1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att jag har hittat den gamla igen. Smart, va?) Den är inte så snygg, förstås, men den duger. Och eftersom det är en bok som jag ska skriva i varje dag, så är det ju en dagbok. Eller hur? Synd bara att det inte är lås på den. Om Jesper hittar den blir jag tokig! Jennifer och Josefin kan ju i alla fall inte läsa. Fast dom kan ju slarva bort den eller riva sönder den eller något. Och mamma och pappa skulle säkert bara säga: Så går det när du inte plockar undan dina saker! Blablabla Allt är alltid mitt fel bara för att jag är äldst. Eller det är i alla fall aldrig dom andras fel, för dom är ju så små. Dom förstår inte Dom visste inte 3 B
Men jag ska alltid förstå allting. Suck! I dag har förresten julkalendern börjat. Den verkar ganska bra faktiskt. Det var jättemysigt i morse, för vi åt frukost i vardagsrummet allihop och tittade på det. Då kändes det att det snart är jul. Jag ska börja fundera på min önskelista snart också. Och vad jag ska hitta på till dom andra. Men, kära dagbok, egentligen tänkte jag bara tala om för dig att jag har blivit kär. Förra veckan kom det nämligen en ny kille till vår klass. Han heter Elliot och är jättesöt. Och han verkar väldigt snäll också. Jag har visserligen inte pratat med honom än, för han sitter inte i min grupp, men han bara ser snäll ut. Han har sån där mittemellanfärg på håret och blå ögon. Jättefina! Nä, nu ropar mamma att jag ska hjälpa henne med Josefin, jag får berätta mer sen. P. S. Jag älskar Elliot! D. S. Pussar och kramar Johanna 1 december Kära dagbok! (Gud, så töntigt!) Fick den här dagboken av mamma i går när hon kom hem från London. Typiskt henne att välja en med nallar på! Hon tror nog att jag är fem år fortfarande. Hallå! Jag är elva nu! Och så står det Diary på den. Det är också jättefult. Som diarré. Uuähh! Men det är bra att det är lås på, så inte mamma och pappa kan snoka i den. (Och ingen annan heller för den delen!) Jaha, och vad skriver man i en dagbok då? Hemliga saker, som att mamma är dum och sånt kanske? Det är hon faktiskt. I går kväll när hon kom hem så satte hon sig framför datorn nästan på en gång, fast hon varit borta en hel vecka. Hon bara jobbar och jobbar och säger nästan jämt att jag stör. Jag fick hundra kronor så att jag kunde gå och käka på McDonald s. Men hur kul är det att sitta där och äta själv? 4 B 5 B
Och pappa är inte ett dugg bättre. Honom ser jag nästan aldrig. Han jobbar också hela tiden. Jag förstår inte varför dom skaffade barn överhuvudtaget. Dom har ju inte tid med mig! Snyft! Nu tror du kanske att jag alltid är så här ledsen och tråkig, men det är jag inte. Och just nu är jag faktiskt inte ledsen alls egentligen, för jag är kär! Vill du veta i vem? Hihi, det får du inte, för det är hemligt! Nä, jag bara skojade! Han heter Elliot och går i 5f. Han är ny på skolan och verkligen jättesnygg! Jag mötte honom i trappan i går, då log han mot mig och sa hej. Undrar just vad det kan betyda? (Hej, kanske? Hihihi!) Nä, nu ska jag gå och titta på julkalendern. Tror jag, om den inte är för barnslig. Tjingeling! Emma 2 december B Kära dagbok! I dag har det inte hänt så mycket. Jo, vi tände första ljuset i adventsljusstaken. Jag har bestämt mig för att ge grytlapparna som jag har sytt i slöjden till mamma. Och pappa får nog den lilla duken. Eller mormor? Jag vet inte riktigt. Till Jesper, Jennifer och Josefin skulle jag vilja köpa något. Inget dyrt, förstås. Jag har bara hundra kronor. Jag vet inte om det räcker. Jag ska fråga mamma om jag inte kan få lite pengar när jag hjälper till med något. Typ en krona om jag byter blöja på Josefin. (Fast det borde vara värt minst hundra egentligen! Man dör ju nästan av stanken!) Annars har det nog inte hänt något. Pappa lärde mig en ny patiens. Idioten heter den. Jag tror att jag vet varför. För att man blir en idiot när man har lagt den hundratusen gånger och den aldrig går ut. Men patienser är faktiskt väldigt bra när man vill 6 B 7 B
att tiden ska gå. (Ja, går gör den förstås ändå, men om man vill att den ska gå utan att man tänker på den, liksom.) Och det vill jag i dag, för annars tänker jag bara på hur lång tid det är kvar tills jag får se Elliot igen. Nu är det exakt 13 timmar, 48 minuter och 23 sekunder kvar. P. S. Jag älskar fortfarande Elliot! D. S. Pussar och kramar Johanna 2 december Tjena dagboken! Det har varit världens tråkigaste dag! Först tittade jag på den fåniga julkalendern, sen gjorde jag ingenting och sen gjorde jag ingenting igen. Jag ringde till Julia, men hon var i stallet. Då ringde jag Filippa, men hon skulle på bio med sin mamma. Jag frågade mamma om inte hon och jag också kunde gå på bio, men hon sa att hon var tvungen att göra en grej för jobbet. Tyvärr! Vadå tyvärr? Är det någon som tvingar henne att jobba på en söndag eller? Jag såg i alla fall ingen. Hon sa att jag kunde få pengar om jag ville gå och se något själv. Hon fattar ju ingenting! Och pappa var förstås också tvungen att åka in en sväng till kontoret. Han frågade om jag ville följa med, men det ville jag inte. Där finns ju heller inget att göra. Om man inte gillar att sitta still, vara tyst och ha tråkigt, förstås. Och det kan jag ju lika gärna göra hemma 8 B 9 B
i så fall. Jag ska absolut inte jobba så mycket om jag får några barn! Jag har i alla fall ritat en jättefin teckning med en tjej och en kille som pussas. (Det är Elliot och jag!) Sschh, säg det inte till någon. Tjingeling! Emma 10 B