Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc.

Transkript

1 KB/BIBSAM och SCB 1 Forskningsbiblioteken 2005 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc. I korta drag 70 procent av tidskrifterna är elektroniska Nästan 70 procent av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är digitala. En stor del av licensavtalen för dessa tecknas centralt i konsortieavtal. Detta har medfört en väsentligt ökad tillgänglighet för bibliotekens användare. Allt färre artikelkopior skickas mellan bibliotek När tidskriftsutbudet ökar i volym och tidskrifterna samtidigt blir mer tillgängliga så minskar verksamheten med att kopiera och skicka tidskriftsartiklar genom fjärrlån. De senaste fem åren har verksamheten minskat från att utgöra över hälften av alla fjärrutlån, till knappt 20 procent. 14 miljoner nedladdningar och 11 miljoner lån Under 2005 hämtades över 14 miljoner artiklar från e-tidskrifter, e-böcker och fulltextdokument från forskningsbibliotekens databaser. Till detta kommer över 11 miljoner lokala utlån av böcker och annat material i fysisk form. Mer undervisning Undervisning i hur man söker, värderar och använder information är en viktig del i bibliotekens verksamhet deltog i bibliotekens undervisning. Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken över lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser och andra pedagogiska resurser, tillgängliga på bibliotekens webbplatser. Christina Jönsson Adrial, KB, tfn Bernhard Tesler, SCB, tfn christina.jonsson.adrial@kb.se bernhard.tesler@scb.se

2 KB/BIBSAM och SCB 2 Innehåll Inledning 4 Så görs statistiken 4 Annan statistik 5 Resultat 6 Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp 6 Serviceutbud och tillgänglighet 6 Samlingar 7 Användning av den elektroniska samlingen 8 Låneverksamhet 8 1. Låneverksamhet Fjärrlån 9 Undervisning och referensservice 9 Personal Personal, antal årsverken Ekonomi 10 Summary 11 Tabeller 12 Teckenförklaring Forskningsbibliotek 2005, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer Forskningsbibliotek 2005, efter utlån från egna samlingar Forskningsbibliotek 2005, efter inkommande fjärrlån Forskningsbibliotek 2005, efter personal, antal helårsverken Forskningsbibliotek 2005, efter driftkostnader Forskningsbibliotek 2005, efter intäkter Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi 18 List of Tables 40 List of Terms 41 Statistikens innehåll 44 Statistiska målstorheter 44 Objekt och population 44 Variabler 44 Mått 46

3 KB/BIBSAM och SCB 3 Redovisningsgrupper 47 Referenstid 47 Statistikens tillförlitlighet 48 Tillförlitlighet totalt 48 Mätning 48 Bortfall 49 Korrigering för bortfall 50 Statistikens aktualitet 51 Frekvens 51 Framställningstid 51 Punktlighet 51 Statistikens jämförbarhet 52 Jämförbarhet över tiden 52 Statistikens tillgänglighet och förståelighet 54 Spridningsformer 54 Presentation 54 Dokumentation 54 Tillgång till primärmaterial 54 Upplysningstjänster 54 Bilaga 55 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bibliotekssystem och tillgänglighet (avsnitt 1): 56 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bestånd och förvärv (avsnitt 2): 59 Bibliotek, för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3): 63 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller ekonomi (avsnitt 5): 71

4 KB/BIBSAM och SCB 4 Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 73 bibliotek i statistiken. Under året öppnade Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet ett nytt gemensamt bibliotek, Anna Lindh-biblioteket. Detta bibliotek har dock inte kunnat rapportera uppgifter för Ny uppgiftslämnare för 2005 är biblioteket vid Kungl. Vetenskapsakademien, Centrum för vetenskapshistoria. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (37 st) och specialbibliotek (35 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 208 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och tillgänglighet bestånd och förvärv användning personal ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Statistiken har gjorts på uppdrag av BIBSAM. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Statens kulturråd. Så görs statistiken Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket/bibsam. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden.

5 KB/BIBSAM och SCB 5 Annan statistik För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier (

6 KB/BIBSAM och SCB 6 Resultat Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag. Gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice håller på att flyttas. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Målgruppen har fördubblats under de senaste 15 åren minskade målgruppen för första gången sedan 1990-talet. Denna nedgång fortsatte Antalet helårsstudenter på de lärosäten som denna rapport omfattar var 2005 cirka (2004: ) och antalet forskande och undervisande personal (helårsekvivalenter) var (2004: ). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Ovanstående uppgifter har hämtats från NU-databasen ( Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal forskningsbibliotek, specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också tillgängliga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Utöver detta är man också ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 7) Trots att allt fler bibliotekstjänster finns tillgängliga på internet, har bibliotekslokalerna fortfarande stor betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Skillnaden i öppethållande är stor mellan de olika biblioteken, allt från 82 timmar (Göteborgs universitetsbibliotek) till 6 (Arkitektmuseets bibliotek). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 59 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 27 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan till 40 (Södertörns högskolebibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek). Se vidare tabell 7.

7 KB/BIBSAM och SCB 7 Antalet besök i bibliotekslokalerna har efter de senaste årens ökning, minskat något. Under 2005 gjordes nästan besök per dag (2004: ) på forskningsbiblioteken. De inrapporterade besökssiffrorna visar inte på att biblioteksbesöken genomgående har blivit färre. Orsaken till nedgången kan istället vara att statistiken 2005 omfattar 73 bibliotek istället för 74 (2004). De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt sittplatser (2004: ) och persondatorer (2004: 4 386). Nästan alla datorer som är tillgängliga för besökarna har uppkoppling till internet När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika universitets- och högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga på internet, blir det alltmer intressant att räkna antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod har biblioteken kunnat redovisa detta i tre olika format, se tabell 7. Av de bibliotek som redovisat antal virtuella besök/ sidleveranser är webbplatserna för de stora universitetsbiblioteken (Göteborg, Uppsala och Stockholm) flitigast besökta. Även vissa specialbibliotek uppvisar en förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Totalförsvarets forskningsinstitut. Att mäta användning av webbsidor är komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit stort (se bilaga). Några slutsatser om besöken på forskningsbibliotekens webbplatser kan därför inte dras utifrån de senaste årens siffror. Samlingar (se tabell 1 och 7) Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (exempelvis tidskrifter och tidningar). Detta motsvarar cirka 31,7 miljoner band. Drygt 69 procent av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Det samlade antalet titlar i elektronisk form uppgår till cirka , samma titel kan dock finnas tillgänglig från flera bibliotek. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Som enskild konsortiemedlem får man tillgång till alla titlar som de i konsortiet ingående högskolorna/ institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast informationsresurser som biblioteken betalar för, och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på internet. I slutet av 2005 hade biblioteken tillgång till cirka databaser, e-böcker och 42,3 miljoner övriga digitala dokument. I den senare gruppen ingår exempelvis patent och uppslagsverk i digital form. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 7.

8 KB/BIBSAM och SCB 8 Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 7) Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet framtagna fulltextdokument togs cirka 5 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser (2004: 4,5 miljoner, 2003: ca 4 miljoner), cirka 8,1 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer (2004: 7 miljoner, 2003: 5 miljoner) och cirka e-böcker (2004: , 2003: ). För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har hittills inte varit särskilt tillförlitlig. Samtliga uppgifter uppvisar ett bortfall, så i realiteten ligger siffran förmodligen högre. Låneverksamhet (se tabell 2 och 7) Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet har emellertid tappat i betydelse eftersom bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Man kan dock konstatera att 1990-talet har uppvisat en dramatisk ökning som inte visar några tecken på att avmattas. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till cirka 11,1 miljoner. Det är en ökning med cirka lån jämfört med föregående år (10.6 miljoner, korrigerad siffra, se not i tabell 7). Utvecklingen under 2000-talet finns redovisad i figur 1. Ökningen kan bero på att målgruppen under flera år i rad blev större, samtidigt som biblioteken har höjt sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gör det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna får möjligheter till utökad självservice. Det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via internet. I genomsnitt 40 procent av de lokala lånen är initiala lån. Omlån utgör alltså en stor del av den totala lånevolymen. 1. Låneverksamhet Antal i tusental Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån Anm: För några högskolebibliotek som inte redovisat samtliga låneuppgifter 2005 har ändå de uppgifter som lämnats till statistiken tagits med i beräkningen ovan års siffra avseende lokala lån felredovisades i publiceringen av 2004 års statistik. Uppgiften har justerats i detta diagram.

9 KB/BIBSAM och SCB 9 Fjärrlån (se tabell 2, 3 och 7) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under talet minskat markant. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek har minskat 2005 och uppgick till cirka (2004: ). Forskningsbibliotekens utlån av dokument och kopior till andra bibliotek visar dock på en marginell ökning. Antalet fjärrutlån uppgick 2005 till cirka utlån (2004: ). Av det totala antalet fjärrutlån var ca initiala lån av originaldokument, det vill säga. huvudsakligen böcker. Att fjärrinlånen minskat medan fjärrutlånen ligger kvar på samma nivå, eller till och med ökar något, kan visa på att forskningsbibliotekens fjärrutlån i hög grad går till andra bibliotekstyper, exempelvis till de kommunala folkbiblioteken. Den stora minskningen i forskningsbibliotekens fjärrlånehantering gäller antalet kopior som skickas till andra bibliotek. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln var 20 procent av alla fjärrutlån kopior (2004: 25 procent, 2003: 32 procent). Trenden visar på att behovet av artikelkopior minskat i och med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Cirka 90 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och drygt 72 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Undervisning och referensservice (se tabell 7) På många lärosäten utvecklas pedagogiken i riktning mot handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Detta påverkar främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet, och bibliotekens pedagogiska roll diskuteras allt mer. Många universitets- och högskolebibliotek utvecklas i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning. Undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information har blivit en viktig del av bibliotekens verksamhet deltog cirka personer i forskningsbibliotekens undervisning (2004: ). Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken lärarledda lektionstimmar, vilket är en liten ökning jämfört med Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser fanns sammanlagt 189 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. Användningen av dessa redovisas i viss utsträckning i tabell 7. Att mäta användning av webbsidor är komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit mycket stort (se bilaga). Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2005 har forskningsbibliotekens personal besvarat nästan inkomna referensfrågor, vilket är något fler än förra rapporteringsperioden, då frågor besvarades. Flera specialbibliotek uppvisar höga siffror för antal referensfrågor. Detta gäller främst Statistiska centralbyråns bibliotek, Patentoch registreringsverkets bibliotek och Riksdagsbiblioteket.

10 KB/BIBSAM och SCB 10 Personal (se tabell 4 och 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka har minskat något under de senaste åren och uppgick vid mätperiodens slut till helårsverken (2004: 2 204). 63 procent av de helårsanställda är bibliotekarier och dokumentalister. Den personalkategori som ökar mest procentuellt är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av figur Personal, antal årsverken 2005 Övriga, 14 % Fackutb. spec., 8 % Biblioteksassistenter, 15 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 63 % Anm: Avrundningsfel kan förekomma. Ekonomi (se tabell 5 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till knappt miljoner kronor (2004: miljoner, 2003: miljoner). 117 miljoner kronor av den summan gäller specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 61% Förvärv, tryckt och elektroniskt 23% Övrigt, exklusive lokalkostnader 16% Lönekostnaderna har ökat, medan kostnader för kompetensutveckling har minskat jämfört med tidigare rapporteringsperiod. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv har ökat de två senaste åren efter tidigare minskning (2004: 23 procent, 2003: 21 procent). Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har tagit en allt större del av förvärvskostnaderna gick 58 procent av förvärvskostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2004 var 53 procent och för 2003, 50 procent. Cirka 90 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen uppgick intäkterna till miljoner kronor (73 bibliotek), motsvarande siffra för 2004 var miljoner (74 bibliotek). Vissa av universitets- och högskolebiblioteken har fått minskade anslag, medan andra har fått ökade eller ligger kvar på samma nivå. I likhet med andra verksamheter på lärosätena så påverkas ekonomin för universitets- och högskolebiblioteken av genomströmningen av studenter. För specialbiblioteken är intäktsminskningen tydligare, men undantag finns även här. Se vidare tabell 7.

11 KB/BIBSAM och SCB 11 Summary This report contains data from different kinds of research libraries: the national library, university and other higher education libraries and special libraries. The data refers to the calendar year Statistics Sweden is responsible for collecting data and producing tables. BIBSAM, The National Library s department for National Coordination and Development, is responsible for analyzing the data. Library statistics are being collected according to both international (ISO 2789) and Swedish standards (SS ). Questionnaires were sent to Swedish research libraries and special libraries. 73 libraries answered the questionnaire. The book stock of the 73 libraries included in this report amounts to shelf metres. The electronic collection includes about databases, e-books, 42.3 million other digital documents and about electronic periodicals million local loans and outgoing interlibrary loans were effectuated at the Swedish research libraries The staff of the Swedish research libraries amounts to full-time equivalents and of those, 63 per cent were either librarians or documentalists.

12 KB/BIBSAM och SCB 12 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Forskningsbibliotek 2005, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2005, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt ) Tre specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende löpande titlar för periodika. 2) Kungliga biblioteket liksom tre högskolebibliotek och två specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. "Totalt antal löpande titlar" avser endast de bibliotek som redovisat totala beståndet för både periodika och tidningar. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning".

13 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2005, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2005, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal lokala lån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån läsesalslån Kategori ej angiven Fjärrutlån, antal dokument Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrutlån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån Kategori ej angiven Fjärrutlån fördelade efter mottagare 2 Bibliotek i Sverige övriga länder Mottagarland ej angivet Totalt antal utlån från egna samlingar 1, Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal Därav direkt till slutanvändare till svenska bibliotek till övriga länders bibliotek Mottagaren ej angiven.. 1) Kungliga biblioteket, fyra högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av lokala utlån. 2) Ett högskolebibliotek och tolv specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrutlån. 3) Kungliga biblioteket, tio högskolebibliotek och nio specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Obs - några högskolebibliotek som bara redovisat vissa delar av utlåningsuppgifterna har tagits med vid beräkningen av rikssifforna. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning" beträffande utlån från egna samlingar. Se vidare förklarande noter i tabell 8.

14 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2005, efter inkommande fjärrlån 3. Research libraries 2005, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrinlån Därav angivet som originaldokument papperskopior i stället för lån elektronisk dokumentleverans Kategori ej angiven Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige övriga länder Avsändarland ej angivet ) Fyra högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrinlån. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning" beträffande inlån från andra bibliotek. Se vidare förklarande noter i tabell 8.

15 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2005, efter personal, antal helårsverken 4. Research libraries 2005, by staff, number of full-time equivalents National bibliotek Högskole bibliotek Special bibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Biblioteksassistenter, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Fackutbildade specialister, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Övrig personal, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Samtliga personalkategorier, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Anm. Avrundningsfel kan förekomma vid redovisningen av antal helårsverken.

16 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2005, efter driftkostnader 5. Research libraries 2005, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr 1 (exkl lokalkostnader) Uppgift saknas 5 5 S:a antal bibliotek Totalt tusental kr Differens Totalt Summa andelar Därav angivet för Personal löner kompetensutveckling totalt Andel i procent 69,2 59,3 71,7 61,2 Förvärv tryckt material elektroniska resurser totalt Andel i procent 4,8 25,8 23,2 23,4 övriga kostnader exklusive lokalkostnader Andel i procent 26,0 14,9 9,5 15,7 Lokalkostnader, tusental kr ) Åtta högskolebibliotek och elva specialbibliotek saknar uppgift avseende redovisningen av lokalkostnad. Sex specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om driftskostnader. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Se vidare noter i tabell 7.

17 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek 2005, efter intäkter 6. Research libraries 2005, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kronor Differenser Totalt Summa andelar Därav angivet för anslag från moderorganisationen bidrag och intäkter från offentliga sektorn bidrag och intäkter från privata sektorn projektmedel genererade intäkter övrigt ) Ett högskolebibliotek liksom sex specialbibliotek har inte lämnat uppgifter om intäkter och anslag. Två specialbibliotek har inte lämnat fullständiga uppgifter om Intäkter och anslag. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se även kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Se vidare noter i tabell 7.

18 KB/BIBSAM och SCB Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi 7. Research libraries 2005, by stock, use, staff, and economy Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av webbl. i 1 000/år Virtuella besök av IP-besök i 1 000/år Sidleveranser i 1 000/år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Nationalbibliotek Kungliga bibl Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl Chalmers bibl Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolan i Stockholm. bibl Högskolan Dalarna. bibl Högskolan i Borås. bibl Högskolan i Gävle. bibl Högskolan i Halmstad. bibl Högskolan i Jönköping. bibl Högskolan i Kalmar. bibl Högskolan i Skövde. bibl Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl Högskolan Kristianstad. bibl Högskolan på Gotland, Almedalsbibl Karlstads universitetsbibl Karolinska institutets universitetsbibl Konstfacks bibl Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. Tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm. bibl Malmö högskola. bibl. och IT Mittuniversitetets bibl Mälardalens högskolas bibl Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl Polishögskolans bibl Röda Korsets Högskola. bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitetsbibl Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek

19 KB/BIBSAM och SCB (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Antal sittplatser Totalt Virtuella besök av webbl. i 1 000/år Virtuella besök av IP-besök i 1 000/år Sidleveranser i 1 000/år varav internetuppkopp ling Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. bibl Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbibl Arkitektmuseets bibl Armémuseum. bibl CAN:s bibl FMV bibl Hjälpmedelsinstitutets bibl Immigrantinstitutets bibl Konstbibl./Nationalm. & Moderna M Kungl. akademien för de fria konsterna. bibl Kungl. skogs- och lantbruksakademien. bibl Kungl. vetenskapsak., centr. för vetenskapshist Livrustkammarens bibl Naturhistoriska riksmuseet, Forskn.avd. bibl Naturvårdsverkets bibl Nordiska Afrikainstitutets bibl Nordiska museets bibl Patent och registreringsverkets bibl Riksarkivets bibl Riksdagsbibl Statens maritima museer. bibl Statens Museer för Världskultur. bibl Statens musikbibl Statens strålskyddsinstitut. bibl Statistiska centralbyråns bibl Svenska barnboksinstitutets bibl Svenska emigrantinstitutet. bibl Svenska filminstitutets bibl Sveriges geologiska undersökning. bibl Sveriges Teatermuseum. bibl Tekniska museet, bibl Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. bibl Vitterhetsakademiens bibl VTI Statens väg- och transportforskningsinst. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Högskolan i Gävle, biblioteket, hade stängt två veckor i juli. Hela december var biblioteket stängt för flytt till det nya biblioteket. Besöksräknaren lästes av direkt i stället för att ta stickprov på besöken. 2) Högskolan i Halmstad, biblioteket, hade begränsat öppethållande på grund av orkanskador. 3) Malmö högskola hade begränsat öppethållande under året p.g.a. ombyggnad och saknar därför uppgift om antal besök per dag. Bortfallskorrigering har gjorts. 4) Kungl. vetenskapsakademien, centrum för vetenskapshistoria, biblioteket har för att få fram besöksstatistiken beräknat årets totala besökare dividerat med de dagar biblioteket haft öppet. 5) Nordiska Afrikainstitutets bibliotek har haft delvis stängt under året p.g.a. vattenläcka. Ingången flyttades till baksidan av huset vilket medfört färre besökare samt att det automatiska räkneverket inte har kunnat användas. 6) Östasiatiska museets bibliotek har haft stängt under året.

20 KB/BIBSAM och SCB (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Nationalbibliotek Kungliga bibl Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl Chalmers bibl Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolan i Stockholm. bibl Högskolan Dalarna. bibl Högskolan i Borås. bibl Högskolan i Gävle. bibl Högskolan i Halmstad. bibl Högskolan i Jönköping. bibl Högskolan i Kalmar. bibl Högskolan i Skövde. bibl Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl Högskolan Kristianstad. bibl Högskolan på Gotland, Almedalsbibl Karlstads universitetsbibl Karolinska institutets universitetsbibl Konstfacks bibl Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. Tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm. bibl Malmö högskola. bibl. och IT Mittuniversitetets bibl Mälardalens högskolas bibl Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl Polishögskolans bibl Röda Korsets Högskola. bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitetsbibl Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek

21 KB/BIBSAM och SCB (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. bibl Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbibl Arkitektmuseets bibl Armémuseum. bibl CAN:s bibl FMV bibl Hjälpmedelsinstitutets bibl Immigrantinstitutets bibl Konstbibl./Nationalm. & Moderna M Kungl. akademien för de fria konsterna. bibl Kungl. skogs- och lantbruksakademien. bibl Kungl. vetenskapsak., centr. för vetenskapshist Livrustkammarens bibl Naturhistoriska riksmuseet, Forskn.avd. bibl Naturvårdsverkets bibl Nordiska Afrikainstitutets bibl Nordiska museets bibl Patent och registreringsverkets bibl Riksarkivets bibl Riksdagsbibl Statens maritima museer. bibl Statens Museer för Världskultur. bibl Statens musikbibl Statens strålskyddsinstitut. bibl Statistiska centralbyråns bibl Svenska barnboksinstitutets bibl Svenska emigrantinstitutet. bibl Svenska filminstitutets bibl Sveriges geologiska undersökning. bibl Sveriges Teatermuseum. bibl Tekniska museet, bibl Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. bibl Vitterhetsakademiens bibl VTI Statens väg- och transportforskningsinst. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Kungliga biblioteket felrapporterade år 2004 antal löpande titlar i beståndet för periodika i tryckt form. Den egentliga siffran var i nivå med årets rapporterade uppgift. 2) Handelshögskolan i Stockholm byggdes om under 2005 vilket medförde att biblioteket var stängt under sommaren. 3) Karolinska Institutets Universitetsbibliotek har mätt om delar av samlingarna vilket medfört att biblioteket kunnat rapportera mer korrekta statistikuppgifter beträffande bestånd och förvärv. 4) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier (för köp och gåva). 5) Hyllmetertillväxten är en uppskattning som gjorts av Östasiatiska museets bibliotek eftersom nyinköpta böcker och tidskrifter inte kunnat sättas upp i hylla utan väntar i märkta flyttkartonger på iordningsställande. 6) Vitterhetsakademiens bibliotek redovisning av periodika inkluderar till skillnad från tidigare endast tidskrifter och årsböcker, ej monografiska serier.

22 KB/BIBSAM och SCB (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Tryckt form, titlar Periodika Elektronisk form, titlar Seriella publikationer, bestånd Tidningar Summa, titlar Tryckt form, titlar Elektronisk form, titlar Summa titlar Tolal, summa titlar Nationalbibliotek Kungliga bibl Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl Chalmers bibl Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolan i Stockholm. bibl Högskolan Dalarna. bibl Högskolan i Borås. bibl Högskolan i Gävle. bibl Högskolan i Halmstad. bibl Högskolan i Jönköping. bibl Högskolan i Kalmar. bibl Högskolan i Skövde. bibl Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl Högskolan Kristianstad. bibl Högskolan på Gotland, Almedalsbibl Karlstads universitetsbibl Karolinska institutets universitetsbibl Konstfacks bibl Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. Tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm. bibl Malmö högskola. bibl. och IT Mittuniversitetets bibl Mälardalens högskolas bibl Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl Polishögskolans bibl Röda Korsets Högskola. bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitetsbibl Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek

23 KB/BIBSAM och SCB (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Tryckt form, titlar Periodika Elektronisk form, titlar Seriella publikationer, bestånd Tidningar Summa, titlar Tryckt form, titlar Elektronisk form, titlar Summa titlar Tolal, summa titlar Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. bibl Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbibl Arkitektmuseets bibl Armémuseum. bibl CAN:s bibl FMV bibl Hjälpmedelsinstitutets bibl Immigrantinstitutets bibl Konstbibl./Nationalm. & Moderna M Kungl. akademien för de fria konsterna. bibl Kungl. skogs- och lantbruksakademien. bibl Kungl. vetenskapsak., centr. för vetenskapshist Livrustkammarens bibl Naturhistoriska riksmuseet, Forskn.avd. bibl Naturvårdsverkets bibl Nordiska Afrikainstitutets bibl Nordiska museets bibl Patent och registreringsverkets bibl Riksarkivets bibl Riksdagsbibl Statens maritima museer. bibl Statens Museer för Världskultur. bibl Statens musikbibl Statens strålskyddsinstitut. bibl Statistiska centralbyråns bibl Svenska barnboksinstitutets bibl Svenska emigrantinstitutet. bibl Svenska filminstitutets bibl Sveriges geologiska undersökning. bibl Sveriges Teatermuseum. bibl Tekniska museet, bibl Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. bibl Vitterhetsakademiens bibl VTI Statens väg- och transportforskningsinst. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Linköpings universitetsbibliotek inkluderar EBSCO host i redovisningen av periodika antal löpande titlar i elektronisk form. Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav - siffror beror på att vissa bibliotek inte redovisat alla uppgifter.

24 KB/BIBSAM och SCB (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Nationalbibliotek Fysiska enheter Manuskript Hyllmeter Bestånd av övriga dokumenttyper Musiktryck Mikro- Audiovigraf. suella Fysiska Hyllmeter dok., fys. dok., fys. enheter enh. enh. Kungliga bibl Grafiska dok., fys. enh Högskolebibliotek Blekinge Tekniska Högskola. bibl Chalmers bibl Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolan i Stockholm. bibl Högskolan Dalarna. bibl Högskolan i Borås. bibl Högskolan i Gävle. bibl Högskolan i Halmstad. bibl Högskolan i Jönköping. bibl Högskolan i Kalmar. bibl Högskolan i Skövde. bibl Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, bibl Högskolan Kristianstad. bibl Högskolan på Gotland, Almedalsbibl Karlstads universitetsbibl Karolinska institutets universitetsbibl Konstfacks bibl Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. Tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm. bibl Malmö högskola. bibl. och IT Mittuniversitetets bibl Mälardalens högskolas bibl Nordiska högskolan f. folkhälsovetensk. bibl Polishögskolans bibl Röda Korsets Högskola. bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitetsbibl Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek