STATISTIKRAPPORT 1 (47) Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Transkript

1 STATISTIKRAPPORT 1 (47) Forskningsbiblioteken 2002 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc. I korta drag Forskningsbibliotekens elektroniska resurser De elektroniska informationsresurserna utgör en allt större del av bibliotekets tjänsteutbud. I slutet av 2002 fanns på biblioteken tillgång till bland annat databaser (online och CD-ROM), eböcker, ca periodikatitlar i digital form (bland annat elektroniska tidskrifter) och övriga digitala dokument (exempelvis uppslagsverk). Drygt 40 procent av bibliotekets förvärvskostnader gick till elektroniska informationsresurser lektionstimmar informationskompetens Undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information har blivit en viktig del av bibliotekens verksamhet. Sammanlagt erbjöd biblioteken lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer ett hundratal olika självstudiekurser tillgängliga från bibliotekens webbplatser. Forskningsbibliotekens fjärrlån fortsätter att minska Fjärrlån är en kostsam hantering och en målsättning inom bibliotekssystemet har varit att reducera behovet. Ett sätt har varit att ingå licensavtal för tillgång till ett utökat antal elektroniska tidskrifter. Under den senaste sexårsperioden har fjärrutlånen minskat med 36 procent. Den senaste rapporteringsperioden uppvisar en nedgång med 19 procent för fjärrutlån respektive 10 procent för fjärrinlån. Forskningsbibliotekens utlån ökar igen 1990-talet uppvisade en dramatisk ökning i antal lokala lån på svenska forskningsbibliotek och trenden håller i sig in i det nya seklet. Under året uppgick antalet lokala lån till ca 8,6 miljoner. Det är en ökning med ca 1,3 miljoner lån jämfört med föregående år. På universitets- och högskolebiblioteken effektuerades under året drygt 16 lån per förväntad användare. Bernhard Tesler, SCB, tfn , bernhard.tesler@scb.se Christina Jönsson Adrial, KB, tfn christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se Utkom den 24 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken.

2 KB/BIBSAM och SCB 2 Statistikrapport Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Förväntade användare 3 Serviceutbud och tillgänglighet 3 Samlingar 4 Låneverksamhet 5 Fjärrlån 7 Undervisning och referensservice 7 Användning av den elektroniska samlingen 8 Personal 8 Ekonomi 8 Tabeller 10 Teckenförklaring Forskningsbibliotek 2002, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer Forskningsbibliotek 2002, efter utlån från egna samlingar Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor Forskningsbibliotek 2002, efter inkommande fjärrlån Forskningsbibliotek 2002, efter personal, antal helårsverken Forskningsbibliotek 2002, efter driftkostnader Forskningsbibliotek 2002, efter intäkter Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi 17 Diagram Antal lån per förväntad användare för universitetsbiblioteken Antal lån per förväntad användare för universitetsbiblioteken Personal, antal årsverken Låneverksamhet Kostnad, förvärv Fakta om statistiken 41 Detta omfattar statistiken 41 Definitioner och förklaringar 41 Så görs statistiken 41 Statistikens tillförlitlighet 41 Bra att veta 42 Annan statistik 42 In English 43 Summary 43 List of tables 44 List of terms 45

3 KB/BIBSAM och SCB 3 Statistikrapport Statistiken med kommentarer Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 70 bibliotek i statistiken. Det är fler än vid tidigare rapporteringsperioder eftersom statistiken nu även inbegriper bibliotek med en personalstyrka om tre eller färre helårsverken. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (38 st) och specialbibliotek (31 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 194 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Sedan föregående rapporteringsperiod har statistiken reviderats efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Vissa variabler har tagits bort medan flera nya har tillkommit, bland annat för bibliotekens bestånd och användning av elektroniska informationsresurser. Revisionen har medfört att statistiken för 2002 visar ett stort bortfall för vissa variabler. Detta gäller främst användningen av bibliotekens elektroniska informationskällor. För statistik över användningen är biblioteken beroende av databasleverantörernas användningsstatistik. Även för andra variabler är bortfallet betydande vilket troligen är förknippat med att det tar tid för biblioteken att ställa om rutinerna i samband med övergången till ny statistikstandard. Detta har resulterat i ofullständig rapportering av delsummor och/eller totalsummor för vissa variabler. Under en övergångsperiod måste därför analyser göras med stor försiktighet. Förväntade användare (se tabell 8) De akademiska bibliotekens uppgift är att betjäna högre utbildning och forskning, först och främst det egna lärosätet, men också i ett bredare sammanhang. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupp räknas primärt studenter, lärare och forskare knutna till högskolan. Tillväxthastigheten i antal förväntade användare vid universitet och högskolor är hög. Jämfört med 2001 har de akademiska bibliotekens underlag ökat med ca personer är antalet förväntade användare på landets universitets- och högskolebibliotek ca personer. Forskningsbibliotek som inte är knutna till något lärosäte rapporterar inte in antalet förväntade användare i den nationella statistiken. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 8) Trots ökad service via Internet har bibliotekslokalernas tillgänglighet fortfarande stor betydelse. Under den senaste femårsperioden har det byggts bibliotek som aldrig förr. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Under året hade universitets- och högskolebiblioteken i genomsnitt öppet 277 dagar och specialbiblioteken 224. Antalet öppettimmar per vecka uppvisar stora variationer mellan biblioteken allt från 82 timmar (Göteborgs- och Uppsala universitetsbibliotek) till 8 (Statens sjöhistoriska museums bibliotek). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för samtliga bibliotek är 46 timmar öppet

4 KB/BIBSAM och SCB 4 Statistikrapport per vecka. Det är en minskning jämfört med 2001 och beror främst på att flera små bibliotek med begränsat öppethållande numera ingår i underlaget. Påpekas bör att de stora biblioteksorganisationerna i regel har öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service på biblioteken kan röra sig om allt från ett par timmar i veckan upp emot 40 (Göteborgs universitetsbibliotek). Se vidare tabell 8. Under 2002 gjordes drygt biblioteksbesök per dag på forskningsbiblioteken. Detta är en ökning jämfört med 2001, då en tillfällig nedgång kunde noteras. Besökssiffrorna 2002 ligger på ungefär samma nivå som Det växande utbudet av Internetbaserade tjänster verkar inte ha haft någon betydande effekt på antalet fysiska besök i biblioteken. Dock ska man ta med i beräkningen att det ingår fler bibliotek i statistikunderlaget för 2002 och att antalet förväntade användare på de akademiska biblioteken ökat. De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt ca sittplatser och persondatorer. De flesta publika persondatorer har uppkoppling till Internet. På universitets- och högskolebiblioteken uppgår antalet förväntade användare per sittplats till 24 och på varje publik persondator går det 164 användare. Tillgången till persondatorer har ökat något jämfört med Variationen mellan de olika biblioteken är dock stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av användarnas tillgång till läsplatser och datorer, utan måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. Man ska också ta med i beräkningen att till de förväntade användarna hör även de lärare och forskare vid lärosätena som har tillgång till egna arbetsrum och därför inte har samma behov av utrustade studieplatser som studenterna. Använder man Högskoleverkets statistik över antal helårsstudenter ( som underlag kan man konstatera att det går i genomsnitt 13 studenter per sittplats och 85 helårsstudenter per publik persondator på universitets- och högskolebiblioteken. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga på Internet blir det alltmer intressant att mäta besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod kommer biblioteken att kunna redovisa detta i tre olika format, se vidare tabell 8. Av de bibliotek som redovisat antal virtuella besök/sidleveranser är webbplatserna för de stora universitetsbiblioteken (Göteborg, Uppsala och Stockholm) flitigast besökta. Inget av dessa bibliotek har emellertid exkluderat besök av söktjänsternas insamlingsprogram, vilka kan utgöra en stor del av besöken. Även vissa specialbibliotek uppvisar ett förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Arbetslivsbiblioteket, Svenska barnboksinstitutet och Immigrantinstitutets bibliotek. Bortfallet i inrapporteringen har varit stort och några slutsatser kan därför inte dras för Samlingar (se tabell 1 och 8) 2002 års tillväxt i bibliotekens tryckta samlingar var något större än för 2001, både när det gäller universitets- och högskolebibliotek och specialbibliotek. Det bör dock noteras att specialbiblioteken är fler till antalet denna rapporteringsperiod. Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt drygt 31 miljoner böcker och seriella publikationer i tryckt form, vilket motsvarar hyllmeter. Till detta kommer andra materialtyper, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument, som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar. Bestånd och tillväxt för de olika dokumenttyperna redovisas i tabell 8.

5 KB/BIBSAM och SCB 5 Statistikrapport Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. I slutet av 2002 hade biblioteken tillgång till ca online-databaser, databaser på CD-ROM, eböcker och övriga digitala dokument, exempelvis uppslagsverk i digital form. Dessa siffror inkluderar inte de gratistjänster på Internet som finns tillgängliga för alla. Sedan några år tillbaka är mer än hälften av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Antalet löpande titlar i elektronisk form var vid rapporteringsperiodens slut ca titlar. Tillväxten under 2002 var ca titlar i elektronisk form och ca titlar i tryckt. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Det bör påpekas att man som enskild konsortiemedlem får tillgång till alla titlar som de i konsortiet ingående högskolorna/institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Någon jämförelse med tidigare år kan inte göras då definitioner och indelning i olika dokumenttyper har reviderats för Det finns även ett bortfall i inrapporteringen som gör att både delsummor och totala siffror måste tolkas med försiktighet. Utvecklingen den senaste femårsperioden har dock visat att tillväxten av elektroniska tidskrifter varit mycket stor och att tillväxten i de tryckta samlingarna minskat. Det finns all anledning att anta att denna trend håller i sig Låneverksamhet (se tabell 2,3 och 8) Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala- och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till ca 8,6 miljoner. Det är en ökning med ca 1,3 miljoner lån jämfört med föregående år. Så gott som hela ökningen har skett på universitets- och högskolebiblioteken. Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet håller emellertid på att tappa i betydelse då bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Man kan dock konstatera att 1990-talet har uppvisat en dramatisk ökning som inte visar några tecken på att avmattas. Utvecklingen finns redovisad i diagram 4. Ökningen kan bero på att målgruppen blivit större samtidigt som biblioteken har infört utökad självservice, vilket har medfört att det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via Internet. I genomsnitt är ca 60 procent av de lokala lånen initiala lån, medan resterande andel är omlån. Spridningen är emellertid stor, vilket redovisas i tabell nedan.

6 KB/BIBSAM och SCB 6 Statistikrapport 2002 Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Andel (%) initiala lån av totala antalet hemlån NATIONALBIBLIOTEK Kungliga bibl. 95 HÖGSKOLEBIBLIOTEK Blekinge Tekniska Högskola. Bibl. 57 Chalmers tekn. högskola 62 Försvarshögskolans bibl... Göteborgs universitetsbibl. 78 Handelshögskolans bibl. 35 Högskolan Dalarna.. Högskolan i Borås, bibl. 86 Högskolan i Gävle 99 Högskolan i Halmstad, bibl. 81 Högskolan i Jönköping, bibl. 68 Högskolan i Kalmar, bibl... Högskolan i Kristianstad, bibl. 39 Högskolan i Skövde, bibl... Högskolan på Gotland, bibl. 80 Högskolan Trollhättan/Uddevalla, bibl. 76 Idrottshögskolan i Stockholm, bibl. 52 Karlstads universitet 37 Karolinska Institutet Universitetsbibl. 45 Konstfacks bibl. 70 Kungl. Akademien för de fria konsterna, bibl... Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl... Kungl. tekniska högskolans bibl. 75 Linköpings universitetsbibl... Luleå universitetsbibl... Lunds universitets bibl... Lärarhögskolan i Stockholm, bibl. 37 Malmö högskolas bibl. 43 Mitthögskolan 58 Mälardalens högskola, bibl. 44 Nordiska hälsovårdshögskolans bibl... Polishögskolan 71 Stockholms universitetsbibl... Sveriges lantbruksuniversitets, bibl. 46 Södertörns högskolebibl. 35 Umeå universitetsbibl. 28 Uppsala universitetsbibl. 92 Växjö universitet 63 Örebro universitet, universitetsbibl. 36 SPECIALBIBLIOTEK Ajtte - bibl... Arbetarrörelsens arkiv och bibl. 78 Arbetslivsbibl. 82 Armémuseum. Bibl. 32 CAN:s bibliotek 77 Hjälpmedelsinstitutets bibl. 73 Immigrantinstitutets bibl... Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet.. Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Bibl. 85 Livrustkammaren Bibl... Naturvårdsverket, bibl... Nordiska Afrikainstitutets bibl. 76 Nordiska museets bibl. 76 Patent och registreringsverkets bibl... Riksarkivets bibl... Riksdagsbibl. 56 Statens musikbibl... Statens sjöhistoriska museum. Bibl. 75 Statens strålskyddsinstitut.. Statistiska centralbyråns bibl... Svenska barnboksinstitutets bibl... Svenska emigrantinstitutet. Bibl... Svenska Filminstitutets bibl. 48 Sveriges geologiska undersökn, bibl... Sveriges teatermuseum, bibl...

7 KB/BIBSAM och SCB 7 Statistikrapport 2002 (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Andel (%) initiala lån av totala antalet hemlån Tekniska museet. Bibl... Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI 55 Utrikespolitiska institutets bibl... Vitterhetsakademiens bibl. 37 Väg och transportforskningsinstitutets bibl... Östasiatiska bibl... Relaterar man universitets- och högskolebibliotekens lokala utlån till antalet förväntade användare, framgår det att dessa bibliotek i genomsnitt effektuerar 16 lån per användare var motsvarande siffra 14,1. Även i relation till målgruppens storlek har alltså antalet lån ökat. Flest utlån per användare har universitetsbiblioteken (18,5). I diagram 1 och 2 redovisas fördelningen och utvecklingen för universitetsbiblioteken. Antalet lån per förväntad användare varierar starkt mellan olika bibliotek och mellan olika typer av bibliotek. Detta beror framförallt på att litteraturbehovet hos studenter och forskare skiljer sig åt inom olika discipliner. Dessutom varierar bibliotekens organisation, exempelvis när det gäller förekomsten av institutionsbibliotek som inte redovisas i statistiken. Detta mått bör därför inte användas vid jämförelser mellan olika bibliotek, utan enbart för att göra jämförelser över tid inom ett och samma bibliotek. Se vidare tabell 3. Fjärrlån (se tabell 4 och 8) Fjärrlån (lån mellan bibliotek) är en kostsam hantering och en målsättning inom bibliotekssystemet har varit att reducera behovet. Ett sätt har varit att ingå licensavtal för tillgång till ett utökat antal elektroniska tidskrifter. Att antalet fjärrlån blir mindre kan nu betraktas som en tydlig trend. Både fjärrutlån och fjärrinlån visar på en väsentlig minskning. Under den senaste sexårsperioden har fjärrutlånen minskat med 36 procent och fjärrinlånen med 29 procent. Den senaste rapporteringsperioden uppvisar en nedgång med 19 procent för fjärrutlån respektive 10 procent för fjärrinlån. Cirka 84 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln var 43 procent av alla fjärrutlån kopior. Antalet papperskopior istället för lån har det senaste året minskat med 32 procent. Det samlade fjärrutlånet från de svenska forskningsbiblioteken till andra bibliotek uppgick under verksamhetsåret till utlån. Av det totala antalet fjärrutlån var ca initiala lån av originaldokument, dvs. huvudsakligen böcker. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek uppgick under året till ca Undervisning och referensservice (se tabell 8) Bibliotekens, främst universitets- och högskolebibliotekens, pedagogiska roll har ökat, eftersom undervisning av traditionell natur på många lärosäten ersätts av handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Många akademiska bibliotek utvecklas i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning.

8 KB/BIBSAM och SCB 8 Statistikrapport Bibliotekens undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information och hur man använder biblioteket och dess tjänster, har blivit en viktig del av verksamheten deltog ca personer i bibliotekens undervisning. Sammanlagt erbjöd biblioteken ca lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser på Internet, så kallade digitala pedagogiska resurser fanns sammanlagt ca 100 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Av de siffror som några av universitetsbiblioteken redovisat, framgår att man på dessa bibliotek besvarade ca referensfrågor under året. Endast en bråkdel av dessa frågor togs emot på elektronisk väg. Bortfallet i statistiken gör det svårt att bedöma omfattningen av denna verksamhet på nationell nivå. Många bibliotek uppger förvånansvärt låga siffror, vilket förmodligen beror på att de inte extrapolerat de två veckors stickprov som skulle utföras till att gälla ett helt kalenderår. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 8) För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har hittills inte varit särskilt tillförlitlig. Internationella projekt pågår dock för att ta fram riktlinjer och standarder. Inrapporteringen för 2002 präglas av ett stort bortfall och därför har inga analyser kunnat göras på nationell nivå. Personal (se tabell 5 och 8) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka har ökat något under året och uppgick vid mätperiodens slut till helårsverken (2001: 2 223). 64 procent av dessa helårsanställda är bibliotekarier och dokumentalister. På universitets- och högskolebiblioteken innebär detta att det går 468 användare på varje helårsanställd bibliotekarie. Motsvarande siffra 2001 var procent av forskningsbibliotekens personal är fackutbildade specialister, det vill säga personer som arbetar med annan profession än bibliotekarie, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av diagram 3. Ekonomi (se tabell 6 8) De sammanlagda driftskostnaderna (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt miljoner kronor. Motsvarande siffra för 2001 var miljoner. I genomsnitt fördelade sig dessa kostnader enligt följande: Personal, löner och kompetensutveckling 66,4% Förvärv, tryckt och elektroniskt 21,4% Övrigt, exklusive lokalkostnader 12,2% Kostnaderna för personal och övrigt går inte att jämföra med föregående rapporteringsperioder eftersom kategoriindelningen har reviderats. Andelen driftskostnader som går till förvärv har minskat något jämfört med förra året (22,1 procent). Motsvarande siffra för 2000 var 21,1 procent. Av förvärvskostnaderna

9 KB/BIBSAM och SCB 9 Statistikrapport gick 43 procent till abonnemang eller inköp av elektroniska resurser. Fördelningen av förvärvskostnaderna vid 60 bibliotek redovisas i diagram 5. 1 Intäkterna uppgick 2002 till miljoner kronor. Cirka 80 procent av dessa var anslag från moderorganisationen. Intäkter har inte redovisats i den nationella forskningsbiblioteksstatistiken tidigare och därför kan inga jämförelser göras bakåt i tiden. 1 Följande bibliotek ingår inte i sammanställningen eftersom de inte har redovisat förvärvskostnadernas fördelning: Högskolan i Jönköping, biblioteket, Nordiska museets bibliotek, Sveriges geologiska undersökning, biblioteket, Östasiatiska biblioteket, Immigrantinstitutets bibliotek, Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens bibliotek, Statens sjöhistoriska museum, biblioteket, Svenska emigrantinstitutets bibliotek, CAN:s bibliotek och Totalförsvarets forskningsinstitut, biblioteket.

10 KB/BIBSAM och SCB 10 Statistikrapport Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges 1. Forskningsbibliotek 2002, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2002, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt Förvärv under året, totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt

11 KB/BIBSAM och SCB 11 Statistikrapport 2. Forskningsbibliotek 2002, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2002, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal lokala lån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån läsesalslån Kategori ej angiven Fjärrutlån, antal dokument /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrutlån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån läsesalslån Kategori ej angiven Fjärrutlån fördelade efter mottagare Bibliotek i Sverige övriga Norden övriga länder Mottagarland ej angivet Totalt antal utlån från egna samlingar Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal Därav direkt till slutanvändare till svenska bibliotek till övriga nordiska bibliotek till övriga länders bibliotek 3 3 Mottagaren ej angiven

12 KB/BIBSAM och SCB 12 Statistikrapport 3. Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor Local loans per expected user at university and other higher education libraries Bibliotek Blekinge Tekniska Högskola. Bibl. 1 5,1 7,4 5,4 6,7 7,0 Chalmers tekn. högskolas bibl. 5,2 5,0 5,3 6,5.. Försvarshögskolans bibl ,4 12,8 13,8 Göteborgs universitetsbibl. 13,0 13,1 13,0 13,4 13,7 Handelshögskolans bibl. 35,4 35,2 32,5 29,2 33,1 Högskolan Dalarna. Bibl. 13,6 16,0 18,1 14,3 14,3 Högskolan i Borås. Bibl. 10,2 12,9 14,7 10,0 5,6 Högskolan i Gävle/Sandviken. Bibl. 6,6 6,5 7,2 6,6 5,8 Högskolan i Halmstad. Bibl. 6,9 5,7 8,5 8,8 11,6 Högskolan i Jönköping. Bibl. 12,4 13,6 15,5 14,6 13,6 Högskolan i Kalmar. Bibl Högskolan i Kristianstad. Bibl. 8,9 12,9 15,6 11,0 11,7 Högskolan i Skövde. Bibl. 8,7 12,5 12,8 13,9 12,7 Högskolan på Gotland. Bibl. 7,6 9,0 10,3 11,0.. Högskolan Trollhättan/Uddevalla. Bibl. 9,7 7,7 8,1 8,9 8,6 Idrottshögskolan i Stockholm. Bibl. 19,0 29,2 30,6 33,2 39,7 Ingesunds musikhögskolans bibl ,0.. Karlstads universitetsbibl. 31,0 33,5 29,5 29,1 28,1 Karolinska inst. bibl. och inf.central (KIB) 11,9 12,1 15,8 21,6 29,1 Konstfackskolans bibl. 13,5 14,1 16,1 18,5 23,8 Kungl. Akademien för de fria konsterna, bibl ,3 Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. tekniska högskolans bibl. 6,3 6,9 4,1 3,8 6,8 Linköpings universitetsbibl. 19,6 22,1 22,9 25,5 25,2 Luleå universitetsbibl. 9,4 10,4 11,1 10,1 28,8 Lunds universitets bibl. 8,2 9,4 8,5 8,2 11,1 Lärarhögskolan i Stockholm. Bibl. 21,8 26,2 26,1 20,5 12,5 Malmö högskolas bibl. 25,6 21,9 14,7 18,6 19,7 Mitthögskolan. Bibl. 12,0 11,5 13,3 18,3 17,5 Mälardalens högskola. Bibl. 7,5 11,0 11,7 13,6 13,6 Nordiska hälsovårdshögskolans bibl... 1,9 2,3 2,0 2,0 Polishögskolan. Bibl ,3 0,4 0,5 Stockholms universitetsbibl. 15,5 7,4 19,3 25,2 22,5 Sveriges lantbruksuniversitets bibl. 11,0 10,5 12,2 14,1 15,0 Södertörns högskolebibl. 13,7 16,9 27,1 33,4 34,2 Umeå universitetsbibl. 8,9 8,1 17,9 23,4 26,1 Uppsala universitetsbibl. 8,0 7,5 6,4 5,0 5,6 Växjö universitetsbibl. 18,7 19,5 20,0 16,8 36,9 Örebro universitetsbibl. 13,3 14,3 17,6 24,3 24,2 Medelvärde 12, ,1 16,0 1) Blekinge Tekniska Högskola har bytt namn fr. o. m år 2000 från Högskolan i Ronneby / Karlskrona. 2) Ingesunds musikskola ingår fr. o. m i Karlstads universitet.

13 KB/BIBSAM och SCB 13 Statistikrapport 4. Forskningsbibliotek 2002, efter inkommande fjärrlån 4. Research libraries 2002, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrinlån Därav angivet som originaldoument papperskopior i stället för lån elektronisk dokumentleverans Kategori ej angiven Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige övriga Norden övriga länder Avsändarland ej angivet

14 KB/BIBSAM och SCB 14 Statistikrapport 5. Forskningsbibliotek 2002, efter personal, antal helårsverken 5. Research libraries 2002, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Biblioteksassistenter, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Fackutbildade specialister, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Övrig personal, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Samtliga personalkategorier, antal helårsverken Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken

15 KB/BIBSAM och SCB 15 Statistikrapport 6. Forskningsbibliotek 2002, efter driftkostnader 6. Research libraries 2002, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr (exkl lokalkostnader) Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kr Därav angivet för Personal löner kompetensutveckling totalt Andel i procent 66,0 58,1 85,2 66,4 Förvärv tryckt material elektroniska resurser totalt Andel i procent 11,3 26,5 13,0 21,4 övriga kostnader exklusive lokalkostnader Andel i procent 22,7 15,4 2,1 12,2 Lokalkostnader, tusental kr

16 KB/BIBSAM och SCB 16 Statistikrapport 7. Forskningsbibliotek 2002, efter intäkter 7. Research libraries 2002, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kronor Därav angivet för anslag från moderorganisationen bidrag och intäkter från offentliga sektorn bidrag och intäkter från privata sektorn projektmedel genererade intäkter övrigt

17 KB/BIBSAM och SCB 17 Statistikrapport 8. Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi 8. Research libraries 2002, by stock, use, staff, and economy Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud och användare Serviceställen Antal förv. anv. Besök per dag Virtuella besök av webbl. i 1 000/år Virtuella besök av IP-besök i 1 000/år Sidleveranser i 1 000/år Antal sittplatser Nationalbibliotek Kungliga bibl Högskolebibliotek Blekinge tekn.högskola. Bibl Chalmers tekn. Högskola. Bibl Försvarshögskolans bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolans bibl Högskolan Dalarna Högskolan i Borås. Bibl Högskolan i Gävle / Sandviken Bibl Högskolan i Halmstad. Bibl Högskolan i Jönköping. Bibl Högskolan i Kalmar. Bibl Högskolan i Kristianstad. Bibl Högskolan i Skövde. Bibl Högskolan på Gotland. Bibl Högskolan Trollhättan/Uddevalla. Bibl Idrottshögskolan i Stockholm. Bibl Karlstads universitetsbibl Karolinska inst. bibl. (KIB) Konstfacks bibl Kungl. Akademien för de fria konsterna, bibl Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm. Bibl Malmö högskolas bibl Mitthögskolan. Bibl Mälardalens högskola. Bibl Nordiska hälsovhögsk. bibl Polishögskolans bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitetsbibl Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek

18 KB/BIBSAM och SCB 18 Statistikrapport 8. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud och användare Serviceställen Antal förv. anv. Besök per dag Virtuella besök av webbl. i 1 000/år Virtuella besök av IP-besök i 1 000/år Sidleveranser i 1 000/år Antal sittplatser Specialbibliotek Attje bibl Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbibl Armémuseum. Bibl CAN:s bibl Hjälpmedelsinstitutets bibl Immigrantinstitutets bibl Konstbiblioteket/Nationalmuseum & M M Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Bibl Livrustkammaren. Bibl Naturvårdsverket, bibl Nordiska Afrikainstitutets bibl Nordiska museets bibl Patent och registreringsverkets bibl Riksarkivets bibl Riksdagsbibl Statens musikbibl Statens sjöhistoriska museum. Bibl Statens strålskyddsinstitut. Bibl Statistiska centralbyråns bibl Svenska barnboksinstitut Svenska emigrantinstitutetet. Bibl Svenska Filminstitutets bibl Sveriges geologiska undersökn, bibl Sveriges teatermuseum, bibl Tekniska museet. Bibl Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Utrikespolitiska institutets bibl Vitterhetsakademiens bibl Väg och transportforskningsinstitutets bibl Östasiatiska bibl Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek

19 KB/BIBSAM och SCB 19 Statistikrapport 8. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Persondatorer varav Öppethållande Publika persondatorer med internetuppk. uppkoppl. i lokalt nätverk utskriftsmöjligh. möjlighet att skanna Dagar per år varav dagar med red. service Tim. per vecka varav timmar med red. service Nationalbibliotek Kungliga bibl Högskolebibliotek Blekinge tekn. högskola. Bibl Chalmers tekn. Högskola. Bibl Försvarshögskolans bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolans bibl Högskolan Dalarna Högskolan i Borås, bibl Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad, bibl Högskolan i Jönköping, bibl Högskolan i Kalmar, bibl Högskolan i Kristianstad, bibl Högskolan i Skövde, bibl Högskolan på Gotland, bibl Högskolan Trollhättan/Uddevalla, bibl Idrottshögskolan i Stockholm, bibl Karlstads universitet Karolinska institutets Bibl Konstfacks bibl Kungl. Akademien för de fria konsterna, bibl Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm, bibl Malmö högskolas bibl Mitthögskolan Mälardalens högskola, bibl Nordiska hälsovårdshögskolans bibl Polishögskolans bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets, bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitet Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek

20 KB/BIBSAM och SCB 20 Statistikrapport 8. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Persondatorer varav Öppethållande Publika persondatorer med internetuppk. uppkoppl. i lokalt nätverk utskriftsmöjligh. möjlighet att skanna Dagar per år varav dagar med red. service Tim. per vecka varav timmar med red. service Specialbibliotek Attje bibl Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbibl Armémuseum. Bibl CAN:s bibl Hjälpmedelsinstitutets bibl Immigrantinstitutets bibl Konstbiblioteket/Nationalmuseum & M M Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Bibl Livrustkammaren. Bibl Naturvårdsverket, bibl Nordiska Afrikainstitutets bibl Nordiska museets bibl Patent och registreringsverkets bibl Riksarkivets bibl Riksdagsbibl Statens musikbibl Statens sjöhistoriska museum. Bibl Statens strålskyddsinstitut. Bibl Statistiska centralbyråns bibl Svenska barnboksinstitut Svenska emigrantinstitutetet. Bibl Svenska Filminstitutets bibl Sveriges geologiska undersökn, bibl Sveriges teatermuseum, bibl Tekniska museet. Bibl Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Utrikespolitiska institutets bibl Vitterhetsakademiens bibl Väg och transportforskningsinstitutets bibl Östasiatiska bibl Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek

21 KB/BIBSAM och SCB 21 Statistikrapport 8. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Bestånd av böcker o. seriella publik. i tryckt form Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna saml. Förvärv, hyllmeter Seriella publikationer, bestånd Periodika Tryck Elektronisk Summa Pren. Titlar Pren. Titl. Pren. Titl. Nationalbibliotek Kungliga bibl Högskolebibliotek Blekinge tekn. högskola. Bibl Chalmers tekn. Högskola. Bibl Försvarshögskolans bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolans bibl Högskolan Dalarna Högskolan i Borås, bibl Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad, bibl Högskolan i Jönköping, bibl Högskolan i Kalmar, bibl Högskolan i Kristianstad, bibl Högskolan i Skövde, bibl Högskolan på Gotland, bibl Högskolan Trollhättan/Uddevalla, bibl Idrottshögskolan i Stockholm, bibl Karlstads universitet Karolinska institutets Bibl Konstfacks bibl Kungl. Akademien för de fria konsterna, bibl Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl Kungl. tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm, bibl Malmö högskolas bibl Mitthögskolan Mälardalens högskola, bibl Nordiska hälsovårdshögskolans bibl Polishögskolans bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets, bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitet Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek

22 KB/BIBSAM och SCB 22 Statistikrapport 8. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Bestånd av böcker o. seriella publik. i tryckt form Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna saml. Förvärv, hyllmeter Seriella publikationer, bestånd Periodika Tryck Elektronisk Summa Pren. Titlar Pren. Titl. Pren. Titl. Specialbibliotek Attje bibl Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbibl Armémuseum. Bibl CAN:s bibl Hjälpmedelsinstitutets bibl Immigrantinstitutets bibl Konstbiblioteket/Nationalmuseum & M M Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Bibl Livrustkammaren. Bibl Naturvårdsverket, bibl Nordiska Afrikainstitutets bibl Nordiska museets bibl Patent och registreringsverkets bibl Riksarkivets bibl Riksdagsbibl Statens musikbibl Statens sjöhistoriska museum. Bibl Statens strålskyddsinstitut. Bibl Statistiska centralbyråns bibl Svenska barnboksinstitut Svenska emigrantinstitutetet. Bibl Svenska Filminstitutets bibl Sveriges geologiska undersökn, bibl Sveriges teatermuseum, bibl Tekniska museet. Bibli Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Utrikespolitiska institutets bibl Vitterhetsakademiens bibl Väg och transportforskningsinstitutets bibl Östasiatiska bibl Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek

23 KB/BIBSAM och SCB 23 Statistikrapport 8. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd Tidningar Tryck Elektronisk Summa Totalt, seriella publikationer Pren. Titl. Pren. Titl. Pren. Titl. Pren. Titl. Nationalbibliotek Kungliga bibl Högskolebibliotek Blekinge tekn. högskola. Bibl Chalmers tekn. Högskola. Bibl Försvarshögskolans bibl Göteborgs universitetsbibl Handelshögskolans bibl Högskolan Dalarna Högskolan i Borås, bibl Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad, bibl Högskolan i Jönköping, bibl Högskolan i Kalmar, bibl Högskolan i Kristianstad, bibl Högskolan i Skövde, bibl Högskolan på Gotland, bibl Högskolan Trollhättan/Uddevalla, bibl Idrottshögskolan i Stockholm, bibl Karlstads universitet Karolinska institutets Bibl Konstfacks bibl Kungl. Akademien för de fria konsterna, bibl. Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibl. Kungl. tekniska högskolans bibl Linköpings universitetsbibl Luleå universitetsbibl Lunds universitets bibl Lärarhögskolan i Stockholm, bibl Malmö högskolas bibl Mitthögskolan Mälardalens högskola, bibl Nordiska hälsovårdshögskolans bibl Polishögskolans bibl Stockholms universitetsbibl Sveriges lantbruksuniversitets, bibl Södertörns högskolebibl Umeå universitetsbibl Uppsala universitetsbibl Växjö universitet Örebro universitetsbibl Summa Högskolebibliotek

24 KB/BIBSAM och SCB 24 Statistikrapport 8. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd Tidningar Tryck Elektronisk Summa Totalt, seriella publikationer Pren. Titl. Pren. Titl. Pren. Titl. Pren. Titl. Specialbibliotek Attje - bibl Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbibl Armémuseum. Bibl CAN:s bibl Hjälpmedelsinstitutets bibl Immigrantinstitutets bibl Konstbiblioteket/Nationalmuseum & M M Kungl. skogs- och lantbruksakademien Bibl. Livrustkammaren. Bibl Naturvårdsverket, bibl Nordiska Afrikainstitutets bibl Nordiska museets bibl Patent och registreringsverkets bibl Riksarkivets bibl Riksdagsbibl Statens musikbibl Statens sjöhistoriska museum. Bibl Statens strålskyddsinstitut. Bibl Statistiska centralbyråns bibl Svenska barnboksinstitut Svenska emigrantinstitutetet. Bibl Svenska Filminstitutets bibl Sveriges geologiska undersökn, bibl Sveriges teatermuseum, bibl Tekniska museet. Bibl Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Utrikespolitiska institutets bibl Vitterhetsakademiens bibl Väg och transportforskningsinstitutets bibl Östasiatiska bibl Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek