Risk- och sårbarhetsanalys

Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

2(17) Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen 3 3. Kommunens ansvar och uppgifter utifrån gällande lagstiftning 4 4. Definitioner 4 5. Förmågebedömningar 5 6 Övergripande beskrivning av kommunen 6 7. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 6 8. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 7 9. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 8 10. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 10 11. Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 11 12. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till extraordinär händelse 14 13. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 17 14. Tillhörande dokument 17 15. Fastställande och revidering 17 Bilagor 1. Grovanalys och riskmatriser (sekretessbelagd enligt offentlighets och sekretesslag kap 18 13) 2. Scenario 1-3 enligt IBERO modellen 2008 3. Scenario 4 enligt IBERO modellen 2011 4. Handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelse 5. Plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar 6. Lagar och föreskrifter

3(17) 1. Bakgrund För att skapa en så trygg och säker miljö som möjligt för alla som vistas i kommunen behövs en bra bild över hur det ser ut idag. Kommunens förtroendevalda och verksamhetsansvariga behöver känna till risker och sårbarheter som finns i kommunen för att kunna verka för att minska dem, så att färre olyckor och andra allvarliga händelser inträffar i kommunen. Det kan vara att färre ska skadas i olyckor, kostnaden för skador på egendom ska minska och att vi ska minska olyckors skador på miljön. Nästan dagligen kan vi i medierna se hur såväl små som stora kriser inträffar och får konsekvenser för samhället. Alla dessa kriser berör någon av landets kommuner. Därför är det angeläget att kommunerna har en god förmåga att hantera krissituationer. Risk- och sårbarhetsanalyser är ett bra underlag i detta arbete. En inventering och analys av risker och sårbarheter i kommunen är ett nödvändigt underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser. Om det finns en kunskap om vad som kan inträffa så finns det också större möjligheter att bygga upp förmågan att hantera dessa händelser. 2. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen Öka medvetenheten och kunskapen hos förtroendevalda och verksamhetsansvariga Ge underlag för planering och åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten t ex plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar och handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Utveckla förmågan att hantera kriser Stödja den fysiska planeringen Ge underlag för information till kommuninvånarna och anställda

4(17) 3. Kommunens ansvar och uppgifter utifrån gällande lagstiftning Vid extraordinära händelser Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det är kommunens ansvar att kunna hantera en extraordinär händelse och för att kunna planera för dessa händelser krävs att kommunen känner till vad som kan komma att inträffa och gör de förberedelser som behövs. Kommunen ska anta en plan för extraordinära händelser för varje ny mandatperiod. Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa påverkar den egna verksamheten Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser. 1 Skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor innebär bland annat att det åläggs kommunen att varje mandatperiod fastställa ett handlingsprogram för hur man förebygger olyckor som kan leda till räddningsinsats samt ett handlingsprogram för operativ räddningstjänst. För att kunna förebygga olyckor och för att kunna hantera de som ändå inträffar behöver kommunen genomföra en riskanalys. Kommunen ska också verka för att förebygga andra olyckor än de som kan leda till räddningsinsats, dock utan att ta över någon annans ansvar. 2 Risk- och sårbarhetsanalyser För att underlätta jämförbarhet och för att möjliggöra för länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att göra sammanställningar och analyser på regional och nationell nivå ska kommunernas och landstigens risk- och sårbarhetsanalyser innehålla vissa givna punkter. Analysen ska redovisa kommunens krisberedskapsförmåga utifrån delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktigt verksamhet att motstå allvarliga störningar. Förmågorna ska bedömas med hjälp av givna indikatorer och bedömningsnivåer. Analysen ska redovisas skriftligt till länsstyrelsen senast den 30 september under mandatperiodens första år. Kommunen ska följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 15 september under de år då en risk- och sårbarhetsanalys inte uppdateras. 3 4. Definitioner Kritiska beroenden 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsföreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6)

5(17) Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererade verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 5. Förmågebedömningar Förmågebedömning ska bedömas utifrån delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor ska bedömas utifrån givna indikatorer och bedömningsnivåer. Indikatorer på krishanteringsförmåga (enligt MSBSF 2010:6) Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar (enligt MSBSF 2010:6) Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Materiella resurser Personella resurser Samverkan Praktisk erfarenhet Bedömningsnivåer Nivå 1. Förmågan är god Innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att lösa uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Nivå 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig.

6(17) Bristfällig förmåga innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Nivå 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen står i det närmaste oförberedd. 6 Övergripande beskrivning av kommunen Bollebygds kommun ligger i västra Götalands län mellan Göteborg och Borås. Kommunen består av fyra geografiska delar: Bollebygd, Hultafors, Olsfors och Töllsjö. Bollebygds tätort är kommunens centralort. Kommunens yta är ca 264 kvadratkilometer. Kommunen angränsar till Härryda, Borås, Mark och Alingsås kommuner. Riksväg 40 går genom Bollebygds kommun och järnvägen går genom Bollebygds centrum. I kommunen bor cirka 8 300 invånare. Befolkningsutvecklingen under 2010 var 1,47%. 24 procent av invånarna är under 20 år, 55 procent 21-64 år och 15 procent är över 65 år. I kommunen finns det ca 600 registrerade företag varav de flesta enmans- eller fåmansföretag. Bollebygds kommun är den största arbetsgivaren med cirka 530 anställda. De största företagen är Flügger AB, Hultafors AB, Hammar Maskin AB, Skanska Prefab och Fagerhult Retail AB. Även om det finns många företag pendlar en stor andel av invånarna till förvärvsarbete utanför kommunen. 7. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Riskhanteringsgruppen Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts i en riskhanteringsgrupp. Representanter från kommunens förvaltningar ingår i gruppen: Omsorgsförvaltningen Ingela Sunnesäker, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kommunkansliet, Maria Rangefil, kanslichef Samhällsbyggnadsavdelningen, Torbjörn Eriksson, fastighetschef Miljöenheten, Ann-Charlotte Lind, miljöinspektör Barn- och utbildningsförvaltningen, Elisabeth Hulter, nämndsekreterare Kommunkansliet, Christina Magnusson, säkerhetssamordnare Riskhanteringsgruppen består av erfarna tjänstemän som har goda kunskaper om kommunens risker. Riskhanteringsgruppen fungerar som ambassadörer för säkerhetsarbetet i verksamheterna och deras roll är att stimulera arbetet med krishaneringsfrågor. De genomför riskinventeringar och de scenariobaserade förmågebedömningarna inom respektiver verksamhet samt är kommunstyrelsens länk till verksamheterna när det gäller säkerhetsfrågor, arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, krisplaner, incident/avvikelse rapportering och i arbetet med Styrel 4 osv. Säkerhetssamordnaren är sammankallande och dokumenterar gruppens arbete. Risk- och sårbarhetsanalysen är en utveckling av den risk- och sårbarhetsanalys som Bollebygds kommun har genomfört under 2008 2009, fastställd av kommunfullmäktige 2009-09-17 118. 4 Styrel Planeringssystem för styrning av el till prioriterade elanvändare, vid effektbrist, projektansvarig Statens energimyndighet

7(17) Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser har varit uppdelat i flera delar och arbetet med Styrel (prioritering av samhällsviktiga verksamheter vid elbrist) har också genomförts i riskhanteringsgruppen. Riskhanteringsgruppen har utvecklat föregående mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys. Den grovanalys som upprättades har kompletterats för att spegla de förändringar som sker i samhället. Riskinventeringen är gjord utifrån de kunskaper som finns i kommunens verksamheter och behandlar de mest kända riskerna i kommunen. Principen är att kommunen planerar för de vanligaste och mest kända riskerna och de får utgöra ett underlag som kan användas också när något helt oväntat inträffar. Därefter har prioriteringar gjorts mot bakgrund av hur sannolikt det är att händelsen inträffar och med stor tyngdpunkt på vilka konsekvenser händelsen skulle få. Riskerna redovisas dessutom i en riskmatris. Risker för nedfall av radioaktivitet har inte behandlats i analysarbetet. Ekonomiska risker har inte heller behandlats. Åtgärderna i grovanalysen är numrerade och finns redovisade i en riskmatris. De tre scenariona långvarigt elavbrott, influensapandemi och trafikolycka med en skolbuss som analyserades 2008 har redigerats. Sårbarhetsanalysen är gjord med stöd av riskanalysverktyget IBERO som är framtaget av Länsstyrelsen i Stockholm i samarbete med dess medlemskommuner. Riskhanteringsgruppen har tillsammans valt att analysera ytterligare ett scenario, ett extremt snöfall. Analysen är gjort med hjälp av IBERO. Slutligen har gruppen genomfört förmågebedömningar med indikatorer på förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar och förmåga till krishantering. Förmågebedömningarna är gjorda utifrån det analyserade scenariot långvarigt elavbrott. Risk- och sårbarhetsanalysen har dessutom utgjort underlag för att uppdatera kommunens handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser och kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar. Arbetet med att uppdatera risk- och sårbarhetsanalysen har bedrivits parallellt med Styrel arbetet och riskhanteringsgruppen har arbetat med att prioritera samhällsviktiga verksamheter vid elbrist. Detta arbete har dessutom bedrivits i en delregional arbetsgrupp med representanter från sjuhäradskommunerna, Länsstyrelsen och elnätsbolagen, Södra Älvsborgs sjukhus och Polisen. Grovanalysen är sekretessbelagd enligt lagen om offentlighet och sekretess (2009:400) 18 kap 13, redovisas i bilaga. Sammanfattning av de analyserade scenariona redovisas i bilagor Samtliga förmågor och bedömningar i denna rapport är genomförda utifrån följande scenario: Elavbrott Trettondagsafton kl. 17.30 drabbas hela västra Sverige av ett elavbrott. Avbrottet beror på ett stort kabelbrott och man säger att det kan bli långvarigt, kanske en hel vecka. Dagstemperaturen är -8º. 8. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Vissa verksamheter är särskilt betydelsefulla för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, samt grundläggande värden. De är därför nödvändiga eller mycket väsentliga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera allvarliga händelser och kriser. Definition av samhällsviktig

8(17) verksamhet enligt MSBFS 2010:6 återfinns under rubriken lagar och föreskrifter, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter 2010:6 på sidan 6. Nedan redovisas den verksamhet som anses samhällsviktig vid det analyserade scenariot, ett långvarigt elavbrott. Prioritet 1 Befolkningens liv och hälsa (på kort sikt) Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa t ex. Akutsjukvård, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg om utsatta grupper Prioritet 2 Samhällets funktionalitet (på kort sikt) Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet t ex. ledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning, vatten och avlopp, vissa finansiella system, radio/tv, elektroniska kommunikationer och vissa transporter. Prioritet 3 Befolkningens liv och hälsa (på längre sikt) Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa t ex. primärvård, dagmottagningar och läkemedelsförsörjning. Prioritet 4 Samhällets funktionalitet (på längre sikt) Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet t ex. Betalningsförmedling, transporter och livsmedelsförsörjning. Prioritet 5 Stora ekonomiska värden Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden t ex. massa- och pappersindustri, gruvor, raffinaderier, järn, stål- och större verkstadsindustri. Prioritet 6 Stora miljövärden Elanvändare som har stor betydelse för miljön. Sophantering och kemisk industri. Prioritet 7 Stora sociala och kulturella värden Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden t ex arkiv, museer, objekt på UNESCO:s världsarvslista. 9. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område De största riskerna är Svåra störningar i elförsörjningen Svåra störningar i fjärrvärme Svåra störningar i vatten och avloppsförsörjningen Allvarliga störningar i viktiga IT-system Allvarliga störningar i telekommunikation Vägtrafik och Järnväg (trafikolyckor) Spridning av allvarliga smittämnen (sjukdomar)

9(17) Spridning av giftiga kemikalier (kemolyckor) Översvämningar höga flöden Skred och ras Skogsbränder Svåra vädersituationer Större bränder Våld övergrepp inbrott, terror Arbetsplatsolyckor Organisation och ansvarsområden Kommunstyrelsen Kommunkansliet (kansliavdelning, ekonomiavdelning, personalavdelning, samhällsbyggnadsavdelning samt krisledning). Barn- och utbildningsförvaltning Skolor Förskolor Omsorgsförvaltning Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Räddningstjänst (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) Förebyggande arbete Operativ räddningstjänst Utbildning Kritiska beroenden De kritiska beroendena vide ett långvarigt elavbrott är främst Larm Kommunen saknar tjänsteman i beredskap. Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund larmar krisledningen och nyckelpersoner via SMS alternativ kontaktar kommunchefen eller säkerhetssamordnaren som startar inlarmning av personal som har en roll i krisledningsorganisationen. Det finns risk att denna larmkedja inte fungerar eftersom den är beroende av telefoni. Ledning och information Vid ett omfattande elavbrott i kommunen måste informationskanalerna till allmänheten anpassas. Det räcker inte att kommunen publicerar information på hemsidan och startar en upplysningscentral eftersom kommuninvånare som saknar el- och telefonförbindelse inte kan läsa informationen. Kommunen kan använda radio sjuhärad, dela ut flygblad med hjälp av brevbärare och sätta upp affischer osv. Vid en långvarig händelse som kräver att krisledningsgruppen och informationsorganisation tjänstgör dygnet runt (längre än fyra dagar) kommer Bollebygds kommun att behöva förstärkning både när det gäller ledningsfunktionen och vid en händelse som medför ett omfattande informationsbehov. Bollebygds kommun har avtal med kommunerna i sjuhärad att få hjälp av en informatör från en annan kommun om kommunen vid en extraordinär händelse eller allvarlig samhällsstörning begär det. Vid ett långvarigt elavbrott kan den möjligheten vara begränsad eftersom alla kommuner i sjuhärad kan vara drabbade av elavbrott.

10(17) Kommunikation Vid ett långvarigt elavbrott finns risk att telefoner, mobiltelefoner och kommunikation slås ut eftersom viktig utrustning (masterna) är beroende av el för att den här typen av kommunikationer ska fungera. Kommunen är beroende av externa leverantörers förmåga att upprätthålla telefoni och datatrafik. I kommunhuset finns en Rakel apparat och en mobil apparat. Det kommer inte att räcka för att fylla kommunens behov av kommunikation internt. Vatten och avlopp Vid ett långvarigt elavbrott krävs stora arbetsinsatser för att med mobil reservkraft försörja kommunen med vatten och avlopp. Fjärrvärme Bollebygds kommun köper fjärrvärme av en privat leverantör. Kommunens reservkraftverk kan vid ett långvarigt elavbrott försörja fjärrvärmen med el så att man kan trygga värmeförsörjningen i kommunhuset och äldreboendet. De övrig byggnaderna i kommunen kommer att vara helt utkylda redan första dygnet vid de förhållande som råder i det analyserade scenariot. Transporter Matleverans till äldreboende. Leverans av mediciner. Transporter hemsjukvård och hemtjänst. Transporter för att hämta in vårdtagare som inte klarar sig hemma vid ett elvbrott till äldreboendet. Drivmedel Drivmedel till mobila reservkraftverk. Drivmedel till tjänstefordon för nödvändiga transporter. IT IT är till viss del beroende av extern kommunikation för att fungera felfritt. Interna verksamhetssystem bör kunna fungera väl med hjälp av reservkraft. Personal Det kan vara svårigheter för personal att ta sig till arbetet när allmänna kommunikationer inte fungerar och det inte finns möjlighet att tanka sina bilar eftersom det saknas el vid bensinstationerna. 10. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser I kommunen finns övergripande krisledningsorganisation, bestående av krisledningsnämnd, krisledningsgrupp, informationsorganisation, upplysningscentral, POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande), enligt plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar. Vidare finns inom varje förvaltning en intern krisorganisation, krisplaner och checklistor för att hantera allt ifrån en mindre kris till en extraordinär händelse. Utbildningar och övningar av personal genomförs regelbundet enligt fastställd utbildningsplan. I kommunen finns reservkraft som försörjer kommunhus, äldreboende och fjärrvärmeverket med el vid ett elavbrott. Det finns dessutom mobil reservkraft för att försörja VA-verksamheten med nödvändig el för att distribuera vatten och avlopp vid ett långvarigt elavbrott.

11(17) I kommunen finns en kommunal ledningsplats att använda vid extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar. Ledningsplatsen kommer att förses med en stationär och en mobil Rakelstation. Bollebygds kommun ingår i SÄRF (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) och får vid behov stöd både vid samhällstörningar och vid händelser som leder till räddningstjänst. Kommunen har avtal med en frivillig resursgrupp (FRG) ca 10 personer att stödja kommunen t ex vid ett långvarigt elavbrott. 11. Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor bedöms med hjälp av indikatorer och bedömningsnivåerna enligt MSBFS (2010:6). Indikatorerna redovisas i punktform och Bollebygds kommuns svar är gråmarkerat. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom kommunens respektive landstingets kommunikationssystem (IT, tele, radio). Redudans saknas troligtvis för viss extern tele och datakommunikation vid elavbrott. Kommunen har inget eget radionät utan använder sig av mobiltelefoni. I ledningscentralen finns en Rakelstation och i kommunen finns dessutom en mobil Rakelapparat. I kommunhuset, äldreboendet och fjärrvärmeverket finns reservkraft för avbrottsfri kraft med minst en veckas uthållighet. Kommunen får problem med intern kommunikation om fasta telefoner och mobiltelefoner inte fungerar. Viss extern kommunikation kommer att fungera då vi har en mobil Rakelapparat Kommunikation externt fungerar via Rakel i ledningscentralen. Kommunikation med allmänheten fungerar inte på vanligt sätt dvs. via hemsida och upplysningscentral. Information kan lämnas via press, media affischering och flygblad. Information kan publiceras på kommunens hemsida men det är osäkert vilka som kan ta del av informationen vid ett långvarigt och omfattande elavbrott. Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att upprätthålla Inomformationstillgångarna konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationens konfidentialitet och riktighet störs inte vid ett elavbrott då kommunen har reservkraft. Förmåga: Nivå 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i kommunens respektive landstingets infrastruktur. För kommunikation är kommunen beroende av att externa leverantörer (master och andra viktiga knutpunkter) upprätthålls. För att upprätthålla vatten och avlopp har kommunen mobila reservkraftverk. Det krävs en relativt stor arbetsinsats att transportera och tanka reservkraftverken.

12(17) Förmåga: Nivå 3. Det finns en viss förmåga men den är bristfällig Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Det finns stationär reservkraft för kommunhus, äldreboende och fjärrvärmeverket och de har uthållighet om minst en vecka. Det finns mobil reservkraft för att försörja vatten och avloppssystemet så att kommunen kan distribuera vatten vid ett elavbrott. Det kräver dock en stor arbetsinsats för att tanka och rotera reservkraftverken i en vecka. Dock saknas drivmedelsförråd för en vecka. Förmåg: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till en annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Det är inte aktuellt att flytta samhällsviktig verksamhet vid ett elavbrott då den samhällsviktiga verksamheten är utrustad med stationär reservkraft. Vid ett scenario där det krävs att verksamheten flyttas finns för krisledningsnämnd och krisledningsgrupp en alternativ ledningsplats(tingshuset). För verksamheterna finns ingen förberedd alternativ plats. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Flytt av verksamhet till alternativ plats är inte övad. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har uthållighet om minst en vecka. Reservkraft för de nödvändigaste funktionerna finns. För att distribuera vatten till kommuninvånare som bor i ytterområdena och inte har kommunalt vatten finns en vattentank. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Kommunerna i sjuhärad har en förteckning över material t ex vattentankar som finns att eventuellt låna i området. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Personella resurser

13(17) Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns personal som är utbildad och övad och det finns uthållighet men det är osäkert om vi skulle klara en hel vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive landstinget samt att ta emot förstärkningsresurser. Den kommunanställda personal som har sina arbetsplatser i vårdcentralen eller på Köpmansvägen kan vid ett elavbrott flyttas till kommunhuset alternativt Bollegården. Bollebygds kommun ingår i SÄRF (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) och får vid behov stöd både vid samhällstörningar och vid händelser som leder till räddningstjänst. Kommunen har en Frivillig resursgrupp och det finns dessutom möjlighet att genom länsstyrelsen få hjälp av försvarsmakten. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Samverkan sker genom sjuhärads krishanteringsråd. Rådet samverkar en gång per år och har rutiner för att samverka under en händelse men detta behöver utvecklas. I rådet ingår Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Polisen i område Älvsborg, Räddningstjänst (SÄRF, Alivar, Herrljunga), Borås, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårdgårda kommun, Västra Götalands regionen, Försvarsmakten, SOS-Alarm, El- Telebolag, Trossamfund, sjukvård, Transport, Frivilliga, Media och Bank/Försäkring. Dessutom finns ett lokalt krishanteringsråd i Bollebygds kommun med lokala representanter. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Under stormen Gudrun 2005, drabbades kommunen av ett elvabrott som fick till följd att hela och delar av centralorten var utan el och vatten och avlopp allt ifrån några timmar till flera dygn. Det fick dessutom till följd att telefon och mobiltelefoner slogs ut. Mobiltelefoni fungerade sporadiskt. Vattenverken drevs med hjälp av reservkraftverk och äldreboende och kommunhus drabbades bara av kortvariga elavbrott. Hela kommunen förutom centralorten var helt utan el i många fall under två till tre veckor. Det största problemet var kommunikation och transporter. Räddningstjänsten bistod med nödvändiga transporter för hemsjukvård och hemtjänst. Många äldre flyttades in till äldreboendet under elavbrottet. Många kommuninvånare hade problem med utkylda bostäder. Idrottshallarna öppnades för att erbjuda kommuninvånare som saknar el och

14(17) vatten möjlighet att duscha. Församlingshemmen öppnades för att inkvartera kommuninvånare som inte hade möjlighet att värma sina bostäder men det var få som utnyttjade möjligheten. Förmåga: Nivå 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. 12. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till extraordinär händelse Krisberedskapsförmågan bedöms med hjälp av nedanstående indikatorer och enligt bedömningsnivåer i MSBFS (2010:6). Indikatorerna redovisas i punktform och Bollebygds kommuns svar är gråmarkerat. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar som omfattar ledning och informationsorganisation. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Utbildningar och övningar genomförs enligt fastställd utbildningsplan. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns lokaler utrustning och resurser för kommunikation och lägesbild. Det finns personella resurser men det är tveksamt om de kan verka dygnet runt under en vecka. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. I kommunens plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar finns en fastställd informationsorganisation. Informationsorganisationen är uppdelad i tre delar: upplysningscentral, Information på webben och att anordna presskonferenser. Det finns rutiner och checklistor för arbetet. Det finns dessutom instruktioner för hur kommunen kan informera vid ett elavbrott. Det finns nätverk (t ex med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Bollebygds kommun ingår i sjuhärads krishanteringsråd som träffas en gång per år. För deltagarförteckning, se punkt 11, Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse, indikatorn samverkan.

15(17) Bollebygds kommun har ett lokalt krishanteringsråd som träffas en gång per år. I övrigt förekommer nätverk för enskilda verksamheter regelbundet och kontakt med länsstyrelsen och övriga kommuner i Västra Götaland är god. Samverkansövningar har inte genomförts. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Samverkan med andra aktörer är identifierade men behöver utvecklas. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att upprätthålla informationstillgångars konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationens konfidentialitet och riktighet störs inte vid ett elavbrott. Informationen är i huvudsak tillgänglig eftersom kommunen har reservkraft. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister. Larm Det finns övade larmrutiner. Kommunen har ingen tjänsteman i beredskap. SÄRF (Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund) larmar kommunchef eller säkerhetssamordnare vid en stor olycka eller extraordinär händelse. Kommunchefen eller säkerhetssamordnaren larmar därefter krisledningsgruppen och krisledningsnämnden. Larmrutinerna är inte övade. Förmåga: Nivå 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Säkerhetssamordnaren och kommunchefen bedriver i viss mån omvärldsbevakning via nyheter och media. SÄRF kontaktar kommunchefen eller säkerhetssamordnaren om de får kännedom om att det finns en risk för en händelse. Länsstyrelsen larmar kommunen via SÄRF. Förmåga: Nivå 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka.

16(17) Stationär reservkraft för kommunhus, äldreboende och fjärrvärme som har uthållighet i minst en vecka. Mobil reservkraft för att försörja vatten och avloppsverksamhet finns men det kräver stor arbetsinsats att transportera och tanka verken i en hel vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Det finns förmåga att omfördela interna materiella resurser samt förmåga att te emot externa materiella förstärkningsresurser men den är inte övad. Förmåga: Nivå 3. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minste en vecka. Personalen är utbildad och övad och larmlistor finns upprättade men uthållighet i upp till en vecka är svårt för den lilla kommunen. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive landstinget samt att ta emot extern personal som förstärkning. Den kommunanställda personal som har sina arbetsplatser i vårdcentralen eller på köpmansvägen kan flyttas till kommunhuset alternativt Bollegården. Det finns möjlighet att omfördela personal och att ta emot förstärkning men funktionen är inte övad. Bollebygds kommun har avtal med kommunerna i sjuhärad att få hjälp av en informatör från en annan kommun om kommunen vid en extraordinär händelse eller allvarlig samhällsstörning begär det. Vid ett långvarigt elavbrott kan den möjligheten vara begränsad eftersom alla kommuner i sjuhärad kan vara drabbade av elavbrott. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Under stormen Gudrun 2005, drabbades kommunen av ett elvabrott som fick till följd att centralorten var utan el och vatten och avlopp allt ifrån några timmar till flera dygn. Det fick dessutom till följd att telefon och mobiltelefoner slogs ut. Mobiltelefoni fungerade sporadiskt. Vattenverken drevs med hjälp av reservkraftverk och äldreboende och kommunhus drabbades bara av kortvariga elavbrott. Hela kommunen förutom centralorten var helt utan el i många fall under två till tre veckor. Det största problemet var kommunikation och transporter. Räddningstjänsten bistod med nödvändiga transporter för hemsjukvård och hemtjänst. Många äldre flyttades in till äldreboendet under elavbrottet. Många kommuninvånare hade problem med

17(17) utkylda bostäder. Idrottshallarna öppnades för att erbjuda kommuninvånare som saknar el och vatten möjlighet att duscha. Händelsen har inte ansets vara en extra ordinär händelse där krisledningsnämnden tagit över ansvaret utan krisledningsgruppen har hanterat händelsen som en allvarlig samhällsstörning. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ingen övning har genomförts med beröring på elavbrott. Förmåga: Nivå 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. 13. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Installation av reservkraft i kommunhus, äldreboende och fjärrvärmeverk. Upprättande av kommunal ledningsplats. Genomförda åtgärder i serverrum för att stärka informationssäkerheten. Ombyggnad av reception för att ökat skyddet för personalen. Installation av larm och skalskydd enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps. (MSB):s instruktioner genomförs under 2011. Regelbunden översyn av krisplaner och checklistor. Regelbundet genomföra utbildningar och övningar med kommunens personal. Teckna avtal med någon bensinstation för att trygga drivmedelsförsörjning till reservkraftverk och tjänstefordon vid elavbrott. 14. Tillhörande dokument Risk- och sårbarhetsanalysen är ett viktigt underlag till dokumenten: Handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. handlingsplanen innehåller mål och prioriteringar och i bilagan prioriterade åtgärder 2012-2015 redovisas åtgärder som med anledning av risk och sårbarhetsanalys anses viktiga att genomföra. Åtgärderna genomförs under innevarande mandatperiod och ett år in på kommande mandatperiod. I planen anges vad som ska göras, vem som ansvarar för åtgärden och en tid för genomförandet. Handlingsplanen ska följas upp varje år i samband med uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen. Plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar. Planen anger riktlinjer och instruktioner för hur krislednings- och informationsorganisationen ska agera vid en extraordinär händelse eller allvarlig samhällsstörning. Checklistor, instruktioner och telefonnummerlistor uppdateras regelbundet. 15. Fastställande och revidering Risk- och sårbarhetsanalysen revideras varje mandatperiod och fastställs av kommunfullmäktige. Analysen ska redovisas skriftligt till länsstyrelsen senast den 30 september under mandatperiodens första år. Kommunen ska följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 15 september under de år då en risk- och sårbarhetsanalys inte uppdateras.