Kvalitets- och utvecklingsplan för elevhälsans medicinska insatser 2013/2014

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 1 (13) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING Tjänsteyttrande 2013-05-21 Malin Lundgren Kullgren, 054-540 1306 malin.lundgren.kullgren@karlstad.se Kvalitets- och utvecklingsplan för elevhälsans medicinska insatser 2013/2014 Dnr GN-2013-50 Dpl 54 Ärende Karlstads-Hammarö gymnasienämnd ska fastställa kvalitets- och utvecklingsplan för elevhälsans medicinska insatser för 2013/2014. Nämnden är ansvarig vårdgivare. Inledning Elevhälsans medicinska insatser är en del av en samlad elevhälsa men också ett eget verksamhetsområde, som delvis styrs av hälso- och sjukvårds lagstiftning. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete trädde i kraft den 1 januari 2012. Detta ledningssystem är ett stöd avseende hur föreskrifterna och de allmänna råden ska tillämpas inom elevhälsans medicinska insatser. Ledningssystemet revideras årligen i samband med ny verksamhetsplan 1 eller vid behov. Styrdokument På nationell nivå styrs elevhälsan bland annat av skollagen, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, läroplanerna samt föreskrifter och allmänna råd (AR) från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Socialstyrelsen m.fl. Skolläkare och skolsköterskor bedriver sin verksamhet inom ramen för två skilda regelverk, nämligen skollagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagstiftning. Bland de i detta sammanhang aktuella föreskrifterna från socialstyrelsen återfinns förutom tidigare nämnda föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete även Lex Maria (SOSFS 2005:28) föreskriften om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) samt föreskriften om vaccination av barn (SOSFS 2006:22) Socialstyrelsen har även tagit fram riktlinjer för skolhälsovården publicerade 2004. Av Skolverkets AR kan råden för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och 1 Här benämnd kvalitets- och utvecklingsplan Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 65184 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax 054-18 34 19 E-post: gymnasieforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Bankgiro: 405-2213

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 2 (13) kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) samt de allmänna råden för arbetet med åtgärdsprogram (SKOLFS 2013:8) särskilt nämnas. Karlstads kommuns strategiska plan och vår egen handbok för elevhälsans medicinska insatser innehåller lokalt framtagna dokument och riktlinjer som också är styrande för verksamheten. Organisation och ledning av elevhälsans medicinska insatser Ledningen av elevhälsans medicinska insatser skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivare Vårdgivare ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Att årligen utvärdera och uppdatera Kvalitets- och utvecklingsplan och Patientsäkerhetsberättelse är en del av detta ledningssystem Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Verksamhetschef enligt HSL 2 För elevhälsans medicinska insatser skall det finnas en verksamhetschef. Verksamhetschefen ska säkerställa att elevernas behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Skolsköterska och skolläkare Skolsköterska och skolläkare ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med elev och vårdnadshavare. Elev och vårdnadshavare ska visas omtanke och respekt. Skolsköterska och skolläkare bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. De ska medverka i det systematiska kvalitetssäkerhetsarbetet och har en skyldighet att rapportera avvikelser, vårdskador, risk för vårdskador eller brister i verksamheten (SOSFS 2010:659). Verksamhetschef på skolenhet På varje skola finns en verksamhetschef utsedd att vara personal- och budgetansvarig chef för elevhälsan alla delar. En ledningsgrupp med dessa verksamhetschefer ansvarar för att samordna och kvalitetssäkra den samlade elevhälsans verksamhet utifrån gällande lagstiftning och elevernas behov. För den medicinska delen ansvarar särskild utsedd verksamhetschef, enligt HSL, direkt till vårdgivaren dvs. gymnasienämnden. 2 Hälso- och sjukvårdslagen, 29

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 3 (13) områden et för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och vård på lika villkor (2 HSL). Elevhälsans medicinska insatser erbjuder bland annat hälsobesök innehållande hälsosamtal, vaccinationer och enklare sjukvård som ingår i det förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård 3 ger tydliga direktiv och ansvar för huvudmannen att utveckla verksamheten. För att säkerställa en god kvalitet och kontinuitet utgår Karlstads-Hammarö gymnasienämnd från socialstyrelsens riktlinjer och fastställer följande åtta målområden för elevhälsans medicinska insatser. 1. Bemötande och värdegrund Alla elever ska känna sig trygga och trivas i skolan. Vår gemensamma värdegrund bygger på alla likas värde, eleverna ska ha samma möjligheter och rättigheter i kontakten med elevhälsans personal. Det ska finnas rutiner och förhållningssätt för hur elever och vårdnadshavare bemöts. Ett samarbete ska ske med både elev och vårdnadshavare. I alla kontakter ska elevers enskilda intressen tillvaratas. Uppgifter om elevs förhållanden ska hanteras med den sekretess som lagen stadgar och i övrigt med stor varsamhet. Elevens värdighet och integritet respekteras. Elev och vårdnadshavare visas omtanke och respekt oavsett ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, social ställning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning. Elev och vårdnadshavare informeras och görs delaktiga. Hela Elevhälsan inom gymnasieskolan har genomgått en utbildningsinsats som innebär att vi nu får behålla vår HBT-certifiering till 2016. Vi har på nytt granskat både dokument, informationsmaterial och våra fysiska miljöer t.ex. i väntrum för att säkerställa normfria budskap och att alla ska känna sig välkomna. En arbetsgrupp med representanter från Elevhälsan (skolsköterska, kurator och specialpedagog) deltar i projektet Våga göra skillnad och har varit på flera möten och seminarier under läsåret En fortbildningsdag kring bemötande av ensamkommande barn/flyktingar genomfördes hösten 2012. Flera skolsköterskor deltog. Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser har träffat ungdomsfullmäktige vid två tillfällen för att diskutera drogförebyggande arbete. Nytt möte är inplanerat hösten 2013 Åtgärder för måluppfyllelse 2013/2014 Fortsatt arbete i hedersprojektet Våga göra skillnad. Två aktiviteter planeras med fokus på hederproblematik planeras under läsåret. En första del som riktar sig till Elevhälsans personal och rektorer. En senare del för all pedagogisk personal 3 Numera kallad elevhälsans medicinska insatser. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen för hela Elevhälsans verksamhetsområde beräknas komma under 2013

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 4 (13) För att förstärka elevernas delaktighet ska skolsköterska på varje enhet tillsammans med verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser, bjuda in elevrådet till ett samtal kring hur eleverna ser på det hälsofrämjande arbetet på skolan och vad som eventuellt behöver utvecklas. 2. Mottagningsarbete För att säkerställa elevernas möjlighet att få tillgång till skolsköterska och skolläkares medicinska kompetens och särskilda kunskaper när det gäller hälsofrågor har varje skolenhet regelbundet en öppen mottagning. Oplanerade och akuta insatser hör till vardagen, men är inte den huvudsakliga uppgiften för skolläkare eller skolsköterska. Funktionerna ska användas till skolrelaterade hälsoproblem och tillvaratas i det hälsofrämjande arbetet på skolan. I mottagningsarbetet ingår också den medicinska bedömningen, som krävs för att vid behov kunna remittera elever vidare för utredning, vård och behandling hos annan vårdgivare. : Mottagningsverksamheten som erbjuds ska vara hälso- och sjukvård av god kvalitet utifrån tydliga rutiner och riktlinjer. Det ska vara lätt för elev, vårdnadshavare och skolans personal att hitta information om när skolläkare och skolsköterska är tillgänglig för besök och samtal. Skolläkare har under läsåret arbetat 50 % och varje skola har haft mottagning kontinuerligt samma veckodag. Skolläkare har under läsåret blivit mera delaktig i hela elevhälsans arbete och även träffat arbetslag och rektorer. Våra mottagningar är välbesökta. Statistik från journalprogrammet PMO visar att skolsköterska och skolläkare tillsammans haft 5291 kontakter med elever (förutom över 1200 hälsosamtal, se nästa stycke). Utöver det tillkommer 3382 administrativa kontakter runt elever. En föreläsning om egen vård och egenvårds produkter har genomförts i samverkan med apoteket på Centralsjukhuset. Arbetet med att skapa en informationsplattform för eleverna runt egen vård, livsstilsfrågor, hälsofrågor mm har övergått till att försöka använda de informationsvägar som redan finns. Några exempel är It s Learning och skolornas Facebooksidor. Åtgärder för måluppfyllelse 2013/2014 I samband med skolstart informera elever och skolpersonal om verksamheten, tider för öppen mottagning och personal. Informera om verksamheten, kontaktuppgifter och personal på karlstad.se

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 5 (13) 3. Hälsobesök och hälsosamtal Hälsobesök, som innefattar hälsosamtal, är en metod att följa elevers utveckling och hälsotillstånd genom hela skoltiden. Här har skolsköterskan ett unikt tillfälle att träffa alla elever och skapa en relation, som man kan bygga vidare på under resten av skoltiden. Hälsosamtalet är ett av skolans instrument för att upptäcka elever i behov av stöd eller insatser. Samtalet är också en del av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Fokus inom gymnasieskolan är att få eleven att reflektera kring sin egen hälsa och att göra medvetna val kring sin livsstil. Vi använder motiverande intervjutekning (MI) som metodik/förhållningssätt. Alla elever skall minst en gång under gymnasietiden erbjudas och komma till ett hälsobesök med ett tillhörande hälsosamtal. Alla elever som är familjehemsplacerade skall erbjudas ett hälsosamtal oavsett vilken årskurs som de kommer till gymnasieskolan. Skolsköterskan identifierar tillsammans med eleven, hälsoproblem, skydds-, frisk- och riskfaktorer av betydelse för elevens hälsa Elever med identifierade problem och risker får adekvat stöd och hjälp Elevhälsans medicinska del bidrar med nyckeltal till folkhälsoarbetet I april 2013 fanns 1545 elever i åk 1 inom Karlstads- Hammarö gymnasieskola. Av dessa elever har hittills 1247 elever tackat ja och genomfört ett hälsobesök med tillhörande hälsosamtal. Siffran kommer att stiga då man på alla enheter genomför hälsosamtal ända till läsåret är slut. Vi har under läsåret arbetat fram en rutin för att kvalitetssäkra hälsosamtalet/ besöket. Det innebär att alla skolsköterskor nu följer samma rutin när det gäller innehåll, dokumentation och registrering i elevhälsodatabasen kopplat till samtalet med eleven. Rutinen för att kvalitetssäkra hälsosamtalet har också passerat ledningsgruppen för den samlade elevhälsan för förankring och kännedom. Statistik från elevhälsodatabasen ELSA har redovisats i många olika sammanhang under läsåret. Några exempel är: för samtliga rektorer i förvaltningen, för gymnasienämnden, för den samlade elevhälsan i förvaltningen, i arbetsgruppen för utmaningen psykisk hälsa inom Nya perspektiv 4, för samverkansgruppen för barn och unga inom Karlstads kommun och för ungdomsfullmäktige. Det finns sedan 2012 en länsövergripande rutin kring familjehems placerade barn, som tagits fram av Region Värmland. Ingen skolsköterska har under läsåret varit delaktig i några av de möten kring elev, som finns beskrivet i rutinen. Orsakerna kan vara flera: elever från andra län har blivit placerade i Karlstad, andra län använder inte samma rutin. Alla värmländska kommuner använder inte rutinen fullt ut ännu. Informationen har gått vidare till handläggare på Region Värmland, som ansvarat för att ta fram och implementera rutinen. 4 Nya perspektiv är en samverkansarena för kommuner och Landstinget i Värmland som ska ange inriktningar och mål inom vård, omsorg och folkhälsa. Arbetet leds av Region Värmland.

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 6 (13) Samtliga skolsköterskor inom vår förvaltning deltog i Länsstudiedag för skolsköterskor våren 2013. Tema var kost, övervikt, fysisk aktivitet och normkritiskt tänkande. Åtgärder för måluppfyllelse 2012/2013 Uppföljning av rutinen för det kvalitetssäkrade hälsosamtalet/besöket. Repetition och fördjupning av MI-kunskaper. I samverkan med Landstinget i Värmland kommer utbildning att erbjudas inom motiverande intervjuteknik. På verksamhetsträffar arbeta för att statistik från elevhälsodatabasen används mer konkret på den egna skolan. Varför mäter vi och vad ska vi använda data till? ELSA-enkäten är ingen samtalsmetod hur jobbar vi med MI på individnivå i hälsosamtalet och ELSA-statistik på organisationsnivå? 4. Vaccinationer Regeringen beslutar om vilka vaccin som skall ingå i vårt nationella vaccinationsprogram. För utförande och finansiering ligger ansvaret hos kommuner och landsting. För komplettering av ett barns vaccinationsstatus ansvarar landstinget respektive huvudman för elevhälsan, beroende på barnets ålder. Antalet kompletterande vaccinationer inom vår gymnasieskola har ökat de senaste åren i takt med att fler av våra elever är nyanlända ungdomar. I januari 2013 kom ny lagstiftning som innebär att alla givna vaccinationer inom det nationella vaccinationsprogrammet ska registreras i ett vaccinationsregister. Inom elevhälsans medicinska insatser gör vi det rutinmässigt sedan flera år tillbaka. Skolsköterska/skolläkare ska erbjuda och genomföra socialstyrelsens rekommenderade nationella vaccinationsprogram. Till Sverige nyanlända elever ska vid behov erbjudas kompletterande vaccinationer efter en väl dokumenterad vaccinationsplanering som görs av skolläkare. Vi har köpt in en modul till vårt journalsystem, PMO, som möjliggör en direkt koppling med det vaccinationssystemet, Svevac. Det innebär att skolsköterskan bara behöver dokumentera i ett system när vaccinationen är given. På Nobelgymnasiet, där alla nyanlända ungdomar går i skolan, har kompletterande vaccinationer genomförds. Skolläkare och skolsköterska har gått igenom vaccinationsstatus och erbjudit samtliga elever, under 18 år, på språkintroduktion möjlighet att komplettera sina vaccinationer. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2013/2014 I länsnätverket för medicinsk ledningsansvariga inom elevhälsan pågår en genomgång och uppdatering av våra riktlinjer och rutiner kring vaccinationer. Smittskyddsläkare och barnhälsovårdsöverläkare deltar i arbetet och rutinen ska läggas ut i vår handbok i början av läsåret 2013/2014.

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 7 (13) 5. Elevernas lärandemiljö och trivsel Den samlade elevhälsa ska samarbeta med skolans personal med elevens bästa som utgångspunkt. För att klara vårt uppdrag, att hjälpa och stödja den enskilda eleven och arbeta med förebyggande insatser, måste vi samverka. Skolsköterska och skolläkare medverkar i förebyggande insatser samt åtgärder mot arbetsrelaterad ohälsa och medverkar till att alla elever trivs och känner sig trygga på skolan. Statistik från elevhälsodatabasen ELSA används konkret i det lokala arbetet och skall bidra till skapandet av en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. En mall för hur skolsköterskan sammanställer den årliga rapporten för tillbud på sin skola är gjord. Precis som förra läsåret ser rapporteringen från personal och elever mycket olika ut. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2013/2014 I strategisk plan för 2012-2014 står att orsaker till skillnader i uppfattning av trivsel i gymnasieskolan mellan pojkar och flickor ska utredas. Det står också att vår skolmiljö ska kartläggas och tydliggöras i kommande arbetsplaner. Här bör skolsköterska/skolläkare vara delaktig och resultatet avvändas i det direkta arbetet med eleverna på skolan. 6. Samverkan internt och externt Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samarbete mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det är också nödvändigt att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård och andra aktuella aktörer som till exempel socialtjänst och polis. Alla insatser utgår från barnkonventionen. Att en tydlig vårdkedja finns för elever som har behov av insatser från en eller flera verksamheter och att vi får en definition av första linjens vård. Att det finns tydliga rutiner och nätverk för extern och intern samverkan. Att utifrån åtagande i Karlstads kommun strategiska plan intensifiera det drogförebyggande arbetet i samverkan med andra aktörer. Under hela läsåret har arbete pågått med att skapa en genomförandeplan, ett slags årshjul, för de drogförebyggande insatser som vi ska erbjuda inom vår gymnasieskola. Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser har varit samordnare för arbetet som skett i samverkan med elevhälsan, ledningsgruppen för elevhälsan, rektorer, samordnare för en rökfri skola, alkohol- och drogsamordnare i kommunen och ungdomsfullmäktige. Revidering och förankring av våra rutiner vid misstänkt/bekräftat användande av droger bland elever. Samverkan har skett med arbetsmarknads- och socialförvaltningen och deras behandlingsenhet Nexus. Verksamhetschef på respektive skolenhet har gått igenom rutinen med våra rektorer som har varit delaktiga i att utforma beskrivningen av ansvarsfördelning i förhållande till socialtjänsten.

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 8 (13) En utbildningsinsats har erbjudits alla elever i åk 1 med temat Doping som samhällsproblem. En föreläsning med liknande innehåll (annan föreläsare) erbjöds samtlig pedagogisk personal och elevhälsa i maj 2013. Möjligheten för våra elever att ta klamydia-test på skolan är för tillfället borttagen. Vi inte har hittat en kvalitetssäkrad lösning bl.a. när det gäller transport av prover och hantering av positiva svar. Nu hänvisar vi våra elever till de olika vägar som finns inom landstinget ansvar. Arbetet fortsätter för att hitta praktiska lösningar. Rutinen att kunna erbjuda akut p-piller, i samverkan med ungdomsmottagningarna, fungerar bra och skapar möjlighet för skolsköterskan till samtal med eleven och också tillfälle att hjälpa till med tidsbokning hos barnmorska Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser har deltagit i länsövergripande nätverk/projekt: - Nya perspektiv (Psykisk hälsa) - Nätverk för STI -(Sexuellt överförbara sjukdomar) förebyggande arbete - Länsnätverk för medicinskt ansvariga/verksamhetschefer för elevhälsans medicinska insatser - Värmland mot doping Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2013/2014 Höstterminen 2013 startar med en studiedag för all pedagogisk personal och elevhälsan med inriktning på vårt drogförebyggande arbete. Vi ska få ut vår genomförande plan till skolorna och kontinuerligt följa upp hur arbetet fungerar. En ny modell för samverkansmöten med arbetsmarknads- och socialförvaltningen och deras behandlingsenhet Nexus ska provas. Fortsatt arbete med att definiera första linjen tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen och företrädare för Landstinget. 7. Elever i behov av särskilt stöd En mängd olika forskningsresultat 5 visar på sambandet mellan elevers hälsa och deras resultat i skolan. Det gäller både på kort och på lång sikt. De ungdomar som lämnar gymnasiet med fullständiga betyg har, statistiskt sett, en större möjlighet att hålla sig friska genom livet. 6 En av skolsköterskan och skolläkarens allra viktigast uppgifter är därför att uppmärksamma elever i behov av stöd och i samråd med elev och vårdnadshavare göra det som bäst gagnar elevens möjlighet att lyckas i skolan. Sveriges kommuner och landsting skriver på sin webb sida 7 : I skollagen har eleven en tydligt uttalad rätt till stöd för att nå skolans mål om utredning visar på behovet. Elevhälsan har en central roll i de utredningar som görs när det gäller 5 Skolan och ungdomars psykosociala hälsa, SOU 2010:80 6 Skola - psykiska problem försämrar skolresultat, FHI-rapport 2009 7 http://www.skl.se/psynk/teman_1/battre-skolresultat

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 9 (13) barn i behov av särskilt stöd. Antalet skol- och elevutredningar där elevhälsan deltar ökar på alla våra skolenheter. Elever i behov av särskilt stöd ska identifieras tidigt. Skolläkare och skolsköterska har kompetens och resurser för att göra medicinska bedömningar. Skolsköterska och skolläkare informerar vid behov om funktionsnedsättningar och sjukdom samt ger specifik information inför yrkesval. Den länsgemensamma skol- och elevutredningen har utvärderats av skolledare och personal inom elevhälsan. Några mindre justeringar, bland annat för att stärka elevperspektivet, skall göras. Finns en arbetsgrupp som ansvarar för det i länet. Rutinen för utförandet av medicinska bedömningar i skol- och elevutredningen har uppdaterats. Ansvarsfördelning och hur underlaget ska dokumenteras är delar som gjorts tydligare i nya rutinen. Verksamhetschef på skolenhet har haft en genomgång av hur skol- och elevutredning ska genomföras med sitt elevhälsoteam. Skolläkare har träffat arbetslag, rektorer och elevhälsoteam på all skolenheter och föreläst om elever i behov av stöd med neuropsykiatrisk problematik. Avtalet med Klaraborgs SPO gällande psykologresurs har sagts upp av Klarborg. Detta på grund av rekryteringssvårigheter, som gör att de inte kan möta vårt behov. Arbetet med en gemensam elevakt för samtliga professioner inom elevhälsan är överlämnat till IT-ansvariga på staben. Önskemålet från verksamheten, att även mentorer ska kunna dokumentera i samma system, kan inte uppfyllas med den elevakt som finns i PMO. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2013/2014 Rekrytera en egen psykologresurs till den samlade elevhälsan. Fortsatt arbete med att följa upp rutinen kring skol- och elevutredning. 8. Hälsoekonomiska konsekvenser En målsättning med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) är att all vård skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. För att folkhälsoarbete ska vara framgångsrikt och ekonomiskt hållbart krävs ett långsiktigt arbete och en helhetssyn på eleven och dess familj. Elevhälsans medicinska insatser är kostnadseffektiv och av god kvalitet samt arbetar utifrån ett välfungerande kvalitetssystem. Ett övergripande samhällsperspektiv samt barn- och ungas långsiktiga hälsoutveckling skall beaktas vid beslut om insatser som bedrivs inom elevhälsan alla delar inklusive de medicinska insatserna.

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 10 (13) I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan alla delar inklusive de medicinska insatserna ett särskilt ansvar. Vårt kvalitetssystem och metodbok har övergått till ett annat supportsystem som kallas Quicker. Kompetensutvecklingsplan för den samlade elevhälsan är påbörjad och hänger nära samman med genomförandeplanen av det drogförebyggande arbetet. Detta för att skapa en långsiktighet i arbetet gentemot elever och vårdnadshavare och kostnadseffektiv fortbildning för personalen. Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser har varit delaktig i ledningsgruppens övergripande diskussioner kring resurser och ekonomi gällande den medicinska delen. Ansvaret ligger hos verksamhetschef på skolenhet. Åtgärder för måluppfyllelse 2012/2013 I samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen utveckla och utvärdera arbetet med metodboken i Quickr. En gemensam kompetens- och utvecklingsplan för den samlade elevhälsan ska utvecklas vidare. Arbetet görs av verksamhetschef för den samlade elevhälsan och verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser, självklart i samråd med elevhälsans personal och ledningsgruppen. Förutsättningar För att skolsköterskor och skolläkare ska kunna utföra sitt uppdrag med god kvalitet och enligt gällande lagar, måste vissa grundförutsättningar vara uppfyllda. En särskild patientsäkerhetsberättelse 8 upprättas årligen för att redovisa vilket resultat den medicinska verksamheten uppnått i patientsäkerhetsarbetet. För mer information när det gäller journalhantering, avvikelsehantering, tillgänglighet, lokaler och resurser hänvisas även till denna rapport. Journalhantering och annan dokumentation Dokumentation i och hantering av skolhälsovårdsjournaler styrs detaljerat av lagar och föreskrifter. Dokumentationen är basen för uppföljning och utvärdering iverksamheten. Kvalitetsutveckling av verksamheten främjas av en samlad skolhälsovårdsjournal, Profdoc Medical Office, (PMO) och dokumentation i vaccinationsjournal (Svevac). Elevhälsans medicinska insatser ska dokumentera med god kvalitet och följa gällande lagar, författningar och kommunala anvisningar. Utbildning för journaldokumentation har genomförts 2 gånger under läsåret. 8 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Dnr GN-2013-10 Dpl54

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 11 (13) Möten har genomförts med kommunens IT-enhet för att säkerställa snabb hantering när journalsystemet ligger nere och ett utökande av serverkapaciteten är gjord våren 2013. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 2013/2014 Samtliga skolor, utom Hammarögymnasiet, kommer att ha tillgång till rätt anpassad scanner i samband med läsåret start. Tillgänglighet, utrustning och lokaler Den samlande elevhälsan bör ses som elevernas företagshälsovård och ges i nära anslutning till deras arbetsplats. Alla skolhälsovårdens mottagningar ska ha tillgång till ändamålsenliga och lättillgängliga lokaler och adekvat utrustning (finns särskilda riktlinjer i vårt kvalitetssystem som bygger på Hälso- och sjukvårdslagen). Mottagningen på Nobelgymnasiet upplevs som lyhörd av skolläkare och skolsköterska. Detta är framfört till verksamhetschef på skolenhet. Åtgärder för måluppfyllelse 2013/2014 Följa rutin för egen kontroll av lokaler i samband med läsårsstart, görs av varje skolsköterska på den egna enheten. Uppföljning i ledningsgruppen för den samlade elevhälsan. Dimensionering av resurser Fördelning av resurs till elevhälsans olika insatser baseras i Karlstads- Hammarö gymnasieförvaltning på en stödfaktor grundad på elevernas betyg från grundskolan. Belastningen på en särskild skola ändras över tid och kan variera beroende på faktorer som områdets sociala tyngd och elevernas behov, exempelvis nyanlända utlandsfödda elever och elever med funktionsnedsättning. Elevhälsans medicinska insatser ska ges en adekvat resurstilldelning av skolläkare och skolsköterskor utifrån rekommenderade riktvärden och områdets speciella resursbehov. Rekommenderat riktvärde 9 för skolsköterska är 400 elever/heltid. Resurserna för elevhälsans medicinska insatser måste bedömas ur ett helhetsperspektiv där det beaktas att alla funktionerna inom elevhälsan fungerar och samspelar. Verksamhetschef för den samordnade elevhälsa- och SYV verksamheten och verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insatser skall göras delaktig i processer och beslut som berör bemanning inom elevhälsans professioner. Personalansvar har verksamhetschef på varje skolenhet 9 Rekommendationer från Riksföreningen för skolsköterskor framtagna åt Socialstyrelsen 1998

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 12 (13) Tilldelning av resurs till elevhälsans medicinska del sker på samma sätt som inom övriga verksamheter i skolan. Det är verksamhetschef på enhet som har budgetansvar. Tilldelning av skolsköterskeresurs och antalet elever en skolsköterska har ansvar för skiljer sig åt på våra olika skolor och det ändras också över tid. Siffran varierar mellan 480-610 elever/heltid skolsköterska. 50 % skolsköterskeresurs minskades på Nobelgymnasiet under läsåret. Skolsköterskeresursen där hamnade då på ca 540 elever/heltid och det är jämförbart med genomsnittet för hela förvaltningen. Åtgärder för måluppfyllelse 2013/2014 Utnyttja den samlade elevhälsans organisation med dess möjligheter kring samsyn genom diskussion och förankring i ledningsgruppen/verksamhetschefsgruppen Uppföljning och utvärdering Avvikelsehantering och Lex Maria Ibland förekommer det tillbud eller skador trots det förebyggande arbetet som bedrivs. För att säkerställa att risker och skador identifieras, analyseras och bedöms ska skolsköterskan och skolläkaren rapportera till verksamhetschefen alla tillbud och negativa händelser som uppmärksammas i verksamheten. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insatser ansvarar sedan för att bedöma och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. För mer information se patientsäkerhetsberättelse 10 Kvalitets-/utvecklingsplan och årsredovisning I verksamheter som arbetar med kvalitet och utveckling är tydliga målformuleringar och utvärderingar viktiga. Tydlig styrning och tydliga mål skapar precisa och effektiva insatser. Analys av resultat och måluppfyllelse är grunden för verksamhetens utveckling. Vår organisation med en samordnad elevhälsa- och SYV verksamhet och en ny ledningsstruktur leder till att planering och utvärdering sker mera samlat och med ett helhetsperspektiv. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insatser ansvarar för att årligen upprätta en Patientsäkerhetsberättelse och redovisa resultatet till nämnd och verksamhet. En sammanhållen kvalitets- och utvecklingsplan utifrån vår nya organisationsstruktur, en samlad elevhälsa- och SYV verksamhet, upprättas årligen i delaktighet med berörd personal och redovisas till nämnd. Elevhälsoteamens arbete på varje enhet redovisas som tidigare i skolans kvalitetsredovisning. Varje läsår görs en sammanställning av data från elevhälosdatabasen ELSA, som redovisas till nämnden. 10 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Dnr GN-2013-10 Dpl54

Dnr GN-2013-50 Dpl 54 sid 13 (13) Malin Lundgren-Kullgren är verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser och i den delen direkt ansvarig under nämnd. Verksamhetschef Christine Holmberg har ett övergripande ansvar för ekonomi och verksamhetsfrågor som rör den samlade elevhälsa- och SYV verksamheten. Ledningsgrupp och beslutsfattare är verksamhetschefsgruppen. Den samordnade elevhälsa- och SYV verksamheten har varit en stående- och prioriterad punkt på verksamhetschefernas veckomöte. Christine Holmberg ansvarar för punkten. Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser har medverkar regelbundet på dessa möten och är den som arbetat operativt med samordningsfrågorna. Arbetsformen har fungerat bra och utvecklats under läsåret. Åtgärder för måluppfyllelse 2012/2013 Fortsätta att utveckla arbetsformerna för samverkan i de olika delarna av den samlade elevhälsan med ännu tydligare fokus på samordning och samsyn samtidigt som den egna skolans resurser och behov beaktas. En gemensam kvalitets- och utvecklings plan för elevhälsan arbetas fram under läsåret och redovisas till nämnden maj/juni 2014. Irene Lennemyr Winkler t f skoldirektör, gymnasiet Malin Lundgren Kullgren verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser