Forskningsbiblioteken 2006. Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Forskningsbiblioteken 2006 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Forskningsbiblioteken 2006 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Research libraries 2006. Media stock, media circulation, staff, costs etc. Förfrågningar Christine Lindmark, Kungliga Biblioteket, Inquiries tfn +46 8 463 43 58 christine.lindmark@kb.se Bernhard Tesler, Statistiska centralbyrån, tfn +46 8 506 948 96 bernhard.tesler@scb.se

Forskningsbiblioteken 2006 Förord Förord Informationssökaren klarar sig på egen hand Antalet besök i bibliotekslokalerna minskar besöken på webben ökar Under 2006 gjordes totalt cirka 70 400 besök per dag på forskningsbiblioteken. Det är en minskning med cirka 1 000 besök per dag jämfört med 2005. Av 37 högskolebibliotek redovisar 19 en minskning i antalet besökare. Samtidigt ökar de virtuella besöken på forskningsbiblioteken med 50 procent. Minskat antal referensfrågor på högskolebiblioteken Mellan åren 2005 och 2006 har antalet referensfrågor minskat från cirka 640 000 till cirka 490 000. Det är en minskning med drygt 20 procent. Minskningen har framför allt skett på högskolebiblioteken. Forskningsbibliotekens undervisning i informationssökning minskar Antalet deltagare i forskningsbibliotekens lärarledda undervisning har minskat med 1400 personer i jämförelse med 2005. Antalet lärarledda lektionstimmar har sjunkit från 119 500 till 118 000. Antalet digitala pedagogiska resurser har minskat i antal från 189 till 167. Antalet nya lån minskar omlånen ökar Antalet nya lån på forskningsbiblioteken minskade med 200 000 under 2006 jämfört med år 2005 medan antalet omlån ökade med 330 000. Andelen omlån ökade från 56 procent av det totala antalet lån till 58 procent under 2006. Användningen av e-böcker har fördubblats Under 2006 var antalet framtagna fulltextdokument i e-boksform 1,3 miljoner, en fördubbling jämfört med 2005. Antalet framtagna fulltextdokument i fulltextdatabaser är fortsatt högt och ligger liksom förra året på cirka 5 miljoner nedladdade fulltextdokument. Hur anpassar sig biblioteken till utvecklingen? Besöken i bibliotekslokalerna minskar, referensfrågorna blir färre, antalet nya lån minskar och undervisningen i informationssökning går ned en aning, trots bibliotekens önskan om att undervisa mer. Forskningsbibliotekens målgrupp har minskat något (från 294 000 helårsstudenter år 2005 till 284 000 år 2006) men i och med att hela målgruppen aldrig varit aktiva biblioteksanvändare kan detta inte vara hela förklaringen. Istället kan man tolka nedgången som en trend där bibliotekens traditionella tjänster som erbjuds i bibliotekslokalerna håller på att tappa mark. Fram tonar bilden av en informationssökare som klarar sig på egen hand. En informationssökare som inte går till bibliotekets lokaler men som besöker bibliotekets webbplats och som använder bibliotekets digitala utbud som en resurs bland många andra. En informationssökare som inte

Förord Forskningsbiblioteken 2006 använder bibliotekets informationsdisk för att ställa referensfrågor och som i en snar framtid hellre läser en e-bok än lånar en tryckt bok. Hur tar biblioteken hand om denne informationssökare på bästa sätt?

Forskningsbiblioteken 2006 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 83. Förord...3 Informationssökaren klarar sig på egen hand...3 Antalet besök i bibliotekslokalerna minskar besöken på webben ökar... 3 Minskat antal referensfrågor på högskolebiblioteken... 3 Forskningsbibliotekens undervisning i informationssökning minskar... 3 Antalet nya lån minskar omlånen ökar... 3 Användningen av e-böcker har fördubblats... 3 Hur anpassar sig biblioteken till utvecklingen?... 3 Inledning...7 Så görs statistiken...7 Annan statistik...8 Resultat...9 Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp...9 Serviceutbud och tillgänglighet...9 Samlingar...10 Användning av den elektroniska samlingen...11 Låneverksamhet...11 Fjärrlån...12 Undervisning och referensservice...12 Personal...13 Ekonomi...14 Tabeller...15 Teckenförklaring... 15 1. Forskningsbibliotek 2006, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer... 16 2. Forskningsbibliotek 2006, efter utlån från egna samlingar... 17 3. Forskningsbibliotek 2006, efter inkommande fjärrlån... 18 4. Forskningsbibliotek 2006, efter personal, antal helårsverken... 19 5. Forskningsbibliotek 2006, efter driftkostnader... 20 6. Forskningsbibliotek 2006, efter intäkter... 21 7. Forskningsbibliotek 2006. Bestånd, användning, personal och ekonomi... 22 Statistikens innehåll...45 Statistiska målstorheter...45 Objekt och population...45 Variabler... 45 Redovisningsgrupper...47 Referenstid...47 Statistikens tillförlitlighet...49 Tillförlitlighet totalt...49 Mätning... 49 Statistiska centralbyrån 5

Innehåll Forskningsbiblioteken 2006 Bortfall...50 Korrigering för bortfall...51 Statistikens aktualitet...53 Frekvens...53 Framställningstid...53 Punktlighet...53 Statistikens jämförbarhet...55 Jämförbarhet över tiden...55 Statistikens tillgänglighet och förståelighet...59 Spridningsformer...59 Dokumentation...59 Tillgång till primärmaterial...59 Upplysningstjänster...59 Bilaga...61 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek 2005...61 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bibliotekssystem och tillgänglighet (avsnitt 1):... 62 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bestånd och förvärv (avsnitt 2):... 65 Bibliotek, för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3):... 71 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller ekonomi (avsnitt 5):... 80 In English...83 Summary...83 List of tables...83 List of terms...84 6 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Inledning Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 75 bibliotek i statistiken. Nya uppgiftslämnare för 2006 är Anna Lindh-biblioteket (Försvarshögskolans och Utrikespolitiska institutets gemensamma bibliotek), Läkemedelsverkets bibliotek och Statens geotekniska institut, biblioteket. Utgått som uppgiftslämnare har Statens strålskyddsinstitut, biblioteket. Högskolan Trollhättan / Uddevalla, biblioteket heter numera Högskolan Väst, biblioteket. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (38 st) och specialbibliotek (36 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 211 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och tillgänglighet bestånd och förvärv användning personal ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. Statistiska centralbyrån 7

Inledning Forskningsbiblioteken 2006 När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. BIBSAM heter fr.o.m. den 1 februari 2007 avdelningen för Nationell samverkan. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. 2001 2002 ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Annan statistik För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier (www.kur.se) 8 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Resultat Resultat Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag. Gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice håller på att flyttas. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Målgruppen har fördubblats under de senaste 15 åren. 2004 minskade målgruppen för första gången sedan 1990-talet. Denna nedgång har sedan fortsatt. Antalet helårsstudenter på de lärosäten som denna rapport omfattar var 2006 cirka 284 000 (2005: 294 000) och antalet forskande och undervisande personal (helårsekvivalenter) var 31 500 (2004: 31 800). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Ovanstående uppgifter har hämtats från NU-databasen (www.nu.hsv.se). Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal forskningsbibliotek, specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också tillgängliga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Utöver detta är man också ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 7) Trots att allt fler bibliotekstjänster finns tillgängliga på internet, har bibliotekslokalerna fortfarande betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Skillnaden i öppethållande är stor mellan de olika biblioteken, allt från 168 timmar per vecka (Anna Lindh-biblioteket) till 6 timmar per vecka (Arkitektmuseets bibliotek). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 62 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 27 timmar. De stora biblioteks- Statistiska centralbyrån 9

Resultat Forskningsbiblioteken 2006 organisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan till 128 (Anna Lindhbiblioteket). Se vidare tabell 7. Antalet besök i bibliotekslokalerna har minskat. Under 2006 gjordes cirka 70 400 besök per dag (2005:71 500) på forskningsbiblioteken. Statistiken för år 2006 omfattar 75 bibliotek istället för 73 (2005). Minskningen i antalet besök redovisas främst av nationalbiblioteket och högskolebiblioteken. 19 av 37 högskolebibliotek redovisar en minskning. De användare som besökte bibliotekslokalerna har under året haft tillgång till sammanlagt 28 316 sittplatser (2005: 25 343) och 5 141 persondatorer (2005: 4 675). Nästan alla datorer som är tillgängliga för besökarna har uppkoppling till internet. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika universitets- och högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga via internet, blir det alltmer intressant att räkna antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod har biblioteken kunnat redovisa detta i tre olika format. I årets statistik redovisas endast ett format; virtuella besök av IP-besökare, se tabell 7. Såväl nationalbiblioteket som de stora universitetsbiblioteken (Uppsala, Lund och Stockholm) visar höga siffror. Även vissa specialbibliotek uppvisar en förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Statistiska centralbyråns bibliotek. Att mäta användning av webbsidor är dock komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit stort. Samlingar (se tabell 1 och 7) Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt 820 048 hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (exempelvis tidskrifter och tidningar). Av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är 73 procent digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Det samlade antalet titlar i elektronisk form uppgår till cirka 293 000, samma titel kan dock finnas tillgänglig från flera bibliotek. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Som enskild konsortiemedlem får man tillgång till alla titlar som de i konsortiet 10 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Resultat ingående högskolorna/ institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast de informationsresurser som biblioteken betalar för, och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på internet. I slutet av 2006 hade biblioteken tillgång till cirka 3 800 databaser, 831 900 e- böcker och 47,2 miljoner övriga digitala dokument. I den senare gruppen ingår exempelvis patent och uppslagsverk i digital form. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 7. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 7) Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet framtagna fulltextdokument. År 2006 togs cirka 5,3 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser (2005: 5 miljoner, 2004: 4,5 miljoner, 2003: cirka 4 miljoner), cirka 8,4 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer (2005: 8,1 miljoner, 2004: 7 miljoner, 2003: 5 miljoner) och cirka 1,3 miljoner fulltextdokument från e-böcker (2005: 647 000, 2004: 400 000, 2003: 80 000). För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Denna statistikrapportering har hittills inte varit tillförlitlig. Låneverksamhet (se tabell 2 och 7) Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet har emellertid tappat i betydelse eftersom bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till cirka 11,2 miljoner. Det är en ökning med cirka 100 000 lån jämfört med föregående år. Utvecklingen under 2000-talet finns redovisad i figur 1. Ökningen kan bero på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken har höjt sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gör det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna får möjligheter till utökad självservice. Det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via internet. I genomsnitt 37 procent av de lokala lånen är initiala lån. Omlån utgör alltså en allt större del av den totala lånevolymen. Statistiska centralbyrån 11

Resultat Forskningsbiblioteken 2006 1. Låneverksamhet 2002 2006 Antal i tusental 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån 2 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 Anm. För några högskolebibliotek som inte redovisat samtliga låneuppgifter har ändå de uppgifter som lämnats till statistiken tagits i med i beräkningen ovan (åren 2005, 2006). 2004 års siffra avseende lokala lån felredovisades i publiceringen av 2004 års statistik. Uppgiften har justerats i detta diagram. Fjärrlån (se tabell 2, 3 och 7) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under 2000-talet minskat markant. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek har minskat under 2006 och uppgick till cirka 168 800 (2005:199 100). Även forskningsbibliotekens utlån av dokument och kopior till andra bibliotek visar på en minskning i årets siffror. Antalet fjärrutlån uppgick 2006 till cirka 387 400 utlån (2005: 407 800). Av det totala antalet fjärrutlån var cirka 236 400 initiala lån av originaldokument, d.v.s. huvudsakligen böcker. Den stora minskningen i forskningsbibliotekens fjärrlånehantering gäller antalet kopior som skickas till andra bibliotek. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. År 2005 var 16 procent av alla fjärrutlån kopior (2005: 20 procent, 2004: 25 procent). Trenden visar på att behovet av artikelkopior minskat i och med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 90 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och cirka 69 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Undervisning och referensservice (se tabell 7) På många lärosäten utvecklas pedagogiken i riktning mot handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Detta påverkar främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet, och bibliotekens pedagogiska roll har diskuterats under senare år. Många universitets- och högskolebibliotek har utvecklats i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning och biblioteken har uppfattat att undervisning 12 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Resultat i hur man söker, värderar och refererar till information bör vara en viktig del av bibliotekens verksamhet. Trots detta minskar undervisningen något under 2006. Cirka 118 000 personer deltog under 2006 i forskningsbibliotekens undervisning (2005: 119 500). Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken 20 400 lärarledda lektionstimmar (2005: 22 021). Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. År 2006 fanns sammanlagt 167 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. (2005: 189) Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärnverksamhet på de flesta forskningsbibliotek. Under 2006 har forskningsbibliotekens personal besvarat nästan 492 000 inkomna referensfrågor, vilket är betydligt färre än förra rapporteringsperioden, då 642 200 frågor besvarades. Minskningen har framför allt skett på högskolebiblioteken. Specialbiblioteken som grupp visar en liten ökning och framför allt Statistiska centralbyråns bibliotek, Patent- och registreringsverkets bibliotek och Riksdagsbiblioteket visar höga siffror för antalet referensfrågor även i år. Värt att notera är att cirka 35 procent av referensfrågorna till specialbiblioteken kommer i elektronisk form medan motsvarande siffra för högskolebiblioteken är 8 procent. Personal (se tabell 4 och 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka uppgick vid mätperiodens slut till 2 253 helårsverken vilket innebär en liten ökning (2005: 2 172). Av de helårsanställda är 64 procent bibliotekarier och dokumentalister. Biblioteksassistenter utgör 14 procent och fackutbildade specialister 8 procent och övriga utgör 14 procent. Antalet bibliotekarier och dokumentalister har ökat under 2006 medan antalet biblioteksassistenter har minskat. Den personalkategori som ökar mest procentuellt är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av figur 2. 2. Personal, antal årsverken 2005 Fackutbildade specialister, 8 % Övriga, 14 % Biblioteksassistenter, 14 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 64 % Anm: Avrundningsfel kan förekomma. Statistiska centralbyrån 13

Resultat Forskningsbiblioteken 2006 Ekonomi (se tabell 5 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt 1 650 miljoner kronor (2005: 1 545, 2004: 1 541 miljoner, 2003: 1 907 miljoner). Av den summan gäller 123 miljoner kronor specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 60% Förvärv, tryckt och elektroniskt 23% Övrigt, exklusive lokalkostnader 17% Lönekostnaderna har ökat, likaså kostnader för kompetensutveckling jämfört med tidigare rapporteringsperiod. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv är 23 procent. Andelen är alltså lika stor som den varit både år 2004 och 2005. Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. År 2006 gick 65 procent av förvärvskostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2005 var 58 procent och för 2004 var den 53 procent. Cirka 90 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. 2006 uppgick intäkterna till 1 998 miljoner kronor (75 bibliotek), motsvarande siffra för 2005 var 1 904 miljoner (73 bibliotek). Flertalet universitets- och högskolebibliotek har fått ökade intäkter. Både anslag från modereorganisationen och bidrag från offentliga sektorn har ökat. Vissa av specialbiblioteken har fått minskade anslag, medan andra har fått ökade eller ligger kvar på samma nivå. Se vidare tabell 7. 14 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Statistiska centralbyrån 15

Tabeller Forskningsbiblioteken 2006 1. Forskningsbibliotek 2006, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2006, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar 20 000 0 2 0 2 15 000 19 999 0 3 0 3 10 000 14 999 1 6 1 8 5 000 9 999 0 14 1 15 2 500 4 999 0 1 4 5 1 000 2 499 0 3 3 6 500 999 0 1 2 3 250 499 0 2 6 8 100 249 0 1 8 9 1 99 0 2 10 12 Uppgift saknas 0 3 1 4 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal löpande titlar 10 555 302 533 46 985 360 073 Periodika 1 10 309 333 039 58 064 401 412 Varav tryckt 10 165 83 059 15 116 108 340 Varav elektroniskt 144 249 980 42 948 293 072 Tidningar 2 246 1 006 251 1 503 Varav tryckt 246 1 153 102 1 501 Varav elektroniskt 0 79 152 231 1) Tre högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Obs! Totalt antal löpande titlar avser endast de bibliotek som redovisat totala beståndet för både periodika och tidningar. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning". Förklarande noter i tabell 7. 16 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 2. Forskningsbibliotek 2006, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2006, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal 250 000-15 - 15 100 000 249 999 1 7-8 50 000 99 999-5 1 6 25 000 49 999-3 2 5 10 000 24 999-4 4 8 5 000 9 999 - - 3 3 2 500 4 999 - - 6 6 1 2 499-1 12 13 Uppgift saknas - 3 8 11 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal lokala lån 1 110 048 10 874 279 233 637 11 217 964 Därav angivet som hemlån, initiala lån 21 562 4 048 334 110 131 4 180 027 hemlån, omlån 5 250 6 386 412 98 970 6 490 632 kopior i stället för lån - 356 736 8 102 364 838 läsesalslån 1 83 236 82 797 27 490 193 523 Kategori ej angiven 0 0-11 056-11 056 Fjärrutlån, antal dokument 2 50 000 - - - - 25 000 49 999-5 - 5 10 000 24 999-6 - 6 5 000 9 999 1 9 1 11 2 500 4 999-8 1 9 1 000 2 499-4 6 10 500 999-1 4 5 100 499-3 9 12 1 99 - - 4 4 Uppgift saknas - 2 11 13 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal fjärrutlån 2 7 701 354 883 24 786 387 370 Därav angivet som hemlån, initiala lån 5 165 212 954 18 307 236 426 hemlån, omlån 1 306 85 276 4 868 91 450 kopior i stället för lån 1 230 58 736 3 349 63 315 Kategori ej angiven 0-2 083-1 738-3 821 Fjärrutlån fördelade efter mottagare 2 Bibliotek i Sverige 6 368 333 413 22 851 362 632 övriga länder 1 333 24 125 1 935 27 393 Mottagarland ej angivet - 2 655-2 655 Totalt antal utlån från egna samlingar 1, 2 117 749 11 229 162 258 423 11 605 334 Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal 3-7 202 64 373 71 575 Därav direkt till slutanvändare - 950 62 439 63 389 till svenska bibliotek - 6 338 1 355 7 693 till övriga länders bibliotek - 32 579 611 Mottagaren ej angiven - 118-118 1) Tre högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av lokala lån. Biblioteket på Blekinge Tekniska Högskola, liksom biblioteket på Högskolan Dalarna, saknar uppgift om antal kopior i stället för lån. Ingen skattning har gjorts för detta bortfall, dock har den del av de lokala lånen som redovisats till statistiken inkluderats i presentationen av lokala lån på riksnivå. 2) Två högskolebibliotek och tio specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrutlån. 3) Kungliga biblioteket, elva högskolebibliotek och sju specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Bortfallskorrigering har endast kunnat göras för ett bibliotek, för avsnittet "Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar". Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", utlån från egna samlingar. Förklarande noter i tabell 7. Statistiska centralbyrån 17

Tabeller Forskningsbiblioteken 2006 3. Forskningsbibliotek 2006, efter inkommande fjärrlån 3. Research libraries 2006, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument 1 20 000-1 - 1 17 500 19 999 - - - - 15 000 17 999 - - - - 10 000 14 999-2 - 2 5 000 9 999-6 1 7 2 500 4 999 1 14 1 16 1 000 2 499-4 - 4 500 999-1 2 3 100 499-4 7 11 1 99-1 15 16 Uppgift saknas - 5 7 12 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal fjärrinlån 3 596 153 106 12 083 168 785 Därav angivet som originaldokument 3 372 95 915 3 493 102 780 papperskopior i stället för lån 194 41 571 6 799 48 564 elektronisk dokumentleverans 30 36 236 2 471 38 737 Kategori ej angiven - -20 616-680 -21 296 Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige 2 529 105 331 8 643 116 503 övriga länder 1 067 50 347 3 440 54 854 Avsändarland ej angivet - -2 572 0-2 572 1) Fem högskolebibliotek och sju specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrinlån. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", inlån från andra bibliotek. Förklarande noter i tabell 7. 18 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 4. Forskningsbibliotek 2006, efter personal, antal helårsverken 4. Research libraries 2006, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken 100 1 3-4 50 99-4 - 4 25 49-4 - 4 10 24-16 4 20 5 9-6 7 13 0 4-5 25 30 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal helårsverken 185 1 086 174 1 444 Biblioteksassistenter, antal helårsverken 100 - - - - 50 99 - - - - 25 49-1 - 1 10 24 1 10-11 5 9-11 2 13 0 4-16 34 50 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal helårsverken 16 249 44 309 Fackutbildade specialister, antal helårsverken 100 - - - - 50 99 - - - - 25 49 1 1-2 10 24-4 - 4 5 9-4 1 5 0 4-29 35 64 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal helårsverken 35 130 24 190 Övrig personal, antal helårsverken 100 - - - - 50 99 - - - - 25 49 1 3-4 10 24-6 - 6 5 9-3 - 3 0 4-26 35 61 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal helårsverken 48 242 21 310 Samtliga personalkategorier, antal helårsverken 200 1 1-2 100 199-5 - 5 50 99-3 - 3 25 49-11 2 13 10 24-11 5 16 5 9-2 10 12 0 4-5 19 24 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt antal helårsverken 284 1 707 262 2 253 Anm. Avrundningsfel kan förekomma vid redovisningen av antal helårsverken. Statistiska centralbyrån 19

Tabeller Forskningsbiblioteken 2006 5. Forskningsbibliotek 2006, efter driftkostnader 5. Research libraries 2006, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr 1 (exkl lokalkostnader) 100 000 1 3-4 50 000 99 999-6 - 6 25 000 49 999-7 1 8 10 000 24 999-11 2 13 5 000 9 999-4 5 9 2 500 4 999-3 3 6 1 000 2 499-2 11 13 1 999-1 8 9 Uppgift saknas - 1 6 7 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt tusental kr 184 521 1 343 728 123 138 1 651 387 Differens Totalt Summa andelar - 2 062-2 975-5 037 Därav angivet för Personal löner 123 184 766 286 89 412 978 882 kompetensutveckling 1 955 14 587 1 401 17 943 totalt 125 139 780 873 90 813 996 825 Andel i procent 67,8 58,1 73,7 60,4 Förvärv tryckt material 5 910 117 281 13 172 136 363 elektroniska resurser 741 237 487 10 935 249 163 totalt 6 651 354 768 24 107 385 526 Andel i procent 3,6 26,4 19,6 23,3 övriga kostnader exklusive lokalkostnader 52 731 210 149 11 193 274 073 Andel i procent 28,6 15,6 9,1 16,6 Lokalkostnader, tusental kr 1 65 320 1 028 831 22 522 1 116 673 1) Två högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar uppgift avseende redovisning av lokalkostnad. Ett högskolebibliotek och sex specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om driftskostnader. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Förklarande noter i tabell 7. 20 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 6. Forskningsbibliotek 2006, efter intäkter 6. Research libraries 2006, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor 1 5 000 1 31 8 40 2 500 4 999-3 3 6 1 000 2 499-3 7 10 500 999 - - 5 5 250 499 - - 1 1 100 249 - - 2 2 50 99 - - - - 25 49 - - - - 10 24 - - - - 1 9 - - - - 0/uppgift saknas - 1 10 11 S:a antal bibliotek 1 38 36 75 Totalt tusental kronor 248 376 1 643 777 106 334 1 998 487 Differenser Totalt Summa andelar - - -17 471-17 471 Därav angivet för anslag från moderorganisationen 225 376 1 483 667 108 766 1 817 809 bidrag och intäkter från offentliga sektorn 12 540 46 079 9 973 68 592 bidrag och intäkter från privata sektorn 2 857 17 534 2 113 22 504 projektmedel - 17 895 1 937 19 832 genererade intäkter 7 123 67 368 1 002 75 493 övrigt 480 11 234 14 11 728 1) Ett högskolebibliotek och nio specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om intäkter och anslag. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Förklarande noter i tabell 7. Statistiska centralbyrån 21

Tabeller Forskningsbiblioteken 2006 7. Forskningsbibliotek 2006. Bestånd, användning, personal och ekonomi 7. Research libraries 2006, by stock, use, staff, and economy Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök. 1 000/år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Nationalbibliotek Kungliga biblioteket 4 556 2 016 300 37 33 Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket 2 342 240 125 29 26 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 3.. 285 460 63 63 Chalmers bibliotek 3 1 188 800 520 83 43 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket 1 177.. 88 6 6 Göteborgs universitetsbibliotek 8 8 026 1 693 1 614 356 356 Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 382 106 195 11 11 Högskolan Dalarna. Biblioteket 2 595.. 180 45 45 Högskolan i Borås. Biblioteket 1 1 1 441 91 817 213 203 Högskolan i Gävle. Biblioteket 2 934.. 500 50 50 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 1 612.. 240 29 29 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 1 1 537 312 570 85 82 Högskolan i Kalmar. Biblioteket 1 852.. 400 119 119 Högskolan i Skövde. Biblioteket 1 1 000.. 290 41 33 Högskolan Kristianstad. Biblioteket 2 783 105 377 79 79 Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 1 1 081.. 157 44 44 Högskolan Väst, Biblioteket 3 791 182 391 65 65 Karlstads universitetsbibliotek 2 3 201.. 1 212 260 260 Karolinska institutets universitetsbiblioteket 2 2 952.. 653 391 391 Konstfacks bibliotek 1 239.. 41 8 8 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek 1.... 14 1 1 Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 7 1 774 744 707 73 73 Linköpings universitetsbibliotek 5 3 265.. 1 037 200 190 Luleå universitetsbibliotek 3 1 572.. 681 129 129 Lunds universitets bibliotek 33 7 082 2 676 2 593 466 458 Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 844 52 377 125 125 Malmö högskola. Bibliotek och IT 4.. 498 967 297 297 Mittuniversitetets bibliotek 5 2 487 460 1 431 205 188 Mälardalens högskolas bibliotek 2 2 095 309 660 104 98 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Bibl. 1.... 30 30 30 Polishögskolans bibliotek 2 326.. 140 30 26 Röda Korsets Högskola. Biblioteket 1 77 15 31 8 8 Stockholms universitetsbibliotek 12 4 600 1 490 1 489 186 185 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 7 1 393 779 1 576 201 201 Södertörns högskolebibliotek 2 4 224 883 790 184 135 Umeå universitetsbibliotek 2 2 634 905 1 574 184 183 Uppsala universitetsbibliotek 20 5 238 2 829 2 165 292 289 Växjö universitetsbibliotek 1 3 708 104 950 124 123 Örebro universitetsbibliotek 4 1 263.. 816 130 130 Summa Högskolebibliotek 151 68 715.. 26 858 4 946 4 782 22 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök. 1 000/år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket 1 9.. 54 2 2 Arbetarrörelsens arkiv och bibl. 1 14 20 43 4 4 Arbetslivsbiblioteket 1 41.. 21 4 4 Arkitektmuseets bibliotek 1 13.. 13 2 2 Armémuseum. Biblioteket 1 12.. 20 1 1 CAN:s bibliotek 1 6.. 7 2 2 FMV Bibliotek 2 30.. 15 4 4 Hjälpmedelsinstitutets bibliotek 2 1 7 15 15 1 1 Immigrantinstitutets bibl. 1 5 529 10 2 2 Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M. 1 8.. 8 1 1 Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket 1 45.. 35 1 1 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket 1 15 8 24 1 1 Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist. 1 2.. 10 1 1 Livrustkammarens biblioteket 1.... 6 1 1 Läkemedelsverkets bibliotek 1.... 16 3 2 Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl. 10.... 30 14 14 Naturvårdsverkets biblioteket 2 8.. 24 4 4 Nordiska Afrikainstitutets bibliotek 1 28 45 42 9 9 Nordiska museets bibliotek 3 1 8.. 31 2 2 Patent och registreringsverkets bibliotek 1 112 72 46 11 11 Riksarkivets bibliotek 3.... 200 9 3 Riksdagsbiblioteket 2 274 34 100 20 20 Statens geotekniska institut, biblioteket 1.. 2 4 1 1 Statens maritima museer. Biblioteken 3 7.. 39 3 2 Statens Museer för Världskultur. Biblioteket 4 1.. 0 25 0 0 Statens musikbibliotek 1 47 285 32 7 7 Statistiska centralbyråns bibliotek 1 9 112 380 39 7 6 Svenska barnboksinstitutets bibliotek 1 22 64 18 1 1 Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek 1 4.. 12 0 0 Svenska filminstitutets bibliotek 1 90 10 48 12 12 Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket 1 20.. 12 2 1 Sveriges Teatermuseum. Biblioteket 1 4.. 20 1 0 Tekniska museet, Biblioteket 1 4.. 20 2 2 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket 4 175 18 45 6 6 Vitterhetsakademiens bibliotek 2 67 61 59 15 15 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC 1 20 108 15 2 2 Summa Specialbibliotek 56 1 106.. 1 158 158 147 Summa samtliga Bibliotek 211 70 377.. 28 316 5 141 4 962 1) Högskolan i Borås, bibliotek & läranderesurser, redovisade fel uppgift för antal besök per dag år 2005. 2) Hjälpmedelsinstitutets bibliotek hade stängt vecka 21 t.o.m. vecka 28, totalt 8 veckor, för ombyggnad. 3) Nordiska museets bibliotek var stängt under halva året p.g.a. omflyttning. 4) Statens Museer för Världskultur, biblioteket, har haft stängt under 2006. Statistiska centralbyrån 23

Tabeller Forskningsbiblioteken 2006 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Nationalbibliotek Kungliga biblioteket 300 0 61 0 97 512 2 690 Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket 217 148 168 128 4 615 32 46 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 245.. 47 6 1 110 100 65 Chalmers bibliotek 299 66 62 9 13 030 42 338 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket 240 0 38 0 1 415 21 10 Göteborgs universitetsbibliotek 320 260 82 40 73 676 30 779 Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 306 70 59 20 4 605 67 38 Högskolan Dalarna. Biblioteket 280 40 56 15 4 116 71 100 Högskolan i Borås. Biblioteket 324 73 68 18 3 886 100 102 Högskolan i Gävle. Biblioteket 269 33 61 16 2 292 100 112 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 250 0 52 8 2 270 96 153 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 288 0 62 8 5 404.. 278 Högskolan i Kalmar. Biblioteket 318 68 65 20 1 594 100 151 Högskolan i Skövde. Biblioteket 280 38 64 22 2 810 89 70 Högskolan Kristianstad. Biblioteket 289 0 60 0 2 527 100 93 Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 304 0 61 8 6 123 50 183 Högskolan Väst, Biblioteket 218 0 52 0 2 273 88 81 Karlstads universitetsbibliotek 320 57 70 6 4 565 100 128 Karolinska institutets universitetsbiblioteket 289 38 63 18 13 495 29 100 Konstfacks bibliotek 187 9 41 10 1 514 87 94 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek 160.. 20........ Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 248 0 58 14 27 621 61 121 Linköpings universitetsbibliotek 1 287 0 65 13 16 470 100 33 Luleå universitetsbibliotek 284 0 62 0 5 200 96 100 Lunds universitets bibliotek 325.. 70.. 170 789 21 1 367 Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 237 0 51 12 2 117 96.. Malmö högskola. Bibliotek och IT 305 0 57 0 4 201 100 90 Mittuniversitetets bibliotek 275 0 54 0 5 272 92 150 Mälardalens högskolas bibliotek 290 37 62 25 2 574 90 192 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Bibl. 225.. 30 0 200 100 6 Polishögskolans bibliotek 240 0 44 0 1 344 65 30 Röda Korsets Högskola. Biblioteket 226 0 36 0 259 100 24 Stockholms universitetsbibliotek 324 0 69 0 59 982 51 540 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 250 0 48 8 17 021.. 139 Södertörns högskolebibliotek 325 74 79 40 2 873 97 228 Umeå universitetsbibliotek 323 0 78 12 31 353 47 631 Uppsala universitetsbibliotek 335 40 80 19 133 742 36 886 Växjö universitetsbibliotek 319 30 80 26 5 767 94 256 Örebro universitetsbibliotek 319 37 67 14 7 858.. 250 Summa Högskolebibliotek........ 645 963.. 7 964 24 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket 137 0 10 0 380.. 28 Arbetarrörelsens arkiv och bibl. 244 3 38 2 2 738 4 16 Arbetslivsbiblioteket 200 90 32 0 2 000 60 75 Arkitektmuseets bibliotek 81 0 6 0 782 67 8 Armémuseum. Biblioteket 200 50 32 8 869 77 14 CAN:s bibliotek 230 0 25 0 348 69 8 FMV Bibliotek 240 0 40 0 5 500 4 15 Hjälpmedelsinstitutets bibliotek 180 0 33 0 300.. 28 Immigrantinstitutets bibl. 260.. 35.. 330 100 10 Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M. 116 0 13 0 4 135 4 50 Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket 160 0 23 0 1 200 38 25 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket 220.. 20.. 2 750 84 54 Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist. 132 0 11 0 302 0 2 Livrustkammarens biblioteket 180 0 23 0 1 135 48 2 Läkemedelsverkets bibliotek 248.. 20.. 392 72 1 Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl. 2 215 145 30 22 3 064.. 516 Naturvårdsverkets biblioteket 245 0 20 0 615 98 8 Nordiska Afrikainstitutets bibliotek 212.. 27.. 1 471.. 54 Nordiska museets bibliotek 103 0 10 0 4 730 63 24 Patent och registreringsverkets bibliotek 251 5 43 0 2 362 43 76 Riksarkivets bibliotek 3 300 32 44 14 9 295 6 70 Riksdagsbiblioteket 300.. 25...... 164 Statens geotekniska institut, biblioteket 250 14 40 5 1 000 35 2 Statens maritima museer. Biblioteken 119 0 12 0 1 378 52 11 Statens Museer för Världskultur. Biblioteket 0 0 0 0.... 148 Statens musikbibliotek 215 0 26 0 1 872 10 22 Statistiska centralbyråns bibliotek 249 0 36 0...... Svenska barnboksinstitutets bibliotek 166.. 20.. 2 141 17 54 Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek 225 25 40 5 545 70 10 Svenska filminstitutets bibliotek 210.. 29 5 1 526 36 39 Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket 240 0 30 0 3 850 98.. Sveriges Teatermuseum. Biblioteket 124 0 14 0 1 805 5 10 Tekniska museet, Biblioteket 240 0 40 0 1 373 7 5 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket 250 0 40 0 4 886 70 40 Vitterhetsakademiens bibliotek 250 0 41 0 6 866 9 60 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC 240 0 40 0 4 633 29 62 Summa Specialbibliotek........ 76 573.. 1 711 Summa samtliga Bibliotek........ 820 048.. 10 365 1) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier. 2) Naturhistoriska riksmuseet, forskningsavdelningsbiblioteket, redovisade omkastade siffror gällande antal löpande titlar för periodika i tryckt form (239 i st. för 1.342) respektive elektronisk form år 2005. 3) Riksarkivets bibliotek redovisade fel siffra för antal löpande titlar för tidningar år 2005, Siffran skulle ha varit noll. Statistiska centralbyrån 25

Tabeller Forskningsbiblioteken 2006 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Tolal, summa Nationalbibliotek Kungliga biblioteket 10 165 144 10 309 246 0 246 10 555 Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket 314 134 448 9 0 9 457 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 309 5 232 5 541........ Chalmers bibliotek 620 7 251 7 871 7 0 7 7 878 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket 222 1 520 1 742 4 0 4 1 746 Göteborgs universitetsbibliotek 6 999 10 039 17 038 212...... Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 463 1 747 2 210 5 0 5 2 215 Högskolan Dalarna. Biblioteket 533 8 400 8 933 14...... Högskolan i Borås. Biblioteket 628 8 600 9 228 6 0 6 9 234 Högskolan i Gävle. Biblioteket 477 7 038 7 515 13 0 13 7 528 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 542 10 095 10 637 13 37 50 10 687 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 1 000 13 500 14 500 18 11 29 14 529 Högskolan i Kalmar. Biblioteket 110 6 740 6 850 0 0 0 6 850 Högskolan i Skövde. Biblioteket 400 5 600 6 000 10 0 10 6 010 Högskolan Kristianstad. Biblioteket 402 6 040 6 442 13 0 13 6 455 Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 410 3 060 3 470 44 0 44 3 514 Högskolan Väst, Biblioteket 412 8 800 9 212 8 0 8 9 220 Karlstads universitetsbibliotek 975 14 309 15 284 18 0 18 15 302 Karolinska institutets universitetsbiblioteket 518 8 778 9 296 4 0 4 9 300 Konstfacks bibliotek 180 0 180 2 0 2 182 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek 59 0 59 0 0 0 59 Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 821 6 500 7 321 15 1 16 7 337 Linköpings universitetsbibliotek 1 3 038 9 716 12 754 24 23 47 12 801 Luleå universitetsbibliotek 380 15 000 15 380 17 1 18 15 398 Lunds universitets bibliotek 18 840 8 921 27 761 230 0 230 27 991 Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 249 804 1 053 5 5 10 1 063 Malmö högskola. Bibliotek och IT 651 5 006 5 657 7 0 7 5 664 Mittuniversitetets bibliotek 630 49 679 12 0 12 691 Mälardalens högskolas bibliotek 394 9 100 9 494 12 0 12 9 506 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Bibl. 50 5 000 5 050 1 0 1 5 051 Polishögskolans bibliotek 280 20 300 2 0 2 302 Röda Korsets Högskola. Biblioteket 44 13 57 2 0 2 59 Stockholms universitetsbibliotek 24 241 7 200 31 441 111 0 111 31 552 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 3 127 5 205 8 332 12 0 12 8 344 Södertörns högskolebibliotek 475 8 671 9 146 21 0 21 9 167 Umeå universitetsbibliotek 2 5 609 8 533 14 142 19 0 19 14 161 Uppsala universitetsbibliotek 5 886 12 351 18 237 214 1 215 18 452 Växjö universitetsbibliotek 878 11 600 12 478 32 0 32 12 510 Örebro universitetsbibliotek 1 893 9 408 11 301 17 0 17 11 318 Summa Högskolebibliotek 83 059 249 980 333 039 1 153 79 1 006 302 533 26 Statistiska centralbyrån

Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Tolal, summa Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket 95 0 95 3 0 3 98 Arbetarrörelsens arkiv och bibl. 216 0 216 12 0 12 228 Arbetslivsbiblioteket 330 11 000 11 330 3...... Arkitektmuseets bibliotek 61 0 61 0 0 0 61 Armémuseum. Biblioteket 220 0 220 0 0 0 220 CAN:s bibliotek 60 15 75 0 0 0 75 FMV Bibliotek 100 30 130 15 5 20 150 Hjälpmedelsinstitutets bibliotek 260 0 260 3 0 3 263 Immigrantinstitutets bibl. 200 10 210 0 0 0 210 Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M. 234 0 234 2 0 2 236 Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket 80 0 80 0 0 0 80 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket 240 0 240 0 0 0 240 Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist. 66 0 66 0 0 0 66 Livrustkammarens biblioteket 17 0 17 0 0 0 17 Läkemedelsverkets bibliotek 558 2 816 3 374 3 0 3 3 377 Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl. 1 578 3 1 581 0 0 0 1 581 Naturvårdsverkets biblioteket 111 2 000 2 111 6 0 6 2 117 Nordiska Afrikainstitutets bibliotek 450 126 576 0 0 0 576 Nordiska museets bibliotek 280 0 280 0 0 0 280 Patent och registreringsverkets bibliotek 490 13 025 13 515 9 11 20 13 535 Riksarkivets bibliotek 413 0 413 0 0 0 413 Riksdagsbiblioteket 2 967 6 400 9 367 0 130 130 9 497 Statens geotekniska institut, biblioteket 50 10 60 0 0 0 60 Statens maritima museer. Biblioteken 399 0 399 0 0 0 399 Statens Museer för Världskultur. Biblioteket 450 0 450 0 0 0 450 Statens musikbibliotek 241 0 241 0 0 0 241 Statistiska centralbyråns bibliotek 889 1 800 2 689 4 0 4 2 693 Svenska barnboksinstitutets bibliotek 160 14 174 0 0 0 174 Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek 90 0 90 7 0 7 97 Svenska filminstitutets bibliotek 270 28 298 2 0 2 300 Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket 1 100 200 1 300 5 1 6 1 306 Sveriges Teatermuseum. Biblioteket 51 0 51 0 0 0 51 Tekniska museet, Biblioteket 60 0 60 0 0 0 60 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket 467 3 000 3 467 24 5 29 3 496 Vitterhetsakademiens bibliotek 1 029 2 337 3 366 0 0 0 3 366 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC 834 134 968 4 0 4 972 Summa Specialbibliotek 15 116 42 948 58 064 102 152 251 46 985 Summa samtliga Bibliotek 108 340 293 072 401 412 1 501 231 1 503 360 073 1) Linköpings universitetsbibliotek inkluderar EBSCO host i redovisningen av periodika antal löpande titlar i elektronisk form. 2) Umeå universitetsbibliotek redovisade fel uppgifter avseende bestånd respektive förvärv för musiktryck år 2005. Statistiska centralbyrån 27