Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti 2014.

Transkript

1 Datum: Stina Levin, Bredbandsforums kansli Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti tagare Organisation Deltagare Carola Gunnarsson (ordförande) Robert Liljeström ersatte Linda Hernström Jimmy Andreasson Per Fröling Göran Hagman Björn Kjerrulf Katarina Svärdh Anders Andersson Magnus Hansson Niklas Tideklev Håkan Swedenborg Björn Bergström Stina Levin Mattias Svanold Nicklas Liss Larsson Nils Hertzberg Organisation SKL TeliaSonera IP-Only SSNf Telenor Kristinehamns kommun SKL Strömsunds kommun Landstinget i Östergötland Konkurrensverket Post- och telestyrelsen Konkurrensverket Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Näringsdepartementet Bredbandsforums kansli (chef) Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post: bredbandsforum@pts.se

2 Kommande möten 10 oktober december februari 9-14 alt heldag 26 mars maj Ordförande inleder och redogör för agenda och bakgrunden till arbetsgruppen. Presentationsrunda och fotografering Internet, digitala tjänster och bredband är oumbärliga i dagens samhälle erfarenheter från skogsbranden i Sala Carola berättade om sina erfarenheter från skogsbranden i Sala och hur den pågående valkampanjen pausats och fokus lagts på att släcka branden och hur viktigt internet, digitala tjänster och bredband är i allt detta. Radio som kommunikation var ett komplement. Kartor, sociala medier, nyhetsrapportering blev alla källor i det lägespussel som krisledningen lade. Det var viktigt att få reda på vad som skedde direkt i fält och mobiloperatörerna ställde raskt upp mobila basstationer för att upprätthålla förbindelsen. Skogsbranden är den största i modern tid i Sverige och släckningspersonal har anlänt från andra länder för att vattenbomba det stora området. De största hjältarna är dock enligt Carola alla de som tar sig fram till fots med hackor och spadar och röjer undan brännbart material. Många människor och djur har fått evakueras innan regnet till slut kom och gav släckningsarbetet den skjuts det behövde. Carola avslutade med att understryka betydelsen av arbetsgruppen med dess fokus på digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur. Bredbandsforum 2/9

3 Nicklas Liss-Larsson redogör för näringsdepartementets förväntningar på gruppen Den svenska it- politiken har väldigt höga mål. I samband med att man antog den digitala agendan 2011 så skruvades ambitionerna upp ytterligare. Där slår man fast att det övergripande politiska målet är att Sverige ska vara världens bästa land på att använda digitaliseringen möjligheter. Det viktigaste är att det sätter tonen för hur vi ser på It och betydelsen av bredband. Det är många aktörer som kan påverka om huruvida vi kommer kunna uppnå målen. Strategin slår fast att det är marknadens aktörer i första hand som ska bygga ut infrastrukturen. Samtidigt säger man att alla aktörer har något viktigt att bidra med för att förbättra förutsättningar. Det är här Bredbandsforum kommer in, det är nyckeln till samverkan bland de aktörer som kan påverka. Vi lyfter ofta fram den här modellen som ett gott exempel. Frågan är också fortsatt aktuell, Bredbandsstrategin har inte blivit en hyllvärmare. Under våren har mycket spännande skett, bland annat har regeringen avsatt 3,25 miljarder i landsbygdsprogrammet för fortsatt utbyggnad. Vi förbereder också direktiv för hur vi kan utnyttja statens innehav av infrastruktur mer effektivt. På EU- nivå kommer diverse direktiv som kan förbättra förutsättningarna. På den trådlösa sidan har regeringen gått ut och öronmärkt 700-Mzh bandet för mobil kommunikation från och med Bredbandsutredningen har också överlämnat sitt slutbetänkande. Där diskuterar man bland annat samordnad efterfrågan. Att titta på både efterfrågesidan och behoven och samtidigt koppla de till behovet och tillgängliggörandet av infrastruktur är oerhört intressant. Förväntningen från vår sida är att arbetsgruppen ska komma fram till konkreta, handfasta resultat. En av fördelarna med hur Bredbandsforum arbetar är att man kan dyka ner konkret och applicera hela gruppens samlade kunskap på de här komplexa frågorna. Det blir spännande från näringsdepartementets sida att följa denna arbetsgrupp. Det är väldigt aktuella och samtidigt väldigt komplexa frågor. De behöver hanteras och en arbetsgrupp inom Bredbandsforum tror vi är rätt väg att gå. Bredbandsforum 3/9

4 Nils Hertzberg redogör för kansliets roll och stöd till arbetsgruppen Sverige behöver bygga en ny infrastruktur. Enkelt uttryckt ersätter vi idag flera olika infrastrukturer/ nät och ersätter dessa med en enda accessform. Detta kostar mycket pengar. Andra infrastrukturer har vi byggt under många år, men it- infrastrukturen är ny. En stor utmaning är att det inte är helt klart vem som ska göra vad, hur och när. För att klara upp detta behöver vi hitta former att diskutera dessa frågor. Det är kärnan i Bredbandsforum. Ambitionen är också att arbetsgruppen inte enbart ska vara ett diskussionsforum. Viktigt är inriktningen på att hitta konkreta lösningar på de problem och hinder vi ser. En annan viktig förutsättning är att deltagare i arbetsgruppen och i styrgruppen är rätt personer på rätt plats. Då kan vi få genomslag för förslagen. De totalt 45 förslag som arbetsgrupper inom Bredbandsforum har lagt har de fått stort gehör för. 19 av förslagen är genomförda och de flesta är på gång på ett eller annat sätt. Arbetet ger resultat. Genomgång av direktiv och möjliga spår att följa i arbetet. Målet för bredbandsforum är att verka för en framtidssäker bredbandsinfrastruktur. Upphandling är en viktig del av hur vi ska kunna nå dit. Det sägs också vara svårt, att t ex upphandla mobila tjänster och upphandla på ett innovationsvänligt sätt. Där kommer arbetsgruppen in. Med utgångpunkt i behov och framtida tjänster, t ex välfärdstjänster och deras krav på infrastrukturen, kan vi få in ett strategiskt tänk i utbyggnaden och upphandlingsprocessen. Vad förväntas arbetsgruppen åstadkomma? Synliggöra offentliga sektorns behov, krav och efterfrågan på nya, effektiva tjänster över bredbandsinfrastruktur för att tillhandahålla framtida tjänster exempelvis inom skola, vård och omsorg Främja en geografiskt samordnad efterfrågan på digitala tjänster från offentliga verksamheter, företag och hushåll för en hållbar regional utveckling Bredbandsforum 4/9

5 Bidra till ökad kunskap och insikt om upphandling som strategiskt verktyg kopplat till digitala tjänster via bredbandsinfrastruktur och I samband med detta bidra till att kunskaperna om innovationsvänlig upphandling ökas Avgränsning: Infrastrukturnivån, och små och medelstora verksamheter. Vi får också se till att vi inte dubbelarbetar och ger oss in på områden där arbete redan sker. Kommentar: Diskutera med digitaliseringskommissionen, som är inne på skolan just nu. Första steget är att bestämma inriktning på gruppens arbete: Det är inte helt tydligt vilka utmaningar som finns på området, detta behöver vi utröna. Det finns ett antal vägledningar för hur man kan samordna efterfrågan. Ett möjligt spår är att titta på vilka vägledningar som finns och hur dessa kan utvecklas. Vilka goda exempel finns där olika metoder och verktyg har använts? Vi kan titta på tidigare arbetsgruppers arbete till exempel Robusthetsgruppen. Där har man skrivit om användarnas - t.ex. beställarna i offentlig sektor - ansvar. o Det blir allt mer tydligt att de tjänster offentliga verksamheter erbjuder/förväntas komma att erbjuda inte tål långa avbrott och att det finns en stor potential i att arbeta mer med robusthet och driftssäkerhet. Begreppet samordnad efterfrågan är dock vidare än upphandling. Vi har ganska bra kolla på privatpersoners och företags användning och behov av olika digitala tjänster. Vi har dock inte lika bra koll på den offentliga sektorns behov, krav och framtida behov. Tanken är att göra efterfrågan större genom samordning och därmed göra det mer intressant att förlägga bredbandsinfrastruktur. Det finns intressanta exempel från andra länder exempelvis USA. och Kanada. Man kan också titta på intressanta metoder för samordning av efterfrågan i olika kommuner och försöka skala upp arbetet till regional nivå. Bredbandsforum 5/9

6 Möjliga inriktningar: 1. Vilka krav ställs på bredbandsnät som ska hantera framtida tjänster inom näringsliv och samhälle? Hur kan offentliga tjänster inom bl.a. vård- och omsorg säkerställas? Möjligt spår: Klassificering av tjänster (funktionalitetskrav) Kommentar: En annan fråga är möjligheten att kunna prioritera trafik i näten för operatörerna. Detta går in i nätneutralitetsdebatten. 2. Vilka är hindren i processen mot att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster med avseende på bredbandsinfrastruktur? Möjliga spår: Underlag till anskaffningsvägledning, djupdykning i innovationsvänlig upphandlingsmetod Kommentar: Man behöver titta utifrån användarnas behov och att man inte utgår för mycket från verksamhetens behov. Det finns ett naturligt motstånd hos folk att lita på/ anamma nya tjänster och detta behöver vi beakta. 3. Vilken betydelse har hushålls, företags och offentliga verksamheters efterfrågan på bredband för den totala efterfrågan på bredband i en kommun? Hur kan efterfrågan på bredband aggregeras för en region? Möjliga spår: Spridning av goda exempel på upphandling och samverkan kring efterfrågan (kommun eller region), förstudie för modell för aggregerad efterfrågan Kommentar: Tillgång till olika nät för den som ska leverera tjänster blir viktigt. Vad har vi att förhålla oss till i arbetet? Slutrapport 31 maj Ska vi ta fram andra produkter än sedvanlig slutrapport? Huvudmottagare av slutrapport och övriga leverabler: Bredbandsforums styrgrupp och Näringsdepartementet, offentliga beslutsfattare samt leverantörer av bredbandstjänster Övriga mottagare: Offentliga upphandlare, bredbandskoordinatorer och PTS (ev. även KKV?) Samverkan i arbetet: Norrbottens upphandlingsråd, SOI, Svenskt Näringsliv, ConnectedNation, Innovationssluss Norr, referenspersoner i övrigt? Kommentar: +digitaliseringskommissionen och företagarna samt med avseende på digitala vård- och omsorgstjänster eventuellt även pensionärsorganisationer och organisationer för funktionshindrade Bredbandsforum 6/9

7 Kommunikation via deltagarna i gruppen: Nyhetspm och presmeddelanden Diskussion om direktiv och inriktning för arbetsgruppen. Kommentarer från arbetsgruppen: Det finns ett antal frågor att fundera över för framtiden. Demografi. Många kommuner har en åldrande befolkning, folk lever längre. Väldigt många vill bo hemma så länge som möjligt. Idag finns en stor anhörigvård. I glesbygden behöver de som vill bo kvar hemma få någon sorts omsorg. Här kan de digitala tjänsterna ersätta t ex tillsynsbesök. Vi kommer också att ha brist på arbetskraft, där kommer också kvalitets och kompetensfrågan. Med digitala tjänster kan man ta del av kompetens från hela världen, den behöver inte finnas i närområdet. Händer behövs i vården. Det finns många basfunktioner som kan digitaliseras. Hur kan samspelet mellan brukare, upphandlare/beställare och tjänsteleverantörer göras smidigt så att allt fungerar bra för brukaren? Balansgång vem gör vad? Liknande balansgång finns även mellan kommun och landsting vem ansvarar för vilken tjänst? Finns en uppfattning att landstinget knuffar över en del av ansvaret på kommunerna i takt med att vården flyttar längre ut och in i hemmen. Viktigt prioritera robusthet det måste fungera och man måste kunna lita på tjänsterna. Det är användningen i samhället som är det viktiga. Ex. skola och omsorg. Facebook och tv bekostar utbyggnaden för anslutning men nyttjandet är på en annan nivå. Intäkter och kostnader möts inte. Ribban är på internet för användarna men nya och framtida tjänster kräver mer i SLA:er och robusthet etc. Det är viktigt att förstå denna problematik. Byanätens SLA:er är inte alltid tillräckliga för att leverera tjänster utan avbrott. För att digitala tjänster ska nå sin fulla potential behöver alla vara med (jmfr Digidel 2013 som ex. Östergötland bygger vidare på). Det går inte att några står utanför. Bredbandsforum 7/9

8 Bredbandssamordnare kan med fördel samla intressenter i bygdegårdar (kanske dra fiber dit) och informera och utbilda interaktivt om bredband och digitala tjänster för att få fram aha-upplevelsen. Dessutom behöver alla ha tillgång till bredband. 90% borde vara 100%. I Sala och Värmland arbetar man efter 100%. Kombinationer med mobilt bredband etc. kan bli aktuellt men alla måste vara med. Hur får man till efterfrågan i landsbygd? Vi kan titta på hur marknadsaktörernas olika affärsmodeller ser ut. Fundera över hur man tar bättre kontakt med kommunerna och hur man får bättre kontakt med kommunens invånare. Kommunledningens engagemang kommer leda till att den orten kommer få bredband först. Bredbandssamordnare/ Bredbandskoordinator kommer vara en viktig förutsättning. Finns goda exempel att hitta. I vissa områden är fastighetspriserna låga och bredbandsinfrastruktur ses inte som en lönsam investering och fibersträckorna kan vara långa till en by. Men när de ska sälja kan detta ändras. Det skulle vara bra med avbetalningslösningar. Då kan fler ha råd. Kommuner fastnar också i sina egna beslutsprocesser där man ofta utvecklar egna system eller upphandlar en egen tjänst. Där kan man få kommunerna att samarbeta bättre och kopiera från de som funkar. Vi behöver också fundera på hur vi flyttar kapacitet olika tider på året och i olika situationer när kapacitetskraven olika. Redan utifrån dagens infrastruktur finns det mycket man kan göra men inte gör, och det finns ännu mer med den snabbare infrastrukturen. Hur tar vi klivet till att utveckla innovativa tjänster och att genom upphandling främja dessa innovativa tjänster. Hur ser man att nyttan är större av att förändra sig än att stanna kvar? Arbetsgruppen kan exempelvis synliggöra befintliga och möjliga digitala tjänster och dra ned detta till infrastrukturen. Konvertera vinster till utbyggnad. a. Jämför med Haga-modellen som tar hand om samhällets behov av infrastruktur där marknaden inte räcker till. Synliggörandet kan ske genom workshops (kansliets anmärkning). Bredbandsforum 8/9

9 Efterfrågan på fiber från mobiloperatörer lyfts fram som viktig för utbyggnaden. Efterfrågan finns först när man tagit klivet och börjat upphandla tjänster. Kreativ upphandling är viktigt. Hur ser man att nyttan av förändringen är större än eller lika med kostnaden? Det finns pengar att tjäna och/eller man kan göra saker och ting på ett nytt sätt. Det finns pengar hos alla aktörer. Det gäller att hitta smartare sätt att arbeta. Det är emellertid inte lätt att se vad man kan göra utan vägen kan vara lång för en kommunpolitiker. Man behöver förstå hur man kan gå från a till ö detta kan gruppen bidra till att visa. Operatörer har också en roll i detta att tydligare förklara nyttan och hur man kan använda tjänsterna. Detta är en kontinuerlig utmaning. Utifrån ett kommunalt perspektiv är det en processfråga. Man kan inte ha parallella processer. När kommunen ser effekterna blir det tydligt att den måste göra förändringen. Transport behöver skiljas från tjänster. Kommunen agerar beställare av anslutningen som ska användas från a till ö. Man måste veta vad man ska ha. Det blir tydligt att man behöver särskilja vad som är innehållstjänst och vad som är transporten av tjänsten. Bredbandsforum 9/9