På mötet i december behöver vi fatta definitiva beslut om vad vi vill åstadkomma det innebär att vi behöver avgränsa arbetet till ett fåtal inriktningar - för att hinna få fram leverabler i tid till slutredovisning. Föreslagna inriktningar för arbetsgruppen: Konsult under hösten t o m januari: 1a. Förstudie över möjligheter och utmaningar med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur - täcker flera direktivsaspekter (utvecklas genom särskild punkt på agendan) idé som lyfts fram tidigare i arbetsgruppen är att samordna efterfrågan från kommuner och landsting (ex. mobila tjänster) nu understryker arbetsgruppen också möjligheterna med att samordna både vertikalt (tjänster) och horisontellt (geografiskt) 1b. Kortfattad beskrivning av goda exempel på innovationsrelaterad upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur (baserat på vad som framkommer av förstudien) Bredbandsforum 2/15

KKV med bistånd från kansli och arbetsgrupp under hösten: Upphandlingsverktyg eller metoder för offentliga verksamheter möjliggöra god, hållbar affär: KKV har fått ett tydligare uppdrag att stödja I upphandlingsprocessen. När man väl har beslutat sig för att en upphandling ska göras kan KKV bistå med modell för upphandling genom vilken viktiga avtalsparametrar för bredbandsinfrastrukturaffärer tydliggörs. Det behöver inte vara så vårt som det ibland uppfattas att upphandla för att genomföra en god affär. Tanken är att KKVs Upphandlingsstöd arbetar med en sådan modell inom ramen för Samordnad efterfrågan då modellen bedöms ha stor påverkan i detta sammanhang. Det handlar om att få till stånd en god affär, både för offentlig verksamhet och berörda medborgare och företaget i fråga. Behovet av en gångbar modell kan komma att öka mot bakgrund av att utbyggnad för geografisk täckning i allt större utsträckning kräver samarbeten av olika slag för att bli ekonomiskt genomförbara (kansliets anmärkning). Kansliet med hjälp av arbetsgrupp under hösten: Illustration av vinster med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur: Arbetsgruppen enades på första arbetsgruppsmötet om en viktig roll att Illustrera vinster med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur kansliet har tagit fram förslag på ett första underlag för en temaserie på webben kombinerat med riktade utskick som gicks igenom på mötet. Underlaget handlade denna gång om företag. Arbetsgruppen ansåg att det är ett bra sätt att arbeta, för att det är något som alla redan vet, att bredband är positivit för företagsklimatet. Men att få det svart på vitt gör det lättare att diskutera på alla olika nivåer I t ex en kommun. Förslag på ytterligare tema om hemtjänst och vad kommuner kan tjäna/spara på digitaliseringen finns. Därtill uppmanades arbetsgruppsdeltagarna att bidra med fortsatta underlag för temaserien. SKL återkommer med adresser för riktade utskick om företag. Analys av behov och möjligheter till utveckling av Bredbandskartan med avseende på bristområden gällande bredbandsinfrastruktur samt djupdykning i Skånes BBFs arbete med geografisk efterfrågan dokumentation och eventuella förslag: Arbetsgruppen ansåg att ett problem med alla bredbandskartor är datainsamlingen. Kvaliten är inte alltid Bredbandsforum 3/15

bra, och data som tas in för ett användningsområde kan inte alltid användas för att analysera något annat. En kommun kan bara förlita sig på data som PTS central samlat in till viss del. Det riktiga beslutsunderlaget bör kommunen själva samla in. Frågorna från PTS för datainsamlingen besvaras ofta i sista stund, och de flesta operatörer svarar på olika sätt. SSNf kunde ta en större roll för att samla in de här uppgifterna vad gäller deras medlemmar på ett homogent sätt. I övrigt anförde arbetsgruppen att ett problem idag är det sätt på vilket man bygger. I en kommun kan en aktör ha byggt upp vissa områden, ett gäng attraktiva områden. I praktiken så har man då blockat hela kommunen. Om vi hade bra data, skulle vi kunna se var hålen finns och kunna bygga däremellan. Från ett kundperspektiv så är det problematiskt att vi begär garantier om redundans och diversitet och inte kan få svar. Operatörerna vet inte var fibern finns, det finns inte en samlad bild. Det skulle behövas en regional nätplanering, med en övergripande plan för hur man ska kunna bygga ihop de attraktiva områdena. En design för ett regionalt nät. IT-infrastruktur bör definieras som ett försörjningssystem. Arbetsgruppen beslöt att till nästa möte bjuda in Per Torphammar som representant för Skånes Bredbandsforums arbete med regionalbredbandskarta och relaterad nätplanering. Internationell utblick i efterfrågeaggregering (inkl. litteratur) rapportformat: Emma Närvä från PTS internationella enhet genomför en studie av andra länders arbete med aggregerad efterfrågan. Emma kommer att redovisa denna studie den 21 november (extrainsatt möte). Arbete under våren Resultat av förstudie vidareutveckling av förslagen I denna Skissa på modell för aggregerad efterfrågan (baserat på ovanstående) Slutrapport (inkl. presentation) Kommentarer från arbetsgruppen: Vi bygger ut med kommersiella pengar, men räknar på vinsterna I samhällsnytta. Intäkterna från bra bredband finansierar inte bara utbyggnaden utan kommer också ge mervärde till alla offentliga verksamheter I samhället. Bredbandsforum 4/15

Ska vi nå utbyggnadsmålen kommer inte kommersiella medel räcka till. När vård, skola- och omsorg inser att det är med it-infrastrukturen vi löser välfärden så kommer offentliga medel tillsättas. Det kommer bli en mix av kommersiella och offentliga pengar. Detta behöver vi synliggöra i slutrapporten. Det är ett problem att ansökningprocessen för bredbandsstöd via Landsbygdsprogrammet är komplicerad och tar lång tid. Nischar man in sig på attraktiva områden så finns det inget mer att bygga 2016-2017, kommersiella aktörer kommer börja svänga om så att man inte stannar upp när bara landsbygdsområden och oattraktiva områden finns kvar. Effekten av att man kommer fram till en aggreggerad efterfrågan är att man kommer fram till en aggreggerad investeringsförmåga. Någon typ av PPP, det är det vi behöver komma fram till. Samarbetsformer i Norrbotten nämns som exempel i sammanhanget. I många kommuner skulle man kunna nå 90%- målet genom att bygga ut där det är enkelt. Offentligt- privat samarbete kommer vara nyckeln för de återstående procenten. Det är inte bara samarbeten om bredbandsinfrastruktur som är aktuellt utan också samarbeten mellan olika slags infrastrukturer ex. att man anlägger fiber när möjlighet ges till samförläggning. Viktigt att mottagarna/kunderna förstår att inte alla kan få anslutning samtidigt. Att höja kvaliteten i näten, bade nya och redan utbyggda, är också en utmaning, har man inte kvalitet I näten kan det inte fungera som försörjningsstöd för samhällskritiska verksamheter. Är det e-hälsotjänster som är det viktiga för arbetsgruppen undrar Annika (konsulten)?. Arbetsgruppen resonerar sig snabbt fram till att det är digitala tjänster överhuvudtaget som har stor potential och inte enbart e-hälsa. 3. Per Fröling berättar om Västeråspiloten som exempel på efterfrågeaggregering från användarsidan För att skapa ett hållbart samhälle är teknologin nyckeln. Bredbandsforum 5/15

Behovet av tillgänglighet är fokus, det är tillgängligheten vi behöver uppnå för att få till hög kvalitet på tjänsterna I vård- skola- omsorg. Det räcker inte med bara en fiberanslutning med hög SLA. För drygt hundra år sedan, 1911, hade Sverige knappt 5,6 miljoner invånare. Omkring 25 procent levde i städer, varav Stockholm då som nu var den största. Den återstående medellivslängden vid födseln var 54,5 år för män och 57 år för kvinnor, och endast 8,4 procent av befolkningen var 65 år och äldre. Det året invandrade cirka 7 700 personer, samtidigt som knappt 20 000 personer utvandrade. USA dominerade både som ut- och invandringsland. Sverige hade ännu inget pensionssystem; först 1913 infördes den första folkpensionen. Pensionsåldern var då 67 år, en ålder som de flesta aldrig fick uppleva. Enligt vissa prognoser kan till och med runt hälften av dem som idag föds i utvecklade länder som Sverige beräknas leva ända tills de blir 100 år. SCB är försiktigare i sina prognoser, men spår att runt hälften av de pojkar och flickor som föds idag kan uppnå 91 respektive 93 års ålder. Den första utmaningen är alltså demografin, 65+ utgör nu 18% av befolkningen, och den andelen växer hela tiden. Den andra utmaningen är att antalet förvärvsarbetande blir procentuellt färre och färre, både på grund av demografin, men också att ungdomar idag studerar längre innan de kommer ut i arbete. 95000 personer arbetar i äldreomsorgen idag, 2030 kommer det behövas 150 000. I Västerås har antalet utförda hemtjänsttimmar ökat med 40% mellan 2010-2012. Intresset för vårdutbildningar och vårdyrken minskar. Intresset för it- och mediateknik ökar däremot. Vårdyrken är också it detta är något som arbetsgruppen kan bidra till att påvisa. Framtidsutsikterna: 2011 minskade befolkningsmängden i 141 av Sveriges 290 kommuner. Bredbandsforum 6/15

Intressant är att minskningen sker i de små tätorterna, många flyttar till landsbygden. Det försvårar situationen ytterligare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att kostnaderna för äldreomsorgen kommer att öka med cirka 50 procent fram till 2035. Den sammantagna kostnadsökningen uppgår till cirka 200 miljarder 2035 vilket motsvarar 13 kr höjning av kommunalskatten. (Särskilt boende kan kosta 550000 kronor per år och vårdtagare och hemtjänst motsvarande 200000 kronor. Vi kan inte heller förlita oss på arbetskraftsinvandring från Europa, hela kontinenten står inför samma problem. Västerås reaktion: Ett unikt politiskt beslut som ger våra kunder nya digitala stöd för bättre service, integritet och självbestämmande e-hemtjänst ger betydande besparingar för ekonomi och miljö Verksamhetsutveckling påbörjades 2007, förändringsprocesser kan vara oerhört långa. Användarperspektivet är viktigt, man kan inte göra samma enkla räkneoperation som innan, det här är vad vi kan erbjuda med de resurser vi har, nu måste vi fokusera på vad brukaren faktiskt behöver, börja i den änden. EU storsatsar I fonden Horizon 2020 finns det mängder med pengar att hämta just med fokus på att sätta människorna i centrum, organisera vården och omsorgen kring dem. Det kan också vara något för gruppen att poängtera. Ansökningar här måste vara kopplade till innovation. Socialfonden är dock ett bättre alternativ om man vill ansöka utifrån motivet om inkludering. Det finns pengar att få, om man lär sig navigera i ansökningsförfarandet. Det finns nationella kontaktpersoner som har kunskap om detta. En tanke är att ta in folk från Vinnova, tillväxtverket etc och försöka få till en bra beskrivning av hur man kan kombinera den här typen av program med bredbandsutbyggnad eller utveckling av digitala tjänster. Bredbandsforum 7/15

Många kommuner ser hinder 288 av 290 kommuner har svarat på HI:s enkät 2012 om införande av Välfärdsteknologi. Sex av tio kommuner anger att ekonomin begränsar Dyra inköp av system och produkter Bristande kompetens, personal och chefer Förändringsmotstånd, tekniken tar jobben Infrastrukturproblem Så länge vi inte har 10 av 10 fastigheter inkopplade så måste vi leva i två processvärldar, och kan inte få fullständig effekt av digitaliseringen. Otydlig politisk vilja Bristande användarvänlighet och teknikrädsla bland äldre och anhöriga Flytta den etablerade kurvan Ju längre fram man kan flytta kurvan, fördröja insatser, desto mer pengar kan man spara. Kan man klara sig hemma ett par år till med hjälp av digitala tjänster, så innebär det enorma besparingar. Kan man dessutom effektivisera hjälpverksamheten så sänks också kostnaden för insatsen. Hemtjänsttimmarna ökar också, och resurserna för särskilt boende existerar inte på vissa håll i landet. Kommunen har tre viktiga strategiska perspektiv att ta hänsyn till: 1. ANVÄNDARE - av välfärdsteknologi 2. SAMVERKAN - med innovatörer och partners inom Välfärdsteknik 3. MÖJLIGGÖRARE - för att kunden själv ska veta om och kunna använda välfärdsteknologi (på egen bekostnad) Bredbandsforum 8/15

Västerås första e-hemtjänster 1. Seniortelefoni, bildtelefoni via TV 2. Text- och bildmeddelanden via TV (push-notiser) 3. Nattillsyn med kamera a. En av de känsligaste tjänsterna, men här finns det enorma vinster att göra. Exemplet Västerås: 75 personer behov av natttillsyn, totalt 100 besök per natt i bil, 200km bil per natt, 200 besök till fots. 4. Mobil bildtelefoni 300 e-hemtjänstkunder innebär en årlig besparing på upp till 20 miljoner kronor, man måste ta de initiala kostnaderna i utbildning, inköp av teknik, för att sedan kunna hämta hem vinsterna. Viktigt att förstå att detta inte är en ersättning för personlig kontakt, händer måste finnas där händer behövs. Allting sker på brukarens initiativ. Brukaren måste också bestämma vad som är etiskt riktigt, inte verksamheten. Viktigt att e-hemtjänst också inkorporeras i den vanliga biståndsprocessen. E-hemtjänst är ett fritt val, med samma ansvar och krav på utförande som traditionell hemtjänst. Erfarenheten visar att det främst är anhöriga som är tveksamma till den här typen av verksamhetsutveckling, inte brukarna själva. Viktigt är att få bort it-stämplen i verksamheterna. Det handlar mer om verksamhetsutveckling än it, det råkar bara vara elektronik som är nästa steg i verksamhetsutvecklingen av hemtjänsten. Innovation Det offentliga kan också stötta näringslivet och innovatörer i att förverkliga de idéer som finns. Man behöver samarbeta med marknaden för att ta en produkt från ide till innovation. Pågående projekt SILVER - Innovationsupphandling MISTEL Testbädd för innovationer NPÖ Nationell patientöversikt Mobil dokumentation Välfärdsteknologi på äldreboenden Bredbandsforum 9/15

Digitalisering av Trygghetslarm, inkl mobilitet Nyckelfri hemtjänst Personer med psykisk funktionsnedsättning Välfärdsbredband 2.0 Västerås framgångsrecept Sex av tio kommuner anger att ekonomin begränsar Välfärdteknologi spar cirka fem gånger insatsen, därför satsar vi. Dyra inköp av system och produkter Vi köper inte produkter, vi köper tjänster och betalar när nyttan uppstår. Bristande kompetens, personal och chefer Vi anställer kompetens och anstränger oss för att driva många olika verksamhetsutvecklingsprojekt som bygger ytterligare kompetens. Förändringsmotstånd, tekniken tar jobben Våra egna och våra utförares varma händer räcker inte till i dag. Vi ger incitament till att använda välfärdsteknologi. Infrastrukturproblem Trots Sveriges mest utvecklade stadsnät har vi det också. Därför utvecklar vi välfärdsbredband. Otydlig politisk vilja Tydlig och kontinuerlig dialog samt förankring med politiken har lett till starkt Bristande användarvänlighet och teknikrädsla bland äldre och anhöriga stöd och budget för utveckling. Vi har från början använt kundmedverkan för att både påverka teknik men även våra verksamhetsprocesser. Äldre är intresserade, bara dom får chansen! Kommentar: Finansieringen komplicerar. Vem ska betala för själva bredbandsanslutningen? En äldre man eller kvinna som behöver hemtjänst kan kanske inte få fram 26 000,- för att ansluta villan. Hur får man ett bättre helhetstänk i budgetfrågorna? Månadskostnaden kan man räkna hem på att hemtjänsten sparar, men den initiala kostnaden är svårare att räkna hem. Bredbandsforum 10/15

Det finns exempel på samarbeten som testverksamhet mellan kommuner och landsting. Samarbetet med landstinget är viktigt, landstingen är ofta mycket bättre på teknologi, och har ingenjörer som jobbar med digitala verktyg. Utmaningen är ofta infrastrukturdelen i värdekedjan för digitala tjänster, man ser inte infrastrukturen på samma sätt som tjänsterna. 4. Björn Kjerrulf berättar om bredbandssamordning som exempel på geografisk efterfrågeaggregering Björn berättade hur han arbetar som bredbandssamordnare i Kristinehamn (där han är anställd), Storfors och Filipstad. Teknikskiftet pågår, boendestrukturen är gles, många lediga hus, i tätorterna finns fungerande ADSL. TeliaSonera har nät i alla kommuner, IP-Only har stomnät längs E18. I Kristinehamn fanns stadsnät i tätorten. Detta stadsnäts kanalisation såldes ut till intresserad aktör. Kommunen är köpare av kapacitetstjänster till verksamheterna. Det finns också en inflyttning till kommunerna, bl.a. från andra länder. Sådan inflyttning kan bidra till ökad efterfrågan. Omvänt är bredbandsinfrastruktur en förutsättning för inflyttning och etablering av verksamhet. Björn försöker arbeta upp en efterfrågan för att göra det mer attraktivt för bredbandsaktörer. I detta ingår inte bara villahushåll utan också företag och kommunens verksamhet. Alla bidrag till att öka efterfrågan beaktas. Björn försöker också påvisa bristområdena och hur dessa förhåller sig till områden som är försörjda med bredbandsinfrastruktur. Tanken är att ansluta alla vilket är målet i Värmlands regionala bredbandsstrategi. Björn har bokat möten på bygdegårdar och gått via nyckelorganisationer som PRO för att få upp intresset hos användarna. Sakta men säkert har intresset ökat. Nu finns hopp om att få ut bredbandsinfrastruktur på flera områden som till att börja med såg helt omöjliga ut. Björn har också använt kommunernas hemsidor och länkat till olika informationskällor bl.a. om 5G. Också lokala annonsställen som ICA har använts. Björn ser hybridlösningar (kommersiellt, bredbandsstöd, PPP) som det mest troliga för att bredbandsmålen ska kunna nås. Björn har också varit verksam i Digidel och lyfte behovet av att få med de som nu fortfarande står utanför. Hur når vi dessa? En möjlighet kan kanske vara att gå via nyckelorganisationer som PRO (kansliets anmärkning). Bredbandsforum 11/15

5. Genomgång av förslag till upplägg för förstudie Beskriva möjligheter och utmaningar i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur (inklusive förslag till fortsatt arbete inom ramen för arbetsgruppen). Kortfattad beskrivning av goda exempel på innovationsupphandling/ innovationsvänlig upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur - baserat på den information som framkommer i förstudien (genom intervjuer). - Det finns två delar i beskrivningen av processen, det ena är hur kommunen ska planera infrastrukturen och ta fram en gemensam utbyggnadsplan. Det andra är att studera välfärdstjänster och se hur man kan få in dessa i kommunens verksamheter. Plan för genomförande: Utifrån den förtydligade målbilden ovan, genomföra intervjuer med arbetsgruppen som sammanfattas till möte den 15 december. Diskussion om den inledande analysen och även goda exemplen kompletteras sedan med ytterligare informationsinhämtning. En andra analys inklusive de goda exemplen resulterar sedan i en rapport med förslag på fortsatt fördjupning som levereras senast sista januari. Vi vet inte i förväg vilka problem och vilka lösningar som vi behöver behandla, arbetet måste därför ske med en iterativ process som succesivt förfinar förslagen. Här behövs hjälp från arbetsgruppen med att hitta den röda tråden i kopplingen mellan tjänster och infrastruktur. Uppdragets utmaningar Att betrakta problemen och möjliga lösningar från ett utifrån-och-inperspektiv, man är ofta fast i sin egen världsbild och problembeskrivning Att hålla ihop sambandet digitala tjänster och infrastruktur men samtidigt inte bli för abstrakt, området för digitala tjänster är gigantiskt stort och det är lätt att fastna där och tappa infrastrukturen Att hålla isär funktionalitet i tjänsten respektive infrastrukturen, kan lätt bli att man diskuterar för specifika aspekter av en viss teknologi. Bredbandsforum 12/15

Det finns också fler områden än e-hälsa att behandla, fastnar man för mycket där så missar man kanske att beskriva andra viktiga områden som den digitala skolan etc. Att hitta möjligheter som ligger inom det juridiskt korrekta (t ex KL, KKL, LOU, PBL, Statsstödsregler). Dessa frågor kan snabbt bli mycket komplicerade. Och även fast vi tror att en väg är rätt, så kan det visa sig vara juridiskt ogörligt. Därför inte peka ut alltför specifika lösningar innan vi är säkra på vad som i praktiken fungerar. Att hitta goda exempel Värdering av belöning vs uppoffring BELÖNING +Fördelar för berörda +aktörer +Graden av nytta +Enklare +Större affär +Bättre bredbandstäckning +Valmöjlighet och konkurrens UPPOFFRING -Problem olika aktörer får i olika situationer -Risker som olika aktörer måste ta -Priset -Besvär -Osäkerheter -Svårigheter För att göra detta uppdrag hanterbart behöver förstudien arbeta efter ett antal inriktningar. Konsumtionen av framtida tjänster och bredband tilltar snabbt och vi vet att utvecklingen av välfärdstjänster kommer. I förstudien bör vi utgå från ett generellt antagande om denna utveckling, men vi bör inte analysera vad denna utveckling kommer att bestå av. I leveransen av samhällskritiska tjänster blir säkerhetsaspekterna påtagliga. I den ena änden av värdekedjan diskuteras robusthet och nätsäkerhet, i den andra diskuteras prioritering i leveransen av och kvaliteten i slutkundstjänsterna. I förstudien bör vi utgå från att det är bredbandsutbyggnaden och infrastrukturen som är det centrala, vi bör inte analysera vilka detaljerade kvalitetskrav (t ex tillgänglighetsnivå) som ska ställas på nätsäkerhet eller slutkundstjänster. Vi bör sträva efter att hitta lösningar som är både lagliga och lämpliga med hänsyn till valfrihet/konkurrens, geografisk spridning, tillgång/täckning samt god affär och hållbarhet. Bredbandsforum 13/15

Välja de områden som är möjliga att utreda, med hänsyn till tid och komplexitet. Tidsperioden, siktet inställt på 2020, vi behöver främst titta på områden och aspekter som kan ge effekt inom den angivna tidsramen i bredbandsstrategin. Kommentarer: Man kan skilja mellan vård- och omsorg och skolan på grund av olika anledningar. It i skolan är omgärdat av andra svårigheter än vård- och omsorg, och det finns inte heller samma besparingspotential. Man är också oftast på en fast plats, och de flesta av dessa fasta platser har bredband redan idag. Det finns också en annan verksamhet, LSS-verksamhet, personlig assistans. Oerhört kostsam verksamhet som också kan diskuteras. Det offentligas efterfrågan till sin egen efterfrågan, och den privates efterfrågan på infrastruktur som kompletteras av det offentligas efterfrågan är ett lite annorlunda område. Vilken skillnad kan vi göra om vi har en ny avgränsning, kommer vi komma fram till något nytt om vi gör den här avgränsningen. Nu säger vi att robusthet, och tillgänglighet är viktigt och välfärdstjänster i bra, som en sammanfattning av vad tidigare arbetsgrupper arbetat med och att man tar gamla frågor en bit framåt. Men kan vi göra något helt nytt, sätta en ny modell på marknaden? En stor nytta kunde vara att presentera en modell som går att reproducera, och anpassa efter lokala förutsättningar. Inte bara visa ett visst exempel som man kan följa. En stor nytta gruppen kan göra är att hjälpa kommuner tänka på ett nytt sätt, man är ofta fast i gamla sätt att tänka, och det är svårt att särskilja it-frågor från verksamhetsfrågor. Det vi skulle behöva göra är att facilitera det nya tänket för att sedan bistå med en modell för hur man faktiskt kan göra. Samordnad efterfrågan skulle också kunna innebära att man gör kartbilden över alla aktörer och verksamheter som har påverkan på infrastrukturen på olika sätt (ett slags intressentmodell, kansliets anmärkning). Vissa verksamheter är ännu inte medvetna om behovet av infrastrukturen och att de kan påverka. Här får man kanske arbeta med utgångspunkt i att paraplyorganisationer representerar olika användargrupper (kansliets anmärkning). Och ur ett samhällsskydds- och beredskapsperspektiv finns det mycket att göra för att förbättra tänket. Men att veta vilka det faktiskt är som är intressenter är basnivån. Bredbandsforum 14/15

Besöksnäringen behöver man beakta också, kommuner behöver se till att infrastrukturen är på plats för sina invånare, men också sina besökare. Kraven på bredbandsinfrastruktur från permanenta invånare och tillfälliga besökare blir allt mer lika. Viktigt att affärsmodellerna hänger med så som tillfälliga abonnemang. Idag pratar vi om stuprör, skola vård omsorg. Det som kommer hända som går helt utanför våra referensramar är vad internet-of-things faktiskt kommer innebära. Allting kommer att kommunicera. Och elev/brukare/medborgare kommer kanske inte vara tre olika personer. Kraven på anslutningar till varje fastighet är något vi inte ens kan föreställa oss. Politisk förankring och engagemang viktigt för att lyckas med bredbandstäckning och full potential i digitala tjänster. De som idag saknar anslutning enligt Digidel är också en viktig potential sett från andra hållet. Rapportens format diskuteras. PP-format kommer att ge mer tid till analys än wordformat. Arbetsformen diskuteras också. Arbetsgruppen anser att det är ok att kommentera utkast via mejl för att arbetet ska gå framåt dvs. inte behöva vänta och passa in diskussionen till nästa möte. 6. Summering av mötesdiskussioner Ordföranden summerade diskussionen och framförde bl.a. att det var en tilltalande idé att försöka skissa på en helt ny modell. Välfärdstjänster är centralt i detta nytänk men det viktigaste är att få till en bra modell oberoende av tjänsten ungefär aggregera efterfrågan på möjlighet att tillgodose tjänster. Tjänstetänket behöver öppnas upp. Många offentliga verksamheter är begränsade idag dvs. ser inte att digitala tjänster är en del av verksamhetsutvecklingen. Arbetsgruppen instämmer i att en kombination av både modell och tjänsteopinion är bra. Konkreta verktyg och metoder saknas. Det finns intressenter som inte ännu vet att de är intressenter. Bredbandsforum 15/15