I SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2018-02-22 SID 1 (2) BUN/2016:695 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämndens årsredovisning 2017 Sammanfattning 2017 har varit ett händelserikt år för barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om en ny områdesorganisation och förvaltningen har gjort förberedelser för att den ska träda i kraft 2018. Den nya organisationen innebär att förskolor och skolor är indelade i tre geografiska områden; norra, centrala och södra området, samt ett gymnasieområde. Fyra områdeschefer har tillsatts som har i uppdrag att leda, stödja och följa upp alla verksamheter inom respektive område. Tre av nämndens fyra mål uppfylls till stor del och ett mål har delvis uppfyllts. Nämnden hade under året sex uppdrag som alla är slutförda. Nämnden hade huvudansvar för två av uppdragen och hade biträdande ansvar för de övriga fyra uppdragen. Förvaltningen har under 2017 tagit fram två strategier, en strategi för att öka kvaliteten i förskolan samt en strategi för förbättrade kunskapsresultat i skolan. Dessa strategier är styrdokument som kommer ligga till grund för styrningen av förskolornas och skolornas utvecklingsinsatser. Den 1 augusti övergick huvudmannaskapet för stadens fritidsklubbar från kulturoch fritidsnämnden till barn- och utbildningsnämnden. Ingen justering av budget gjordes för 2017. Under hösten har Solna stad sökt och beviljats medel ur Europeiska Socialfonden för ett treårigt projekt för nyanländas framtid, inkludering och arbete (FIA). Projektet startar 2018 och gäller nyanlända i gymnasieåldrarna. Under 2017 tillkom nya skrivelser i Läroplan för grundskola och gymnasium gällande digitalisering. En av de större förändringarna är att programmering införs som en del av det centrala innehållet i alla årskurser i läroplanen. Under hösten fattade riksdagen beslut att förskoleklassen ska vara obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det innebär att förvaltningen under 2017 arbetat för att anpassa verksamheterna till detta beslut. Regeringen fattade i december 2017 beslut om en stadieindelad timplan. Detta innebär att den stadieindelade skolan återinförs och timplanen blir mer styrd per treårigt stadie. Övriga förändringar är exempelvis att betyg införs för moderna språk i årskurs 6 och att ämnet teknik specificeras i timplanen. Under 2017 har förvaltningen påbörjat anpassningen utifrån den nya timplanen, både vad gäller organisation, lokaler och kompetensutveckling. Förvaltningen har under 2017 haft ett överskott av förskoleplatser. Med anledning av det har förvaltningen anpassat verksamheterna.
2 (2) Nämndens nettokostnader är 1 266,4 mkr, det innebär ett underskott på 16,9 mkr vilket motsvarar 1,4 procent av nettobudgeten. Resultatet förklaras av både högre intäkter och högre kostnader än budgeterat. Orsaken till avvikelserna på intäktssidan avser framförallt ökade statsbidrag från Migrationsverket men även ökade statsbidrag från Skolverket och ökade intäkter från andra kommuner för sålda skolplatser främst inom gymnasieskolan. På kostnadssidan har antalet elever inom grund- och gymnasieskolan ökat. Delar av kostnadsökningen täcks av statsbidraget från Migrationsverket och interkommunala ersättningar. Kostnadssidan har även påverkats av högre löner som delvis täckts av statsbidragen från Skolverket. Slutligen har priserna per plats i grundsärskolan ökat. Intäkterna är 30,9 mkr högre än budgeterat beroende på statsbidrag från Migrationsverket. Även de specialdestinerade statsbidragen från Skolverket har ökat under 2017. Antalet elever från andra kommuner inom gymnasieskolan har inneburit högre interkommunala intäkter. Kostnaderna är 47,9 mkr högre än budget. Anledningen är främst ökade kostnader för elever på grund-, grundsär- och gymnasieskolan. Under 2017 har enheterna haft strukturella kostnader i samband med verksamhetsförändringar, till exempel personal- och lokalkostnader. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner årsredovisningen 2017. Alessandra Wallman Johanna Hultgren Sofia Nybom T.f. förvaltningschef T.f. avdelningschef T.f. avdelningschef Magnus Hjort Controller
Årsredovisning 2017 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN/2016:695 1
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ansvarsområden... 3 Viktiga händelser... 4 Mål och uppdrag... 5 Ekonomisk analys av utfall... 9 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering... 12 Tvärsektoriella frågor... 13 Medarbetare... 14 Framtida utmaningar och förändringar... 15 Konkurrensutsättning... 16 Internkontroll... 16 Verksamhetsmått... 17 2
Sammanfattning 2017 har varit ett händelserikt år för barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om en ny områdesorganisation och förvaltningen har gjort förberedelser för att den ska träda i kraft 2018. Den nya organisationen innebär att förskolor och skolor är indelade i tre geografiska områden; norra, centrala och södra området, samt ett gymnasieområde. Fyra områdeschefer har tillsatts som har i uppdrag att leda, stödja och följa upp alla verksamheter inom respektive område. Tre av nämndens fyra mål uppfylls till stor del och ett mål har delvis uppfyllts. Nämnden hade under året sex uppdrag som alla är slutförda. Nämnden hade huvudansvar för två av uppdragen och hade biträdande ansvar för de övriga fyra uppdragen. Förvaltningen har under 2017 tagit fram två strategier, en strategi för att öka kvaliteten i förskolan samt en strategi för förbättrade kunskapsresultat i skolan. Dessa strategier är styrdokument som kommer ligga till grund för styrningen av förskolornas och skolornas utvecklingsinsatser. Den 1 augusti övergick huvudmannaskapet för stadens fritidsklubbar från kultur- och fritidsnämnden till barnoch utbildningsnämnden. Ingen justering av budget gjordes för 2017. Under hösten har Solna stad sökt och beviljats medel ur Europeiska Socialfonden för ett treårigt projekt för nyanländas framtid, inkludering och arbete (FIA). Projektet startar 2018 och gäller nyanlända i gymnasieåldrarna. Under 2017 tillkom nya skrivelser i Läroplan för grundskola och gymnasium gällande digitalisering. En av de större förändringarna är att programmering införs som en del av det centrala innehållet i alla årskurser i läroplanen. Under hösten fattade riksdagen beslut att förskoleklassen ska vara obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det innebär att förvaltningen under 2017 arbetat för att anpassa verksamheterna till detta beslut. Regeringen fattade i december 2017 beslut om en stadieindelad timplan. Detta innebär att den stadieindelade skolan återinförs och timplanen blir mer styrd per treårigt stadie. Övriga förändringar är exempelvis att betyg införs för moderna språk i årskurs 6 och att ämnet teknik specificeras i timplanen. Under 2017 har förvaltningen påbörjat anpassningen utifrån den nya timplanen, både vad gäller organisation, lokaler och kompetensutveckling. Förvaltningen har under 2017 haft ett överskott av förskoleplatser. Med anledning av det har förvaltningen anpassat verksamheterna. Nämndens nettokostnader är 1 266,4 mkr, det innebär ett underskott på 16,9 mkr vilket motsvarar 1,4 procent av nettobudgeten. Resultatet förklaras av både högre intäkter och högre kostnader än budgeterat. Orsaken till avvikelserna på intäktssidan avser framförallt ökade statsbidrag från Migrationsverket men även ökade statsbidrag från Skolverket och ökade intäkter från andra kommuner för sålda skolplatser främst inom gymnasieskolan. På kostnadssidan har antalet elever inom grund- och gymnasieskolan ökat. Delar av kostnadsökningen täcks av statsbidraget från Migrationsverket och interkommunala ersättningar. Kostnadssidan har även påverkats av högre löner som delvis täckts av statsbidragen från Skolverket. Slutligen har priserna per plats i grundsärskolan ökat. Intäkterna är 30,9 mkr högre än budgeterat beroende på statsbidrag från Migrationsverket. Även de specialdestinerade statsbidragen från Skolverket har ökat under 2017. Antalet elever från andra kommuner inom gymnasieskolan har inneburit högre interkommunala intäkter. Kostnaderna är 47,9 mkr högre än budget. Anledningen är främst ökade kostnader för elever på grund-, grundsär- och gymnasieskolan. Under 2017 har enheterna haft strukturella kostnader i samband med verksamhetsförändringar, till exempel personal- och lokalkostnader. Nämndens ansvarsområden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att barn och ungdomar mellan 1 16 år får sina behov av omsorg och obligatorisk utbildning tillgodosedda. Detta kan ske antingen inom ramen för Solna stads egna förskole- och grundskoleverksamheter eller genom att föräldrar väljer omsorg i andra kommuners eller enskilda huvudmäns regi. Nämnden ansvarar även för ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan. Eftersom eleverna har rätt att välja skola kan utbildningen antingen ske vid Solna Gymnasium eller i en friskola eller annan kommuns gymnasium. I nämndens ansvarsområde ingår också ungdomsmottagningen. 3
Viktiga händelser Organisation Under 2017 fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om en ny områdesorganisation och förvaltningen har gjort förberedelser för att den ska träda i kraft 2018. Den nya organisationen innebär att förskolor och skolor är indelade i tre geografiska områden; norra, centrala och södra området, samt ett gymnasieområde. Fyra områdeschefer har tillsatts som har i uppdrag att leda, stödja och följa upp alla verksamheter inom respektive område. Områdescheferna kompletterar sitt chefsskap med uppdrag att vara rektor, förskolechef eller chef för en specialistfunktion. Den 1 januari 2017 tog barn- och utbildningsförvaltningen över ansvaret för placeringsprocessen till stadens fritidsklubbar. Detta gjordes i syfte att underlätta ur ett medborgarperspektiv, och att hitta samordningsvinster med övriga placeringsprocesser på barn- och utbildningsförvaltningen. Den 1 augusti 2017 övergick även huvudmannaskapet för stadens fritidsklubbar från kultur- och fritidsnämnden till barn- och utbildningsnämnden. Ingen justering av budget gjordes för 2017. Under hösten har Solna stad sökt och beviljats medel ur Europeiska Socialfonden för ett treårigt projekt för nyanländas framtid, inkludering och arbete (FIA). Projektet startar 2018 och gäller nyanlända i gymnasieåldrarna. Till läsåret 18/19 öppnar en ny högstadieskola i Råsunda. Förvaltningen har tillsammans med tekniska förvaltningen under året jobbat med förberedelser inför detta. Barn- och utbildningsnämnden beslutade i december 2017 att nuvarande högstadieelever och lärare på Råsundaskolan flyttar över till den nya skolan, och att Råsundaskolan blir en F-6 skola. Lärmiljö Barn- och utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen fattade i december 2017 beslut om en strategi för att öka kvaliteten i förskolan, och en strategi för att förbättra kunskapsresultaten i skolan. Strategierna löper över fem år. Syftet med strategin för förskolan är att kvaliteten i Solnas förskolor ska förbättras. De insatserna som görs i Solna stads utvecklingsarbete i förskolorna ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Målsättningen är att barnens trygghet i förskolan ska öka och att barnen ska vara väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Målet är också att förskolans arbete, tillsammans med fritidshemmens och grundskolornas arbete, ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Strategin för förbättrade kunskapsresultat fokuserar i huvudsak på fyra huvudområden; systematiskt kvalitetsarbete, organisation, lärmiljö och kompetens. Utifrån dessa huvudområden har tio specifika utvecklingsstrategier identifierats, som viktiga för att uppnå målet om att förbättra kunskapsresultaten. Arbetet med att öka kvaliteten i förskolan Strategierna är styrdokument som kommer ligga till grund för styrningen av förskolornas och skolornas utvecklingsinsatser. Under 2017 tillkom nya skrivelser i Läroplan för grundskola och gymnasium gällande digitalisering. En av de större förändringarna är att programmering införs som en del av det centrala innehållet i alla årskurser i läroplanen. Detta innebär att barn- och utbildningsförvaltningen behöver kompetensutveckla pedagoger i grundskola och gymnasium så att de kan undervisa utifrån de nya förutsättningarna från och med den 1 juli 2018. Förstelärarnätverket i grundskolan har börjat jobba med en lokal kursplan i digitalisering för att skapa likvärdig utbildning för alla elever i Solnas kommunala grundskolor. Solna gymnasium har förberett för att genom kollegialt lärande genomföra Skolverkets modul i programmering. Under hösten fattade riksdagen beslut att förskoleklassen ska vara obligatorisk från och med höstterminen 2018. Regeringen fattade i december 2017 beslut om en stadieindelad timplan. Detta innebär att den stadieindelade skolan återinförs och timplanen blir mer styrd per treårigt stadie. Övriga förändringar är exempelvis att betyg införs för moderna språk i årskurs 6 och att ämnet teknik specificeras i timplanen. Förvaltningen har utifrån beslutet gjort ett förslag på en ny timplan som ska börja gälla höstterminen 2018. Denna har skickats på remiss till Solna stads rektorer och ska därefter beslutas om i barn- och utbildningsnämnden. Förslag finns också på att öka matematikundervisning i högstadiet läsåret 19/20. Kompetens Solna stad har anställt två rekryterare i syfte att underlätta och förbättra rekryteringen av framförallt viktiga nyckelgrupper, som lärare och förskollärare. Satsningen från 2016 med modulutbildningar för flera yrkesgrupper har fortsatt under året. Det har även satsningen på förstelärare, lektor och förste förskollärare gjort. Under 2017 4
var en av förvaltningens satsningar inom kompetensutveckling nätverk för fritidspedagoger. Detta arbete har haft god effekt och detta kollegiala lärande kommer att fortsätt under 2018. Stadens satsning på medarbetarskap i partnerskap har fortgått hela året. Det är fortsatt en andel anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen som inte gått utbildningsprogrammet. Dessa kommer att få chansen även under 2018. Mål och uppdrag Nedan redovisas uppföljning av de av kommunfullmäktige fastställda mål och uppdrag för 2017. Uppföljningen av nämndmål sker genom analys av mått samt aktiviteter som genomförts. Mål och uppdrag följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. Nämndmål Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande nämndmål. Nämndmål Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Målet uppfylls till stor del i år. Årets brukarundersökning visar att föräldrarna i ungefär samma utsträckning som tidigare år upplever att deras barn är trygga på förskolan. Nio av tretton förskoleområden har ett resultat över det genomsnittliga. Två förskoleområden har ett lägre resultat än övriga. Språkscreening i förskoleklass genomfördes under hösten och resultatet är bättre än föregående år. Nytt för året är att det är möjligt att följa varje förskolas förberedande arbete avseende språkutvecklande arbetssätt. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Arbetet med att stötta förskolechefer i arbetet att minska barngruppernas storlek har genomförts. Arbetet har resulterat i att organiseringen i arbetslagen möjliggör att barnen vistas i mindre grupper så stor del av dagen som möjligt. En plan för digitalisering av förskolan är framtagen. Planen har varit på remiss och förväntas bli beslutad under våren 2018. Förnyade arbetssätt för att förbättra överlämningen från förskola till förskoleklass utifrån de nya skrivningarna i läroplanerna. Satsningen på medarbetarskap i partnerskap har fortgått under året. Värdegrundsarbete inom bemötande och förhållningssätt, Alla Barn i Centrum (ABC) har inletts. Värdegrundsarbetet tar fasta på att kompetensutveckla pedagogerna i förskolan genom att ge dem konkreta verktyg att kunna utveckla sitt förhållningssätt och bemötande. Förvaltningen har tagit fram en strategi för att öka kvaliteten i förskolan. Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Målet uppfylls till stor del i år. Nytt för året är att det är möjligt att följa varje förskolas förberedande arbete avseende språkutvecklande 5
arbetssätt. Resultat från språkscreeningen i förskoleklassen hösten 2017 visar att 83 procent klarade screeningen, en ökning jämfört med föregående år. Resultaten är likvärdiga mellan förskolorna, vilket visar att arbetet med språklig medvetenhet är bra och genomsyrar förskolornas arbetssätt. Förskoleklasserna har ett fortsatt gott arbete med att göra förskoleklasseleverna väl förberedda för årskurs 1. Screeningen av förskoleklass på våren 2017 visar att 98 procent av eleverna klarar screeningen jämfört med 82 procent på höstterminen 2016. Officiella siffror visar att resultaten sjunkit i de nationella proven i läsförståelse. Sammantaget har en stor andel av eleverna god läsförståelse. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Skolbiblioteken har anpassats till läroplanen avseende bemanning och litteratur. Ett nätverk för bibliotekspersonalen leds av den samordnande bibliotekarien för kollegialt lärande. Arbetssätten i skolor och förskolor har förändrats i takt med införandet av digitala verktyg. Tillgången till digitala verktyg gör att undervisningen i mycket högre grad kan anpassas till elever med olika behov för läsinlärning. Förskolorna arbetar i nätverk med språkutvecklande arbetssätt. Det språkutvecklande arbetet kartläggs varje termin och används som underlag för fortsatta utvecklingsinsatser. En kartläggning av läsinlärning i årskurs 1 till 3 har bidragit till att synliggöra vilken kompetensutveckling lärarna behöver inom området. Ett arbete med att kartlägga språkutvecklande arbetssätt och nyanländas lärande har gjorts för att identifiera framtida insatser Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Målet uppfylls delvis i år. En jämförelse med tidigare års resultat visar att kunskapsresultaten sjunkit. För att grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet, har barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram en strategi för att förbättra kunskapsresultaten i skolan. Strategin löper över fem år. Arbetet med förbättrade kunskapsresultat fokuserar i huvudsak på fyra huvudområden; systematiskt kvalitetsarbete, organisation, lärmiljö och kompetens. Utifrån dessa huvudområden har tio specifika utvecklingsstrategier identifierats, som viktiga för att uppnå målet om att förbättra kunskapsresultaten. Strategin är ett styrdokument som kommer ligga till grund för styrningen av skolornas utvecklingsinsatser under 2018. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att förvaltningen har infört tätare rapporteringar. Det arbetet har lett till att skolorna har ett bättre underlag för analys av undervisningen. Det leder till ett bättre arbete med anpassning av undervisningen. Införandet av Stratsys som verksamhetsuppföljningssystem har förenklat och systematiserat uppföljningen av resultat. Alla stadens lärare har genomfört den digitala utbildningen i formativ bedömning med digitala verktyg. Arbetet fortgår och utvecklas på skolorna. I de skolor som har en framgångsrik implementering av digitala verktyg, har kunskapsresultaten höjts. En digital introduktion för alla nyanställda i förvaltningen har skapats. Den har blivit ett användbart verktyg för alla medarbetare, inte bara nyanställda. Ett obligatoriskt bedömningsstöd för årskurs 1 infördes 2016 nationellt. Det är nu implementerat i alla skolor och har lett till att det snabbt går att fånga upp elever som har behov av extra anpassningar. En handbok för elevhälsan har tagits fram. Syftet är att stärka elevhälsoteamens arbete och rutiner. Lovskola har genomförts. 6
Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. Målet uppfylls till stor del i år. Brukarundersökningen visar att tryggheten har ökat i grundskolan från föregående år, från 83 till 85 procent. År 2017 gick förvaltningen över till att i brukarundersökningen använda Skolinspektionens frågor, som de är formulerade i deras skolenkät. Det innebär att det saknas jämförande resultat när det gäller bemötandet, då dessa frågor inte är formulerade på samma sätt i 2017 års brukarundersökning som tidigare år. Förvaltningen kommer att se över användandet av mått och anpassa dem till Skolinspektionens underlag. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Alla grundskolor har under hösten påbörjat arbetet med stiftelsen Friends treårsprogram för att förebygga mobbing på skolorna. All personal i grundskolorna har lyssnat på föreläsningar om att bemöta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I nätverket för fritidshem och förskoleklass fortsätter arbetet med specialpedagogiska skolmyndighetens utbildningspaket kring bemötande av denna grupp elever. Nya lärmiljöer i förskola, fritidshem och grundskola är inredda enligt konceptrum, vilket är en standard som ska genomföras i fler förskolor och skolor successivt. Uppdrag Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande uppdrag. Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för att öka måluppfyllelsen i Solnas skolor med särskilt fokus på kunskapsresultaten. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden fortsätta att utveckla Bergshamraskolan inklusive kulturskolan i Bergshamra. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en strategi för att utveckla kvaliteten i förskolan. I arbetet ska frågor om personaltäthet, barngruppernas storlek, kompetensförsörjning och arbetshälsa ingå. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av resursfördelningssystem och organiseringen av arbetet med barn i behov av modersmål, särskilt stöd och studiehandledning. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att driva projektet Hållbar arbetshälsa för att minska sjukfrånvaron på barn- och utbildningsförvaltningen. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med trygghetsrådet ta fram en plan för säkra skolvägar samt för ökad trygghet och säkerhet i närmiljön vid Solnas skolor. Barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för att öka måluppfyllelsen i Solnas skolor med särskilt fokus på kunskapsresultaten. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört och redovisat till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en strategi för förbättrade kunskapsresultat med stöd av stadsledningsförvaltningen. Arbetet med förbättrade kunskapsresultat fokuserar i huvudsak på fyra huvudområden; systematiskt kvalitetsarbete, organisation, lärmiljö och kompetens. Utifrån dessa huvudområden har tio specifika utvecklingsstrategier identifierats, som viktiga för att uppnå målet om att förbättra kunskapsresultaten. Aktiviteter kopplade till strategin finns angivna i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och budget för 2018. 7
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden fortsätta att utveckla Bergshamraskolan inklusive kulturskolan i Bergshamra. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört. Under våren 2017 bedrevs ett projekt på Bergshamraskolan som syftade till att öka uppfyllelsen av kunskapskraven i svenska. Pedagogerna i årskurs 1-3 har kompetensutvecklats i metoden att skriva sig till lärande. Detta projekt fortsätter nu i den löpande verksamheten. Högstadiet arbetar aktivt med digitala verktyg och alla elever har nu tillgång till en egen digital enhet. Meritvärdet har ökat från föregående år. Bergshamraskolan har genomgående goda resultat på skolenkäten, där elever, vårdnadshavare och personal tillfrågas om deras upplevelse av skolan. Kultur- och fritidsförvaltningen har stöttat Bergshamraskolan i utvecklingen av skolbiblioteket och nyttjandet av det gemensamma bibliotekssystemet. Kulturskolan har under året utökat kursverksamheten i bild och film i Bergshamra. I samarbete med kulturskolan erbjuds även elevens val i film, teater och dans under höstterminen 2017. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en strategi för att utveckla kvaliteten i förskolan. I arbetet ska frågor om personaltäthet, barngruppernas storlek, kompetensförsörjning och arbetshälsa ingå. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört och redovisat till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en strategi som godkändes i kommunstyrelsen i december. Arbetet med ökad kvalitet i förskolan fokuserar i huvudsak på fyra huvudområden; systematiskt kvalitetsarbete, organisation, lärmiljö och kompetens. Utifrån dessa huvudområden har tio specifika utvecklingsstrategier identifierats, som viktiga för att uppnå målet om att förbättra kvaliteten. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av resursfördelningssystem och organiseringen av arbetet med barn i behov av modersmål, särskilt stöd och studiehandledning. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört. Barn- och utbildningsförvaltningen har identifierat två utvecklingsområden i resursfördelningssystemet; dels tilläggsbelopp, dels strukturbidraget. Vad gäller tilläggsbeloppen ska ansökningsprocessen förenklas och kriterierna för tilläggsbelopp ska tydliggöras. Vad gäller strukturbidraget ska barn- och utbildningsförvaltningen skärpa uppföljningen samt sprida goda exempel mellan skolorna om hur bidraget kan användas. Strukturbidraget ska bidra till att höja kunskapsresultaten. Barn-och utbildningsförvaltningen ska stötta förskolor och skolor i planeringen av hur bidraget kan användas och följa upp att bidraget ger den effekt det är tänkt att ge. Barn- och utbildningsförvaltningen har identifierat att utvecklingsfrågor kopplat till modersmål behöver ha en tydligare koppling tillskolans övriga utvecklingsfrågor. Det kommer att göras inom ramen för områdesorganisationen, där områdescheferna får ett utpekat ansvar att samordna modersmålsundervisning inom och mellan områdena. Ett annat utvecklingsområde är modersmålsundervisning i skolan. Även förskolan får större stöd i hur de kan arbeta med modersmål i förskolan. Vad gäller stödjande processer för lärande, såsom särskilt stöd och studiehandledning, har en handbok för elevhälsan tagits fram. Även studiehandledningen kommer att få en närmare koppling till skolornas övriga verksamhet och utveckling i syfte att ge elever i behov av studiehandledning bättre förutsättningar att nå ökad uppfyllelse av kunskapskraven. 8
Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att driva projektet Hållbar arbetshälsa för att minska sjukfrånvaron på barn- och utbildningsförvaltningen. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört och arbetssättet blir en del av den löpande verksamheten i staden. För att säkerställa en stadigvarande nivå och fortsatt nedgång av sjuktalen arbetar staden systematiskt med uppföljning och analys av sjukfrånvaron. Staden använder systemet Adato för att följa och dokumentera rehabiliteringsprocessen. Systemet ger chefer överblick och signaler på stegen i processen och när det är dags för uppföljning. HR-avdelningen på stadsledningsförvaltningen följer utvecklingen av sjuktalen. Det gör att det systematiska arbetet fungerar bra och att staden tidigt fångar upp medarbetare på väg in i upprepade sjukskrivningar eller som riskerar längre sjukskrivningar. Staden arbetar med arbetsförmågebedömningar för att få tillbaka medarbetare i arbete så fort som möjligt. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har antalet medarbetare med sex eller fler tillfällen gått ner från 137 till 119. För att få mer kunskap, insikter och inspiration till arbetet med arbetsmiljön har barn- och utbildningsförvaltningen startat ett tvåårigt projekt tillsammans med 13 forskare från bl.a. Karolinska Institutet. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med trygghetsrådet ta fram en plan för säkra skolvägar samt för ökad trygghet och säkerhet i närmiljön vid Solnas skolor. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört och redovisat till de tre nämnderna i december. Nämnderna har beslutat om plan för säkrare och tryggare skolvägar i Solna stad. I stadens verksamhetsplan och budget för 2017 finns uppdraget att ta fram en plan för säkrare och tryggare skolvägar i Solna. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har haft uppdraget att i samråd med trygghetsrådet arbeta fram planen. Planen syftar till att ge inspiration och att redovisa konkreta åtgärder för hur staden bör arbeta långsiktigt med frågorna. Målet med arbetet utifrån planen är att höja trafiksäkerheten i den fysiska miljön vid stadens skolvägar och att öka den upplevda tryggheten i trafikmiljön. Ekonomisk analys av utfall Driftutfall Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott på 16,9 mkr vilket motsvarar 1,4 procent av nettobudgeten. Resultatet förklaras av både högre intäkter och högre kostnader än budgeterat. Orsaken till avvikelserna på intäktssidan avser framförallt ökade statsbidrag från Migrationsverket men även ökade statsbidrag från Skolverket. Antalet elever inom grund- och gymnasieskolan har ökat vilket har påverkat kostnadssidan. Delar av kostnadsökningen täcks av statsbidraget från Migrationsverket och interkommunala ersättningar. Kostnadssidan har även påverkats av högre löner som delvis täckts av statsbidragen från Skolverket. Slutligen har priserna per plats i grundsärskolan ökat. Intäkterna är 30,9 mkr högre än budgeterat beroende på statsbidrag från Migrationsverket. Även intäkterna från de riktade statsbidragen från Skolverket har ökat under 2017. Antalet elever från andra kommuner inom gymnasieskolan har inneburit högre interkommunala intäkter. Kostnaderna är 47,9 mkr högre än budget. Anledningen är främst ökade kostnader för elever på grund-, grundsär- och gymnasieskolan. Antalet nyanlända i grundskola har ökat med 30 procent under året, från 166 under vårterminen till 215 i slutet av höstterminen. 9
Nämndens nettokostnader är 75,5 mkr högre 2017 jämfört med 2016, vilket förklaras av fler barn och elever inom nämndens samtliga verksamhetsområden. Förskoleverksamheten visar ett överskott med 6,9 mkr (1,4 %), vilket förklaras av färre barn än budgeterat samt lägre kostnader för tilläggsbelopp. Resultatenheterna inom förskolan redovisar tillsammans ett underskott. Grundskoleverksamheten visar ett underskott med 17,0 mkr (3,0 %). Den främsta orsaken är fler elever i grundskola och i fritidshem. Resultatenheterna inom grundskolan redovisar sammantaget ett underskott. Gymnasieverksamheten visar ett underskott med 0,3 mkr (0,2 %) vilket i stort sett är ett resultat i enlighet med budgeterat. Solna gymnasium redovisar ett överskott. Grund- och gymnasiesärskolan redovisar tillsammans ett underskott med 6,9 mkr (27,9 %). Anledningen är något fler elever inom grundsärskolan och högre priser per plats än budgeterat. När det gäller volymerna inom nämndens samtliga verksamheter är en orsak till volymökningarna att antalet nyanlända ökat. Under 2017 har antalet nyanlända ökat från cirka 270 till cirka 350 barn och elever. En ökning med 30 procent. Resultatenheterna för gemensamt med sig underskotten från de senaste åren. Enheterna har tre år på sig att tillsammans nå en budget i balans. Under 2017 har enheterna haft strukturella kostnader i samband med verksamhetsförändringar, till exempel personal- och lokalkostnader. Driftredovisning januari - december (tkr) Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens intäkter 1 084 788 1 095 017 1 125 930 30 913 41 142 Verksamhetens kostnader -2 275 645-2 344 428-2 392 290-47 862-116 645 Nettokostnader -1 190 857-1 249 411-1 266 360-16 949-75 503 Driftredovisning per verksamhetsområde januari - december (tkr) Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Gemensam verksamhet -28 619-30 238-27 412 2 826 1 207 Förskola -453 243-483 669-476 746 6 923-23 503 Grundskola -557 702-569 799-586 779-16 980-29 077 Gymnasieskola -123 096-140 918-141 236-318 -18 140 Grundsärskola -17 043-13 606-21 820-8 214-4 777 Gymnasiesärskola -11 154-11 181-9 890 1 291 1 264 Fritidsklubb årskurs 4-6 0 0-2 477-2 477-2 477 Summa -1 190 857-1 249 411-1 266 360-16 949-75 503 Verksamhetens kostnader På kostnadssidan är resultatet ett underskott med 47,9 mkr, vilket motsvarar 2,0 procent. Anledningen är ökade volymer inom verksamheterna grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Jämfört med budgeterat är det 128 färre barn inom förskolan. I grundskolan är det 200 fler elever jämfört med budget. Fritidshemmen hade 14 fler barn samt gymnasieskolan hade 51 fler elever än budgeterat. Inom särskolan ökar elevantalet men minskar i gymnasiesärskolan. Grundsärskolan har haft en kostnadsökning per elev beroende på genomsnittligt högre priser för köpta skolplatser. Nämndens nettokostnader är 16,9 mkr högre 2017 jämfört med budgeterat. Jämfört med 2016 har antalet barn och elever ökat inom samtliga nämndens verksamhetsområden och därmed kostnaderna. Solna är en stad som växer bl.a. till följd av ökat bostadsbyggande. Kontoklass 4 avser köp av förskole- och skolplatser av fristående skolor och andra kommuner. Kostnaderna har ökat med 7,1 procent på grund av fler barn och elever i fristående skolor samt fler barn i andra kommuners skolor. Under 2017 startade en ny friskola och förskola i Järva, Raoul Wallenbergskolan. Kontoklass 5 avser ökade kostnader för löner i stadens förskolor och skolor. Lönerna har ökat dels på grund av fler barn och elever men också på grund av ökat löneläge för lärare samt de statliga satsningarna lärarlönelyftet, förstelärartillägg samt Solna stads satsning på förste förskollärare. Kontoklass 6 avser undervisningsmaterial inklusive it-material till lärare och elever. Kostnaderna har ökat Kommenterad [AÅ1]: 10
beroende på att alla kommunala skolor successivt digitaliserades under 2016 och början av 2017 vilket medfört behov av nya läromedel. Kontoklass 7 avser högre kostnader för it-drift och licenser till följd av digitaliseringen av skolorna och förskolorna. Utfall kostnader 2017 (tkr) Kontoklass 2016 2017 Förändring Kontoklass 4 (Anläggningstillgångar mm.) -569 058-609 387 7,1 % Kontoklass 5 (Löner mm.) -612 469-641 302 4,7 % Kontoklass 6 (Övriga verksamhetskostnader) -161 317-168 877 4,7 % Kontoklass 7 (Forts. övriga verksamhetskostnader) -925 539-963 033 4,1 % Köp av huvudverksamhet Barn- och utbildningsnämnden har under året köpt förskole- och skolplatser för 606,0 mkr, en ökning med 40,8 mkr jämfört med 2016 (7,2 %). Under perioden januari till och med december 2017 har antalet barn och elever i fristående och andra kommuners förskolor och skolor ökat med 278 barn. Sammanlagt var 12 044 barn inskrivna i förskole-, grundskole- eller gymnasieverksamhet. Av dessa gick 5 412 i fristående eller andra kommuners verksamheter. Det motsvarar 44,9 procent. Året innan var andelen 44,2 procent. Under året har en fristående förskola och skola startat i Järva, Raoul Wallenbergsskolan. Inom förskolan köptes verksamhet för 230,1 mkr. I förskolan valde 43,2 procent fristående eller annan kommuns förskola. Året innan var andelen 42,4 procent. Antalet barn har under året ökat i de fristående förskolorna medan det ligger på samma nivå i de egna kommunala förskolorna och i andra kommuners förskolor. Inom grundskolan inklusive förskoleklass och fritidshem köptes verksamhet för 218,2 mkr. Elever i grundskolan som väljer fristående eller annan kommuns skola ligger på 36 procent. Det är mer än 2016 då andelen låg på 34,5 procent. Antalet elever har ökat både i de kommunala och i de fristående skolorna men minskat något i andra kommuners skolor. Inom gymnasieskolan köptes verksamhet för 136,2 mkr. I gymnasieskolan valde 86,9 procent fristående eller annan kommuns skola. Det är 0,2 procentenheter mer än 2016. Antalet elever ökar i den egna kommunala gymnasieskolan såväl som i de fristående skolorna. När det gäller elever i andra kommunernas skolor är antalet på samma nivå som året innan. Utöver platser i förskola, grundskola och gymnasium köps skolplatser inom grundsärskola av både fristående och andra kommuners skolor för sammanlagt 12,4 mkr. Inom verksamhetsområde gymnasiesärskola har Solna stad ingen egen verksamhet utan samtliga platser köps av andra kommuner och fristående skolor, sammanlagt köps verksamhet för 9,1 mkr. Köp av huvudverksamhet (tkr) Konto 2016 2017 Förändring Konto 463 (Köp av huvudverksamhet) -565 181-606 005 7,2 % Verksamhetens intäkter Utfall 2017 är 30,9 mkr högre än budgeterat, vilket motsvarar 2,8 procent. Anledningen är framförallt ökade intäkter för statsbidrag från Migrationsverket, ökade intäkter för statsbidrag från Skolverket, ökade intäkter för elever från andra kommuner samt ökade föräldraavgifter. Jämfört med 2016 har intäkterna ökat på grund av fler barn och elever. Utfall intäkter 2017 (tkr) Kontoklass 2016 2017 Förändring Kontoklass 3 och 8 (Intäkter) 1 084 788 1 125 930 3,8 % 11
Investeringsutfall Barn- och utbildningsnämndens större investeringar under perioden har varit utrustning till Parkskolan, utrustning av nyöppnade Råsundagårdens förskola, utrustning av nya förskolan Järven, upprustning av slöjdlokaler Tallbackaskolan, ombyggnation av lokaler på Granbackaskolan, omställning av del av Tellus förskola för att ta hand om infektionskänsliga barn. Nämndens nettoinvesteringar för 2017 är 6,8 mkr vilket innebär ett underskott jämfört med budget på 0,8 mkr. Under året har fler förskoleplatser utrustats. Nämndens nettoinvesteringar är 2,3 mkr högre 2017 jämfört med 2016, vilket förklaras av utökning av antal förskole- och skolplatser. Investeringsredovisning januari - december (tkr) Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens inkomster 0 0 0 0 0 Verksamhetens utgifter -4 442-6 000-6 781-781 -2 339 Nettoutgifter -4 442-6 000-6 781-781 -2 339 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering Organisation Skolor och förskolor arbetar aktivt med det systematiska kvalitetsarbetet för att höja kvaliteten i verksamheterna. Förvaltningen har organiserats så att alla enheter har ett tydligt ledarskap samt har ett kvalificerat administrativt och verksamhetsnära stöd. Den pedagogiska utvecklingen sker genom ett organiserat och kollegialt lärande i nätverk. En ny områdesorganisation har fattats beslut om och under 2017 har förberedelser gjorts för att den ska träda i kraft 2018. En strategi för att öka kvaliteten i förskolan samt en strategi för förbättrade kunskapsresultat i skolan har arbetats fram och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med organisationen. Lärmiljö Digitalisering av förskolor och skolor samt utbildning i nya arbetssätt kopplat till de digitala verktygen för pedagoger innebär en bättre lärmiljö. Lärare på i stort sett alla skolor uppger att arbetet med digitala verktyg är tidsbesparande gällande t.ex rättning samt att undervisningen blir mer effektiv. Lärarna upplever också att de kan variera undervisningen mer samt på ett bättre sätt individualisera undervisningen. Tillgången till digitala verktyg underlättar också undervisningen av barn i behov av särskilt stöd. Digitaliseringens huvudområden är elevernas lärande och användning, professionens praktik och kompetens, infrastruktur och resurser samt ledarskap och styrning. De strategierna för förskola och skola som tagits fram kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med lärmiljön. Under 2017 togs konceptrum för skola fram som användes vid möblering av Parkskolan. Konceptrummen kommer att användas vid möblering av fler skolor framöver. All personal i skola har lärt sig om Råd för kemikaliesmart skola i Solna och kommer under 2018 börja arbeta enligt råden, tillhörande checklista och kemikalieförteckning. Kompetens Under 2017 genomfördes kompetensutvecklingsinsatser inom ett flertal områden; digitalisering, bemötande samt undervisning och bedömning. Digitalisering Rektorerna påbörjade under 2017 Skolverkets utbildning Leda digitalisering som kommer att fortsätta under 2018. Rektorer och förskolechefer fick i februari 2017 delta i en workshop på temat digitalisering, "All will succeed", av Abdul Chohan som är skolutvecklingsledare i Storbritannien. Alla pedagoger i förskola, skola och gymnasium fick lyssna på en föreläsning av Abdul Chohan. Alla lärare i grundskola genomförde utbildning i digitala verktyg kopplat till formativ bedömning. Förskolecheferna var i januari 2017 på BETT-mässan i Storbritannien för att inleda digitaliseringen av förskolan. Bemötande Alla pedagoger i grundskolan har fått lyssna till en föreläsning om lågaffektivt bemötande kopplat till 12
elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). All fritidshemspersonal och förskollärare i förskoleklass har genomgått en utbildning i lågaffektivt bemötande kopplat till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Ett antal förskolor har under 2017 genomgått utbildningen Alla Barn i Centrum (ABC) som fokuserar på pedagogens bemötande av barn i förskolan. Undervisning och bedömning Alla lärare i grundskola genomförde under 2017 utbildning i digitala verktyg kopplat till formativ bedömning. Lärare i årskurs 4-6 på Granbackaskolan och Ekensbergsskolan påbörjade under 2017 utbildningen Bedömning och kollegialt lärande. Under 2017 påbörjade lärare i årskurs 1-3 på Ekensbergsskolan en utbildning i den metodik och pedagogik som används i matematik i Singapore. Utbildningen löper under tre år. Föreläsning i bedömning har gjorts som särskild insats för grundsärskolans lärare. Skolornas ledningsgrupper har även genomfört en workshop i analysstöd för skolutveckling. Alla förskollärare i förskolan påbörjade Skolverkets utbildning Läslyftet i förskolan. Alla grundskollärare har varit på föreläsning om särskilt begåvade elever. Kompetensutvecklingsinsatserna för 2017 har fokuserat på verksamheterna två grunduppdrag; kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Insatserna har följts upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Kvalitetsdeklarationerna går i linje med läroplanens uppdrag och följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Alla klagomål och synpunkter som kommer in till förvaltningen hanteras och är en del av arbetet med att ständigt förbättra verksamheten. Detta gäller inte minst arbetet med en förbättrad information och kommunikation. Tvärsektoriella frågor Internationellt Förvaltningsledning, rektorer, biträdande rektorer och lärare deltog under året i BETT-mässan i London, som är en internationell mässa med fokus på digitala verktyg, tekniklösningar och digitalisering av skolan. Syftet var bl.a. att utveckla kunskap om digitalisering inom förskola och skola och att kommunicera kring digitaliseringen. Under hösten har representanter från barn- och utbildningsförvaltningen deltagit i en studieresa till Riga och Valmiera, Lettland på temat skolledning och inkludering. Resan anordnades inom ramen för EU-projektet Erasmus+. Resan synliggjorde en del framgångsfaktorer t.ex. att satsa på atmosfären på skolan genom att arbeta med traditioner, faddersystem och involvera familjen som en aktiv del av elevernas utbildning. Alla skolor som besöktes hade också ett gediget program med fritidsaktiviteter där eleverna fick utveckla sina konstnärliga sidor i dans, musik, bild och idrott. Flera skolor såg det som en framgångsfaktor att de var självstyrande enheter och att läraren var autonom i sitt arbete. I linje med Europa 2020 strategin jobbar Lettland med att få fler elever att stanna kvar i skolan eller ut i arbetslivet, bl.a. genom att utveckla yrkesskolorna. Detta är en utmaning även för Solna och studiebesöket gav både exempel från Riga och från de deltagande länderna om hur de arbetar med detta. Några av deltagarna presenterade sina verksamheter med utmaningar och framgångar. Exempelvis berättade en representant från Tyskland om utmaningarna de möter i alla de nyanlända elever som kommer och som är mellan 16-18 år. Där ser vi att vi i Solna har kommit en bra bit på vägen gällande kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Ulriksdalsskolan arbetar sedan flera år med projektet Kinesiska i Solna som dels handlar om att införa kinesiska som modernt språk i skolan, dels om att etablera och utveckla kontakter med The Affiliated High School to UIBE (Beijing No 94 High School) i Beijing, Kina. Som ett led i projektet genomför Ulriksdalsskolan under läsåret 2017-2018 en internationell spetsutbildning med inriktning på Kinas språk och kultur inom elevens val. Våren 2018 kommer elever och lärare att besöka partnerskolan i Beijing. Eleverna får ansöka om att delta i resan och motivera varför de vill vara med. 13
Skytteholmsskolan deltar i Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram. Programmet ger metoder och verktyg för att öka kunskapen om EU i skolan. Skolan har utsett Juniorambassadörer för EU som ska berätta för sina kamrater om EU. Eleverna ansökte och valdes ut till att bli juniorambassadörer genom att anmäla intresse med en skriftlig motivering. EU-ministern besökte Skytteholmsskolan på Europadagen, träffade juniorambassadörerna, pratade med övriga elever och lärare. Ministern valda att besöka Skytteholmsskolan tack vare deras framgångsrika EU-arbete. Skytteholmsskolan åk 9 spanska, Ulriksdalsskolan åk 9, spanska och Bergshamraskolan åk 7-8 tyska har samtliga fått resebidrag från internationella kommittén för studieresor till Alicante och Madrid, Spanien respektive Berlin, Tyskland. Förvaltningen har i samarbete med EU-kommissionen, Europaparlamentet, Universitets och högskolerådet samt internationella kommittén genomfört fortbildningsdagen EU på schemat för att öka kunskapen om EUfrågor och de möjligheter EU-medlemskapet ger. Målgrupp är skolledare och lärare. Samtliga aktiviteter har bidragit till målet att grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Aktiviteterna har även bidragit till Solna stads mål. Likabehandling Likabehandlingsplanen ligger till grund för verksamheternas fokus på att alla barn och elever behandlas med respekt. Alla enheter upprättar plan mot kränkande behandling varje läsår. Alla skolor gör enkäter där de ställer frågor om hur eleverna mår. Resultaten följs upp inom ramen för arbetet med likabehandlingsplanen. Tre av skolorna har gjort stora enkäter tillsammans med organisationen Friends. Det som framkommit i enkäterna är att de elever som är mest utsatta för sexuella trakasserier är elever i mellanstadiet. Eleverna i mellanstadiet uppger att de skulle behöva mer kunskap inom detta område, särskilt sexuella trakasserier på nätet. I förskolan startade under hösten ett värdegrundsarbete som tar fasta på pedagogernas bemötande av barnen. Värdegrundsarbete inom bemötande och förhållningssätt, Alla Barn i Centrum (ABC) inleddes under 2017. Värdegrundsarbetet tar fasta på att kompetensutveckla pedagogerna i förskolan genom att ge dem konkreta verktyg att kunna utveckla sitt förhållningssätt och bemötande. Barn- och utbildningsförvaltningen har under hösten 2017 tagit fram en strategi för att öka kvaliteten i förskolan där värdegrundsuppdraget har en viktig del. Strategin löper över fem år och följs upp och utvärderas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Miljö Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att undvika användningen av farliga ämnen och hantera kemikalier så att risker minimeras. Förvaltningen har tagit fram en plan för att minska barns exponering för miljöskadliga ämnen i förskola och skola. Förvaltningen ställer relevanta och uppföljningsbara miljökrav vid upphandling, till exempel vad gäller ekologiska matvaror. Det pågår ett aktivt arbete i skolorna tillsammans med stadens upphandlade leverantör kring att minska matsvinnet. Ett antal skolor har fått moderna och miljövänliga dispenserar installerade på toaletterna i syfte att minska pappers- och tvålförbrukningen. En samordnad beställning av dessa produkter minskar även transporter. Framöver kommer resterande skolor att utrustas med de miljösmarta dispenserna. Flera förskolor har redan Grön flagg och ytterligare ett par har påbörjat arbetet med att få utmärkelsen. Medarbetare Som ett led i att öka medarbetarengagemanget och stärka samarbete har en stor satsning på medarbetarskapet genomförts. Under 2017 har en stor del av förvaltningens medarbetare genomgått medarbetarutbildningen Medarbetarskap i partnerskap. Det genomförs under två halvdagar med ledning av internt utbildade medarbetare i staden. Fokus är på att, genom praktiska övningar, bli bättre på att samarbeta och jobba i partnerskap. Målet är att lyckas bättre med vårt gemensamma uppdrag och att samtidigt trivas bättre på jobbet. Barn- och utbildningsförvaltningen hade i december 2017 totalt 1376 anställda. 1081 av dem var kvinnor och 295 var män. Den årliga mätningen av stadens sjukfrånvaro visar att sjukfrånvaron hos barn- och 14
utbildningsförvaltningens medarbetare har ökat, från 6,4 procent 2016 till 7,1 procent 2017. Det är framförallt förvaltningens sjukfrånvaro dag 60- som ökat. Kvinnors sjukfrånvaro har ökat mer än männens. Även Solna stads samlade sjukfrånvaro har ökat under perioden från 6,0 procent till 6,8 procent. Flera insatser inom arbetet med kompetensbaserad rekrytering gjordes under året. Det inrättades en intern rekryteringsenhet i staden för att öka kvaliteten och ge stadens chefer stöd i rekryteringsarbetet. Enheten Attrahera & Rekrytera arbetar med att ge samtliga chefer i staden stöd i rekryteringsprocessen. För att säkerställa kompetensbaserad rekrytering under år 2017 gick alla annonser via rekryterarna som granskade rekryteringsärendet och såg till att kravprofil fanns och att annonsen stämde överens med kravprofilen. Därigenom har samtliga rekryteringar en fastställd kravprofil innan annonsen publiceras i staden. Vidare har stadens chefer tillgång till kompetensbaserade intervjufrågor som finns att hämta i stadens rekryteringsverktyg, ReachMee i samtliga rekryteringar. Andra utvecklingsinsatser under år 2017 var att det hölls tre utbildningstillfällen för nya chefer i kompetensbaserad rekrytering där rekryterarna går igenom Solna stads rekryteringsprocess utifrån en kompetensbaserad rekryteringsmetodik. Utbildningen innehåller också hemuppgifter där varje chef får öva på denna metodik. Detta har lett till att samtliga kandidater som sökt sig till stadens barn- och utbildningsförvaltning har bemötts rättvist och bedöms utifrån kravprofil. Under året har flera statsbidrag sökts. Flera av dem syftar till att öka attraktionen för läraryrket som t ex lärarlönelyftet, statsbidraget för karriärtjänster (förstelärare) och lärarlyftet. Solna stads egen satsning på förste förskollärare har fortgått under 2017. Framtida utmaningar och förändringar Organisation Nämnden fattade under 2017 beslut att förändra organisationen på barn- och utbildningsförvaltningen. Under 2018 kommer förvaltningen att implementera den nya organisationen. Områdeschefer är tillsatta och har från och med den 1 januari 2018 ansvar för att leda förskolechefer och rektorer i tre geografiska områden. Ett fjärde område utgör gymnasiet som leds av en gymnasiechef. Syftet med organisationen är att uppnå bättre likvärdighet i utbildningen samt att kvalitetssäkra att alla barn och elever får det stöd de behöver i sin utveckling. Den centrala förvaltningen inom barn- och utbildning ska i enlighet med nämndens beslut om ny organisation bli mer strategisk. En mer djupgående analys av resultaten i skolor och förskolor behövs för att anpassa förutsättningarna för bättre måluppfyllelse. En förstärkning av uppföljningen är likaså avgörande för förbättrade resultat. En strategi för att öka kvaliteten i förskolan och en strategi för att förbättra kunskapsresultaten i skolan har tagits fram som löper över fem år. Syftet med strategin för förbättrade kunskapsresultat är att lägga fast strategierna för Solna stads skolutvecklingsarbete. De insatserna som görs ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Målsättningen är att grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Målsättningen med strategin för att öka kvaliteten i Solnas förskolor är att barnens trygghet i förskolan ska öka och att barnen ska vara väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Målet är också att förskolans arbete, tillsammans med fritidshemmens och grundskolornas arbete, ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Även de insatser som görs i Solna stads utvecklingsarbete i förskolorna ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Förvaltningen kommer under 2018 att ha ett överskott av förskoleplatser och behöver anpassa verksamheterna utifrån detta. Lärmiljö Lärmiljöerna ska vara trygga, moderna och trivsamma. Under 2018 kommer förvaltningen ta fram en typförskola i syfte att förbättra lärmiljön. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att öka måluppfyllelsen. Kompetens Kompetensförsörjningen är en fortsatt utmaning under 2018. Lärare och förskollärare rekryteras från en konkurrensutsatt marknad, likaså förskolechefer och rektorer. För att vidareutveckla medarbetare och behålla kompetens behöver olika karriärutvecklingsvägar formas i förvaltningen. Återväxten av chefer är ett exempel på 15
en sådan utmaning. Arbetet med verksamhetsförlagd utbildning för nya lärarstudenter behöver stärkas. Det görs genom att skapa ett samarbete med stadens HR-funktion. Partsgemensamma diskussioner mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna inom ämnet attrahera och behålla viktiga yrkesgrupper i förvaltningen behöver fortsätta. Arbete med att utbilda pedagoger i utvecklandet av undervisningen med hjälp av digitala verktyg samt utbildning i den statliga satsningen läslyftet fortsätter. Konkurrensutsättning Uppföljning av konkurrensplan Verksamhetsområde / Avtal Uppföljning Procapita Förstudie inför upphandling inledd Avfallshantering (exkl. SUEZ) SLF genomför upphandling Köksutensilier Upphandling genomförd av SLF Genomgång av NO-utrustning Direktupphandling genomförd Inredning till Råsundagården Flera avrop genomförda Inredning till Parkskolan Flera avrop genomförda Swefilm Direktupphandling genomförd ClaroRead Avrop genomfört Urkund Direktupphandling genomförd Konceptrum - piloter Flera avrop genomförda Kost till förskola och skola Upphandling påbörjad och kommer att slutföras 2018 Hemkunskap (mat) Ej genomfört. Träslöjdsmaterial STIC kommer att genomföra upphandling 2018 Syslöjdsmaterial STIC kommer att genomföra upphandling 2018 Genomgång av slöjdsalar Direktupphandling vid behov Service/reparation av persienner Sköts via Primär (f.d. Caverion) Låscylindrar och nycklar Upphandling via SLF Markiser och mörkläggningsgardiner Upphandling via TF Kuvertering Upphandling via SLF Möbler Parkskolan Avrop genomfört Giftfria madrasser till förskolor Successiva avrop genomförs Fordon till Internservice Avrop genomfört Skola24 Direktupphandling genomförd Internkontroll Uppföljning av internkontrollplan Process/rutin Kontrollmoment Resultat, åtgärder Uppföljning utifrån programmet för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet Kontroll (stickprov) av att privata och kommunala utförare behandlas lika gällande information Förvaltningen informerar samtliga utförare samtidigt efter nämndbeslut om ersättningsnivåer för kommande år. Avtals- och entreprenaduppföljning Enligt Solna stads anvisning 16 Förvaltningen har enligt stadens anvisning för avtals- och entreprenaduppföljning klassificerat samtliga förvaltningsspecifika. Utifrån klassificeringen planeras och genomförs förvaltningens uppföljning. De entreprenörer där högst risk kan konstateras prioriteras i detta arbete. Avtalstrohet Enligt Solna stads anvisning Avtalstroheten under 2017 var 88 procent räknat i kr. Motsvarande siffra 2016 var 87 procent. Leverantörers ekonomiska ställning och seriositet Enligt Solna stads anvisning Redovisning sker i kommunstyrelsens årsredovisning. Kontroll av utbetalningar samt redovisning av representation Enligt Solna stads anvisning Kontroll av utbetalningar: Redovisning sker i kommunstyrelsens årsredovisning. Redovisning av representation: Två enheter har felkonterat representation. Det gäller felaktig moms på en faktura och felaktig beslutsattestant på en
Process/rutin Kontrollmoment Resultat, åtgärder annan faktura. Enheterna har rättat felen och informerats om gällande regler. Verksamhetsmått Mått 2017 2016 2015 Nettokostnader Nettokostnad per barn i förskoleverksamhet, kr 110 307 106 022 101 830 Nettokostnad per barn på fritidshem, kr 27 212 28 187 25 488 Nettokostnad per elev i grundskola inkl. f-klass, kr 77 477 82 252 82 955 Nettokostnad per elev i gymnasieskola, kr 81 413 81 955 95 770 Nettokostnad per elev i särskola, kr 607 806 587 696 450 616 Nettokostnad per elev i gymnasiesärskola, kr 470 934 429 003 500 470 Kvalitetsmått, enbart Solnas kommunala regi Inskrivna barn per årsarbetare, förskolan (1) 5,3 5,4 5,9 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, förskolan % (1) 26 29 33 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, fritidshem, % (1) 32 35 48 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, grundskolor, % (1) 80,5 80,4 78,6 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning Solna gymnasium, % (1) 81,7 85,2 84,2 Antal elever per lärare grundskolan år 1-9 (1) 12,6 12,5 13,1 Antal elever per lärare Solna gymnasium (1) 15,0 14,7 14,3 Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % (2) 84,9 84,7 86,7 Faktiskt meritvärde år 9 (3) 223,5 231,1 238,4 Volymer Antal barn i förskola i enskilda och andra kommuners förskolor 1 855 1 805 1 773 Antal barn i förskola i Solna kommunala förskolor 2 467 2 470 2 468 Andel inskrivna barn av befolkningen, % 86 88 87 Antal elever f-9 i fristående och andra kommuners skolor 2 245 2 027 1 932 Antal elever f-9 i Solna kommunala skolor 4 236 4 126 3 853 Antal elever, gymnasieskolan i fristående och andra kommuners skolor 1 313 1 303 1 244 Antal elever i Solna gymnasium 768 731 684 Antal barn från andra kommuner i Solnas kommunala förskolor 25 23 22 Antal elever från andra kommuner i Solnas kommunala skolor år f-9 245 279 283 Antal elever från andra kommuner i Solna gymnasium 569 532 517 Vissa värden har justerats till tal med decimal för att få mer detaljerad jämförelse. (1) Mätning per oktober år 2016, 2015, 2014. (2) Flera beräkningssätt finns, för år 2016 är värdet exklusive elever med okänd bakgrund 86,5. (3) Flera beräkningssätt finns, för år 2016 är värdet exklusive elever med okänd bakgrund 235,0. Resultatstatistik Diagram 1: Trygghet 10 91% 92% 9 89% 2014 2015 2016 2017 Kommunala förskolor i Solna 17
Diagram 2: Likabehandlingsplan Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering" 10 69% 72% 69% 74% 2014 2015 2016 2017 Kommunala förskolor i Solna 10 Diagram 3: Information Andelföräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp" 77% 71% 73% 69% 2014 2015 2016 2017 Kommunala förskolor i Solna 10 Diagram 4: Matematik årskurs 3 Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov 2014 2015 2016 2017 18
10 10 Diagram 5: Svenska årskurs 3 Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov Diagram 6: Matematik årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E 2014 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2017 10 Diagram 7: Svenska årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E 2014 2015 2016 2017 19
10 10 Diagram 8: Svenska som andraspråk årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E Solna kommunala skolor SvA* Underlaget innehåller för få elever för att redovisas på skolnivå Diagram 9: Engelska årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E Riket 2014 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2017 10 Diagram 10: Läsförståelse årskurs 7 Andel elever med god läsförståelse 2014 2015 2016 2017 *Resultat saknas för Tallbackaskolan 2015 20
10 Diagam 11: Trygghet - Elever, årskurs 3 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 201 4 201 5 201 6 201 7 10 Diagam 12: Trygghet - Elever, årskurs 5 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 2014 2015 2016 2017 10 Diagam 13: Trygghet - Elever, årskurs 8 (åk9 2017) Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 2014 2015 2016 2017 10 Diagram 14: Kunskapskrav årskurs 9 Andel elever som uppfyller kunskapskraven i alla ämnen 2014 2015 2016 2017 21
10 10 Diagram 15: årskurs 9 Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen uppdelat per svensk och utländsk bakgrund Riket Solna kommunala Riket Solna kommunala Riket Solna kommunala 2015 2016 2017 Svensk bakgrund Utl. bakgr, födda i Sverige Utl. bakgr, födda utomlands Diagram 16: Årskurs 9 Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå, 88% 88% 83% 88% 82% 67% 68% 68% 72% 66% 7 Riket Solna kommunala Riket Solna kommunala Riket Solna kommunala 2015* 2016* 2017* Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * F.o.m. 2015 slås förgymnasial och gymnasiall utbildning ihop varpå jämförelser med tidigare år inte är möjliga Diagram 17: Behörighet årskurs 9 10 2014 2015 2016 2017 270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 Diagram 18: Meritvärde årskurs 9 2014 2015* 2016* 2017* *Max meritvärde ökade från 320 till 340, 2015 22
270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 Diagram 19: Meritvärde årskurs 9 flickor *Max meritvärde ökade 2015 från 320 till 340 2014 2015* 2016* 2017* Diagram 20: Meritvärde årskurs 9 pojkar 270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 2014 2015* 2016* 2017* *Max meritvärde ökade 2015 från 320 till 340 10 Diagram 21: Ämnesprov och slutbetyg Svenska årskurs 9 Andel elever som har fått samma betyg på ämnesprovet som i slutbetyget 2014 2015 2016 2017 23
10 10 Diagram 22: Ämnesprov och slutbetyg Matematik årskurs 9 Andel ever som fått samma betyg på ämnesprovet som i slutbetyg Diagram 23: Ämnesprov och slutbetyg Engelska årskurs 9 Andel ever som fått samma betyg på ämnesprovet som i slutbetyg 2014 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2017 10 Diagram 24: Genomströmning - Solna Gymnasium Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år 82% 77% 75% 76% 69% 69% 71% 71% 71% 61% 2013 2014 2015 2016 2017 Solna Gymnasium Riket 24
10 10 Diagram 25: Genomströmning - Folkbokförda elever i Solna Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år ( Alla program inkl IV/IM ) 65% 69% 7 71% 67% 71% 2015 2016 2017 Elever folkbokförda i Solna Riket Diagram 26: Högskolebehörighet - Solna Gymnasium Andel elever behöriga till högskola av de som fick slutbetyg 2013 2014 2015 2016 2017 Solna Gymnasium Riket Diagram 27: Behörighet Folkbokförda elever i Solna 7 62% 62% 59% 53% 54% 54% 5 3 2015 2016 2017 1 Solna Gymnasium Riket 25
14,8 14,4 13,6 14 13,2 12,8 12,4 11,6 12 11,2 10,8 10,4 10 10 95% 9 85% 75% 7 Diagram 28: Betyg - Solna Gymnasium Genomsnittlig betygspoäng (endast elever med 2500 gy-poäng) 2013 2014 2015 2016 2017 Riket 2017 Diagram 29: Betyg - Solna Gymnasium 2014 2015 2016 2017 Eng 5 Id hälsa 1 Ma 1 Na 1 Hi 1 26