Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!



Relevanta dokument
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Institutionen för Fysik Polarisation

Institutionen för Fysik Polarisation

Övning 4 Polarisation

för gymnasiet Polarisation

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Ljusets polarisation

Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Polarisation laboration Vågor och optik

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Böjning och interferens

The nature and propagation of light

Polarisation Stockholms Universitet 2011

Räknestuga. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Kapitel 3 Vågrörelse Periodiska svängningar skapar vågor hos kopplade partiklar. Vågutbredning FAF260

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Övning 6 Antireflexbehandling

Gauss Linsformel (härledning)

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Tentamen i Fotonik , kl

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

Föreläsning 6: Polarisation

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Föreläsning 6: Polarisation

Tentamen i Fotonik , kl

Hur fungerar AR-skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Lösningar till Tentamen i Fysik för M, del 2 Klassisk Fysik (TFYY50) Lördagen den 24 April 2004, kl

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).

v = v = c = 2 = E m E2 cµ 0 rms = 1 2 cε 0E 2 rms (33-26) I =

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Kapitel 35, interferens

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Tentamen i Fotonik , kl

Hur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

Tentamen i Fotonik , kl

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Vågrörelselära och optik

Flygfoton av magnetiska landskap

Fysik TFYA86. Föreläsning 9/11

Vågor och Optik 5hp. Polarisationslaboration

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Luft. film n. I 2 Luft

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Tentamen i Fotonik , kl

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.


BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Övning 9 Tenta

Vågrörelselära och optik

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Elektromagnetism (TFYA86) LJUSVÅGOR

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Lösningar till repetitionsuppgifter

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Laboration 1 Fysik

Polariserat Ljus Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30

Tentamen i Fotonik , kl

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

13. Plana vågors reflektion och brytning

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen kl 8-13

Tentamen i Fotonik , kl

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Övningar Vågor och Optik VT 2010

Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter

Transkript:

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens Vi kommer att erbjuda ett extra övningstillfälle. Fredagen den 29 Maj 10 12, H221 (Tentamen fredagen den 5 juni klockan 8.00 13.00 i mattehusets annex MA:MA10 A G) Böjning vs. interferens Böjnings minima bsin m m heltal skilt från 0 b = spaltbredden Interferens maxima d sin m m heltal d = spaltavståndet Multipelinterferens (kap 18) Förra föreläsningen Reflektion i tunna skikt Antireflekterande skikt Reflekterande skikt Mätning av plana ytor Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Antireflekterande skikt Dielektriskt skikt I 0 T 1 I 0 R 1 I 0 R 2 T 1 I 0 R 2 T 12 I 0 Luft n=1 n1 n 2 d 4n 1 T 2 T 1 I 0 Glas n 2 Reflektionen när ljus går från luft till glas kan elimineras genom att välja lämplig tjocklek och brytningsindex för det dielektriska skiktet. Tunna skikt Normalt infall Tunna skikt d n n 1 2 n1 n 1 n 2 n 1 -skift 1 2 Destruktiv interferens då Konstruktiv interferens då 2n2d m 2n d m 2 2n2d cos 2 m m = 0, 1, 2, d min 2n2d cos 2 m max m = 0, 1, 2, Newtons ringar (kapitel 20) Lars Rippe, Atomfysik/LTH 2

Det elektromagnetiska fältet är en transversell våg där det elektriska fältet och den magnetiska flödestätheten är vinkelräta mot utbredningsriktningen y Det elektriska fältet är en vektor och för att helt karaktärisera ett elektriskt fält måste vi tala om dess riktning och eventuellt även om denna riktningen förändras med tiden E y0 z B z0 x Framifrån Från sidan Opolariserat ljus Planpolariserat ljus Opolariserat ljus innehåller lika mycket vertikalt och horisontalt polariserat ljus. Intensiteten för opolariserat ljus reduceras en faktor två när det passerar en polarisator. När två vågor vars elektriska fält har samma polarisation interfererar bestäms den resulterande vågens intensiteten av relativa fasläget mellan de två vågorna När två vågor vars elektriska fält är vinkelrät polariserade mot varandra interfererar bestäms den resulterande vågens polarisation av relativa fasläget mellan de två vågorna Lars Rippe, Atomfysik/LTH 3

Plan, elliptisk och cirkulär polarisation Fig 20.4, sid 405 Cirkulär polarisation (höger) När det elektro-magnetiska fältet består av två vinkelräta komponenter med olika fas varierar det elektromagnetiska fältets riktning med tiden. Cirkulär polarisation Vänster cirkulärpolariserat Höger cirkulärpolariserat Polarisatorer Hur skapas polariserat ljus? Dikroism Spridning Reflektion Dubbelbrytning Lasrar Ett metallgaller kan transmittera strålning vinkelrät mot gallerstängerna men absorbera strålning parallellt med stängerna Fig 20.12, sid 394 Malus lag Blockerad riktning Inkommande polarisationsriktning Et Eo cos 2 I I cos t o Det elektromagnetiska fältet kan driva elektronerna i metallen effektivt i vertikal led. Den horisontella komposanten av det elektriska fältet absorberas däremot inte lika mycket. Genomsläppsriktning är vinkeln mellan den inkommande polarisationsriktningen och polarisatorns transmissionsriktning Lars Rippe, Atomfysik/LTH 4

Uppgift 20.3 Tre polaroider placeras efter varandra. Den första belyses med opolariserat ljus med intensiteten I o. Genomsläppsriktningen hos den andra och den tredje polaroiden vrids 45 respektive 90 i förhållande till den första. a) Ange intensiteten mellan polaroid 1 och 2 uttryckt i I o. b) Ange intensiteten mellan polaroid 2 och 3 uttryckt i I o. c) Ange intensiteten efter polaroid 3 uttryckt i I o. Polarisation vid reflektion 0 45 90 I o 1 2 3 Randvillkoren vid gränsytorna mellan två material leder till att olika polarisationer kommer ha olika reflektans Fig 20.8, sid 408 Fig 20.7, sid 387 Infallsplanet vid reflektion i en gränsyta definieras som det plan som innehåller såväl inkommande som reflekterad stråle. Infallsplanet är vinkelrätt mot gränsytan. R är reflektansen för ljus polariserat vinkelrätt mot infallsplanet. R är reflektansen för ljus polariserat parallellt med infallsplanet. Det finns en infallsvinkel där allt ljus polariserat parallellt med infallsplanet transmitteras! Lars Rippe, Atomfysik/LTH 5

Förlustfri inkoppling av laserljus Med ett vakuumfönster i Brewstervinkeln transmitteras allt ljus om polarisationen är rätt! Spridning Så, hur var det nu? Lars Rippe, Atomfysik/LTH 6

Lars Rippe, Atomfysik/LTH 7