Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc.

Transkript

1 KB/BIBSAM och SCB 1 Forskningsbiblioteken 2003 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc. I korta drag Tryckta tidskrifter ersätts med elektroniska Mer än hälften (65 procent) av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är nu elektroniska. Antalet titlar av seriella publikationer i elektronisk form har ökat med ca jämfört med förra året, medan antalet titlar i tryckt form har minskat med ungefär lika många. Explosionsartad tillväxt i antalet e-böcker Drygt e-böcker finns tillgängliga för forskningsbibliotekens användare. Det är många fler än vid förra årets slut. 9,8 miljoner lån och minst lika många nedladdade dokument 2003 expedierades 9,8 miljoner lån på de svenska forskningsbiblioteken. Ökningen har under den senaste tioårsperioden varit dramatisk och visar inte några tecken på att avmattas. Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet nedladdade fulltextdokument laddades ca 4 miljoner fulltextdokument ner från fulltextdatabaser, ca 5 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer och ca e- böcker. Då inte alla leverantörer redovisar användningen av de elektroniska informationsresurser de tillhandahåller är siffran i realiteten högre. Många deltar i bibliotekens undervisning Undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information har blivit en viktig del av främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet deltog personer i bibliotekens undervisning vilket är nästan var femte förväntad användare. Sammanlagt erbjöd biblioteken lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser tillgängliga på bibliotekens webbplatser. Christina Jönsson Adrial, KB, tfn Bernhard Tesler, SCB, tfn christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se bernhard.tesler@scb.se

2 KB/BIBSAM och SCB 2 Innehåll Inledning 4 Så görs statistiken 4 Annan statistik 5 Statistikens innehåll 6 Statistiska målstorheter 6 Objekt och population 6 Variabler 6 Mått 9 Redovisningsgrupper 9 Referenstid 9 Statistikens tillförlitlighet 10 Tillförlitlighet totalt 10 Mätning 10 Bortfall 11 Korrigering för bortfall 11 Statistikens aktualitet 12 Frekvens 12 Framställningstid 12 Punktlighet 12 Statistikens jämförbarhet 13 Jämförbarhet över tiden 13 Statistikens tillgänglighet och förståelighet 14 Spridningsformer 14 Tillgång till primärmaterial 14 Upplysningstjänster 14 Resultat 15 Förväntade användare 15 Serviceutbud och tillgänglighet 15 Samlingar 16 Låneverksamhet 17 Fjärrlån 17 Undervisning och referensservice 18

3 KB/BIBSAM och SCB 3 Användning av den elektroniska samlingen 18 Personal 19 Ekonomi 19 Summary 21 Tabeller 22 Teckenförklaring Forskningsbibliotek 2003, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer Forskningsbibliotek 2003, efter utlån från egna samlingar Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor Forskningsbibliotek 2003, efter inkommande fjärrlån Forskningsbibliotek 2003, efter personal, antal helårsverken Forskningsbibliotek 2003, efter driftkostnader Forskningsbibliotek 2003, efter intäkter Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi 29 List of Tables 51 List of Terms 52 Bilaga 55 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek

4 KB/BIBSAM och SCB 4 Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 71 bibliotek i statistiken. Ny uppgiftslämnare för 2003 är biblioteket vid Röda Korsets högskola. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (39 st) och specialbibliotek (31 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 194 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och användare bestånd och förvärv användning personal ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Från och med uppgiftsåret 1999 består de uppgiftslämnande biblioteken uteslutande av statligt finansierade och allmänt tillgängliga forskningsbibliotek. Från och med uppgiftsåret 2002 innefattas även bibliotek med personalstyrka om tre eller färre årsverken. Så görs statistiken Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket/bibsam. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår

5 KB/BIBSAM och SCB 5 forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Annan statistik Kungl. biblioteket/bibsam redovisar statistik till LibEcon ( Statistik över forskningsbibliotek i USA och Canada finns publicerade på För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier (

6 KB/BIBSAM och SCB 6 Statistikens innehåll Statistiska målstorheter Statistiken redovisar för år 2003: antalsuppgifter för bibliotekssystem och användare antalsuppgifter för bestånd och förvärv antalsuppgifter för användning antalsuppgifter för inkommande fjärrlån antalsuppgifter för personal kostnader (antal kronor) för ekonomiuppgifter Objekt och population Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. Uppgifterna samlas in med stöd av ett avtal mellan Kungl. bibliotekets avdelning för nationell samordning och utveckling (BIBSAM) och forskningsbiblioteken. Det innebär bland annat skyldighet för biblioteken att varje år leverera statistik till den nationella forskningsbiblioteksstatistiken. Variabler Variabelbeskrivningen följer grupperingen i Inledning. bibliotekssystem och användare antal serviceställen antal förväntade användare (universitets- och högskolebibliotek) antal sittplatser i publika utrymmen antal publika persondatorer, varav antal med internetuppkoppling antal uppkopplade i lokalt nätverk antal med möjlighet att skanna in dokument antal öppetdagar per år, varav antal dagar med reducerad service antal öppetdagar per vecka, varav antal timmar med reducerad service antal besök per år, om räkningen gjorts med hjälp av automatiskt räkneverk antal besök per dag antal virtuella besök av webbläsare, om webbstatistiken räknas i besök av webbläsare antal virtuella besök av IP-besökare, om webbstatistiken räknas i besök av IP-besökare antal sidleveranser, om webbstatistiken räknas i antal sidleveranser

7 KB/BIBSAM och SCB 7 bestånd och förvärv den tryckta samlingen i sin helhet antal fysiska enheter gällande böcker och seriella publikationer i tryckt form antal hyllmeter gällande böcker och seriella publikationer i tryckt form, varav antal hyllmeter i öppna samlingar bestånd och förvärv seriella publika antal prenumerationer (exemplar) liksom antal löpande titlar för periodika fördelade efter periodika i tryckt form respektive elektronisk form antal prenumerationer (exemplar) liksom antal löpande titlar för tidningar fördelade efter tidningar i tryckt form respektive elektronisk form bestånd och förvärv övriga samlingar antal fysiska enheter manuskript antal hyllmeter manuskript antal fysiska enheter musiktryck antal hyllmeter musiktryck antal fysiska enheter grafiska och kartografiska dokument i tryckt form antal fysiska enheter mikrografiska dokument antal fysiska enheter i analog form respektive i digital form audiovisuella dokument antal patent, varav antal patent i elektronisk form antal fysiska enheter databaser för utlån eller installerade på enanvändarstation antal titlar databaser i nätverk antal titlar eböcker antal exemplar eböcker antal fysiska enheter övriga tryckta dokument antal titlar övriga digitala dokument Användning Utlån från egna samlingar (räknat i antal fysiska enheter) fördelat efter hemlån (initiala), hemlån (omlån), papperskopior i stället för lån, läsesalsån (endast för lokala lån) antal lokala lån antal fjärrutlån fördelade efter svenska, övriga nordiska respektive övriga länders bibliotek Användning Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar antal levererade elektroniska dokument direkt till slutanvändare till svenska bibliotek

8 KB/BIBSAM och SCB 8 till övriga nordiska bibliotek till bibliotek i övriga länder Användning Inlån från andra bibliotek (räknat i fysiska enheter) fördelat efter mottagna originaldokument, mottagna papperskopior i stället för lån, mottagna dokument genom elektronisk dokumentleverans antal fjärrinlån från svenska bibliotek antal fjärrinlån från övriga nordiska bibliotek antal fjärrinlån från bibliotek i övriga länder Användning Undervisning antal timmar med formell lärarledd undervisning, varav antal timmar formell lärarledd undervisning i elektroniska tjänster antal deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen, varav antal deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen på elektroniska tjänster antal digitala pedagogiska resurser antal virtuella besök av webbläsare på digitala pedagogiska resurser, om webbstatistiken räknas i besök av webbläsare antal virtuella besök av IP-besökare på digitala pedagogiska resurser, om webbstatistiken räknas i IP-besök av webbläsare antal sidleveranser på digitala pedagogiska resurser, per år, om webbstatistiken räknas i sidleveranser Användning Referensservice antal referensfrågor genom stickprov, varav antal referensfrågor inkomna på elektronisk väg Användning Indexeringar antal poster som indexerats för bibliografiska tjänster och databaser Användning Den elektroniska samlingen (redovisas för de elektroniska tjänster där leverantören levererar statistik över användningen) antal sökningar i OPAC respektive databaser (index) antal framtagna abstrakt, databaser (abstrakt) antal framtagna fulltextdokument fördelade efter databaser (fulltext), seriella publikationer i elektronisk form, eböcker, patent i elektronisk form antal framtagna dokument fördelade efter audiovisuella dokument i digital form, övriga digitala dokument

9 KB/BIBSAM och SCB 9 Personal antal helårsanställda respektive anställda personer fördelade efter bibliotekarier och dokumentalister, biblioteksassistenter, fackutbildade specialister, övrig personal. Ekonomi antal kronor i tal efter kostnadsslagen lokalkostnader, löner, kompetensutveckling, förvärv av tryckt material, förvärv av elektroniska resurser, övriga kostnader exkl. lokalkostnader antal kronor i tal för intäkter och anslag efter anslag från moderorganisation, bidrag och intäkter från offentliga sektorn, bidrag och intäkter från privata sektorn, projektmedel, genererade intäkter, övrigt Mått De vanligaste statistiska måtten är totaler. I vissa fall redovisas även procenttal och kvoter. Redovisningen av statistiken sker med justering för bortfall på riksnivå. Redovisningsgrupper Redovisning sker efter bibliotek, bibliotekstyp (nationalbibliotek, högskolebibliotek, specialbibliotek), samt summa av alla bibliotek. De bibliotek som ingår är alla offentligt tillgängliga forskningsbibliotek med statlig finansiering. Referenstid Bestånds-, utlånings- besöks- kostnads- och intäktsuppgifter avser år Personaluppgifterna avser per den 31 december En del bibliotek använder stickprovsenkät för att beräkna antal besök per dag. Stickprovsenkät används också för att beräkna antal referensfrågor under året.

10 KB/BIBSAM och SCB 10 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Uppgiftsinsamlingen har nu för femte året - skett via Internet. Därigenom har forskningsbiblioteken på den elektroniska blanketten haft tillgång till vissa av de uppgifter som redovisades året innan för varje fråga som en jämförelse. Dessutom finns inlagt kontroller som uppmärksammar den som registrerar om betydande avvikelser mot föregående års värden. Logiska kontroller och summakontroller har utförts, även manuell granskning med komplettering av uppgifter efter återkontakter med biblioteken. En återkontakt har gjorts med samtliga bibliotek. Antal bibliotek som valt att registrera uppgifterna via Internet uppgår till 71, dvs. samtliga de i undersökningen ingående biblioteken. En viss osäkerhet om kvaliteten i de insamlade uppgifterna finns genom att bibliotekens redovisning oftast är en sammanställning av uppgifter från flera uppgiftslämnare beroende på hur verksamheten är organiserad inom respektive bibliotek. Flera uppgiftslämnare medför att olika tolkningar av de definitioner som används kan förekomma. En del av de efterfrågade uppgifterna laddas ner från bibliotekens verksamhetssystem medan andra åter inhämtas från ansvariga handläggare. Mätning Avsnitt 1: Bibliotekssystem och användare. Biblioteket på Högskolan i Gävle har för uppgiften om antal sidleveranser inte exkluderat icke innehållsbärande deklarations- och navigationselement. Avsnitt 3: Användning; Utlån från egna samlingar. Nio (9) bibliotek (Högskolan i Halmstad biblioteket, Högskolan i Kalmar biblioteket, Mälardalens högskolas bibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Växjö universitetsbibliotek, Patent och registreringsverkets, Svenska barnboksinstitutets bibliotek och Svenska filminstitutets bibliotek saknar uppgift om fjärrutlån hemlån (omlån). Fjärrutlån hemlån (omlån) har redovisats tillsammans med lokala lån hemlån (omlån). Sju (7) bibliotek (Försvarshögskolans bibliotek, Högskolan Dalarna biblioteket, Kungliga akademien för de fria konsterna biblioteket, Linköpings universitetsbibliotek, Statens väg- och transportforskingsinstitut biblioteket, Sveriges Teatermuseum biblioteket och Utrikespolitiska institutets bibliotek har varken kunnat fördela lokala lån eller fjärrutlån efter hemlån (initiala lån) respektive hemlån(omlån). Hemlån (omlån) ingår i redovisningen av hemlån (initiala lån). Ett (1) bibliotek (Högskolan i Gävle biblioteket) har inte fördelat lokala lån efter hemlån (initiala lån) respektive hemlån(omlån). Lokala lån hemlån (omlån) ingår i redovisningen av lokala lån hemlån (initiala lån). Ett (1) bibliotek (Svenska barnboksinstitutets bibliotek) har inte särredovisat fjärrlån papperskopior i stället för lån. Papperskopior ingår i redovisningen av fjärrutlån hemlån (initiala lån).

11 KB/BIBSAM och SCB 11 Avsnitt 3: Användning; Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Linköpings universitetsbibliotek inkluderar EBSCOhost i uppgiften om antal prenumerationer (exemplar) i elektronisk form (seriella publikationer periodika). Linköpings universitetsbibliotek inkluderar proceedings i redovisningen av antal titlar för övriga digitala dokument (övriga samlingen). Avsnitt 3: Användning; Inlån från andra bibliotek. Tre (3) bibliotek (Arbetslivsbiblioteket, Högskolan i Dalarna biblioteket och Statens väg- och transportforskningsinstitut biblioteket) har inte särredovisat alla uppgifter avseende inlån från andra bibliotek. Siffrorna ingår i totalerna. Avsnitt 3: Användning; Användning av den elektroniska samlingen. Linköpings universitetsbibliotek redovisar framtagna fulltextdokument för seriella publikationer i elektronisk form (användning av den elektroniska samlingen) exklusive EBSCOhost, IEEE, ACM + diverse övriga där statistik saknas. Avsnitt 5: Ekonomi; Driftskostnader. Sex (6) bibliotek (Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, biblioteket på Högskolan i Jönköping, Immigrantinstitutets bibliotek, Luleå universitetsbibliotek, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Svenska emigrantinstitutet biblioteket) har inte särredovisat alla typer av driftskostnader. Avsnitt 5: Ekonomi; Intäkter och anslag. Fem (5) bibliotek (biblioteket på Blekinge Tekniska Högskola, biblioteket på Högskolan Dalarna, Naturvårdsverkets bibliotek, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Svenska Teatermuseum biblioteket) har inte särredovisat alla typer av intäkter och anslag. Växjö universitetsbibliotek har till viss del särredovisat bidrag och intäkter från offentliga sektorn, men till största delen ingår beloppet i redovisningen anslag från moderorganisationen. Vissa bibliotek har redovisat skattade uppgifter. Några bibliotek har meddelat att lämnade uppgifter för 2002 var felräknade. Vilka bibliotek som meddelat felräkningar för år 2002 framgår av noter i tabell 8. Bortfall Samtliga bibliotek har besvarat enkäten men partiellt bortfall förekommer. Den uppgift som flest bibliotek (54) inte kunnat lämna är uppgiften om antal virtuella besök av webbläsare per år. Bortfallet för varje enskild fråga framgår av tabellerna. En sammanställning över det partiella bortfallet finns i bilaga. Korrigering för bortfall För beräkning av totalvärden på riksnivå görs bortfallskorrigering när uppgifter saknas. Det innebär att uppskattade värden läggs in. När en uppgift saknats har där så är möjligt, uppgiften bortfallskorrigerats dvs. den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på biblioteksnivå, däremot ingår den i beräkningen av variabelns värde på riksnivå. Om möjligt har föregående års värde använts. Av metodologiska skäl har inte någon bortfallskorrigering gjorts för de uppgifter som saknas och föregående års redovisade uppgift varit fel.

12 KB/BIBSAM och SCB 12 Statistikens aktualitet Frekvens Undersökningen genomförs årligen. Framställningstid Fem månader (från referensperiodens sluttid till leveranstidpunkt). Punktlighet Överlämnandet av statistiken har skett den 27 maj 2004 tillsammans med kvalitetsdeklarationen.

13 KB/BIBSAM och SCB 13 Statistikens jämförbarhet Jämförbarhet över tiden Statistiken fick sin nuvarande utformning fr. o m statistikåret Jämförelser med statistiken före 2002 bör göras med viss försiktighet. En förändring i variabelinsamlingen gjordes 2002 för de bibliotek som under kalenderåret haft anställd personal vilka tillsammans utförde mindre än tre årsverken. Dessa bibliotek behövde tidigare endast besvara frågan om de haft tre eller fler årsverken under kalenderåret. Fr. o. m ska samtliga bibliotek besvara hela enkäten. I Riksarkivets bibliotek siffror inkluderas uppgifter från Krigsarkivet. Institutet för högskolepedagogik och lärprocesser HELP är sedan januari 2003 en del av Karlstads universitetsbibliotek. Siffrorna för biblioteket till Högskolan i Halmstad är inte direkt jämförbara med föregående år, eftersom filialen i Varberg har uppgått i Campusbiblioteket i Varberg. Tidigare benämning för biblioteket på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap var Nordiska hälsohögskolans bibliotek. Biblioteket på Statens Museer för Världskultur har varit stängt under Mitthögskolans bibliotek och Almedalsbiblioteket (Gotlands högskola) är endast till en del forskningsbibliotek och till den andra delen kommunal/landstingsdriven. Biblioteken har så långt möjligt försökt dela upp statistiken på de olika verksamheterna. Mitthögskolan klarar att dela upp bestånd, förvärv och utlån, Däremot är det svårt att finna en princip för att klara uppdelningen av antal besökare. Högskolan på Gotland (Almedalsbiblioteket) redovisar enligt: Bibliotekssystem och användare Användare som biblioteket förväntas betjäna avser endast högskoledelen. Övriga uppgifter avser hela biblioteket. Bestånd och förvärv Avser hela biblioteket. Användning Avser hela biblioteket. Personal Avser högskoledelen. Ekonomi Avser högskoledelen.

14 KB/BIBSAM och SCB 14 Statistikens tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Kungl biblioteket/bibsam ansvarar för spridning och tillgänglighet av statistiken. Resultaten publiceras på SCB:s webbplats Vissa uppgifter publiceras även i Statistisk årsbok. Tillgång till primärmaterial På begäran kan specialbearbetningar utföras av Kungl biblioteket/bibsam eller SCB. Upplysningstjänster Upplysningar om undersökningen kan erhållas från Kungliga biblioteket/bibsam Christina Jönsson Adrial, tfn E-post christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se Statistiska centralbyrån: Bernhard Tesler, tfn , E-post bernhard.tesler@scb.se

15 KB/BIBSAM och SCB 15 Resultat Förväntade användare (se tabell 8) De akademiska bibliotekens uppgift är att betjäna högre utbildning och forskning, först och främst det egna lärosätet, men också i ett bredare sammanhang, Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupp (förväntade användare) räknas primärt studenter, lärare och forskare knutna till högskolan. Tillväxthastigheten i antal förväntade användare vid universitet och högskolor är hög. Jämfört med 2002 har de akademiska bibliotekens underlag ökat med ca personer är antalet förväntade användare på landets universitets- och högskolebibliotek ca personer. Forskningsbibliotek som inte är knutna till något lärosäte rapporterar inte in antalet förväntade användare i den nationella statistiken. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 8) Trots ökad service via Internet har bibliotekslokalernas tillgänglighet fortfarande stor betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Under året hade universitets- och högskolebiblioteken i genomsnitt öppet 275 dagar och specialbiblioteken 215. Antalet öppettimmar per vecka varierar stort mellan biblioteken allt från 82 timmar (Göteborgs universitetsbibliotek) till 8 (biblioteket vid Statens maritima museer). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 57 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 29 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan uppemot 40 (Göteborgs universitetsbibliotek). Se vidare tabell 8. Drygt besök per dag gjordes på forskningsbiblioteken under Antalet besök i de fysiska bibliotekslokalerna har ökat jämfört med föregående rapporteringsperiod. Detta kan ha ett samband med att antalet förväntade användare på universitets- och högskolebiblioteken ökat under samma period. De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt ca sittplatser och ca persondatorer. Nästan alla publika persondatorer har uppkoppling till Internet. På universitets- och högskolebiblioteken uppgår antalet förväntade användare per sittplats till 25,5 (2002:24) och på varje publik persondator går det 150 användare (2002:164). Tillgången till sittplatser har blivit något sämre i relation till antalet användare. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika biblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. Man ska också

16 KB/BIBSAM och SCB 16 ta med i beräkningen att till de förväntade användarna hör lärare och forskare vid lärosätena som har tillgång till egna arbetsrum och därför inte har samma behov av utrustade studieplatser som studenterna. Använder man Högskoleverkets statistik över antal helårsstudenter som underlag ( kan man konstatera att det i genomsnitt går 16 helårsstudenter per sittplats (2002: 13) och 96 helårsstudenter per publik persondator (2002: 85) på universitets- och högskolebiblioteken. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga på Internet, blir det alltmer intressant att räkna antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod kommer biblioteken att kunna redovisa detta i tre olika format, se vidare tabell 8. Av de bibliotek som redovisat antal virtuella besök/sidleveranser är webbplatserna för de stora universitetsbiblioteken (Göteborg, Uppsala och Stockholm) flitigast besökta. Även vissa specialbibliotek uppvisar en förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Totalförsvarets forskningsinstitut. Att mäta användning av webbsidor är komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit stort (se bilaga). Några slutsatser kan därför inte dras utifrån 2002 och 2003 års siffror. Samlingar (se tabell 1 och 8) Ur ett samlat nationellt perspektiv har det inte skett någon tillväxt i forskningsbibliotekens tryckta samlingar jämfört med Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt ca 31 miljoner böcker och seriella publikationer i tryckt form, vilket motsvarar hyllmeter. Den stagnerande tillväxten beror förmodligen på att de tryckta tidskrifterna sägs upp och ersätts av elektroniska. Samtidigt pekar statistiken på att förvärvets andel av bibliotekens totala driftskostnader minskar, vilket kan tolkas som att det även finns ekonomiska orsaker till den stagnerande tillväxten. Sedan några år tillbaka är mer än hälften (2003 ca 65 procent) av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Antalet löpande titlar i elektronisk form var vid rapporteringsperiodens slut ca titlar. Jämfört med 2002 har antalet seriella publikationer i elektronisk form ökat med ca titlar, medan antalet titlar i tryckt form har minskat med ungefär lika mycket. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Som enskild konsortiemedlem får man tillgång till alla titlar som de i konsortiet ingående högskolorna/institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast titlar som biblioteken betalar för och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på Internet. I slutet av 2003 hade biblioteken tillgång till ca online-databaser, databaser på CD-ROM, e-böcker och övriga digitala dokument, exempelvis uppslagsverk i digital form. I synnerhet har antalet e-böcker och övriga digitala dokument ökat jämfört med I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 8.

17 KB/BIBSAM och SCB 17 Låneverksamhet (se tabell 2,3 och 8) Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala- och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till ca 9,8 miljoner. Det är en ökning med ca 1,2 miljoner lån jämfört med föregående år. 1. Låneverksamhet Antal i tusental Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet håller emellertid på att tappa i betydelse då bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Man kan dock konstatera att 1990-talet har uppvisat en dramatisk ökning som inte visar några tecken på att avmattas. Utvecklingen finns redovisad i diagram 2. Ökningen kan bero på att målgruppen blivit större samtidigt som biblioteken har höjt sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gör det lättare att hitta litteratur samtidigt som användarna får möjligheter till utökad självservice; det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via Internet. I genomsnitt är ca hälften av de lokala lånen initiala lån, medan resterande andel är omlån. Relateras de lokala utlånen till antalet förväntade användare, framgår det att universitets- och högskolebiblioteken i genomsnitt effektuerar 16,5 lån per användare var motsvarande siffra 16. Även i relation till målgruppens storlek har alltså antalet lån ökat något, vilket också har varit trenden sedan flera år tillbaka. Antalet lån per förväntad användare varierar starkt mellan olika bibliotek och mellan olika typer av bibliotek. Detta beror framförallt på att litteraturbehovet hos studenter och forskare skiljer sig åt inom olika discipliner. Dessutom varierar bibliotekens organisation, exempelvis när det gäller förekomsten av institutionsbibliotek som inte redovisas i statistiken. Detta mått bör därför inte användas vid jämförelser mellan olika bibliotek, utan enbart för att göra jämförelser över tid inom ett och samma bibliotek. I tabell 3 redovisas utvecklingen Fjärrlån (se tabell 4 och 8) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under den senaste sexårsperioden minskat med ungefär en tredjedel bryts den neråtgående trenden och både fjärrutlån (bibliotekens lån till andra bibliotek) och fjärrinlån (bibliotekens lån från andra bibliotek) visar på en marginell ökning totalt sett. Ökningen består till största del av fler omlån av böcker (hemlån). Detta kan bero på att behoven och antalet förväntade användare har ökat, men möjligen

18 KB/BIBSAM och SCB 18 också på en minskad självförsörjning av litteratur bland biblioteken. Nästa års statistik får utvisa om detta är ett trendbrott eller en tillfällig uppgång. Det samlade fjärrutlånet från de svenska forskningsbiblioteken till andra bibliotek uppgick under verksamhetsåret till ca utlån (2002: ). Av det totala antalet fjärrutlån var ca initiala lån av originaldokument, dvs. huvudsakligen böcker. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek uppgick under året till ca (2002: ). För universitets- och högskolebiblioteken har fjärrutlånet ökat medan fjärrinlån ligger på ungefär samma nivå som För specialbiblioteken gäller det omvända: fjärrutlånet har minskat medan fjärrinlånet ökat. Cirka 93 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. Antalet kopior som skickas till andra bibliotek har minskat var 32 procent alla fjärrutlån kopior (2002: 43 procent). Trenden visar på att behovet minskar med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Undervisning och referensservice (se tabell 8) Då undervisning av traditionell natur på många lärosäten ersätts av handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande har bibliotekens, främst universitets- och högskolebibliotekens, pedagogiska roll diskuteras mer och mer. Många akademiska bibliotek utvecklas i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning. Bibliotekens undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information och hur man använder biblioteket och dess tjänster, har blivit en viktig del av verksamheten deltog ca personer i bibliotekens undervisning (2002: ). Detta innebär att nästan var femte förväntad användare har deltagit i bibliotekens undervisning. Sammanlagt erbjöd biblioteken lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser på Internet, så kallade digitala pedagogiska resurser fanns sammanlagt 171 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2003 har forskningsbibliotekens personal besvarat nästan inkomna referensfrågor. En del av dessa frågor togs emot på elektronisk väg, en större andel på specialbiblioteken än på universitets- och högskolebiblioteken där handledningen fortfarande främst sker i bibliotekslokalerna som direktkontakt mellan bibliotekarie och besökare. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 8) För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har hittills inte varit särskilt tillförlitlig. Internationella projekt pågår dock för att ta fram riktlinjer och standarder. Inrapporteringen för 2002 präglades av ett stort bortfall och därför har inga jämförelser bakåt i tiden kunnat göras.

19 KB/BIBSAM och SCB utfördes nästan 20 miljoner sökningar i forskningsbibliotekens olika OPAC (Online Public Access Catalogue). Detta resulterade, som tidigare redovisats, i ca 9,8 miljoner lån. Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet nedladdade fulltextdokument laddades ca 4 miljoner fulltextdokument ner från fulltextdatabaser, ca 5 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer och ca eböcker. Samtliga uppgifter uppvisar ett bortfall, så i realiteten ligger siffran förmodligen högre. Användningen av övriga digitala resurser redovisas närmare i tabell 8. Personal (se tabell 5 och 8) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka har minskat något under året och uppgick vid mätperiodens slut till helårsverken (2002: 2 250). 65 procent av de helårsanställda är bibliotekarier och dokumentalister. På universitets- och högskolebiblioteken innebär detta att det går 506 användare på varje helårsanställd bibliotekarie. Motsvarande siffra 2002 var procent av forskningsbibliotekens personal är fackutbildade specialister, det vill säga personer som arbetar med annan profession än bibliotekarie, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av diagram Personal, antal årsverken 2003 Övriga, 15 % Fackutb. spec., 6 % Biblioteksassistenter, 14 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 65 % Ekonomi (se tabell 6 8) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt miljoner kronor (2002: milj). 510 miljoner kronor av den summan gäller specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 66,8% Förvärv, tryckt och elektroniskt Övrigt, exklusive lokalkostnader 20,6% 12,6%

20 KB/BIBSAM och SCB 20 Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv fortsätter att minska jämfört med tidigare år (2002: 21,4 procent, 2001: 22,1 procent 2000: 21,1 procent ) gick totalt sett 50 procent av förvärvskostnaderna till abonnemang eller inköp av elektroniska resurser, vilket är en ökning jämfört med 2002 då motsvarande siffra var 43 procent. Intäkterna uppgick 2003 till miljoner kronor (2002: miljoner kronor). Cirka 88 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen.

21 KB/BIBSAM och SCB 21 Summary This report contains data from different kinds of research libraries: the national library, university and other higher education libraries and special libraries. The data refers to the calendar year Statistics Sweden is responsible for collecting data and producing tables. BIBSAM, The Royal Library s department for National Coordination and Development, is responsible for analyzing the data. Library statistics are being collected according to both international (ISO 2789) and Swedish standard (SS ). Questionnaires were sent to Swedish research and special libraries. 71 libraries answered the questionnaire. The book stock of the 71 libraries included in this report amounts to shelf meters. The electronic collection includes about databases online, databases (CD-ROM), e-books, other digital documents and about electronic periodicals. 9.8 million local loans and outgoing interlibrary loans were effectuated at the Swedish research libraries The staff of the Swedish research libraries amounts to full-time equivalents and of those, 65 per cent were either librarians or documentalists.

22 KB/BIBSAM och SCB 22 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Forskningsbibliotek 2003, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2003, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt Förvärv under året, totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt ) Luleå universitetsbibliotek har inte lämnat beståndsuppgifter för antal löpande titlar för periodika i tryckt form. Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek har inte lämnat beståndsuppgifter för antal löpande titlar för periodika i elektronisk form. 2) Luleå universitetsbibliotek och Blekinge Tekniska högskolans bibliotek har inte lämnat beståndsuppgifter för antal löpande titlar för tidningar i elektronisk form. 3) Högskolan Trollhättan / Uddevalla har inte lämnat förvärvsuppgifter för antal löpande titlar för periodika i tryckt form. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts varken för de bibliotek som helt saknar uppgifter eller de bibliotek som lämnat vissa statistikuppgifter.

23 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2003, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2003, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal lokala lån 1, Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån läsesalslån Kategori ej angiven Fjärrutlån, antal dokument Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrutlån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån Kategori ej angiven Fjärrutlån fördelade efter mottagare 3 Bibliotek i Sverige övriga Norden övriga länder Mottagarland ej angivet Totalt antal utlån från egna samlingar 1, Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal Därav direkt till slutanvändare till svenska bibliotek till övriga nordiska bibliotek till övriga länders bibliotek 5 5 Mottagaren ej angiven ) Karolinska Institutets Universitetsbibliotek har inte redovisat totala antalet läsesalslån liksom totala antalet lokala utlån från egna samlingar. Korrigering för bortfallet har gjorts och ingår i redovisade rikstotaler. 2) Luleå universitetsbibliotek har inte redovisat totala antalet lokala lån liksom totala antalet fjärrutlån från egna samlingar. Korrigering för bortfallet har gjorts och ingår i redovisade rikstotaler. 3) Nordiska museets bibliotek har inte redovisat antal fjärrutlån till svenska bibliotek. Korrigering av bortfallet har gjorts och redovisas i rikssiffran för fjärrutlån till svenska bibliotek. Anm. Differenser (större / mindre än noll) mellan totaler och summan av därav siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statitikuppgifter för alla variabler. Se vidare förklarande noter i tabell 8.

24 KB/BIBSAM och SCB Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor Local loans per expected user at university and other higher education libraries Bibliotek Blekinge Tekniska Högskola. Bibl. 7,4 5,4 6,7 7,0 8,0 Chalmers bibl. 5,0 5,3 6,5.. 5,2 Försvarshögskolans bibl... 9,4 12,8 13,8 19,5 Göteborgs universitetsbibl. 13,1 13,0 13,4 13,7 12,5 Handelshögskolan i Stockholm. Bibl. 35,2 32,5 29,2 33,1 32,8 Högskolan Dalarna. Bibl. 16,0 18,1 14,3 14,3 14,5 Högskolan i Borås. Bibl. 12,9 14,7 10,0 5,6 7,0 Högskolan i Gävle. Bibl. 6,5 7,2 6,6 5,8 5,8 Högskolan i Halmstad. Bibl. 5,7 8,5 8,8 11,6 9,4 Högskolan i Jönköping. Bibl. 13,6 15,5 14,6 13,6 13,3 Högskolan i Kalmar. Bibl ,1 Högskolan Kristianstad. Bibl. 12,9 15,6 11,0 11,7 12,5 Högskolan i Skövde. Bibl. 12,5 12,8 13,9 12,7 9,4 Högskolan på Gotland, Almedalsbibl. 9,0 10,3 11,0.... Högskolan Trollhättan/Uddevalla. Bibl. 7,7 8,1 8,9 8,6 6,7 Idrottshögskolans bibl. 29,2 30,6 33,2 39,7 40,0 Ingesunds musikhögskolans bibl ,0.... Karlstads universitetsbibl. 33,5 29,5 29,1 28,1 30,0 Karolinska Institutet Universitetsbibl. 12,1 15,8 21,6 29,1.. Konstfacks bibl. 14,1 16,1 18,5 23,8 21,1 Kungl. akademien för de fria konsterna. Bibl ,3 4,8 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolans bibl Kungl. Tekniska högskolans bibl. 6,9 4,1 3,8 6,8 5,0 Linköpings universitetsbibl. 22,1 22,9 25,5 25,2 26,6 Luleå universitetsbibl. 1 10,4 11,1 10,1 28,8.. Lunds universitets bibl. 9,4 8,5 8,2 11,1 14,1 Lärarhögskolan i Stockholm. Bibl. 26,2 26,1 20,5 12,5 14,3 Malmö högskola. Bibl. och IT 21,9 14,7 18,6 19,7 21,6 Mitthögskolans bibl. 11,5 13,3 18,3 17,5 15,2 Mälardalens högskolas bibl. 11,0 11,7 13,6 13,6 18,0 Nordiska högsk.för folkh.vetensk. Bibl. 1,9 2,3 2,0 2,0 2,0 Polishögskolans bibl... 0,3 0,4 0,5 0,5 Röda Korsets Högskola. Bibl ,0 Stockholms universitetsbibl. 3 7,4 19,3 25,2 22,5 21,2 Sveriges lantbruksuniversitets bibl. 10,5 12,2 14,1 15,0 17,2 Södertörns högskolebibl. 16,9 27,1 33,4 34,2 29,6 Umeå universitetsbibl. 8,1 17,9 23,4 26,1 40,6 Uppsala universitetsbibl. 7,5 6,4 5,0 5,6 5,7 Växjö universitetsbibl. 19,5 20,0 16,8 36,9 35,2 Örebro universitetsbibl. 14,3 17,6 24,3 24,2 26,1 Medelvärde ,1 16,0 16,5 1) För Karolinska Institutets bibliotek, Kungliga Konsthögskolan Arkitekturskolans bibliotek och Luleå universitetsbibliotek saknas uppgifter helt eller delvis för år Korrigering för bortfallet avseende Karolinska institutets bibliotek och Luleå universitetsbibliotek ingår i redovisningen på riksnivå. 2) Fr. o. m ingår Röda korsets bibliotek i statistikundersökningen. 3) Vissa bibliotek har redovisat omlånen för fjärrutlån tillsammans med omlånen för lokala lån. Se vidare förklarande noter i tabell 8. Anm. Se vidare noter i tabell 8 angående utebliven särredovisning av fjärrutån.

25 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2003, efter inkommande fjärrlån 4. Research libraries 2003, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrinlån Därav angivet som originaldoument papperskopior i stället för lån elektronisk dokumentleverans Kategori ej angiven Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige övriga Norden övriga länder Avsändarland ej angivet Anm. Differenser (större / mindre än noll) mellan totaler och summan av därav siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statitikuppgifter för alla variabler.

26 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2003, efter personal, antal helårsverken 5. Research libraries 2003, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Biblioteksassistenter, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Fackutbildade specialister, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Övrig personal, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Samtliga personalkategorier, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Anm. Avrundningsfel kan förekomma.

27 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2003, efter driftkostnader 6. Research libraries 2003, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr (exkl lokalkostnader) Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kr Differens Totalt Summa andelar Därav angivet för Personal löner kompetensutveckling totalt Andel i procent 71,2 58,6 85,4 66,8 Förvärv tryckt material elektroniska resurser totalt Andel i procent 4,9 26,0 12,5 20,6 övriga kostnader exklusive lokalkostnader Andel i procent 23,9 15,4 2,3 12,6 Lokalkostnader, tusental kr Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statistikuppgifter för alla variabler. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se vidare noter i tabell 8.

28 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2003, efter intäkter 7. Research libraries 2003, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kronor Differenser Totalt Summa andelar Därav angivet för anslag från moderorganisationen bidrag och intäkter från offentliga sektorn bidrag och intäkter från privata sektorn projektmedel genererade intäkter övrigt Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav siffror beror på att Tekniska museets bibliotek inte lämnat statitikuppgifter för alla variabler. Se vidare noter i tabell 8. Fem bibliotek (Kungliga akademien för de fria konsterna biblioteket, Kungliga skogs- och lantbruksakademien biblioteket, Svenska barnboksinstititets bibliotek, Svenska emigrantinstitutes bibliotek och Sveriges geologiska undersökningsbibliotek) har inte lämnat intäktsuppgifter. Ingen bortfallskorrigering har gjorts.