Minnesanteckningar från möte om internationell utblick

Transkript

1 Datum: Mattias Svanold och Stina Levin, Bredbandsforums kansli Minnesanteckningar från möte om internationell utblick Deltagare Organisation Emma Närvä Jennifer Sevallius Göran Hagman Magnus Hansson Björn Bergström Håkan Swedenborg Annika Järvebro Stina Levin Mattias Svanold Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Telenor Landstinget i Östergötland Konkurrensverket Post- och telestyrelsen A-focus Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post: bredbandsforum@pts.se

2 Se nedan anteckningar från presentationen av Emma och Stina med kommentarer från arbetsgruppsdeltagarna och övriga i kursiv text. Inledning och kort presentation av syftet med mötet Aggregerad efterfrågan vad är det? Öka incitamenten för att bygga ut/bygga på Betydelsen ökar - Öka kundunderlaget - Bredbandsutbyggnaden är i fas 2, tätorterna är i stor utsträckning täckta. Men i glesare områden kvarstår stora utmaningar. Inte bara geografisk dimension - Efterfrågeaggregering av tjänster kan göra att den geografiska dimensionen får mindre betydelse. - Nätverkseffekter en nyckel Påverka från 2 håll bredbandsinfrastruktur möjliggörare - Stärka kopplingen mellan infrastruktur och tjänster Tre kategorier av aggregerad efterfrågan Geografisk aggregering användare och områden - Vanligaste typen av efterfrågeagregering - Ofta små avgränsade områden där kommersiella aktörer misslyckats - Kan också handla om en viss sektor i ett visst område Bredbandsforum 2/10

3 - Fibrering av flerbostadshus, t ex en fastighetsägare som vill fibrera upp sitt bestånd Vertikal aggregering tjänster - Användare går samman, t ex offentliga användare - Kan också vara koppling mellan offentliga användare och näringsliv - Ännu inte enskilda slutanvändare rakt av (jmfr byanät) - Vad anser gruppen om upphandling av infrastruktur och tjänster samtidigt? Vill vi styra in aktörer till upphandlingar där man låser affären. Kan den typen av upphandlingar leda till att aktörer lämnar gemensamma anbud? - Möjligt dela upp upphandlingar t.ex. i infrastruktur och tjänster men viktigt peka på risker från olika håll och perspektiv. Risk för undanträngning och sämre konkurrens om man inte är noggrann i upphandlingsunderlaget. - Kommer det finnas en parallell fysisk infrastruktur eller inte? Finns det är problemet mindre, men om det bara finns en nätägare behöver man säkerställa att det rekommenderade upphandlingsförfarandet leder till konkurrens på så många nivåer som möjligt. - Man kan neutralisera den fördel som en befintlig nätägare har men det är en kostnad förknippad med den typen av konkurrensfrämjande utvärderingsvillkor i en upphandling Nätverkseffektsaggregering indirekta effekter och kritisk massa - Kan det finnas andra än slutanvändarna som har betalningsvilja? Mobila vårdtjänster etc, andra finansiärer som har intresse av affären. - Betalningsviljan hos exempelvis statliga myndigheter fångas inte upp i de traditionella affärsmodellerna. - En möjlighet i ehälsopiloten i Västerås är att Västerås stad betalar en summa till stadsnätet för att köra e-hälsotjänster i nätet som kunden är uppkopplad till. Bredbandsforum 3/10

4 - Kommuner köper ofta idag ett särskilt mobilt abonnemang till trygghetslarm. Uppkopplingen är strikt kopplad till tjänsten. Den måste vara separerad från annan kommunikation för att få så hög tillförlitlighet som möjligt. Skulle fler tjänster på sikt kräva egna anslutningar borde man se över hur dessa kan samordnas, också för att aggregera betalningsviljan för en höghastighetsanslutning exempelvis. - Trygghetslarmslösningen bygger på att vi har kommersiella nät som redan betalar för sig. Infrastrukturen är redan på plats. Vi gör en särkostnadskalkyl, det är en annorlunda kalkyl jämfört med när man bygger ett nät från början. Exempel från andra länder Nya Zeeland Kraftfullt verktyg stimulerar kapitalinvesteringar - Effektivaste sättet i Nya Zeeland verkar vara att jobba mer på regional och lokal nivå Gemensamt ramverk med övergripande & kommersiella/tekniska principer, t.ex.: - Transparens, konkurrensfrämjande, öppna nät, prisgaranti, flexibilitet och interaktion Olika typer av kartläggningar och tillgängliggörande av information mycket viktigt. Prisgaranti kan innebära att man i samband med en offentlig upphandling också upphandlar en garanti att leverantören t ex ska leverera till slutkunderna för ett visst pris. Modellen skulle kunna vara möjlig i Sverige och tillämpas också för vissa typer av upphandling. Kopplingen mellan att leverera en tjänst och ha krav på att bygga infrastruktur någon annanstans blir komplicerad. Det blir affär på olika nivåer och på olika platser och vilka konsekvenser kan det ha i form av Bredbandsforum 4/10

5 inlåsningseffekter t ex. Det skulle kunna vara en konkurrensfrämjande åtgärd eller en konkurrenshämmande åtgärd beroende på hur man utformar upphandlingen. Kan/bör upphandling av nätanslutning skiljas från upphandling av tjänst(er) över nätet? Hittar man inte en leverantör som kan leverera enligt krav så löser man det genom att binda upp sig på en kortare tid (Nya Zeeland). Man faller lätt in i att i samtal och tanke paketera den fysiska infrastrukturen med tjänstenivån. Vi behöver vara noggranna med vad vi eftersträvar att uppnå. Ett sätt att se det på är att som i Nya Zealand eftersträva lösningar som är resultatet av kommersiella initiativ och drivkrafter eller efterliknar de resultat som skulle uppnåtts på en konkurrensutsatt marknad. - Strukturell separation och mål om att 75% ska ha en FTTPaccess år 2019 Australien Staten aktiv under lång tid Aggregeringsmäklare på flera nivåer effektivt att samarbeta med ledande personer inom lokalsamhällen/sektorer Strategiskt arbete, rådgivning, investeringsmöjligheter, samordning inom sektorer/regioner Kombination av teknisk kunskap och förmåga att samarbeta med alla inblandade aktörer. Anställda/finansierade av staten. På den nationella nivån jobbade aggregeringsmäklare också med att få ihop olika sektorer och koppla ihop stuprör. Intressant om alla departement i Sverige hade en digital samordningsfunktion. Anledningen till att incitamenten att öka digitaliseringen saknas kan vara bristen på sådana funktioner som kan underlätta. Principer som programmet följde t.ex.: Bredbandsforum 5/10

6 Hållbarhet, teknikneutralitet, konkurrens Strukturell separation år % fiber, övriga mobilt/satellit, ska vara klart år 2021 USA Många olika program & initiativ, t.ex.: Berkshire Connect39 - konsortium av olika aktörer som resulterade i tjänster till samma prisnivåer på landsbygd som stad Massachussetts Community Network - kombinerade efterfrågan från myndigheter villkor om samma pris resulterade i halverade kostnader för staten och access för samhällen, byar och skolor inom staten. Connected Nation kombinerar aktiviteter för ökad användning med utbudsstimulering, stor effekt på anslutningsgraden, bl.a. genom: - Initiativ från akademin, bred kompetens från olika sektorer med i styrningen - Tydliga gemensamma mål, ska vara win-win för säljare och köpare - Knyta ihop nationell och lokal nivå Europeiska initiativ Kommersiella aktörer som Reggefiber (NL) aggregerar efterfrågan innan utrullning, lokalt angreppssätt - Kostnadstung strategi att vara ute och prata lokalt, andra förutsättningar på grund av befolkningstäthet. B4RN (UK), liknande byanät, bygger till små landsortssamhällen på sätt som helt kommersiella krafter inte kunnat. Finland, 99% ska ha 100Mbit/s inom 2 km år Satsningar på olika efterfrågestimulerande åtgärder, ehälsa, småhusföreningar, samförläggning. - Duktiga på att utnyttja EU-medel Bredbandsforum 6/10

7 - Intresserade av erfarenhetsutbyte med Sverige och Bredbandsforum - Möjlig upphandlingsform?: Staten bidrar med 2 miljoner, och resterande ska upphandlas. Detta får ingå i kalkylen för anbuden. - Hur göra med den naturliga konkurrensfördelen för den aktör som redan har infrastruktur i området? Beakta detta, kan gå att neutralisera i upphandlingen. - Spektrumauktioner med täckningskrav är ett exempel på den typen av villkor där operatörerna själva får värdera vad de är beredda att skjuta till ytterligare i affären Studie från Monash University (APEC) Regioner måste själva vara drivande Innovativ tjänsteutveckling inte vad som finns nu! Offentlig efterfrågeaggregering kan ge mer kostnadseffektiv access på landsbygden All typ av trafik Anchor tenants Aggregera innehåll Litteratur Utbudsstimulans viktigt men räcker inte Efterfrågeaggregering & stimulering av användning Medvetna kunder, prisvärda erbjudanden och möjligheter till mervärde Kapital, IT-kunnande och affärsutveckling i små företag Framgångsfaktorer - Privat-offentlig samverkan - Lokala accesspunkter i t ex utbildningssyfte - Koppla samman lokal och nationell nivå Bredbandsforum 7/10

8 Digitala ingångar Servicepunkt = lokal accesspunkt/ efterfrågeaggregeringspunkt i en svensk modell? 60 st - fler på gång Varierat serviceutbud - bredband är grundläggande Lokal aggregeringspunkt för samordnade digitala tjänster mellan kommun-landsting och statliga myndigheter? - Lokal servicepunkt i samhället som första steg i kedjan mot alla hushåll som servicepunkter? Ett gott exempel på efterfrågeaggregering genom att fler servicepunkter kräver fast och mobilt bredband längre ut på en gles landsbygd. Även ett gott exempel på hur man kan öka användningen av digitala tjänster (t.ex. tester, utbildning) genom en bred samverkan mellan kommuner, landsting, staten och privata aktörer. - Ett steg i efterfrågeaggregering genom att både slutanvändare och tjänstetillhandahållare (vårdgivare exempelvis) får möjlighet att testa tjänster på en lokalt central nivå, till lägre kostnad. Därefter lättare att se nyttan och räkna på kostnader för att bygga ut bredband, och därmed tjänstetillgång, ända till den framtida servicepunkten i hemmet. Förslag till fortsatt arbete Stärk kopplingen mellan bredbandsinfrastruktur och digitala tjänster med hjälp av efterfrågeaggregering - Börja på utbudssidan, aggregera användare på regional nivå kopplat till det regionala utvecklingsansvaret. Detaljerade kartor över bristområden. Utse digitala förebilder på nationell, regional och lokal nivå - På användningssidan arbeta med förebilder. Vad kan man göra från statligt håll för att få ihop sektorsområden och branschen? - På regional och lokal nivå ser vi eldsjälarna och pionjärerna, t ex att man i en kommun tar ett helhetsgrepp. Eller testar och utbildar via servicepunkterna. Eller att man samverkar i en upphandling av digitala tjänster (t.ex. kommun och landsting). Bredbandsforum 8/10

9 Få med alla ombord på den digitala expressen - En poäng att få med alla, för att få en nätverkseffekt behöver man nå en kritisk massa, men man kan även gå bortom eftersom varje enskild anslutning på sikt kommer betala för sig (t.ex. äldre och e-hälsa) Synliggör intressenterna av en bredbandsanslutning - Större betalningsvilja från samhället och företagen än vad som täcks in av traditionella affärsmodeller? - Vem tar ansvaret för kvalitén på nätet vid ett multiutnyttjande? Samverka privat-offentligt för ökad möjlighet till finansiering av bredbandsutbyggnaden samt för att stärka kompetensen i utbyggnaden/påbyggnaden Diskussion - Upphandling, samverkansavtal, för och nackdelar med olika lösningar. Men lösningarna kommer behövas för att bredda finansieringsbasen och bredda kompetensen i det allt mer utmanande arbetet att åstadkomma täckning. - Tar vi ett helhetsgrepp över alla nivåer och sektorer istället för att gå in för specifikt på något område kommer vi få en bättre förståelse, och försäkra oss om att vi inte gör misstag. - Vi får inte presentera någon upphandlingsmodell som leder till en monopolisering i t ex en kommun. - Säkerställa att vi använder samma begrepp och pratar samma språk. - Brett perspektiv på vad en detaljerad efterfrågekarta är, vad ska ingå? Kommunens verksamheter men även framtida behov, kommer idrottsanläggningar eller andra verksamheter, även icke offentliga behöva märkas ut? - Hur lösa konflikten mellan den som idag betalar (villaägaren) och de som också kommer vilja använda infrastrukturen (skolan, kommunen, företag). Hur ska de komma med i ekvationen? - Man vill fortsätta utveckla den digitala välfärden, samma välfärd som samhället tidigare har stått för. Den digitala välfärden i hemmet ska i ökande grad bekostas av individerna själva. Bredbandsforum 9/10

10 - Kommuner vill använda offentliga medel för att finansiera viss bredbandsutbyggnad som skulle ge snabba besparingar, men har inte pengar att göra det. Möjliga lösningar? - Hur har Finland gjort med de olika upphandlingar de har lagt ut lokalt/regionalt? Vilken är finansieringskällan? Staten? Helt eller delvis? Delfinansiering i en upphandling förbättrar kalkylen för intresserade aktörer men risk för undanträngning finns? - Input från mötet med Digitaliseringskommissionen tidigare i veckan var att man i Tyskland har en del erfarenhet av upphandlingssamverkan som kan vara av intresse för arbetsgruppen och värt att närmare utforska (kansliets anm.) - Viktigt lyfta fram neutral och öppen bredbandsinfrastruktur som framgångsrecept för att nå ut i kommuner (motverka inlåsningar på tjänstenivå) Bredbandsforum 10/10