Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23

Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Datum: 2012-03-30 Dnr: 49-17/2012 ISBN: 978-91-7249-331-5 Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: Matts Karlson Tryckeri: AJ E-print AB, Stockholm Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 45 10

Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2016. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari. Beräkningarna slutfördes den 20 mars 2012. På ESV:s hemsida, www.esv.se, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör

4

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen 11 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 17 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter 17 2.1.1 Skatt på arbete 18 2.1.2 Skatt på kapital 19 2.1.3 Skatt på konsumtion 21 2.2 Inkomster i statens budget 23 3 Utgifterna i statens budget 27 3.1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (UO10) 28 3.2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO12) 29 3.3 Migration, Integration och jämställdhet (UO 8 och UO 13) 31 3.4 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) 32 3.5 Kommunikationer (UO 22) 34 3.6 Statsskuldsräntor (UO 26) 34 3.7 Riksgäldens nettoutlåning 35 4 Saldot i statens budget 41 5 Offentliga finanser 43 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande 43 5.1.1 Statens finansiella sparande 44 5.1.2 Kommunsektorns finansiella sparande 46 5.1.3 Ålderspensionssystemet finansiella sparande 47 5.2 Den offentliga skulden 48 5.3 Finanspolitikens inriktning 50 5.4 Jämförelse med andra prognosinstitut 51 6 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 53 6.1 Överskottsmålet 53 6.2 Utgiftstaket 53 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 55 8 Revideringar sedan föregående prognos 57 8.1 Den makroekonomiska utvecklingen 57 8.2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 57 8.3 Statens budget utgifter och saldo 58 8.4 De offentliga finanserna 59 Appendix 61 Kontaktpersoner 82 Förteckning över faktarutor Ändrade regler inom bostadsbidraget 31 Olika räntebegrepp 35 Riksgäldens nettoutlåning en speciell post på budgetens utgiftssida 37 5

Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp 48 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik 50 Ändrad definition av statsskulden från 2012 52 Konjunkturjusterat sparande metod 53 Engångseffekter 73 Förändring av anslagsbehållningar 75 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 10 Tabell 2. Försörjningsbalansen 12 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden 14 Tabell 4. Löner, priser och reporänta 15 Tabell 5. Skatteintäkter per sektor 17 Tabell 6. Skatt på arbete 18 Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer 18 Tabell 8. Nedsättningar från sysselsättningsstöd 19 Tabell 9. Skatt på kapital 19 Tabell 10. Skatt på konsumtion 21 Tabell 11. Skatt på vägtrafik 23 Tabell 12. Övriga inkomster 23 Tabell 13. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2007 2016 25 Tabell 14. Antal asylsökande 2011 31 Tabell 15. Arbetsmarknadsutgifter 33 Tabell 16. Infrastruktursatsningar 34 Tabell 17. Riksgäldskontorets nettoutlåning 36 Tabell 18. Realfördelade utgifter 2007 2016 38 Tabell 19. Utgifter på statens budget 2007 2016 39 Tabell 20. Statens budget i sammandrag 41 Tabell 21. Finansiellt sparande i offentliga sektorn 43 Tabell 22. Inkomster och utgifter i statlig sektor 44 Tabell 23. Bron mellan budgetsaldo och finansiellt sparande 45 Tabell 24. Inkomster och utgifter i kommunal sektor 46 Tabell 25. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 48 Tabell 26. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, Maastrichtskulden 49 Tabell 27. Dekomponering av skuldkvotens förändring 50 Tabell 28. Förändring av det finansiella sparandet och finanspolitikens riktning 51 Tabell 29. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 53 Tabell 30. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna 53 Tabell 31. Makroekonomisk utveckling, revidering sedan föregående prognos 57 Tabell 32. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos 58 Tabell 33. Utgifter på statens budget, främsta revideringar sedan föregående prognos 59 Tabell 34. Offentliga sektorns sparande, revidering sedan föregående prognos 60 6

Diagramförteckning Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser 11 Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande 12 Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet 13 Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 14 Diagram 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten 17 Diagram 6. Direkta skatter på arbete 18 Diagram 7. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt 20 Diagram 8. Skatt på företagsvinster 21 Diagram 9. Skattebasernas andel av mervärdeskatteintäkterna 22 Diagram 10. Mervärdesskatteintäkter 22 Diagram 11. Intäkter från energi- och koldioxidskatt 23 Diagram 12. Inkomster av statens aktier 24 Diagram 13. Utgifter i statens budget 27 Diagram 14. Utgifter/antal personer med sjuk- och rehabiliteringspenning 28 Diagram 15. Utgifter/antal personer med aktivitets- och sjukersättning 29 Diagram 16. Utgifter inom Ekonomisk trygghet för familjer och barn 29 Diagram 17. Räntor på statsskulden 35 Diagram 18. Faktiskt och underliggande budgetsaldo 41 Diagram 19. Statens inkomster och utgifter 44 Diagram 20. Statens transfereringar till kommunsektor och ålderspensionssystem 45 Diagram 21. Resultat och konsumtion i kommunsektorn 46 Diagram 22. Statsskuld och skuldkvot 49 Diagram 23. Prognosjämförelse BNP-tillväxt 51 Diagram 24. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor som andel av BNP 52 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2012 62 Appendix 2. Volymer 2011 2016 63 Appendix 3. Utgifter i statens budget 2012 2015, jämförelse med budgetproposition och föregående prognos 64 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2010 2015, jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos 65 Appendix 5. Skattebasernas utveckling 2010 2016 67 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2007 2016 68 Appendix 7. Finansiellt sparande i staten 2010 2016 69 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2011 2016 70 Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2011 2016 72 Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar 2011 2013 75 Appendix 11. Utfall på statens budget för 2011 och utfall/prognos för 2012 per månad 76 Appendix 12. Prognosförändring för 2012 i relation till månadsavvikelser i januari och februari 78 Appendix 13. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000 2016 80 Appendix 14. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2007 2016 80 Appendix 15. Beräkningsförutsättningar 2011 2016 81 7

8

Sammanfattning Dimman lättar men ingen klar sikt ännu Osäkerheten kring skuldkrisen i Europa har minskat och framtidsförväntningarna bland svenska hushåll och företag har vänt uppåt. Svensk ekonomi väntas därför stiga igen under andra kvartalet. Helåret 2012 ökar dock BNP bara marginellt. Som en följd av en fortsatt måttlig efterfrågan från Europa och en stigande arbetslöshet, som dämpar hushållens konsumtion, ökar BNP måttligt även 2013. Först under andra halvåret 2013 tar tillväxten fart ordentligt. Den svaga BNP-tillväxten minskar behovet av arbetskraft. Sysselsättningen sjunker därför något både 2012 och 2013 och arbetslösheten stiger. De offentliga finanserna visade 2011, enligt den preliminära utfallsstatistiken, ett litet överskott motsvarande 0,2 procent av BNP efter underskott på 1,0 procent 2009 och 0,1 procent 2010. Fjolårets överskott var främst ett resultat av ett stort finansiellt sparande i ålderspensionssystemet. Den svagare konjunkturen väntas i år återigen ge underskott i de offentliga finanserna, 25 miljarder kronor motsvarande 0,7 procent av BNP. Sparandet i såväl staten som ålderspensionssystemet sjunker markant jämfört med 2011. Även 2013 blir den offentliga sektorns finansiella sparande negativt, om än mindre negativt än 2012. Den ekonomiska återhämtningen stärker de konjunkturkänsliga statliga finanserna men sparandet i ålderspensionssystemet försvagas påtagligt och blir negativt. Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till -13 miljarder kronor. Jämfört med 2011 försvagas saldot påtagligt, med cirka 80 miljarder kronor. Även 2013 väntas det bli underskott i statens budget, men något mindre än i år. Försvagningen 2012 beror framför allt på att statens inkomster blir 55 miljarder kronor lägre i år. Denna minskning beror dels på att tillfälliga försäljningsinkomster förstärkte saldot 2011, dels på att de kassamässiga skatteinkomsterna, det vill säga skatteintäkter och periodiseringseffekter, väntas bli lägre än förra året. I år medför avmattningen i den svenska ekonomin att den offentliga sektorns skatteintäkter växer svagare än förra året. Ökningen av skatt på arbete blir svag eftersom antalet arbetade timmar minskar i år och nästa år. Samtidigt minskar skatt på kapital något även i år främst på grund av att de svenska företagens vinster faller när exporten av varor och tjänster dämpas av oron i omvärlden men även av att hushållens ränteavdrag stiger. Utgifterna i statens budget ökar mycket måttligt i nominella tal och minskar som andel av BNP när ekonomin tar fart längre fram i prognoshorisonten. Statens utgifter minskar som andel av BNP från 23 procent 2011 till 19 procent 2016. I stort sett alla utgiftsslag bidrar till den fallande utgiftskvoten undantaget utgifterna för migration och bistånd där utgiftsökningen är i paritet med BNP-utvecklingen. Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, väntas i slutet av 2011 ha uppgått till 36 procent av BNP. I år beräknas skuldkvoten ligga kvar på ungefär samma nivå för att därefter sjunka allt snabbare, till 25 procent 2016. Av Maastrichtskulden utgörs huvuddelen av statens skuld och en mindre del av kommunsektorns skuld. Statsskulden väntas i slutet av 2012 uppgå till 1 104 miljarder kronor. Det är något högre än året innan, vilket i huvudsak förklaras av att definitionen av statsskulden har ändrats från och med 2012. Ändringen innebär inte någon skillnad i den statliga skuldsättningen i sig, utan endast på sättet att redovisa statsskulden. Eftersom Maastrichtskulden inte påverkas av definitionsändringen minskar skillnaden mellan statsskuldsmåttet och Maastrichtskulden. Avmattningen i ekonomin, med en svag ökning av skatteintäkterna som följd, innebär en utmaning för kommunerna. Det är inkomsterna som sätter gränsen för hur mycket verksamheterna i sektorn kan tillåtas öka. Balanskravet måste hållas varje enskilt år. Det gör att konsumtionstillväxten blir måttlig de kommande åren, med en ökning på mindre än 0,5 procent per år i genomsnitt. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas i år visa ett överskott på 6 miljarder kronor 9

motsvarande 0,2 procent av BNP. Detta är lägre än 2011 då överskottet uppgick till 19 miljarder kronor, motsvararande 0,5 procent av BNP. Det finansiella sparandet försämras under perioden bland annat som en följd av fler pensionärer. Även om vissa politiska beslut har tagits som har minskat osäkerheten kring den europeiska skuldkrisen, utgör den fortfarande en risk för en svagare tillväxt. Så länge många länder är skuldtyngda och det inte finns tydliga politiska beslut om hur skuldsaneringen ska lösas kan osäkerheten blossa upp på nytt. Om politikerna agerar på ett förtroendefullt sätt och tillväxten börjar ta fart kan dock återhämtningen gå snabbare än väntat. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor om inget annat anges 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP, fasta priser, procentuell förändring 3,3-0,6-5,0 6,1 3,9 0,0 1,7 3,0 3,7 3,5 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad 3,4-0,9-4,9 5,9 4,0 0,3 1,7 3,1 3,5 3,1 Lönesumma, procentuell förändring 6,9 5,5 0,1 3,1 5,6 2,9 3,2 4,3 5,0 5,0 Arbetslöshet 1 6,2 6,2 8,3 8,4 7,5 8,0 8,2 7,7 7,2 6,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor 112 69-30 -2 8-25 -16 20 77 122 Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 3,6 2,2-1,0-0,1 0,2-0,7-0,4 0,5 1,9 2,9 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 2,4 1,3-0,8-0,4 0,0-0,5-0,1 0,8 2,2 3,1 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP 0,1-0,1-0,3 0,2-0,3-0,4-0,3-0,3-0,2-0,3 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,1 1,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), procent av BNP 40,2 38,8 42,7 39,4 36,5 35,8 35,2 33,1 29,5 25,0 Statsskuld, procent av BNP 35,7 33,1 37,0 33,4 30,8 31,1 30,2 28,0 24,4 19,8 Skattekvot, procent av BNP 47,4 46,4 46,6 45,5 44,5 44,9 44,7 44,6 44,4 44,3 Takbegränsade utgifter 910 943 965 986 989 1029 1044 1056 1071 1091 varav Ålderspensionssystemet 188 201 220 223 222 239 253 263 274 285 Marginal till utgiftstaket 28 14 24 38 74 55 49 47 52 - Budgetsaldo 103 135-176 -1 68-13 -11 30 74 131 Engångseffekter i statens budget 19 70-105 23 36-8 -1 1 2 2 Underliggande budgetsaldo 84 65-71 -24 32-5 -9 29 73 129 Källa: SCB och ESV 1 I procent av arbetskraften, 15 74 år, enligt ILO. 10

den makroekonomiska utvecklingen 1 Den makroekonomiska utvecklingen Den europeiska skuldkrisen och turbulensen på de finansiella marknaderna ledde till en kraftig avmattning i exporten i slutet på förra året och en dämpad konsumtion. Tillväxten väntas vara fortsatt svag under inledningen av 2012. Osäkerheten har dock minskat och den globala efterfrågan väntas bli något starkare framöver, vilket medför att BNP vänder uppåt igen under andra kvartalet. För helåret 2012 ökar BNP bara marginellt. Den låga aktiviteten i ekonomin väntas leda till att Riksbanken sänker reporäntan med ytterligare 25 punkter vid nästa penningpolitiska möte. Nästa år blir tillväxten betydligt starkare. Men som en följd av en fortsatt måttlig efterfrågan från Europa och en stigande arbetslöshet som dämpar hushållens konsumtion, ökar ändå BNP relativt långsamt. Först under andra halvåret 2013 tar tillväxten fart ordentligt och i samband med det börjar Riksbanken höja reporäntan igen. Åren 2014 2016 sker det en återhämtning i ekonomin och BNP ökar då starkt. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor 990 960 930 900 870 840 810 780 750 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Avmattningen i ekonomin i år och en fortsatt återhållsam tillväxt 2013 minskar behovet av arbetskraft. 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Sysselsättningen sjunker därför något både 2012 och 2013 och arbetslösheten stiger till som högst 8,2 procent. Den snabba tillväxten 2014 2016 leder till att sysselsättningen ökar igen och arbetslösheten sjunker successivt till 6,8 procent 2016. BNP faller första kvartalet 2012 men stiger därefter Tillväxten i svensk ekonomi väntas fortsätta sjunka det första kvartalet i år jämfört med det fjärde kvartalet förra året. Det förklaras främst av att exporten fortsätter att falla och att lagerinvesteringarna väntas bli lägre, vilket ger ett negativt bidrag till BNPtillväxten. Indikatorerna tyder på en svag export den närmaste tiden men under andra kvartalet börjar den stiga igen. Efterfrågan från euroområdet, dit över hälften av Sveriges export går, väntas vara dämpad både i år och nästa år bland annat som en följd av de finanspolitiska åtstramningar som krävs för att komma tillrätta med de stora underskotten i många länder i Europa. Tillväxten i USA väntas bli betydligt starkare än i Europa men relativt låg sett i ett historiskt perspektiv. I tillväxtekonomier som Kina och Brasilien bromsar BNP-ökningen in men den är fortfarande hög och ger ett tillskott till marknadstillväxten för svenska exportvaror. Trots att exporten stiger under större delen av året sjunker den mätt som årsgenomsnitt med cirka 1 procent som en följd av den låga nivån i utgångsläget. Exporten utvecklas därmed betydligt sämre än marknadstillväxten för svenska exportvaror. Nästa år ökar exporten mer i linje med marknadstillväxten men fortfarande är ökningstakten låg sett i ett historiskt perspektiv. Importen ökade betydligt långsammare än exporten förra året och bidraget från nettoexporten blev därmed stort. Till följd av försvagningen av exporten väntas bidraget från nettoexporten i år bli negativt. 11

den makroekonomiska utvecklingen Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell Utfall Prognos förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hushållens konsumtion 2,1 0,9 2,5 3,5 4,1 3,7 Offentlig konsumtion 1,8 0,5-0,1-0,3 0,2 0,2 Fasta investeringar 5,8 1,0 3,0 5,1 7,1 7,1 Lager 1 0,7-0,6-0,2 0,2 0,1 0,0 Export 6,8-1,1 4,4 6,8 7,1 6,0 Import 6,1-0,8 4,6 7,4 7,7 6,5 Nettoexport 1 0,7-0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 BNP 3,9 0,0 1,7 3,0 3,7 3,5 BNP, kalenderkorrigerad 4,0 0,3 1,7 3,1 3,5 3,1 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Osäkerheten kring effekterna av den europeiska skuldkrisen och turbulensen på finansmarknaderna ledde till att hushållens konfidensindikator sjönk kraftigt under andra halvåret 2011. Försämringen skedde trots att sysselsättningen ökade och arbetslösheten sjönk. Konsumtionen var också relativt svag under andra halvåret. Nu har oron för skuldkrisen avtagit något och tillgångspriserna på värdepappersmarknaderna har stigit sedan årsskiftet. Huspriserna har också vänt uppåt igen. Det är sannolikt viktiga förklaringar till att hushållens framtidsförväntningar har förbättrats de senaste månaderna även om de fortfarande ligger på en låg nivå. Räntorna har också sjunkit något vilket har förbättrat de disponibla inkomsterna för de hushåll som har höga lån. Förra året minskade de disponibla inkomsterna för många hushåll som en följd av de snabba räntehöjningarna i början av året. Totalt sett ökade dock hushållens disponibla inkomster eftersom antalet sysselsatta steg. I år väntas däremot sysselsättningen minska vilket leder till en relativt svag ökning av hushållens disponibla inkomster. Försämringen på arbetsmarknaden, med en stigande arbetslöshet som följd, väntas också ha en dämpande effekt på konsumtionsviljan även bland de hushåll som inte direkt blir drabbade. Dämpade framtidsutsikter, en fortsatt oro för effekterna av skuldkrisen i Europa, en relativt svag ökning av de disponibla inkomsterna samt en stigande arbetslöshet leder till att hushållens konsumtion ökar långsamt 2012. En faktor som mildrar dämpningen av konsumtionen i år är att många hushåll inte har jämkat sin preliminära skatt för höjningen av ränteutgifterna 2011, vilket innebär att de först i år kommer att få skattereduktionen avseende förra årets högre ränteutgifter. Det ökar hushållens köpkraft. Konsumtionen väntas i år öka långsammare än inkomsterna, vilket leder till att hushållens sparande ökar kraftigt. Nivån på sparkvoten är i ett historiskt perspektiv hög 2012, vilket bör kunna leda till att konsumtionen kan öka snabbare än inkomsterna kommande år. Nästa år väntas dock hushållen vara fortsatt försiktiga med att konsumera även om konsumtionen då stiger snabbare än i år. Åren 2014 2016 stiger däremot konsumtionen snabbt och sparkvoten faller. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande Procent 6 5 4 3 2 1 0-1 2007 2009 2011 2013 2015 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Procent Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst. Investeringarna har stigit kraftigt under det senaste året men nivån är fortfarande betydligt lägre än innan krisen, framför allt nivån på bostadsinvesteringarna. Ökningstakten bromsar dock in under 2012 bland annat som en följd av att produktionen inte stiger lika snabbt som tidigare, vilket minskar behovet av investeringar. Företagens lönsamhet dämpas också, vilket försämrar möjligheterna att investera. Bostadsinvesteringarna stod för en relativt stor del av investeringsuppgången förra året. Det var framför allt nybyggnadsinvesteringarna som steg 6 5 4 3 2 1 0-1 12

den makroekonomiska utvecklingen kraftigt. Trots ökningen under 2011 ligger de fortfarande på en låg nivå i förhållande till befolkningsökningen. Antalet påbörjade bostäder har dock sjunkit de senaste månaderna vilket tyder på att bostadsinvesteringarna kommer att minska igen nästa år. Ombyggnadsinvesteringarna, som ökade mycket kraftigt 2010 till följd av ROT-avdraget, fortsatte öka 2011 om än i betydligt långsammare takt. Behovet av ombyggnationer och efterfrågan på ROT-tjänster har dock mattats av vilket håller tillbaka ombyggnadsinvesteringarna kommande år. Investeringarna i kommunerna steg kraftigt under 2011 bland annat som en följd av att det byggdes nya vägar. Kommunernas inkomster kommer dock att öka relativt svagt 2012 och utrymmet för att investera är därmed mindre än förra året. Investeringarna i kommunerna väntas därmed minska. Investeringarna i lager var betydligt större 2011 än 2010 och gav ett stort bidrag till BNP-tillväxten 2011. År 2012 blir förhållandet det omvända. Då sänker lagerinvesteringarna tillväxten med 0,6 procentenheter. I år väntas de bli betydligt lägre eftersom de ligger på en relativt hög nivå i dagsläget och enligt KI:s barometer bedömer företagen nu att lagren är för stora. Handelns lager ligger också på höga nivåer, bland annat som en följd av den relativt svaga konsumtionen av sällanköpsvaror förra året. Prognosen för 2012 och 2013 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren 2014 2016 görs prognosen från utbudssidan. Det innebär att prognosen grundas på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2013 anpassas ekonomin således mot potentiell nivå och BNP stiger snabbare än potentiell tillväxt 2014 2016. Ekonomin når dock inte fullt resursutnyttjande förrän efter prognosperiodens slut. Sysselsättningen sjunker och arbetslösheten stiger Sysselsättningsökningen dämpades mot slutet av förra året och i början av innevarande år har sysselsättningen minskat. Avmattningen i produktionen har därmed börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden. Indikatorerna tyder på att sysselsättningen kommer att utvecklas svagt framöver. Ökningstakten för antalet nyanmälda lediga platser har dämpats betydligt och antalet varsel har ökat. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta falla under 2012. Från och med andra kvartalet 2013 börjar den öka igen, men mätt som årsgenomsnitt minskar antalet sysselsatta 2013 jämfört med 2012. Arbetslösheten, som har fallit från toppnoteringen på 8,9 procent i slutet av 2009 till 7,5 procent i nuläget, kommer därmed att börja stiga igen. Som högst väntas den ligga runt 8,2 procent under 2013 innan den vänder nedåt. Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 4 800 4 710 4 620 4 530 4 440 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB och ESV Sysselsatta Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger skala) Antalet arbetade timmar ökade något snabbare än antalet sysselsatta förra året. Mot slutet av året började den överenskomna arbetstiden sjunka något, sjukfrånvaron började stiga sakta igen och övertidsuttaget minskade. Den utvecklingen väntas fortsätta under innevarande år, bland annat som en följd av konjunkturnedgången, och medelarbetstiden sjunker därmed något. Av de personer som utförsäkrades från sjukpenningen under 2010 sker det nu ett återflöde vilket leder till att sjukfrånvaron stiger. Kommande år väntas antalet arbetade timmar och sysselsättningen öka i ungefär samma takt. Produktiviteten, det vill säga produktionen per arbetad timme, steg snabbt 2011 men som en följd av att produktionen bromsar in väntas också produktivitetstillväxten dämpas. I år ökar därmed produkti- 9 8 7 6 5 13

den makroekonomiska utvecklingen viteten betydligt långsammare än 2011, framför allt inom industrin där den har stigit mycket kraftigt det senaste året. Åren 2014 2016, då produktionen tar fart, stiger produktiviteten snabbare. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om ej annat anges Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP, fp 4,0 0,3 1,7 3,1 3,5 3,1 Produktivitet 2,1 0,7 1,8 2,3 2,2 2,0 Arbetade timmar 2,3-0,4-0,1 0,8 1,2 1,1 Medelarbetstid 0,2-0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 Sysselsatta 2,1-0,2-0,1 0,7 1,1 1,1 Arbetskraft 1,2 0,3 0,2 0,3 0,6 0,6 Personer i program, tusental 178 189 187 170 149 133 Arbetslöshet, ILO 1 7,5 8,0 8,2 7,7 7,2 6,7 Öppen arbetslöshet 1,2 5,4 5,7 5,8 5,6 5,3 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16 64 år. Måttliga löneökningar både 2012 och 2013 Avtalen var låga för 2011 och den totala löneökningen blev 2,4 procent enligt preliminära uppgifter från konjunkturlönestatistiken. Avtalsrörelsen är nu i gång och inom industrin är avtalen i stort sett klara. För en stor del av arbetsmarknaden pågår dock fortfarande förhandlingarna. Industrin har ett avtal på 14 månader som ger en löneökning på 3 procent från och med februari i år, vilket är betydligt högre än de avtal som slöts för 2010 och 2011. Eftersom den senaste höjningen i industrin skedde i juni 2011 innebär det att löneökningarna för de industrianställda blir höga under perioden februari-maj 2012, eftersom två avtalsrevisioner inkluderas i löneökningarna under den perioden. För 2013 blir löneökningarna å andra sidan låga eftersom avtalen inte ger någon höjning alls under februari-mars nästa år. Därmed är löneökningen för ekonomin som helhet högre 2012 än 2013, även om löneökningen i andra sektorer är jämnare över åren. Vad avtalsrörelsen ger för ekonomin som helhet är ännu för tidigt att säga, men totalt sett väntas löneökningarna bli måttliga under både 2012 och 2013. Inbromsningen av tillväxten i ekonomin och dämpningen av efterfrågan på arbetskraft har sannolikt en återhållande effekt på lönekraven och löneglidningen väntas därför bli måttlig. Efter 2013 ökar lönerna snabbare i takt med att resursutnyttjandet stiger. Inflationen dämpas när efterfrågan viker Inflationen, beräknad som den årliga procentuella förändringen av KPI, föll från 3,4 procent i augusti 2011 till 1,9 procent i januari i år och den fortsätter att vara låg under resten av 2012. Nedgången i slutet på förra året förklaras främst av att elpriserna föll. Även sänkta priser på importerade varor, som till viss del förklaras av att kronan har förstärkts mot många valutor, bidrog till att sänka inflationen. I januari sjönk inflationen kraftigt jämfört med inflationen i december vilket bland annat förklaras av att bostadsräntorna har sjunkit något som en följd av att Riksbanken har sänkt reporäntan. Den årliga förändringen av KPI-varukorgens sammansättning som sker i januari bidrog också till att sänka inflationen. Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent 5 4 3 2 1 0-1 -2 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB och ESV KPI KPIF Procent Den underliggande inflationen mätt med KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntorna exkluderas, var relativt låg under större delen av 2011 bland annat som en följd av låga arbetskostnader. I 5 4 3 2 1 0-1 -2 14

den makroekonomiska utvecklingen år fortsätter den underliggande inflationen att vara låg som en följd av den svagare efterfrågan, vilket håller tillbaka prisökningarna. Skillnaden mellan KPI och KPIF minskar och blir liten 2012 vilket beror på att bostadsräntorna fortsätter att sjunka något som en följd av att Riksbanken sänker reporäntan ytterligare. De är dock fortfarande högre än förra året men ränteförändringarna ger bara ett litet bidrag till inflationen. År 2013 ökar KPIF-inflationen gradvis i takt med att resursutnyttjandet stiger, men den ligger kvar under 2 procent hela prognosperioden. Från 2014 blir KPI återigen betydligt högre än KPIF på grund av att bolåneräntorna då stiger som en följd av att Riksbanken väntas höja reporäntan igen under andra halvåret 2013. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om ej Utfall Prognos annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Timlön, KL 1 2,4 3,3 3,1 3,4 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,6 3,4 3,2 3,5 3,7 3,8 Enhetsarbetskostnad -2,9 0,5 2,5 1,5 1,2 1,3 Skuldkrisen i Europa utgör fortfarande en risk för lägre tillväxt Även om det har fattats vissa politiska beslut som har minskat osäkerheten kring den europeiska skuldkrisen utgör den fortfarande en risk för en svagare tillväxt. Så länge många länder är skuldtyngda och det inte finns tydliga politiska beslut om hur skuldsaneringen ska lösas kan osäkerheten blossa upp på nytt. Om politikerna agerar på ett förtroendefullt sätt och tillväxten börjar ta fart kan dock återhämtningen gå snabbare än väntat. I Sverige är grundförutsättningarna relativt goda för en starkare tillväxt. Oroligheterna i Mellanöstern kan leda till att oljepriset permanentas på nuvarande höga nivå eller stiger ytterligare. Det utgör också en risk för högre inflation och svagare tillväxt. Blir det en långvarig global lågkonjunktur med hög arbetslöshet under flera år kan det sänka den potentiella BNP-nivån på lite längre sikt eftersom det riskerar att leda till att arbetslösheten permanentas på en högre nivå än prognostiserat. Lönesumma 5,6 2,9 3,2 4,3 5,0 5,0 KPI 3,0 1,1 1,7 2,3 2,7 2,8 KPIF 2 1,4 0,9 1,3 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, tkr 42,8 44,0 44,4 45,2 46,2 47,4 Reporänta, värde vid årets slut 1,75 1,25 1,75 2,50 3,25 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, RB, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. 15

16

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Efter en mycket stark utveckling av skatteintäkterna 2010, framför allt inom skatteslaget kapital, ökade skatteintäkterna mer normalt förra året. Underliggande, det vill säga exklusive effekter av ändrade skatteregler, ökade intäkterna 2010 och 2011 med 5,8 respektive 2,9 procent. Stigande räntenivåer, framför allt bolåneräntor, gjorde att hushållens avdragsräntor förra året ökade mer än inkomsträntorna vilket minskade hushållens kapitalskatter. Ökade företagsvinster innebar en fortsatt ökning av bolagsskatteintäkterna, dock betydligt måttligare än året innan. Sammantaget minskade dock kapitalskatterna men det vägdes upp av högre intäkter från skatt på arbete, vilket förklaras av en kraftig ökning av hushållens utbetalda löner. I år medför avmattningen i den svenska ekonomin att den offentliga sektorns skatteintäkter växer svagare. Diagram 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 43 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SCB, SKV och ESV Totala skatteintäkter Procent av BNP Skattekvot (höger axel) Ökningen av skatt på arbete mattas av genom att antalet arbetade timmar minskar i år och nästa år. Under resten av prognosperioden ökar antalet arbetade timmar. Trots att oron för skuldkrisen avtagit något och börsen har stigit sedan årsskiftet är hushållen fortsatt försiktiga med att konsumera, 55 53 51 49 47 45 vilket påverkar intäkterna från skatt på konsumtion både i år och nästa år. Samtidigt minskar skatt på kapital något även i år främst på grund av att de svenska företagens vinster faller när exporten av varor och tjänster dämpas av oron i omvärlden men även av att hushållens ränteavdrag stiger. År 2013 väntas skatteintäkterna förstärkas då konjunkturen förbättras. Exporttillväxten och en snabbare ökning av hushållens konsumtion bidrar till högre intäkter av mervärdesskatt och bolagsvinster. Sammantaget väntas skatteintäkterna öka med mindre än 3 procent både 2012 och 2013 medan de åren därefter ökar med 4,5 5,5 procent per år. Skattekvoten stiger tillfälligt i år, trots beslutade skattesänkningar, men minskar därefter. Att skattekvoten ökar i år beror på att BNP i löpande priser ökar mindre än skatteintäkterna. Löneökningar och ett mindre fall i arbetade timmar innebär att löneandelen tillfälligt stiger, vilket håller upp skatteintäkterna då arbetsinkomster beskattas hårdare än kapitalinkomster. Från 2013 minskar skattekvoten eftersom BNP i löpande priser ökar snabbare än skatteintäkterna. Av de olika sektorerna i offentliga sektorn är det statens skatteintäkter som påverkas kraftigast av nedgången i ekonomin. Det beror på att de mer konjunkturkänsliga skatterna, skatt på kapital och konsumtion, är statliga skatter. Dessa skattebaser utvecklas svagare 2012, och därmed växer skatteintäkterna betydligt långsammare i staten än i övriga sektorer. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken stiger snabbare än baserna för skatt på kapital och konsumtion. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Staten 7,3 1,0 1,0 2,4 4,8 5,9 5,6 Kommunsektorn 2,3 3,3 3,9 3,6 4,1 4,7 4,7 Ålderspensionssystemet 2,6 6,5 3,0 2,6 3,9 4,9 4,9 Källa: SKV och ESV 17

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget Samtliga skatteintäkter finns redovisade i tabellen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2007 2016 längre fram i detta avsnitt. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i avsnittet Revideringar sedan föregående prognos. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, med utbetalda löner som en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelningen och inflationen. Tabell 6. Skatt på arbete Miljarder kronor/procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nivå, mdkr 874 907 939 974 1 016 1 066 1 119 Utvecklingstakt, procent 0,8 3,7 3,6 3,7 4,3 5,0 4,9 Källa: SKV och ESV Pensioner håller uppe de direkta skatterna på arbete i år och nästa år Intäkterna från direkta skatter på arbete beräknas i år uppgå till 510 miljarder kronor, vilket är drygt hälften av de totala intäkterna från skatt på arbete. Intäkterna beror till stor del på hur arbetsmarknaden, transfereringarna och inflationen utvecklas. I år och nästa år ökar utbetalda löner ganska svagt medan pensioner och arbetsmarknadsersättningar ökar starkare. Från och med 2014 är det omvänt, starkare arbetsmarknad och en svagare tillväxt av pensioner och arbetsmarknadsersättningar. Sjuk- och föräldrapenning har en jämn ökningstakt under hela prognosperioden. Den kommunala inkomstskatten är klart dominerande och är enskilt större än de totala intäkterna från direkt skatt på arbete. Det beror på att skattereduktionerna, jobbskatteavdrag, HUS-avdrag med flera, inte påverkar den kommunala inkomstskatten. Diagram 6. Direkta skatter på arbete Miljarder kronor 750 650 550 450 350 250 150 50-50 -150-250 Källa: SKV och ESV 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Miljarder kronor 750 650 550 450 350 250 150 50-50 -150-250 Under perioden 2011 2016 ökar den kommunala inkomstskatten med i genomsnitt 4,2 procent per år medan den statliga inkomstskatten ökar med 3,7 procent. Den allmänna pensionsavgiften stiger med 3,9 procent och skattereduktionerna med 3,4 procent. Av tabell 7 framgår att de av regeringen fastställda kommunala uppräkningsfaktorerna, förändringen av det kommunala skatteunderlaget, är betydligt lägre än de nu aktuella. Det innebär att kommuner och landsting kommer att få stora retroaktiva utbetalningar av skatter 2012 2014, sammantaget 30 miljarder kronor. Statens skatteinkomster blir då motsvarande lägre. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Aktuell prognos 2,36 3,36 3,67 3,65 4,10 4,72 4,72 Föregående prognos 2,30 2,90 3,70 3,60 4,10 4,70 Fastställda 1,90 2,30 3,30 Källa: SFS 2010:1137, 2011:1044 och ESV Skattereduktionerna har under senare år ökat snabbt och uppgår nu till 194 miljarder kronor. Införandet av jobbskatteavdraget och HUS-avdraget, ROT- och RUT-tjänster, har inneburit att skattereduktionerna stigit med över 96 miljarder kronor sedan 2006. Skattereduktionen för RUT-tjänster infördes den 1 juli 2007 och uppgick detta år till 120 miljoner 18

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget kronor. I år beräknas reduktionerna uppgå till 2 miljarder kronor och väntas öka till 2,7 miljarder kronor 2016. Skattereduktionen för ROT-tjänster uppgick införandeåret 2009 till drygt 9 miljarder kronor. För prognosåren bedöms reduktionerna uppgå till 12 13 miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet för 2010. Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna beror främst av lönesumman och avgiftssatserna. Skatteintäkterna beräknas i år till 430 miljarder kronor. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren men betydligt snabbare 2014 2016. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna stiga med 4,2 procent per år under prognosperioden. Tabell 8. Nedsättningar från sysselsättningsstöd Utfall Prognos Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Sjöfartsstöd -2-2 -2-2 -2-2 -2 Ungdomar -17-20 -20-20 -21-22 -22 Regional nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -1 Generell nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -1 Nystartsjobb -4-6 -6-6 -6-6 -7 Summa arbetsgivaravgift -24-29 -29-30 -31-32 -33 RUT -1-2 -2-2 -2-2 -3 ROT -12-13 -12-12 -13-13 -13 Totalt -38-44 -43-44 -46-47 -49 Källa: SKV och ESV För att bland annat stimulera sysselsättningen har ett antal stöd införts. De beloppsmässigt viktigaste är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUSavdraget, och nystartsjobb. Sysselsättningsstöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren. Sammantaget uppgick stöden till 14 miljarder kronor 2008 medan de i år väntas uppgå till 43 miljarder kronor. Nedsättningen avseende nystartsjobb har ökat kraftigt sedan starten 2007, från 0,4 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor 2011. Det förklaras dels av att antal personer med nystartsjobb ökat från 8 600 till 45 500, dels av att de flesta i dag får dubbel nedsättning jämfört med enkel nedsättning när stödet infördes. En svag sysselsättningsutveckling leder till att nedsättningen ligger kvar på oförändrad nivå i år och nästa år. Från och med 2014 beräknas nedsättningen för nystartsjobben stiga igen då sysselsättningen ökar. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetskatt. Bland alla skatteslag är kapitalskatterna de mest volatila och de uppgår till mellan 11 och 12 procent av de totala skatteintäkterna. Både hushållens kapitalskatter och bolagsskatten minskar i år. Fram till och med 2013 sjunker nivån på kapitalskatterna främst på grund av att hushållens kapitalskatt och avkastningsskatten minskar kraftigt. Tabell 9. Skatt på kapital Miljarder kronor/procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nivå, mdkr 191 189 186 185 198 215 232 Utvecklingstakt, procent 19,5-1,3-1,7-0,6 7,5 8,6 7,6 Källa: SKV och ESV Hushållens kapitalskatt Hushållens kapitalskatt utvecklas svagt till följd av att hushållens utgiftsräntor ökar betydligt snabbare än ränte- och utdelningsinkomster och kapitalvinster. Att hushållens utdelningsinkomster minskar beror främst på slopad skattskyldighet för svenska investeringsfonder från 2012. Ny sparform minskar hushållens kapitalvinster Hushållens kapitalvinster minskade förra året med 12 miljarder kronor, vilket medförde knappt 4 miljarder kronor lägre skatteintäkter. Det beror till stor del på att omsättningen på bostadsmarknaden minskade kraftigt, vilket gav lägre reala kapitalvinster. Även börsnedgången under året bidrog till minskade kapitalvinster. Under prognosperioden antas hus- 19

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget hållens kapitalvinster öka i takt med BNP. De utgör då 3,1 procent av BNP, vilket är något lägre än den genomsnittliga andelen under perioden 1993 2010. De lägre kapitalvinsterna beror på att kapital väntas flyttas från den konventionella beskattningen till investeringssparkonton. Schablonintäkt ersätter utdelningar och kapitalvinster i ny sparform Under 2012 antas finansiella instrument till ett värde av 40 miljarder kronor placeras i den nya sparformen, investeringssparkonton. Under resterande delen av prognosperioden antas nettoinflödet uppgå till 20 miljarder kronor per år. Schablonräntan beräknas öka under pro gnosperioden, vilket leder till att den ackumulerade schablonintäkten, det vill säga skatteunderlaget, ökar med i genomsnitt 60 procent per år. Stigande bolåneräntor minskar skatteintäkterna Hushållens inkomsträntor och utdelningar ökade med 14 miljarder kronor förra året, vilket innebar drygt 4 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med 2010. Ökningen beror framför allt på högre räntenivåer. De högre nivåerna medförde även ökade ränteavdrag. Under 2012 sjunker räntorna något, vilket minskar hushållens ränteinkomster. Under resterande delen av pro gnosperioden väntas räntenivåerna däremot stiga vilket ökar ränteinkomsterna. Detta motverkas dock av att utdelningar från investeringsfonder väntas minska då skattskyldigheten slopas. Till skillnad från inkomsträntorna väntas bolåneräntorna i genomsnitt vara något högre i år än under 2011, vilket gör att hushållens avdrag för ränteutgifter ökar även 2012. Avdragen för ränteutgifter stiger under resten av prognosperioden i takt med att bolåneräntorna höjs. Därmed ökar skattebortfallet från ränteutgiftsavdraget successivt. Diagram 7. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt Miljarder kronor 180 120 60 0 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SKV och ESV Kapitalvinster Avdrag för utgiftsränta m.m. Inkomstränta, utdelningar m.m. Miljarder kronor Tillfälligt fallande vinster minskar bolagsskatterna i år Företagens bokslut för 2011 visar på en fortsatt resultatförbättring, om än i betydligt måttligare takt jämfört med året innan. Även företagens inbetalningar av preliminärskatt och kompletteringsbetalningar visar på en dämpad ökningstakt jämfört med 2010. Skatten på företagsvinster beräknas 2011 ha uppgått till 111 miljarder kronor, vilket är en ökning på knappt 4 procent. För 2012 pekar framåtblickande indikatorer på ett betydligt svagare år för företagen när konjunkturläget i Sverige dämpas. En svag tillväxt i våra viktigaste exportländer innebär en låg efterfrågan på svenska exportvaror. Vinsterna i företagssektorn väntas därmed falla tillbaka i år. Indikatorerna för näringslivet började sjunka redan efter sommaren 2011, och är nu betydligt under det historiska genomsnittet inom tillverkningsindustrin, detaljhandeln och privata tjänstenäringar. En försämring i resultat och orderläge för ett flertal stora företag kunde även noteras under det sista kvartalet 2011. I takt med att konjunkturen förbättras och tillväxten tar fart, ökar åter företagens vinster. De senaste fem åren har skatteintäkterna varierat mycket. Som en följd av den djupa lågkonjunkturen i spåren av finanskrisen, minskade intäkterna med mer än 20 procent 2008. Efter en måttlig ökning 2009 180 120 60 20

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget skedde en kraftig vinstökning med förbättrat resultat 2010. Skatteintäkterna ökade då med 23 procent. Det tog därmed två år för bolagen att återhämta fallet under 2008 och åter visa vinster på samma nivå som 2007. medför minskade kupongskatteintäkter på 0,8 miljarder kronor per år. De totala skatteintäkterna blir dock oförändrade eftersom skatt på företagsvinster ökar med motsvarande belopp när möjligheten att avräkna utländsk skatt försvinner. Diagram 8. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB, SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Procent av BNP Låga räntor innebär lägre avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Skatteintäkterna påverkas av en förändring i räntesatserna med ett års eftersläpning. Jämfört med förra året är statslåneräntan i år betydligt lägre vilket medför att avkastningsskatten minskar med 3 miljarder kronor eller närmare 30 procent. En mindre, men ändå påtaglig, påverkan har även livbolagens tillgångar som minskat på grund av det låga ränteläget och börsfallet under 2011. I takt med att statslåneräntan åter stiger från nästa år ökar intäkterna kraftigt i slutet av prognosperioden. Slopad skattskyldighet minskar kupongskatten Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder från bosatta i utlandet. År 2011 uppgick intäkterna till 4,6 miljarder kronor. I år minskar intäkterna på grund av tillfälligt höga återbetalningar men även av att kupongskatten för utländska investeringsfonder slopas. Den slopade skattskyldigheten 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2.1.3 Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Konsumtionskatterna utgör knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna och den viktigaste skatte basen är hushållens konsumtion. En svag konsumtion och sänkt skatt på restaurang och cateringtjänster medför en svag ökning av intäkterna i år. Även nästa år ökar intäkterna svagt medan en mer normal ökning sker 2014. Tabell 10. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nivå, mdkr 449 455 461 474 490 514 539 Utvecklingstakt, procent 6,3 1,2 1,4 2,8 3,5 4,9 4,8 Källa: SKV och ESV Försiktiga hushåll medför svaga mervärdesskatteintäkter de närmaste åren År 2011 uppgick intäkterna från mervärdeskatt till 332 miljarder kronor. I år väntas intäkterna närmast stagnera. Den huvudsakliga anledningen är en svag utveckling av hushållens konsumtion samt sänkningen av mervärdeskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster. Av mervärdeskatteintäkterna kommer 78 procent från den privata sektorn där intäkterna från hushållens konsumtion står för 54 procent, och investeringar och förbrukning i näringslivet för 24 procent. Den offentliga sektorn står för den resterande delen. 21

offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget Diagram 9. Skattebasernas andel av mervärdeskatteintäkterna 13% 11% 13% 9% Källa: ESV 54% Staten Kommuner och landstingoch landsting Förbrukning i näringslivet näringslivet Investeringar i näringsliveti näringslivet Hushållens konsumtionkonsumtion Eftersom mervärdeskattesatserna varierar mellan olika varu- och tjänstegrupper beror intäkterna även på fördelningen av hushållens konsumtion. Skattesatsen på bilar och sällanköpsvaror är exempelvis 25 procent, medan livsmedel beskattas med 12 procent. Konsumtion av bilar och sällanköpsvaror är mer känslig för konjunktursvängningar. Detta medför att skatteintäkterna kan avvika från utvecklingen av hushållens konsumtion. Under 2013 väntas konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror växa svagt. Det medför också att skatteintäkterna fortsätter att öka långsamt. I takt med att konsumtionen av dessa varor återhämtar sig väntas mervärdesskatteintäkterna stärkas från 2014. Diagram 10. Mervärdesskatteintäkter Miljarder kronor 450 8 400 7 350 6 300 5 250 4 200 3 150 2 100 1 50 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SCB, SKV och ESV Utveckling av mervärdeskatteintäkterna Utveckling av hushållens konsumtion Mervärdeskatteintäkter (vänster skala) Årlig procentuell förändring Ökad andel diesel minskar intäkterna Intäkterna från energi- och koldioxidskatt minskade med 2,6 miljarder kronor 2011 trots att energiskatten på diesel höjdes med 20 öre per liter. Detta beror främst på att försäljningen av bensin minskade kraftigt 2011. Varmare väder än normalt medförde även att försäljningen av el och eldningsolja minskade. Eftersom den största delen av dieselförbrukningen används till godstransporter är försäljningen nära kopplad till utvecklingen inom industrin. Förra året ökade både försäljningen av diesel och industriproduktionen. Under 2012 väntas industriproduktionen minska något. Antalet dieseldrivna personbilar bedöms däremot öka, vilket gör att försäljningen av diesel totalt sett blir ungefär densamma som 2011. Förra året uppgick andelen nyregistrerade dieselbilar till 60 procent, vilket är en historiskt sett hög andel. Under prognosperioden väntas dieselbilsförsäljningen ligga på samma nivå som 2011. Tillsammans med en ökad industriproduktion från och med 2013 bidrar detta till att försäljningen av diesel ökar kraftigt under perioden 2013 2016. Eftersom dieselmotorer generellt sett är effektivare än bensinmotorer innebär den ökande andelen dieseldrivna personbilar att skatteunderlaget minskar. Dessutom är summan av energi- och koldioxidskatt per volymenhet lägre på diesel än på bensin. Under prognosperioden ökar dock skatteintäkterna måttligt på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna och en ökad konsumtion av diesel 2013 2016. Ett flertal regeländringar bidrar också till ökade intäkter. Energiskatten på diesel kommer exempelvis att höjas med ytterligare 20 öre per liter 2013. Från 2015 kommer koldioxidskatten för uppvärmning inom industri och jordbruk att höjas, samtidigt som återbetalningen av koldioxidskatt för diesel i jord- och skogsbruksmaskiner minskar. Intäktsökningen, som regeländringarna medför, dämpas dock av att bensinkonsumtionen bedöms minska i snabb takt samtidigt som inblandning av förnyelsebara, skattebefriade, bränslen i diesel ökar. 22