Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018

Relevanta dokument
Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Grums kommun

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Hammarö kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Program för krisberedskap

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Risk- och sårbarhetsanalys

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Handlingsplan för Samhällsstörning

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys Målet med krisberedskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Styrdokument för krisberedskap

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Strategi för hantering av samhällsstörningar

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Handlingsprogram Krisberedskap

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Krisledningsplan

Plan för hantering av extraordinära händelser

Landstingsuppföljning 2010

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Övergripande kommunal ledningsplan

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Plan för extraordinära händelser Sektor Service. Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Kommunikationsplan vid kris

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Strategi för förstärkningsresurser

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Krisberedskap och civilt försvar 2019

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Länsstyrelsen i Kalmar län Enheten för Miljö och Tillväxt. Sara Brattström Miljöskyddshandläggare Tel:

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Vägledning för kommunens arbete med styrdokument

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

248 Svar på motion om att genomföra krisberedskapsövningar i Eskilstuna (KSKF/2018:92)

Plan för hantering av extraordinära händelser

Transkript:

Sid 1(41) Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018 Karlstads kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-15 Sammanställd av säkerhetsavdelningen Karlstadsregionens räddningstjänstförbund (dnr 220.2015.00350) Räddningstjänsten Karlstadsregionen Webbplats raddningkarlstad.se E-post raddningstjansten@karlstad.se Organisationsnr 222000-1230 Postadress 653 40 Karlstad Besöksadress Räddningscenter Sandbäcken Telefon 054-540 28 80 Fax 054-18 83 57 Säte Karlstad Bankgiro 5520-8169

Sid 2(41)

Sid 3(41) Inledning Säkerhetsavdelningen i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund arbetar på uppdrag av kommunerna med kommunernas krisberedskap. Arbetet styrs av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (LEH). För varje ny mandatperiod ska kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA) revideras. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utfärdat föreskrifter (MSBFS2015:5) för hur RSAn ska disponeras. Föreliggande RSA följer MSB föreskrifter. Vid identifiering av risker har Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB nationella riskidentifiering 2011 använts. Föreskrifterna och den nationella riskidentifieringen finns publicerade på www.msb.se. I RSAn används olika ämnesspecifika begrepp, som definieras enligt nedan. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. (LEH) Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. (MSBFS 2015:5) Lägsta acceptabla nivå Den nedre gräns där chefer och medarbetare bedömer att verksamhet inte längre kan bedrivas. (Definierat av projektet RSA 2015-2018) Riktade angrepp Samlingsbegrepp för olika händelser som orsakas av individer eller grupper med särskilda syften. (Definierat av projektet RSA 2015-2018) Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. (MSBFS 2015:5) Sevesoföretag Verksamhetsutövare som hanterar farliga ämnen i större mängder vid ett och samma tillfälle. (www.msb.se/seveso)

Sid 4(41) Speciallagstiftningen De flesta av kommunernas uppgifter regleras i det som kallas speciallagstiftningen. Hit hör till exempel socialtjänsten (socialtjänstlagen), hälso- och sjukvården (hälso- och sjukvårdslagen), miljö- och hälsoskydd (miljöbalken) samt för-, grund- och gymnasieskolan (skollagen). Flera av speciallagarna är så kallade ramlagar som regeringen eller statliga myndigheter kan komplettera med förordningar eller föreskrifter. Socialstyrelsen ger exempelvis ut föreskrifter för hälso- och sjukvården som innehåller mer detaljerade bestämmelser än hälso- och sjukvårdslagen. (www.regeringen.se)

Sid 5(41) Innehåll 1 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 7 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter... 7 1.2 Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och förbundssamarbeten... 7 1.3 Gemensam krisledningsorganisation... 8 1.4 Författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen... 9 1.5 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område... 9 1.6 Kommunens kontinuerliga arbete med att förebygga risker och hantera kriser... 10 2 Beskrivning av metod och arbetsprocess... 13 2.1 Metod... 13 2.2 Arbetsprocess... 14 2.3 Erfarenheter från arbetet... 17 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 19 3.1 Energiförsörjning... 19 3.2 Hälso- och sjukvård samt omsorg... 20 3.3 Kommunalteknisk försörjning... 21 3.4 Skydd och säkerhet... 22 4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet... 23 4.1 Lägsta acceptabla nivå... 23 4.2 Kritiska beroenden... 25 5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område... 29 6 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område... 33 7 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysen... 37 7.1 Kommunövergripande åtgärd... 38 7.2 Förvaltningsvisa åtgärder... 38 7.3 Säkerhetsavdelningens åtaganden... 39 7.4 Utbildnings- och övningsplan för mandatperioden... 41

Sid 6(41)

Sid 7(41) 1 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Kommunens ansvar och uppgifter regleras i huvudsak av kommunallagen och speciallagstiftningen. Vissa uppgifter sker med stöd i annan lagstiftning. 1.2 Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och förbundssamarbeten Figur Organisation Karlstads kommun

Sid 8(41) Figur Bolagsstruktur Karlstads kommun 1.2.1 Bolag och förbund Karlstads Stadshus AB ägs till 100 % av kommunen. Genom bolaget äger Karlstads kommun indirekt sina övriga bolag. Karlstad Airport har ca 80 000 passagerare per år. Karlstads Bostads AB har ca 7 400 hyresrätter och andra lokaler. Karlstads El- och Stadsnät AB äger elnätet i centralorten. Karlstads Energi AB producerar och distribuerar fjärrvärme till ca 4 000 fastigheter. Bolaget producerar och säljer även el. Karlstads Parkerings AB förvaltar de tomtparkeringar som finns i centrala Karlstad. Mariebergsskogen AB utvecklar, driver och ansvarar för verksamheten i stadsparken Mariebergsskogen. Karlstad-Grums vattenverksförbund ägs till 40 % av Karlstads kommun. Förbundet äger två vattenverk. Båda drivs av Karlstads kommun. Karlstadsregionens räddningstjänstförbund utgörs av de sex medlemskommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Förbundet har ca 135 000 invånare. Förbundets huvudsakliga uppgifter föreskrivs i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 1.3 Gemensam krisledningsorganisation Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil ingår i en gemensam krisledningsorganisation med en gemensam krisledningsnämnd. Nämnden styrs av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap och är det högsta beslutande organet i krisledningsorganisationen. Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhet från övriga nämnder i

Sid 9(41) kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller dennes ersättare. Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett samverkansorgan även i andra säkerhetsfrågor. Figur Organisation gemensam krisledning 1.4 Författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). 1.5 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område Karlstads kommun ligger vid Vänerns norra strand och gränsar till kommunerna Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Kil, Kristinehamn, Storfors och Säffle. Karlstads centralort är belägen på Klarälvens delta. Kommunens yta är 1 169 km 2. Övriga orter är Edsvalla, Molkom, Skattkärr, Skåre, Vålberg och Väse. Karlstads kommun har närmare 88 000 invånare.

Sid 10(41) Karlstads kommun är residensstad och därmed säte för länsstyrelsen och landstingets centrala förvaltning. I residensstaden finns ett antal myndigheter som t ex Skatteverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kriminalvården och Migrationsverket. Här finns även ledningen för polisområde Värmland, ett universitet, ett centralsjukhus och en del övriga gemensamma resurser för länet. Genom Karlstad går europaväg E18 och riksvägarna 61, 62 och 63. E18 går rakt igenom dricksvattentäkter som försörjer både Grums, Hammarö och Karlstads kommuner. Genom kommunen går även de fyra järnvägslinjerna Värmlandsbanan, Norge-/Vänerbanan, Bergslagsbanan och Skoghallsbanan. I kommunens västra delar rinner Norsälven ut i Vänern. Längs älven råder ras- och skredrisk. I Karlstads centralort rinner Klarälven ut i Vänern via tre naturliga förgreningar och en grävd kanal. Både älven och Vänern gör staden utsatt för stora översvämningsrisker. I Klarälven med biflöden finns dessutom ett 40-tal dammanläggningar varav en handfull kan ge omfattande konsekvenser vid ett eventuellt dammhaveri. Karlstads hamn trafikeras årligen av ett 80-tal lastfartyg. Lasten består av olika typer av styckegods. Varje fartyg för även med sig ca 100 m 3 eget drivmedel. Närmaste reguljära flygplats finns i kommunen och ligger fågelvägen ca 12 km nordväst om centralorten Karlstad. Karlstads kommun är största arbetsgivare med ca 7 300 anställda. Andra stora arbetsgivare är Landstinget i Värmland, Karlstads universitet och Metsokoncernen. I kommunen finns ett antal företag med omfattande hantering av farliga ämnen, så kallade Sevesoföretag. 1.6 Kommunens kontinuerliga arbete med att förebygga risker och hantera kriser Inför varje ny mandatperiod genomför kommunen en risk- och sårbarhetsanalys som sammanställs och rapporteras till länsstyrelsen i enlighet med 5 föreskrifter (MSBFS 2015:5) om kommuner risk- och sårbarhetsanalyser. Analysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder under mandatperioden för att minska sårbarheten och stärka krishanteringsförmågan i kommunala verksamheter. Arbetet leds av personal från säkerhetsavdelningen på Karlstadsregionens räddningstjänstförbund och genomförs i nära samarbete med chefer och

Sid 11(41) medarbetare inom kommunen. Arbetet sker i samverkan med andra aktörer såväl inom som utanför kommunens geografiska område. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att ta fram och uppdatera rutiner och planer för att så långt det är möjligt upprätthålla samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver eller ansvarar för. Räddningstjänsten är, för kommunens räkning, sammankallande för ett krisberedskapsråd där representanter för samhällsviktig kommunal verksamhet och övriga berörda aktörer inom kommunens geografiska område samverkar för att förebygga och hantera extraordinära händelser. I kommunen bedrivs ett kontinuerligt arbete med att informera, utbilda och öva anställd personal för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Löpande genomförs riskanalyser, erfarenhetsseminarier, uppföljning av inträffade händelser, samverkansövningar med andra aktörer, nätverksträffar med olika sakfrågor i fokus etc. Rutiner, checklistor, beredskapsplaner m m revideras kontinuerligt och nya tas fram vid behov. Personal i krisorganisationen har kunskap om sin och kommunens roll och ansvar vid extraordinär händelse. I samband med varje ny mandatperiod genomförs särskilda utbildningsinsatser. Krisledningsorganisationen övas årligen. Det finns en avsiktsförklaring mellan Karlstadsregionens räddningstjänstförbund och Civilförsvarsförbundet i regionen om bildande av frivilliga resursgrupper (FRG) med uppgift att tillhandahålla personella förstärkningsresurser. I räddningstjänstförbundet finns en gemensam organisation för psykisk och social omsorg (POSOM). Stödpersoner finns i alla kommuner i förbundet.

Sid 12(41)

Sid 13(41) 2 Beskrivning av metod och arbetsprocess 2.1 Metod Metodutvecklingen startade med en utvärdering av förra mandatperiodens RSA-arbete som byggde på scenarier. MSBs stöd har sedan dess inriktats mer mot kontinuitetshantering med fokus i den samhällsviktiga verksamheten än mot riskanalys och scenarier. Utifrån det och att det finns stora fördelar med att arbeta scenarieoberoende valdes en metod utan scenarier och med fokus i verksamheten. Metoden följer LEH och MSBs föreskrifter. Den stödjer sig bl a på MSBs vägledning för samhällsviktig verksamhet och på Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB nationella riskidentifiering 2011. Metoden har diskuterats med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet. Flera andra kommuner i länet har valt att arbeta med liknande upplägg. Vid valet av metod har följande avväganden gjorts. RSAn skrivs med stöd i LEH. Extraordinär händelse har därför varit gränssättande vid de identifierings- och analyseringsarbeten som gjorts. Det medför att arbetet år 1 är avgränsat för att sedan breddas och fördjupas år 2-4, genom t ex fördjupade analyser av verksamheterna där beroendekedjor beaktas och reservrutiner granskas och utvecklas, analys av ytterligare verksamheter och fördjupad riskanalys. Allt arbete med RSAn ska inte genomföras under mandatperiodens första år. Det är viktigt att arbetet pågår kontinuerligt under hela mandatperioden för att RSAn ska bli ett levande dokument som är känt och används i kommunen. Arbetet med RSAn genomförs utan scenarier för att verksamheterna ska ha ett öppet och förutsättningslöst förhållningssätt. Verksamheterna ska analysera sina behov, brister och förmågor och veta hur de ska agera för att hålla verksamheten i drift, oavsett händelse. Traditionella riskanalyser görs genom sannolikhets- och konsekvensbedömningar. Det är svårt att genomföra traditionella riskanalyser av extraordinära händelser. Eftersom händelserna inträffar så sällan saknas statistiska underlag som kan göra sannolikhetsbedömningen tillförlitlig. Däremot kan konsekvensbedömningar med fördel göras. I det här arbetet har riskanalysen genomförts kontinuitetsanpassat, med fokus på konsekvenserna för verksamheterna. Arbetet bedrivs i samverkan mellan förbundets sex kommuner. Avstämningar sker i respektive kommun. IT, telefoni, tillagningskök m fl bedöms som stöd- och servicefunktioner till de direkt samhällsviktiga verksamheterna. Även väghållning är en stödfunktion men bedöms som direkt

Sid 14(41) samhällsviktig eftersom flera verksamheter har sin huvudsakliga uppgift ute hos brukarna, på olycksplats etc och inte kan fungera om de inte kan ta sig fram. Samhällsbyggnad, miljö- och hälsoskydd, bibliotek, grundskolans årskurs 7-9, gymnasieskola, kultur och fritid, näringslivsutveckling och bostadsbolag bedöms inte vara samhällsviktiga. Deras uppgifter kan anstå till dess krisen är över. Samhällets organisation i krig och vid höjd beredskap (civilt försvar) utreds för närvarande på nationell nivå. I avvaktan på beslut och inriktning tas inte hänsyn till civilt försvar i denna RSA. Endast direkt kritiska beroenden analyseras och ingen hänsyn tas till beroendekedjor. Drivmedel till snöröjningsfordon är t ex ett direkt kritiskt beroende medan drivmedel till kollektivtrafiken för att de anställda ska kunna ta sig till arbetet är en beroendekedja. I nedanstående metodskiss visas att olika händelser kan påverka de kritiska beroendena och leda till brister i verksamheten. Kvaliteten i verksamheten riskerar att sjunka under sin lägsta acceptabla nivå. Olika åtgärder kan genomföras för att stärka förmågan att bedriva verksamhet på en acceptabel nivå även vid en kris. Figur Metodskiss 2.2 Arbetsprocess Arbetet startades med ett möte med samtliga kommunchefer i förbundet där den tänkta metoden och arbetsprocessen presenterades och godkändes. Därefter genomfördes samma presentation för kommunledningarna i respektive kommun. Hösten 2014 hölls arbetsmöten i 12 olika verksamheter. De olika verksamheterna analyserades var för sig under en arbetsdag med upp till tre representanter från vardera kommunen i förbundet. Mötena dokumenterades och granskades sedan av respektive arbetsgrupp. Efter revidering enligt arbetsgruppernas önskemål sändes materialet till förvaltningscheferna (motsv) för information och prioritering av åtgärdsförslagen inför den fortsatta arbetsprocessen.

Sid 15(41) Materialet reviderades och sändes till respektive kommunchef. Därefter hölls möte med varje kommunledning där konkreta åtgärder fastställdes. RSAn sändes på remiss internt i kommunerna. Den slutliga versionen av RSAn fastställdes av kommunfullmäktige i respektive kommun och lämnades till länsstyrelsen. Figur Arbetsprocessen 2.2.1 Beskrivning av kommunen I RSAn beskrivs kommunen ur ett riskperspektiv. Information samlades in via kommunala tjänstemän och kommunens webbplats. Vägar och järnvägar som löper genom kommunen, fartygsrörelser och laster, översvämningsrisker, dammanläggningar i Klarälven, avstånd till närmaste reguljära flygplats m m redovisas. 2.2.2 Identifiering av samhällsviktig verksamhet Identifieringen av samhällsviktig verksamhet började med en kartläggning av kommunernas ordinarie verksamhet. Kartläggningen utgår både ifrån de uppgifter kommunen har enligt de lagar som tillsammans kallas speciallagstiftningen, och de uppgifter som är frivilliga. Utöver speciallagstiftningen omfattas kommunen även av väglagen (1971:948) i egenskap av ansvarig väghållare. Identifieringen omfattar kommunala verksamheter, oavsett driftsform. Övriga samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område har inte identifierats. Följande verksamheter har identifierats och det är de som har analyserats i arbetsprocessen. Socialtjänstens olika former av omsorg om brukare som inte kan ansvara för sin egen hälsa och/eller skydda sig själva från att skadas. Omsorg om barn och skolbarn upp till årskurs 6 vars föräldrar arbetar inom annan samhällsviktig verksamhet. Den pedagogiska delen av verksamheten kan avvaras tillfälligt i händelse av kris men barnen är i behov av omvårdnad.

Sid 16(41) Renhållning, dricksvattenproduktion, avloppshantering och snöröjning som upprätthåller viktiga delar av samhällets infrastruktur. Räddningstjänsten, vars huvudsakliga uppgift är att skydda liv, hälsa och miljö. Energi avseende både fjärrvärme och el. 2.2.3 Identifiering av kritiska beroenden För att kunna identifiera sina kritiska beroenden har arbetsgrupperna först bedömt sin verksamhets lägsta acceptabla nivå. Utifrån den lägsta acceptabla nivån har de kritiska beroendena identifierats som krävs för att upprätthålla den nivån. De kritiska beroendena identifierades med hjälp av en blankett med en sammanställning av beroenden hämtade ur MSBs vägledning för samhällsviktig verksamhet. Blanketten har bidragit till att alla arbetsgrupper utgått från samma breda spektra av beroenden. 2.2.4 Identifiering av sårbarheter och brister Arbetet med att identifiera verksamheternas sårbarheter och brister genomfördes vid samma tillfälle och av samma arbetsgrupp som vid identifieringen av kritiska beroenden. Vid identifieringen användes en blankett med avbrotts- och uthållighetstider från MSBs vägledning för samhällsviktig verksamhet. Blanketten innehöll även en analysdel avseende tillgången till reservrutiner vid ett eventuellt bortfall av de identifierade kritiska beroendena. Därefter har förmågan/uthålligheten att upprätthålla verksamheten bedömts dels utan reservrutin och dels med hjälp av reservrutin. 2.2.5 Riskanalys I analysen har risker likställts med händelser. Händelserna utgör risken att kritiska beroenden slås ut vilket kan ge allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. Endast de händelser som har bedömts kunna bli extraordinära är analyserade. Varje händelse har satts i relation till om den kan slå ut de beroenden som verksamheterna har. Verksamheternas sårbarheter och brister vid bortfall av beroenden har kartlagts. Analysen har genomförts av säkerhetsavdelningen. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB nationella riskidentifiering 2011 har legat till grund för en blankett som användes vid analysen och den riskidentifiering som Karlstadsregionens räddningstjänstförbund genomfört i samverkan med förbundets kommuner. 2.2.6 Åtgärder Resultatet från verksamheternas arbete resulterade i ett antal förslag till åtgärder. Dessa åtgärder har sedan prioriterats av kommunledningen. Prioriteringen har gjorts med hänsyn även till övriga behov och förutsättningar i kommunens verksamheter.

Sid 17(41) 2.3 Erfarenheter från arbetet Arbetet har präglats av ett stort engagemang från kommunerna. Samverkan mellan kommunerna har varit uppskattad och bidragit till ökad kunskap och nätverksbyggande. Under arbetets gång har det konstaterats att även grundskolan upp till årskurs 6 borde ha analyserats. Skolan och fritidshemmen använder i stor utsträckning samma lokaler och personal och samverkan vid en extraordinär händelse är nödvändig. Analys av skolan kommer att göras under mandatperiodens år 2-4. Det har diskuterats hur samhällsviktig avfallshanteringen faktiskt är. Avfall och slam har bedömts kunna förvaras under krisen och tas om hand när krisen är över. Liksom för övriga verksamheter kommer en fördjupad analys att genomföras under mandatperiodens år 2-4. Energibolagets verksamhet bedrivs i bolagsform vilket gör att beslut om åtgärder bör fattas av bolagets styrelse. Varken åtgärder eller resultat redovisas i denna RSA. Bolaget genomför sin egen RSA och redovisar till sin tillsynsmyndighet. El och fjärrvärme redovisas dock i denna RSA som kritiska beroenden för övriga samhällsviktiga verksamheter.

Sid 18(41)

Sid 19(41) 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifieringen omfattar kommunala verksamheter, oavsett driftsform. En avgränsning har gjorts som innebär att identifiering av övriga samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område kommer att genomföras under mandatperiodens år 2-4 (se kapitel 2). Identifieringen utgår både från uppgifter som åligger kommunen enligt lag och från uppgifter som är frivilliga. De verksamheter som har identifierats har bedömts vara direkt samhällsviktiga. Verksamheter som bedrivs för att stödja samhällviktig verksamhet ingår inte i analysen i det här skedet. Verksamheterna redovisas per samhällssektor enligt MSBs vägledning för samhällsviktig verksamhet. Figur - Översikt 3.1 Energiförsörjning Karlstads Energi AB producerar och levererar fjärrvärme och el Karstads El- och stadsnät AB äger elnätet i Karlstads centralort Övriga delar av elnätet i kommunen ägs av Fortum

Sid 20(41) 3.2 Hälso- och sjukvård samt omsorg 3.2.1 Äldreomsorg Karlstads kommun, 15 st vårdboenden Karlstads kommun, 3 st trygghetsboenden Vardaga Äldreomsorg AB, 2 st vårdboenden 3.2.2 Omsorg om funktionshindrade (LSS) Karlstads kommun, 13 gruppbostäder, 15 servicebostäder, enligt LSS Boendestöd till brukare i egna bostäder enligt SoL Frösunda omsorg AB, 4 gruppbostäder enligt LSS Personlig assistans bedrivs av ett flertal privata aktörer enligt SoL 3.2.3 Hemtjänst Hemtjänsten i Karlstads kommun regi är organiserad i 8 hemtjänstenheter. Hemtjänst bedrivs även i regi av Attendo, Humana, Balans 24 AB och Agaten Hemtjänst. 3.2.4 Individ- och familjeomsorg (IFO) Försörjningsstöd Omhändertagande av unga och missbrukare Socialpsykiatri och boendestöd enligt LSS Hem för vård och boende (HVB) 3.2.5 Förskolor Karlstads kommun driver drygt 50 förskolor i egen regi. Därutöver drivs drygt 20 förskolor som personalkooperativ, föräldrakooperativ eller aktiebolag. 3.2.6 Fritidshem Skolområde syd Väse skolas fritidshem, Skattkärrsskolans fritidshem, Hagaborgsskolans fritidshem, Norrstrandsskolans fritidshem, Herrhagsskolans fritidshem, Orrholmsskolans fritidshem, Kvarnbergsskolans fritidshem, Västerstrandsskolans fritidshem Skolområde öst Nyeds skolas fritidshem, Vallargärdets skolas fritidshem, Kronoparksskolans fritidshem, Frödingskolans fritidshem, Kroppkärrsskolans fritidshem, Stockfallets fritidshem, Rudsskolans fritidshem, Färjestadsskolans fritidshem

Sid 21(41) Skolområde väst Vålbergsskolans fritidshem, Hultsbergsskolans fritidshem, Fredricelundsskolans fritidshem, Skåreskolans fritidshem, Tuggeliteskolans fritidshem, Stodeneskolans fritidshem, Råtorpsskolans fritidshem, Södra Råtorps skolas fritidshem Övrigt fritidshem i kommunal regi, Klaraborgs specialpedagogiska områdes fritidshem Fritidshem i annan regi, Vivamus fritidshem, Stellatus fritidshem, Thorén Framtids fritidshem 3.3 Kommunalteknisk försörjning 3.3.1 Dricksvattenförsörjning Totalt finns åtta vattenverk i kommunen varav sex ägs av Karlstads kommun och två av Karlstad-Grums vattenverksförbund. Det största vattenverket heter Sörmon och förser stora delar av Karlstads och Hammarö kommuner med dricksvatten. Det finns 15 reservoarer, sex tryckstegringar och två ventilstationer som tillsammans med ledningsnätet utgör dricksvattendistributionen. 3.3.2 Avloppshantering I kommunen finns nio kommunalägda avloppsreningsverk. Sjöstads reningsverk är det största och där renas avloppsvatten från Karlstads tätort och Skattkärr. Det finns 102 avloppspumpstationer som tillsammans med ledningsnätet utgör spillvattennätet. 3.3.3 Renhållning Renhållningsavdelningen omhändertar avfall inom ramen för den kommunala renhållningsskyldigheten. Den omfattar hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt slam och avlopp från enskilda slamavskiljare och slutna tankar. Under år 2014 omhändertogs drygt 53 000 ton avfall från hushåll i Karlstads kommun. Större delen av verksamheten bedrivs i egen regi. Viss verksamhet, t ex avfallsanläggningen Djupdalen, bedrivs utanför den kommunala renhållningsskyldigheten. På Djupdalen omhändertas mellan 30 000 och 40 000 ton avfall per år. 3.3.4 Väghållning Kommunen ansvarar för - 44 mil kommunal väg - 44 mil enskild väg - 24 mil gång- och cykelvägar - 97 broar. Övriga väghållare är Trafikverket och vägsamfälligheter.

Sid 22(41) 3.4 Skydd och säkerhet 3.4.1 Räddningstjänst Karlstadsregionens räddningstjänstförbund, heltidsstation i Karlstads tätort, deltidsstationer i Molkom, Vålberg och Väse.

Sid 23(41) 4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet I arbetet med att identifiera de samhällviktiga verksamheternas kritiska beroenden har en avgränsning gjorts så att beroendekedjor inte har analyserats (se kapitel 2). Det innebär att endast de direkta beroendena har analyserats, inte vad de i sin tur kräver för att kunna produceras, levereras etc. Analysen har gjorts utifrån den specifika verksamheten och inom den egna verksamhetens ram. Personal, lokaler, maskiner och annan grundläggande utrustning har förutsatts finnas. Figur Översikt 4.1 Lägsta acceptabla nivå För att kunna identifiera sina kritiska beroenden har varje verksamhet först identifierat sin lägsta acceptabla nivå. Den lägsta acceptabla nivån är den nedre gräns där personalen bedömer att verksamhet inte längre kan bedrivas. Nedan redovisas lägsta acceptabla nivån för de analyserade verksamheterna.

Sid 24(41) 4.1.1 Äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade (LSS), hemtjänst och IFO (HVB, socialpsykiatri, boendestöd) Brukarna ska ha tillgång till mat och dryck ha en kroppstemperatur som inte medför allvarlig hälsorisk ha tillgång till ordinerade läkemedel ha tillgång till livsuppehållande hjälpmedel kunna/få hjälp att sköta sin bashygien för att förhindra smittspridning Personalen ska ha tillgång till nödbelysning (endast boenden). kunna ta sig till brukare som bor i egna hem. 4.1.2 IFO (försörjningsstöd och omhändertagande) Brukarna ska ha försörjningsstöd för att kunna införskaffa mat och dryck kunna bli omhändertagna för vård. 4.1.3 Förskola och fritidshem Barnen ska ha tillgång till mat och dryck ha en kroppstemperatur som inte medför allvarlig hälsorisk ha tillgång till ordinerade läkemedel ha tillsyn av vuxen och kunna/få hjälp att sköta sin bashygien för att förhindra smittspridning. 4.1.4 Renhållning Avfall lagras av kund tills krisen är över. Slam lagras på anläggning tills krisen är över. 4.1.5 Dricksvattenförsörjning Nödvattenförsörjning enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. 4.1.6 Avloppshantering Bräddning 1 vid bräddpunkter. 4.1.7 Väghållning Hålla prioriterade vägar framkomliga. 1 En bräddning är ett utsläpp av avloppsvatten som beror på att ledningsnätet är överbelastat och vattenmängden är större än vad nätet klarar av.

Sid 25(41) 4.1.8 Räddningstjänst Stationerna ska vara bemannade/ha personal i beredskap ha tillgång till räddningsledning ha tillgång till fordon och utrustning. 4.2 Kritiska beroenden Uppgiften till verksamheterna var att identifiera kritiska beroenden, specifikt i sin egen verksamhet och utan hänsyn till beroendekedjor. Tabellen redovisar identifierade kritiska beroenden, vilka funktioner beroendet försörjer samt vilka verksamheter som har identifierat respektive beroende. Beroendena är inte sorterade i inbördes prioritetsordning utan följer uppställningen i MSBs vägledning för samhällsviktig verksamhet. Endast de beroenden som krävs för att hålla verksamheten på en lägsta acceptabel nivå redovisas. Så som uppgiften ställdes till verksamheterna har kommunikation (mobiltelefoni) och krisledning/arbetsledning inte identifierats i den lägsta acceptabla nivån och finns därför inte med som kritiskt beroende 2. Kommunikation och krisledning/arbetsledning utgör en central funktion vid en extraordinär händelse och kommer att analyseras under år 2-4 (se kapitel 7.2). Samhällsviktiga verksamheter Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade (LSS) Hemtjänst IFO (HVB, socialpsykiatri och boendestöd) Kritiska beroenden El Fjärrvärme Drivmedel Väghållning Läkemedel Dricksvatten Livsmedel Användningsområde Värme/kyla för brukare. Teknisk utrustning, t ex livsuppehållande hjälpmedel. Värme för att skydda brukare. Bränsle till verksamhetens fordon. Framkomlighet till brukare i egna bostäder. Motverka allvarliga sjukdomstillstånd. Dryck till brukare. Mat till brukare. 2 Observera att räddningstjänsten definierat räddningsledning i sin lägsta acceptabla nivå.

Sid 26(41) Samhällsviktiga verksamheter IFO (försörjningsstöd och omhändertagande) Förskola Fritidshem Kritiska beroenden Betalningssystem Ledning Väghållning Domstolsväsende Polis El Fjärrvärme Läkemedel Dricksvatten Livsmedel Användningsområde Utbetalning av försörjningsstöd. Beslut från nämndordföranden om omhändertagande. Framkomlighet till plats för omhändertagande. Underställande av beslut om omhändertagande. Handräckning vid omhändertagande. Värme för att skydda barnen. Värme för att skydda barnen. Motverka allvarliga sjukdomstillstånd. Dryck till barnen. Mat till barnen. Renhållning Drivmedel Bränsle till verksamhetens fordon. Dricksvattenförsörjning Avloppshantering Väghållning El Drivmedel Väghållning Kemikalier Framkomlighet till kunder och anläggningar. Produktion av dricksvatten och drift av avloppsreningssystemet. Bränsle till verksamhetens fordon. Framkomlighet till anläggningar. Produktion av dricksvatten. Laboratorieanalyser Analys av dricksvattenkvalitet. Väghållning Drivmedel Bränsle till verksamhetens fordon. Detaljhandel Reservdelar till snöröjningsfordon.

Sid 27(41) Samhällsviktiga verksamheter Kritiska beroenden Användningsområde Räddningstjänst El Skydda och ladda teknisk utrustning. Drivmedel Rakel Dricksvatten Väghållning Livsmedel Ledning Polis Alarmeringstjänst Bränsle till verksamhetens fordon. Radiokommunikation Dryck till utryckande personal. Framkomlighet till olycksplatser. Mat till utryckande personal. Räddningsledning Handräckning vid olycksplats. In- och utlarmning.

Sid 28(41)

Sid 29(41) 5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Vid identifieringen har risker likställts med händelser (se kapitel 2). De händelser som analyserats har bedömts kunna bli extraordinära och leda till att stora delar av kritiska beroenden slås ut, vilket i sin tur kan leda till att hela eller delar av samhällsviktig verksamhet slås ut. Utifrån Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB nationella riskidentifiering 2011 har följande händelser identifierats och analyserats. Väderrelaterade händelser (storm, översvämning, ras, skred och skogsbrand) Dammbrott i Klarälven Riktade angrepp (sabotage och dataintrång) Pandemi Olyckor med farligt gods (vid vattentäkt) Figur Översikt

Sid 30(41) Nedan redovisas vilka händelser som kan slå ut vilka kritiska beroenden, exempel på vilka konsekvenser det kan medföra samt vilka av de analyserade verksamheterna som drabbas. Utöver de analyserade verksamheterna kommer självfallet även andra verksamheter inom det geografiska området att påverkas på olika sätt. Kritiskt beroende El Händelser som kan slå ut det kritiska beroendet Väderrelaterade händelser Dammbrott i Klarälven Riktade angrepp Exempel på konsekvenser inom kommunens geografiska område Utslagning av eller störningar i försörjning av fjärrvärme, bränsle, drivmedel, livsmedel och läkemedel, betalningssystem, livsuppehållande hjälpmedel, trygghetslarm, mobiltelefoni, Rakel, FM-radio, dricksvatten, avlopp, alarmeringstjänst och datakommunikation. Fjärrvärme Riktade angrepp Utkylda hus, nedkylda medborgare, sönderfrusna system i fjärrvärmda fastigheter. Betalningssystem Riktade angrepp Utslagen betalningsförmåga. Drabbade analyserade samhällsviktiga verksamheter Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade (LSS) Hemtjänst IFO (HVB, socialpsykiatri och boendestöd) Förskola Fritidshem Dricksvattenförsörjning Avloppshantering Räddningstjänst Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade (LSS) Hemtjänst IFO (HVB, socialpsykiatri och boendestöd) Förskola Fritidshem IFO (försörjningsstöd)

Sid 31(41) Kritiskt beroende Läkemedel och materiel Händelser som kan slå ut det kritiska beroendet Riktade angrepp Pandemi Exempel på konsekvenser inom kommunens geografiska område Utslagen förmåga att leverera läkemedel. Rakel Riktade angrepp Utslagen kommunikation inom och mellan aktörer. Dricksvatten Alarmeringstjänst Räddningsledning Utslagen räddningsledningsförmåga. Laboratorieanalyser Väderrelaterade händelser (skogsbrand) Olyckor med farligt gods (vid vattentäkt) Riktade angrepp Pandemi Riktade angrepp Pandemi Pandemi Otjänligt vatten, förstörd vattentäkt. Utslagen 112-funktion för allmänheten, utslagen förmåga för SOS att larma polis, räddningstjänst och ambulans. Utslagen förmåga att analysera prover. Drabbade analyserade samhällsviktiga verksamheter Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade (LSS) Hemtjänst IFO (HVB, socialpsykiatri och boendestöd) Förskola Fritidshem Räddningstjänst Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade (LSS) Hemtjänst IFO (HVB, socialpsykiatri och boendestöd) Förskola Fritidshem Räddningstjänst Räddningstjänst Räddningstjänst Dricksvattenförsörjning Avloppshantering

Sid 32(41) Av sammanställningen ovan kan det uppfattas som att det största hotet mot kommunala verksamheter är riktade angrepp. Erfarenheter från inträffade händelser, både nationellt och internationellt, visar att det är ytterst ovanligt att riktade angrepp vänder sig mot kommuners samhällsviktiga verksamheter, med stora och långvariga konsekvenser eller utslagning som följd. Som exempel kan nämnas att elavbrott är mycket mer vanligt förekommande och ger mängder av olika störningar i de flesta verksamheter. En total utslagning av elförsörjningen i ett stort geografiskt område under längre tid är dock högst osannolik. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det krävs mycket allvarliga och långvariga händelser för att helt slå ut ett eller flera av de beroenden som kommunens samhällsviktiga verksamhet har identifierat.

Sid 33(41) 6 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Syftet med att identifiera sårbarheter och brister i krisberedskapen är att hitta utvecklingsområden för att stärka förmågan att hålla samhällsviktiga verksamheter i drift under en extraordinär händelse. De samhällsviktiga verksamheterna har identifierat sin lägsta acceptabla nivå och de därtill kopplade kritiska beroendena. Sedan har de identifierat sina sårbarheter och brister och utifrån dessa kommit med förslag till åtgärder för att minska sårbarheterna och bristerna. Figur - Översikt Tabellen nedan redovisar verksamheternas sårbarheter och brister kopplat till de kritiska beroendena. Redovisningen omfattar endast de analyserade verksamheterna. Vidare redovisas endast de kritiska beroenden där sårbarheter och brister finns, inte de där det finns fungerande reservrutiner. Förslag till åtgärder redovisas i kapitel 7.

Sid 34(41) Samhällsviktig verksamhet Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade (LSS) Hemtjänst IFO (HVB, socialpsykiatri och boendestöd) Kritiska beroenden El Fjärrvärme Drivmedel Läkemedel och materiel Dricksvatten Väghållning Livsmedel Betalningar Ledning Väghållning IFO (försörjningsstöd och omhändertagande) Domstolsväsende Polis Sårbarheter och brister Fast reservkraft och intag för mobil reservkraft saknas (avser boenden). Strategi saknas för förtätning i reservkraftsförsörjda lokaler (avser brukare i egna bostäder). Reservrutiner saknas för bortfall av el till elektrisk utrustning, livsuppehållande hjälpmedel, matlagning m m. Reservrutin saknas (avser boenden). Reservrutin saknas (avser hemtjänst och boendestöd). Strategi för läkemedelsförsörjning saknas. Uthållighet för tvätt av kläder, sängkläder m m saknas. Alternativa fortskaffningsmedel saknas för att ta sig till brukare i egna bostäder. Förråd av livsmedel är begränsat. Förråd av rekvisitionsblock är begränsat. Rutin saknas för att nå nämndordföranden för beslut om omhändertagande. Alternativa fortskaffningsmedel saknas för att ta sig till plats för omhändertagande samt till domstol för underställande av beslut. Reservrutin saknas. Ingen annan aktör kan överta domstolsväsendets roll. Reservrutin saknas. Ingen annan aktör kan överta polisens roll.

Sid 35(41) Samhällsviktig verksamhet Förskola Fritidshem Kritiska beroenden El Fjärrvärme Läkemedel och materiel Livsmedel Sårbarheter och brister Fast reservkraft och intag för mobil reservkraft saknas. Reservrutiner saknas för bortfall av el till matlagning m m. Strategi saknas för förtätning i reservkraftsförsörjda lokaler. Reservrutin saknas. Reservrutin saknas. Förråd av livsmedel är begränsat. Renhållning Drivmedel Drivmedelsreserv saknas till viss del. Dricksvatten Avloppshantering El Drivmedel Väghållning Reservkraft inkl drivmedelsreserv saknas till viss del. Drivmedelsreserv saknas till viss del. Reservrutin saknas till viss del. Väghållning Drivmedel Drivmedelsreserv saknas till viss del. Räddningstjänst Väghållning Reservrutin saknas. Livsmedel Polis Reservrutin saknas. Reservrutin saknas. Ingen annan aktör kan överta polisens roll vid hot och våld.

Sid 36(41)

Sid 37(41) 7 Behov av åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysen Samhällsviktiga verksamheter är dels verksamheter som har en avgörande betydelse för att en extraordinär händelse ska kunna hanteras och dels verksamheter som, om de slutar fungera, kan leda till att en extraordinär händelse inträffar. 12 sådana verksamheter har identifierats i kapitel 3. I kapitel 4 har verksamheterna analyserats. De har bedömt sin lägsta acceptabla nivå och vilka resurser, kritiska beroenden, som krävs för att hålla verksamheten på den nivån. Därefter har det i kapitel 6 analyserats vilka sårbarheter och brister som finns i förmågan att bedriva verksamhet på den lägsta acceptabla nivån om något av de kritiska beroendena uteblir. Utifrån dessa uppgifter och med stöd av den riskanalys som gjorts i kapitel 5 har behovet av åtgärder för att stärka verksamheternas förmåga kartlagts. Figur Översikt Det här kapitlet redovisar de åtgärder som kommunen prioriterat utifrån den genomförda kartläggningen. Åtgärderna bör integreras i kommunens ordinarie verksamhetsplaneringsoch budgetarbete.

Sid 38(41) 7.1 Kommunövergripande åtgärd Kommunledningskontoret får i uppdrag att analysera och utarbeta förslag till hur krishanteringsförmågan i kommunen ska kunna säkerställas vid olika typer av händelser där fler än en förvaltning berörs i de fall krisen inte leds av krisledningsnämnden. Av analysen ska framgå: o Förmågan att leda arbetet med krishanteringen i de fall som händelsen inte leds av krisledningsnämnden o Rutiner för intern samverkan och samordning mellan förvaltningar och kommunledningen. o Larmrutiner inom och mellan förvaltningar. o Behovet av intern och extern kommunikation. Analysen ska genomföras i samverkan med ASF, TFF, BUF, VOF och KRT. 7.2 Förvaltningsvisa åtgärder 7.2.1 Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (ASF) Med underlag från RSAn genomföra en fördjupad analys över särskilt riskutsatta brukares behov och analysera konsekvenserna vid olika typer av händelser. Vid analysen bör särskilt fokus riktas på enskilda brukares specifika förutsättningar, hinder och möjligheter. 7.2.2 Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) Genomföra en analys av skolverksamheten på motsvarande sätt som för förskolor och fritidshem. Under analysen ska verksamhetens lägsta acceptabel nivå, kritiska beroenden samt sårbarhet och brister identifieras. Analysen genomförs i samverkan med KRT. Utarbeta plan för anskaffning av batteridrivna radioapparater till förskolor, skolor och fritidshem. Utarbeta planer för förskolor, skolor och fritidshem gällande o förtätning i ordinarie lokaler o utrymning och tillgång till reservlokaler. 7.2.3 Teknik- och fastighetsförvaltningen (TFF) Prioritet 1 TFF uppdrag Inventera behov av reservkraft i kommunens samhällsviktiga verksamheter och analysera behovet av installation av intag för mobil reservkraft. Möjligheter till samordnade inköp av mobil reservkraft inom räddningstjänstförbundet ska undersökas. Genomförs i samverkan med VOF, ASF, BUF och KRT.

Sid 39(41) Skapa rutin för drivmedelsförsörjning för dricksvattenproduktionen och avloppshanteringen. Utarbeta rutiner för väghållning, omfördelning av fordon och alternativa transportmedel för att personal ska kunna ta sig till brukare i egna hem. Genomförs i samverkan med ASF och VOF. Utarbeta rutiner för att säkerställa en god framkomlighet till Centralsjukhuset. Genomförs i samverkan med landstinget i Värmland. Prioritet 2 Komplettera rutinen för snöröjning med tidig röjning vid nödvattenplatser. Utreda hur intaget av ovidkommande vatten i avloppsledningsnätet kan minska. Utreda behov av luftvärmepump för reservvärme/svalka på boenden. Utred även behov av och möjligheter att installera trefasuttag eller högre ampere för att kunna öka belastningen på elsystemet vid boenden. Genomförs i samverkan med VOF. Utreda konsekvenserna av ett bortfall av de pumpstationer som betjänar samhällsviktiga vårdboenden. Genomförs i samverkan med ASF och VOF. Kartlägga ventilationssystem vid boenden och utreda vilka lokaler som är bäst lämpade för förtätning. Genomförs i samverkan med VOF. 7.2.4 Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) VOF ges i uppdrag att utreda ansvarsförhållandet mellan kommun och landsting i de fall det uppstår brist på läkemedel samt ta fram riktlinjer och instruktioner som klarlägger roller och ansvar. Utredningen ska syfta till att säkerställa läkemedelsförsörjningen för de brukare där förvaltningen har läkemedelsansvaret. Genomförs i samverkan med landstinget i Värmland. 7.3 Säkerhetsavdelningens åtaganden 7.3.1 Fortsatt RSA-arbete under mandatperioden En översiktlig analys av kommunens samhällsviktiga verksamhet har genomförts. Representanter för berörda verksamheter från samtliga kommuner deltog i arbetet som genomfördes under ledning av säkerhetsavdelningen. Arbetet fortsätter med att säkerhetsavdelningen genomför analyser enligt följande: Fördjupad analys i två kommunala samhällsviktiga verksamheter per år, inklusive kontinuitetsplaner för avbrott i verksamheten. Förenklad risk- och sårbarhetsanalys i övriga kommunala verksamheter.

Sid 40(41) Identifiering av övrig samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 7.3.2 Förbundsövergripande åtgärder Säkerhetsavdelningen kommer att vara sammanhållande och driva förbundsövergripande åtgärder i nära samverkan med räddningstjänstförbundets kommuner utifrån den verksamhetsplan som tas fram för respektive år. Åtgärderna kan komma att förändras beroende på inriktningar från länsstyrelsen och ansvariga myndigheter. Som exempel på förbundsövergripande åtgärder kan nämnas: Utarbeta beredskapsplaner inom efterfrågade områden i kommunen, t ex skyfall, värmebölja. Identifiera och informera om kommunala trygghetsplatser som kan användas för information till allmänheten vid allvarliga händelser, som t ex längre elavbrott, översvämning. Utarbeta gemensamma rutiner för information och kommunikation i de nationella informationssystem som ska användas vid kriser, t ex WIS, Rakel, VMA, 113 13. Utveckla rutiner och forum för kommunernas samverkan inom det geografiska området, t ex regionens krisberedskapsråd. Utarbeta rutiner för erfarenhetsåterföring och utvärdering från inträffade händelser. Delta i länsstyrelsens arbete med implementering av MSBs handlingsplan för samhällsviktig verksamhet samt åtgärder med anledning av förändrat klimat.

Sid 41(41) 7.4 Utbildnings- och övningsplan för mandatperioden Utbildning för kommunikatörer Utbildning/ övning för POSOM stödpersoner Övrig verksamhetsspecifik utbildning Nationell samverkansövning Övning för krisledningsnämnden Övning för krisledningsnämndens stabschefer Övning för frivillig resursgrupp (FRG) Övning för kommunikatörer Övrig verksamhetsspecifik övning Erfarenhetsseminarium 2015 2016 2017 2018 Efter önskemål Efter önskemål Larmövning Organisation på stor skadeplats Efter önskemål WIS Efter önskemål Efter önskemål Samö 2016 Efter önskemål Samverkan på skadeplats Efter önskemål Rakel VMA Efter önskemål Efter önskemål Nödvatten Efter önskemål Efter önskemål Efter önskemål Nödvatten Efter önskemål Efter önskemål Samö Fokus Efter önskemål Efter önskemål Aktuellt tema Aktuellt tema Aktuellt tema Aktuellt tema