Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9



Relevanta dokument
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi Kunskapens användning

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Förslag den 25 september Biologi

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

Ordning i Myllret

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Naturorienterande ämnen

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Lokal Pedagogisk planering

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Mål och betygskriterier i Biologi

Workshop om kursplaner åk 7 9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Metoder och arbetssätt

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Kemi Kunskapens användning

Ämnesplan i Kemi Treälven

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Lärarhandledning Biologi

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Förslag den 25 september Fysik

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Röda tråden i naturorienterande ämnen för resultatområde två

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Livets myller Ordning i myllret

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Kursplan för Naturorienterande ämnen

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Checklista för mål till utvecklingssamtalet

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Från frö till planta (F-6)

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Undervisningen ska genom praktiska övningar leda till att eleverna utvecklar förmåga att utföra första hjälpen och hjärt-lungräddning.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Fysik Kunskapens användning

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Temats innehåll och lärande

Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Pedagogisk planering Elev år 5

Arv och utveckling Arvet

Statens skolverks författningssamling

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Transkript:

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar. Känna till att allemansrätten finns och att den påverkar hur vi får uppträda i naturen. Ha kunskap om god hygien och att smitta kan spridas. Ha kunskap om att man måste äta, sova och röra sig för att kroppen ska må bra. Årskurs 2 Kunna känna igen och namnge några vanliga växter och djur som eleverna möter i sin närmiljö Kunna vad däggdjur är. Kunna växtens delar. Kunna namnge våra fem sinnen och förklara hur de hjälper oss att uppfatta världen omkring oss. Årskurs 3 Känna igen och namnge vanligt förekommande växter och djur i landskapet samt känna till deras krav på livsmiljö. Känna igen och namnge några vanligt förekommande svampar. Kunna svampens olika delar. Kunna beskriva livscykeln hos några vanliga växter och djur. Har lyssnat till eller läst sägner, fabler, talesätt och berättelser om naturen. Känna till vem Carl von Linné var och hur hans forskning har påverkat vår kultur och världsbild. Ha kunskap om innehållet i allemansrätten. Ha kunskap om vad begreppet fridlyst innebär. Kunna namnge några fridlysta växter och djur i närmiljön. Ha kunskap om varför vissa arter är utrotningshotade. Ha kunskap om hur en allsidig och näringsriktig kost är sammansatt. Senast reviderad: 2010-03-22 Funkabonätet

2 (6) Årskurs 4 Känna till hur växter och djur har anpassat sig till olika naturtyper. Kunna med hjälp av näringskedjor förklara växters och djurs samspel. Ha kunskap om hur växter pollineras samt hur de sprids. Känna till att vaccinationer och mediciner kan förhindra och lindra sjukdom. Årskurs 5 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall beträffande natur och människa känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samtkänna till deras krav på livsmiljö, kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier, känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion, ha insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död, ha inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan, ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten ha inblick i genomförandet av laborationer samt av återkommande observationer i fält i sin närmiljö, känna till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, beträffande kunskapens användning kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter, känna till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik, ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor. Årskurs 6 Ha fördjupad kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan Kunna beskriva var jordens övergripande naturtyper finns, något om deras särdrag och exemplifiera med typiska arter och deras krav på miljö. Ha kunskap om några biologiska upptäckter Kunna göra återkommande observationer i fält, t.ex. markprofil. Kunna föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och hälsovanor Delmål/arbetsområde år 7 Se länk till kursplan och betygskriterier. Ämnets karaktär och uppbyggnad. Planering Biologisk orientering. Evolution. Biologisk systematik. Biologisk mångfald. Beroendeframkallande medel. Beräknat tidsutlägg: 60min/vecka

3 (6) Bedömning/betyg Observera att betyg inte sätts på delmål/arbetsområden/prov eller andra redovisningar utan är en samlad bedömning av terminens/läsårets insatser. För dig som strävar efter att nå betyget G gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på känner igen några vanliga arter av vikt för undervisningen. förklarar enkla biologiska begrepp. har viss insikt i biologisk systematik. känner till tobakens och några andra drogers skadeverkningar på kroppen och inser vikten av att inte röka. För dig som strävar efter att nå betyget VG gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på redogör för några avgörande steg i arternas utveckling samt belyser med exempel bakomliggande orsaker till denna. namnger ett antal naturvetenskapliga forskare samt redogör för något av deras upptäckter. för självständigt anteckningar och kan dra slutsatser av demonstrationer och laborationer. kan redogöra för vilka områden olika naturvetenskaper arbetar inom. äga överblick över hur organismerna indelas och ge artexempel på viktiga grupper. använda enkel systematisk terminologi. För dig som strävar efter att nå betyget MVG gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på Delmål/arbetsområde år 8. Se länk till kursplaner och betygskriterier. Ämnets karaktär och uppbyggnad. Planering Fotosyntes och förbränning. Läromedel Gleerup sidorna 123-138. Ekologi. Läromedel Gleerup sidorna 139-157 valda delar på sidorna 158-184. Människokroppen ämnesomsättning och transport. Läromedel Gleerup sidorna 201-245. Sexuallivets biologi. Läromedel Gleerup sidorna 281-304. Beräknat tidsutlägg: 50min/vecka Bedömning/betyg Observera att betyg inte sätts på delmål/arbetsområden/prov eller andra redovisningar utan är en samlad bedömning av terminens/läsårets insatser. För dig som strävar efter att nå betyget G gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på

4 (6) förstår hur organismer i ett ekosystem är beroende av varandra.. förklarar fotosyntesen och enkla ekologiska samband. har viss insikt i människans anatomi och fysiologi samt vet något om olika sjukdomar. känner till grundläggande regler för vår samlevnad och har tillräcklig kunskap om könsorganens anatomi och fysiologi och om preventivmetoder. För dig som strävar efter att nå betyget VG gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på behärskar samtliga moment för Godkänd för åk 8. använder enkel ekologisk och fysiologisk terminologi. med schema visa kolets och vattnets kretslopp i naturen. redogör för fotosyntes- och cellandningsreaktionerna - var de sker och hur nödvändiga ämnen och bildade produkter transporteras. kan beskriva hur proteiner, kolhydrater och fetter sönderdelas i matspjälkningskanalen och hur och var slutprodukterna tas upp och transporteras. kan förklara begreppet ämnesomsättning på såväl cell- som organismnivå. redogör för Rh- och ABO-systemens uppbyggnad och betydelse. kan översiktligt förklara hur blodet renas i njurarna. klarar att lösa problem med hjälp av sina faktakunskaper. För dig som strävar efter att nå betyget MVG gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på samtliga moment för Godkänd för åk 8. behärskar samtliga moment för Väl godkänd för åk 8. behärskar ger logiska lösningar till naturvetenskapliga problem exempelvis av ekologisk natur. beskriver olika organsystems uppgifter och funktion samt hur de olika systemen samverkar i kroppen. Delmål/arbetsområde år 9 Se länk till kursplan och betygskriterier. Ämnets karaktär och uppbyggnad. Planering Människokroppen kommunikation. Lätrobok Gleerup sidorna 256-280 Genetik och evolution. Lärobok Gleerup sidorna 321-356 Miljö. Beräknat tidsutlägg:. 50min/vecka Bedömning/betyg Observera att betyg inte sätts på delmål/arbetsområden/prov eller andra redovisningar utan är en samlad bedömning av terminens/läsårets insatser. För dig som strävar efter att nå betyget G gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på behärskar samtliga moment för Godkänd från åk 8.

har viss insikt i hur vår arvsmassa är uppbyggd och fungerar. har viss insikt i människans anatomi och fysiologi samt vet något om olika sjukdomar. känner till något om organismernas utveckling. känner till drogers skadeverkningar på kroppen och vårt sociala liv och inser vikten av att avstå från missbruk. Slutbetyg: Se mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av nionde skolåret. För dig som strävar efter att nå betyget VG gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på 5 (6) behärskar samtliga moment för Godkänd för åk 9. beskriver en teori för hur livet uppkommit och känner till något om tidsperspektiven under evolutionen. redogör för huvuddragen i H. sapiens utveckling. beskriver hur en vanlig celldelning och en reduktionsdelning går till. ger exempel på hur ärftlighetslagarna kan tillämpas vid växtförädling och djuravel. förklarar genetiska samband med schematiska modeller. redovisar hur ett antal sjukdomar och defekter nedärvs. beskriver ett par exempel på genteknisk/bioteknisk metodik. känner till Darwins teori om det naturliga urvalet och viktiga steg i organismernas utveckling. kan använda enkel genetisk nomenklatur. Slutbetyg: Se i kursplanen formulerade kriterier för betyget väl godkänd. För dig som strävar efter att nå betyget MVG gäller för detta arbetsområde/delmål att du skall kunna visa på samtliga moment för Godkänd för åk 9. behärskar samtliga moment för Väl godkänd för åk 9. ger exempel på hur människan med olika former av teknik historiskt och i nutiden ingriper i miljön och rubbar balansen i naturen, följderna därav samt beskriver hur skadeverkningarna eventuellt kan lindras. diskuterar fördelar och faror förenade med genteknik. äger ingående kännedom om minst ett miljöproblemområde och integrerar kunskaper från olika naturvetenskaper vid analysen. Slutbetyg: Se i kursplanen formulerade kriterier för betyget mycket väl godkänd. Nationella mål i biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall beträffande natur och människa ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer, ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden, kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem, ha kännedom om hur celler är byggda och hur de fungerar, ha kännedom om det genetiska arvet, känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald, ha kunskap om vad befruktning innebär, ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta, ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans,

ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar samt ha insikt i deras utformning, kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer, kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, beträffande kunskapens användning kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik, kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i biologi har bidragit till förbättringen av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats, kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer, kunna föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor. 6 (6)