Internationella hot mot människors hälsa

Internationella hot mot människors hälsa Sammanfattande kunskapsunderlag avseende karantänshamnar och karantänsflygplatser kapacitet enligt Internationella Hälsoreglementet (IHR 2005) På Socialstyrelsens uppdrag Martin Wahl Beredskapsöverläkare Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Västra Götalandsregionen

Innehåll Bakgrund 3 Nytt regelverk för internationella hot mot människors hälsa 4 Tidsramar för införandet av IHR (2005) 4 Aktuellt svenskt regelverk 4 Erfarenheter 5 Riskbedömning 5 Aktuella internationella hälsohot 6 Förebyggande åtgärder och resurser 6 Ansvarsområden/Definitioner 7 Inspektion och saneringsintyg 9 Larm/anmälan av internationella hot mot människors hälsa 9 Hälsodeklaration 10 Screening av passagerare vid karantänshamn/flygplats 13 Åtgärder enligt svensk rätt som får vidtas mot resenärer vid in- och utresa 13 Förfarande vid inresekontroll 13 Utrustning/skyddsutrustning 14 Karantän och avspärrning 15 Referenser 16 Bilagor 18 2

Bakgrund Världshälsoorganisationen WHO har som en av sina uppgifter att samordna arbetet med att bekämpa internationell spridning av smittsamma sjukdomar. För detta ändamål introducerades ett internationellt hälsoreglemente, IHR, första gången 1951 med revision 1969. Avsikten med reglementet var att övervaka och rapportera allvarliga infektionssjukdomar som hade reell potential att spridas internationellt. Reglementet omfattade fallrapportering, hälsorelaterade regler för internationell handel och resande, hälsoskydd/inspektion och obligatoriska hälsodokument. För Sveriges del lagstiftades kring detta i karantänslagen 1989 och då omfattades sjukdomarna pest, kolera, gula febern samt senare även de sjukdomar som i smittskyddslagen anges som samhällsfarliga sjukdomar: smittkoppor och svår akut respiratorisk sjukdom (SARS). Utvecklingen under de senaste decennierna har dock visat att de globala hoten mot människors hälsa inte längre enbart utgörs av redan identifierade sjukdomar, utan till stor del av nya, smittsamma sjukdomar. Det finns idag över 40 infektioner som var okända mindre än en generation tillbaka. Ett aktuellt exempel är SARS som under 2003 tydligt demonstrerade vår sårbarhet inför denna typ av hot. Hoten kan även komma från andra håll t.ex. avsiktliga eller oavsiktliga utsläpp av kemikalier och radioaktiva ämnen. Bland många exempel kan nämnas giftgasolyckan i Bhopal, Indien 1984, kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina 1986 och den olagliga dumpningen av 500 ton giftavfall i Elfenbenskusten 2006. Mot denna bakgrund har WHO arbetat fram ett nytt internationellt hälsoreglemente, som antogs av de flesta av WHO:s medlemmar inklusive Sverige, IHR (2005). Syftet är som tidigare att ge största möjliga skydd mot att smittsamma sjukdomar sprids internationellt med minsta möjliga hinder för internationell trafik. IHR (2005) är inte längre uppbyggt kring specifikt angivna sjukdomar, utan omfattar nu samtliga allvarliga hot mot människors hälsa som kan spridas internationellt. Reglementet har en mer proaktiv inriktning i och med att det gäller att upptäcka ett hot så tidigt som möjligt och genom en gemensam insats stoppa det så nära källan som möjligt, innan det har hunnit sprida sig till andra länder. IHR (2005) trädde i kraft 15 juni 2007. I Sverige infördes IHR (2005) vid samma tidpunkt, genom att en ny lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa trädde i kraft. Ansvarig myndighet, kommuner och landsting ska rapportera misstänkt internationellt hot mot människors hälsa omedelbart till central myndighet (Socialstyrelsen) som fungerar som nationell kontaktpunkt. Socialstyrelsen analyserar informationen och bedömer om det misstänkta hotet ska rapporteras vidare till WHO inom 24 timmar. Vid WHO görs en motsvarande bedömning och om det anses föreligga ett omedelbart internationellt hot mot människors hälsa går det ut information till medlemsstaterna och vid behov även till andra internationella organisationer. 3

WHO samordnar de olika nationella insatserna att bemöta det nya hotet och kan också utfärda rekommendationer som anger vilka åtgärder berörda stater bör vidta mot resenärer, gods m.m. vid in- och utresor i landet. Nytt regelverk för internationella hot mot människors hälsa Tidsramar för införandet av IHR (2005) 23 maj 2005 Reviderat IHR antogs av WHO:s generalförsamling IHR (2005) 15 juni 2007 WHO IHR (2005) träder i kraft Ny svensk lagstiftning, förordning och föreskrifter om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Nya saneringsintyg för fartyg. Slutet 2008 WHO-guide: Hygien och sanering för luftfart, under utarbetande. 2008 WHO-guide: sanering av fartyg, under utarbetande. 2008 Handbok för utfärdande av saneringsintyg, under utarbetande 15 juni 2009 Medlemsländerna ska ha utvärderat och planerat nationella system för övervakning och hantering av hot mot människors hälsa (inklusive kapacitet vid utsedda flygplatser och hamnar) 15 juni 2012 Medlemsländerna ska ha infört IHR (2005) fullt ut om det inte begärts särskild dispens (som kan ges längst till 15 juni 2016) Aktuellt svenskt regelverk 1. Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (SFS 2006:1570) 2. Förordning om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (SFS 2007:156) 3. Föreskrifter och allmänna råd om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (SOSFS 2007:11) 4. Föreskrifter och allmänna råd om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa (SOSFS 2007:12) 5. Meddelandeblad: Ny lag innebär att Socialstyrelsen ska underrättas vid internationella hot mot människors hälsa (SOS 2008-1-29) 6. Föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:18 [M] ) 7. Smittskyddslagen (SFS 2004:158) 4

Erfarenheter Övervakning av infektionssjukdomar och anhopning av sjukdomstillstånd, utbrott, tenderar alltmer att gå mot sökande efter tidiga varningssignaler som föregår starkt misstänkta eller fastställda fall av aktuell smittsam sjukdom. Exemplen är många genom historien avseende tidig detektion av utbrott, vaccinationsupptäckter och andra medicinska upptäckter som i vissa fall klart föregick kunskapen om orsaken till företeelsen t.ex. variolation som smittkoppsskydd 1706, penicillinupptäckten 1928, SARS 2003. Försök görs nu på olika håll att sätta samman signalsystem för att möjliggöra tidig detektion av utbrott och liknande händelser genom t.ex. GPHIN, ProMed och HealthMap. Behovet av ett sådant mer generiskt övervakningssystem styrks av att många av de globala hoten mot människors hälsa inte längre utgjorts av redan identifierade sjukdomar, utan till stor del av nya, smittsamma sjukdomar. Över 40 idag kända infektioner var okända för ungefär lika många år sedan, exempelvis HIV/AIDS och SARS. Denna utveckling gör att behovet av övervakningssystem samt upparbetade larmsystem är påtagligt. Internationella hot mot människors hälsa kan även komma från andra håll än infektioner t.ex. avsiktliga eller oavsiktliga utsläpp av kemikalier och radioaktiva ämnen, t.ex. giftgasolycka i Bhopal, Indien 1984, kärnkraftsolycka i Tjernobyl, Ukraina 1986, dumpning av 500 ton giftavfall i Elfenbenskusten 2006 och polonium-intoxikation i London 2006. Hotbilden för Sveriges vidkommande är i de flesta av dessa avseenden förhållandevis låg, men vi måste ändå ha en rimlig beredskap och övervakningsfunktion för tillstånd som dessa. Ett par händelser på senare tid vittnar också om att hotbilden i Sverige definitivt inte är noll: Misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) vårdad vid högisoleringsenheten i Linköping 1990, viral hemorragisk feber vårdad vid infektionskliniken i Göteborg 2004, omfattande utbrott av diarré på kryssningsfartyg Göteborgs hamn 2008. Riskbedömning Risken är generellt liten att något av de i dag aktuella kända smittämnena som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa (IHMH) ska kunna nå Sverige. De flesta tillbud eller verkliga händelser har berört framför allt de länder som är primära mottagare av resenärer från aktuella områden t.ex. virala hemorragiska febrar och SARS. I stort sett alla kryssningsfartyg som under sommaren angör svensk hamn kommer dessförinnan ifrån en hamn inom Europa. Risken för att de ska kunna medföra något av de aktuella smittämnena minskar därmed dramatiskt. De flesta flygtransporter, för Göteborg Landvetter hela 75 procent, kommer från europeisk flyghamn. Detta innebär att eventuellt sjuka ombord rimligen drabbar andra hamnar än svenska i första hand. Flygets korta transporttider gör dock att förflyttning mycket väl kan pågå inom inkubationstiden för de flesta aktuella infektionssjukdomarna. För flera av de aktuella sjukdomarna saknas dessutom vektor och reservoar i Skandinavien, varför förutsättningarna för spridning för närvarande inte finns här. 5

Aktuella internationella hälsohot Det internationella hälsohot, som är mest sannolikt i detta sammanhang och som rimligen också skulle få störst omfattning, är risken för en pandemisk spridning av mänsklig influensa orsakad av en ny subtyp. De flesta medicinska experter är eniga om att det kommer att ske, frågan är bara när och i vilken omfattning och svårighetsgrad. Övriga nu kända sjukdomar som anges innefattas av IHR (2005) är de som i Sverige idag klassas som samhällsfarliga infektioner: SARS Smittkoppor och därutöver: Polio orsakat av vildtypvirus Pest Kolera Gula febern Virala hemorragiska febrar (förutom sorkfeber - Nefropatia epidemica) West Nile-feber Falldefinitioner för sjukdomarna finns på: http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2008/10062/2008-130-11.htm Övriga händelser som kan misstänkas utgöra IHMH, såsom andra eventuellt okända smittsamma sjukdomar, utsläpp av kemikalier och radioaktiva ämnen, händelser som påverkar människors hälsa av okänd orsak, inkluderas i regelverket IHR (2005) och ska därför också övervakas och rapporteras. Förebyggande åtgärder och resurser Rutiner som förebygger och i möjligaste mån förhindrar att smittsamma sjukdomar över huvudtaget sprids i dessa sammanhang är viktigare än åtgärder efter redan inträffad skada. IHR (2005) anger därför vilken kapacitet som ska finnas i angivna hamnar och flygplatser. Motsvarande kapacitet bör rimligen, så när som punkt c som särskilt gäller de hamnar som får utfärda saneringsintyg för fartyg, finnas inom ramen för det svenska miljö- och hälsoskyddet i alla svenska hamnar och flygplatser. Kapacitetskraven enligt IHR (2005) är att alltid ha tillgång till: sjukvård Sjukvårdstransport Möjlighet till inspektion av fartyg/transportmedel och utfärdande av: 6

- Saneringsintyg (Ship Sanitation Control Certificate SSCC) - Intyg om befrielse från sanering (Exemption) - Förlängning av intyg om befrielse (Extension) God omgivningshygien inkl kontrollprogram avseende: - Dricksvattenförsörjning - Matställen Catering faciliteter ( framförallt för flyg) Allmänna toaletter Sophantering Övriga riskområden (C, B, R) Vektor- och värd (reservoar)-kontroll Övrigt: Dokumenterade rutiner, larmlistor etc Därtill ska karantänshamnar och flygplatser ha den beredskap och de resurser som krävs för att hantera IHMH i form av: Larmplan Bedömning/omhändertagande av drabbade resenärer och djur Lokaler, avskilt från andra resenärer, för intervju av misstänkta eller drabbade personer Faciliteter för karantän av misstänkta resenärer, företrädelsevis i separat byggnad Insekt- och råttbekämpning, desinfektion, dekontaminering eller annan behandling av bagage, gods, containers eller postförsändelser, vid behov i separat utrymme Kontroller (hälso-) av ankommande eller avresande Utrustning och utbildad personal med adekvat personlig skyddsutrustning för transport av infekterade eller kontaminerade personer. Exempel på inventering av kapacitet och beredskap enligt IHR (2005) vid Göteborgs karantänshamn och Landvetter karantänsflygplats, se bilaga 2 och 3 Ansvarsområden/Definitioner Socialstyrelsen utgör nationell kontaktpunkt enligt hälsoreglementet och ansvarar för uppgifterna den är skyldig att fullgöra enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa och föreskrifter som har meddelats med stöd av samma lag. Myndigheter, kommuner och landsting som inom sina respektive ansvarsområden får information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa ska omedelbart underrätta Socialstyrelsen om det misstänkta hotet. De ska vid behov samverka för att förebygga och begränsa IHMH. Hamn respektive flygplats är sådan där internationell trafik förekommer. Karantänshamnar respektive karantänsflygplatser är: Karantänshamnar Gävle hamn Göteborgs hamn Helsingborgs hamn 7

Kalmar hamn Luleå hamn Malmö hamn Stockholms hamn Sundsvalls hamn Umeå hamn Karantänsflygplatser Göteborg - Landvetter flygplats (Härryda kommun) Jönköpings flygplats Malmö - Sturup flygplats (Svedala kommun) Stockholm - Arlanda flygplats (Sigtuna kommun) Umeå flygplats Verksamhetsansvariga vid karantänshamn/flygplats ska i samråd med smittskyddsläkaren och kommunen fastställa och dokumentera rutiner som förhindrar spridning av smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett IHMH liksom larmplan vid hot om IHMH. Smittskyddsläkaren tar emot larm enligt IHR och ska samordna smittskyddskontrollen vid karantänshamnar och karantänsflygplatser och vara kommuner och myndigheter behjälpliga. Smittskyddsläkaren får begära att ett flygbolag samlar in kontaktuppgifter om passagerare i ett aktuellt flygplan för att senare vid behov kunna kontakta passagerarna. Landstinget svarar för att smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor vidtas. Kommunen svarar för att åtgärder vidtas i fråga om transportmedel, bagage och annat gods samt djur. Landsting respektive kommun svarar för att karantänshamnar och karantänsflygplatser har tillgång till den personal och den utrustning som behövs för kontroll av passagerare respektive transportmedel, bagage och annat gods samt djur för att skydda mot IHMH. Befälhavare på fartyg eller flygplan ska innan det anlöper första svenska hamn/flygplats eller senast vid ankomsten till hamnen lämna information om hälsotillståndet ombord (hälsodeklaration) till Tullverket eller Kustbevakningen i samband med tullklarering och vanligtvis även till trafikledning och agent, om någon av förutsättningarna enligt IHR (2005) är uppfyllda (se nedan under Hälsodeklarationer). Tullverket eller Kustbevakningen ska när de har fått information enligt punkt 1 under Hälsodeklarationer, omedelbart underrätta smittskyddsläkaren och Socialstyrelsen om innehållet i informationen. Om informationen gäller fartyg som tillhör försvarsmakten ska även generalläkaren omedelbart underrättas. Om intyg enligt punkt 6 under Hälsodeklarationer ej uppvisas ska Tullverket eller Kustbevakningen omedelbart underrätta kommunen som ska låta undersöka fartyget och, om det behövs, vidta åtgärder för att utrota djur enligt punkt 6. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att vidta åtgärder enligt dessa lagrum, tillhörande föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen. 8

Polisen, Tullverkets eller Kustbevakningens personal som medverkar vid in- och utresekontroll ska medverka vid kontroll av vaccinationsbevis och, när det behövs, vid andra åtgärder som vidtas vid karantänshamnar och karantänsflygplatser. Polis-, tull-, lots- och hamnpersonal, fartygsinspektörer och kustbevakning samt trafikpersonal vid flygplats ska, var och en inom sitt verksamhetsområde, vara uppmärksamma på efterlevnaden av dessa lagrum och tillhörande föreskrifter. Inspektion och saneringsintyg Saneringsintyg för fartyg (Ship Sanitation Control Certificate samt Ship Sanitation Exemption Certificate) utfärdas av respektive kommun med angivna hamnar. Intyget är giltigt i sex månader och kan förlängas med en månad efter inspektion. De kommuner som har rätt att utfärda respektive förlänga intygen anges i SOSFS 2007:11(M). Ytterligare kommuner kan erhålla denna rätt efter formell förfrågan till Socialstyrelsen. Särskilda rekommendationer för utfärdande av saneringsintyg finns framtagna av Socialstyrelsen. Larm/anmälan av internationella hot mot människors hälsa Myndigheter, kommuner och landsting som inom sina respektive ansvarsområden får information om ett misstänkt IHMH ska omedelbart underrätta Socialstyrelsen om det misstänkta hotet. Socialstyrelsen utgör nationell kontaktpunkt. Socialstyrelsen analyserar informationen och bedömer om det misstänkta hotet ska rapporteras vidare till WHO inom 24 timmar. Vid WHO görs en motsvarande bedömning och om det anses föreligga ett omedelbart IHMH går det ut information till medlemsstaterna, vid behov även till andra internationella organisationer. WHO samordnar de olika nationella insatserna att bemöta det nya hotet och kan också utfärda rekommendationer som anger vilka åtgärder berörda stater bör vidta mot resenärer, gods m.m. vid in- och utresor i landet. Ytterligare information rörande underrättelseskyldigheten finns i Socialstyrelsens meddelandeblad: http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2008/9929/2008-1-2.htm För bedömningen om ett internationellt hot mot människors hälsa föreligger har WHO tagit fram en beslutsalgoritm som kan användas (se bilaga 1) 9

Hälsodeklaration Befälhavare på fartyg eller flygplan ska innan det anlöper första svenska hamn/flygplats eller senast vid ankomsten till hamnen lämna information om hälsotillståndet ombord (Hälsodeklaration) till Tullverket eller Kustbevakningen (vanligtvis även till trafikledning och agent) om: 1. Befälhavaren har anledning att anta att smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa finns ombord. 2. Fartyget/luftfartyget kommer från ett område som av WHO har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa och ankomsten sker inom inkubationstiden för aktuell smittsam sjukdom, eller 3. det finns en person, ombord på fartyget, som har vistats inom ett enligt punkt 2 angivet område under sådan tid att inkubationstiden för aktuell smittsam sjukdom inte har gått ut vid fartygets ankomst till hamnen. 4. Även utbrott då man ej säkert vet orsak, t.ex. matförgiftning, bör rapporteras. 5. Även annat än smittämnen som kan utgöra internationellt hot mot människors hälsa, såsom radioaktiva och kemiska ämnen, ska rapporteras enligt IHR Dessutom gäller för fartyg att 6. för Tullverket eller Kustbevakningen (vanligen via agenten) visa upp intyg om att utrotning av insekter, råttor och andra djur som vanligen är bärare av smittämnen som utgör hälsorisk för människor har skett ombord eller ett intyg om att utrotning av sådana djur inte behövs. (Ship Sanitation Control Certificate (SSCC) respektive Intyg om befrielse från sanering (Exemption)) Inkubationstider för specificerade infektionssjukdomar: Misstänkt eller konstaterat fall av samhällsfarlig sjukdom: SARS 3-10 dagar Smittkoppor 7-17 dagar För övriga: Polio (Wild Type) * 3-35 dagar Mänsklig influensa orsakad av en ny subtyp* 1-3 dagar Kolera tim - 5 dagar Pest 1-7 dagar Gula febern 3-6 dagar Virala hemorragiska febrar (ej sorkfeber) 2-21 dagar West Nile feber. 3-12 dagar Därtill kommer andra sjukdomar som kan vara nationellt eller regionalt angeläget att bevaka såsom Dengue feber, Rift Valley feber och meningokocksjukdom. För WHO:s specifika falldefinitioner avseende IHMH, se bilaga 1 10

Hälsodeklarationen bör innehållsmässigt följa WHO:s anvisningar för sjöfart respektive Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) för luftfart, se bilaga 4 och 5. Tullverket eller Kustbevakningen ska när de har fått information enligt ovan omedelbart underrätta smittskyddsläkaren och Socialstyrelsen om innehållet i informationen. Om informationen gäller fartyg som tillhör försvarsmakten ska även generalläkaren omedelbart underrättas. Om intyg enligt punkt 6 (SSCC) ej uppvisas ska Tullverket eller Kustbevakningen omedelbart underrätta kommunen som ska låta undersöka fartyget och, om det behövs, vidta åtgärder för att utrota djur enligt punkt 6. Smittskyddsläkaren tar emot larm om misstanke om IHMH och underrättar, om misstanken kvarstår, Socialstyrelsen. Smittskyddsläkaren rapporterar och agerar i övrigt efter egen åtgärdskalender. Larm- och kontaktvägar vid IHMH illustreras i nedanstående figur. Exempel på åtgärdskalender vid flygplats och för smittskyddsläkare vid larm från karantänsflygplats, se bilaga 6 a + 6 b 11

12

Screening av passagerare vid karantänshamn/flygplats Åtgärder enligt svensk rätt som får vidtas mot resenärer vid in- och utresa Bestämmelserna om extraordinära smittskyddsåtgärder i Smittskyddslagen inför en möjlighet för smittskyddsläkaren att besluta att en person som anländer till Sverige, och som misstänks ha smittats av en samhällsfarlig sjukdom, skall genomgå hälsokontroll vid platsen för inresan till Sverige. Även personer som reser med samma transportmedel som den misstänkt smittade personen kan behöva genomgå hälsokontroll. Om det i ett visst geografiskt område skett utbrott av en samhällsfarlig sjukdom får Socialstyrelsen besluta att personer som anländer till Sverige från detta område samt andra personer som anländer med samma transportmedel skall genomgå hälsokontroll på platsen för inresan. En sådan hälsokontroll får inte ske mot en persons vilja och kan inte genomdrivas som tvångsåtgärd. Om en person motsätter sig att genomgå en hälsokontroll vid platsen för inresan får smittskyddsläkaren, om förutsättningarna för det är uppfyllda, besluta om karantän eller tillfällig isolering eller ansöka hos länsrätten om tvångsundersökning. Hälsokontroller får inte heller vara förenade med frihetsberövande eller innefatta provtagning eller annan åtgärd som innebär kroppsligt ingrepp. Hälsokontrollerna bör begränsas till att sjukvårdspersonal samtalar med passagerarna och under samtalen gör iakttagelser beträffande förekomsten av eventuella sjukdomssymptom. Om den som utför hälsokontrollen anser att en mer ingripande undersökning bör genomföras och detta inte kan ske på frivillig väg, kan smittskyddsläkaren, om förutsättningarna i 3 kap. 9, 5 kap. 3 och 3 kap. 2 smittskyddslagen är uppfyllda, besluta om karantän eller tillfällig isolering eller hos länsrätten ansöka om tvångsundersökning. De samhällsfarliga sjukdomarna utgörs för närvarande av smittkoppor och SARS. Om behov skulle uppstå av att föra upp andra sjukdomar på listan över samhällsfarliga sjukdomar, kanregeringen under vissa förutsättningar föreskriva att bestämmelserna om samhällsfarliga sjukdomar skall tillämpas på en viss smittsam sjukdom som förekommer eller inom kort kan förekomma här i landet. Förfarande vid inresekontroll Hälsokontroll (screening) ska vid behov kunna genomföras vid karantänshamn/flygplats och genomförs i enlighet med svensk lagstiftning. Detta startas efter att larm eller uppgift om drabbade områden av samhällsfarlig sjukdom utgått från WHO till nationell kontaktpunkt (Socialstyrelsen) och vidare till smittskyddsläkaren. 13

Personal inom Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen som medverkar vid in- och utresekontroll enligt utlänningslagen ska medverka vid kontroll av vaccinationsbevis och när det behövs även vid andra åtgärder. Vid stor genomströmning av resenärer bör en screening organiseras så att en första grov gallring kan ske. Denna kan mycket väl utföras av icke-medicinsk personal. Screeningformulär med avsikt att utskilja möjliga tillstånd med feber eller specifika symtom kan underlätta arbetet och snabbt anpassas vad gäller innehållet efter vad som efterforskas. I skarpt läge bör screeningformulär lämpligen översättas till de vanligast förekommande språken. Exempel på formulär för passagerarscreening vid flygplats, se bilaga 7 Nästa screeningstation bör bemannas av personal från ordinarie hälso- och sjukvård eller smittskyddsarbete t.ex. från primärvården med smittskyddspersonal som back-up och beslutsfattare avseende vidare åtgärder. Åtgärder som vidtas i samband med denna screening ska vidtas med i enlighet med smittskyddslagen vidtas med full respekt för människors värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Exempel på formulär för inhämtande av passageraruppgifter: Passenger locator Card (SOSFS 2007:11 Bil 4), se bilaga 8 Utrustning/skyddsutrustning Lokal, i första hand avskild från andra resenärer, för intervju av misstänkta eller drabbade resenärer bör finnas eller snabbt kunna avdelas liksom faciliteter för karantän företrädelsevis i separat byggnad (se nedan). Beredskapsutrustning ska finnas att tillgå, dock inte nödvändigtvis vid hamn respektive flygplats, i form av: Utrustning för hälsokontroller av ankommande eller avresande t ex frågeformulär (på engelska och tyska, ev fler språk ), örontermometer + i övrigt ihop med inkallad primärvårdspersonal)., behovsanpassad personlig skyddsutrustning (PPE): skyddsklädsel, andningsskydd, handskar, visir och personligt inövad PPE med andningsmask/huv. Utrustning enligt specifikation från WHO för insekts- och råttbekämpning, desinfektion, dekontaminering eller annan behandling av bagage, gods, containers eller postförsändelser. Särskild instruktion för sanering av flygfarkoster är under beredning av WHO tillsammans med flygplanstillverkare. 14

WHO har även nyligen (oktober 2008) utvecklat verktyg för att underlätta handläggningen av IHMH på såväl nationell som lokal nivå: Hazard-specific tools, mer information kan inhämtas via www.who.int/ihr eller Socialstyrelsen. Karantän och avspärrning Karantänsbehov föreligger inte för alla de i IHR (2005) angivna infektionssjukdomarna. Typen av karantän kan dessutom variera beroende på situation och omfattning av exposition. Svensk lagstiftning innehåller möjligheter till karantän för de samhällsfarliga sjukdomar, för närvarande smittkoppor och SARS. Riksdagen, eller i brådskande fall regeringen, kan därtill besluta om att en viss smittsam sjukdom som förekommer eller inom kort kan förekomma i landet ska lyda under samma lagrum (smittskyddslagen). Klimatförändringar och därav förändrad förekomst av såväl agens som vektorer kan på längre sikt ändra dessa förutsättningar inklusive sjukdomarnas förekomst. Landstinget har ansvar för att lokaler typ mindre hotell, pensionat eller kursgårdar finns tillgängliga. I undantagsfall kan isolering ske i den egna bostaden. Tillgängligheten till karantänsmöjlighet bör vara säkrad genom i förväg ingångna avtal och eventuell utbildning av aktuell personal. Ställningstagande till vaccination eller annan profylax till karantänspersonal bör göras så tidigt som möjligt. Lokalerna bör vara anpassade så att de som isoleras inte vistas tillsammans under karantänstiden. Tvingande åtgärder för att få tillgång till lokaler för karantänsändamål finns ej med nuvarande lagstiftning. Detta har vid det praktiska genomförandet av IHR visat sig vara en påtaglig brist då privata entreprenörer ej varit villiga att upplåta sina anläggningar annat än mot tvingande lagrum. Samma inskränkning gäller för fartyg som presumtiv karantänslokal. Det är endast sjöfartsinspektionen som med hänvisning till fartygssäkerhetslagen som i detta sammanhang skulle kunna förbjuda ett fartyg att avgå. Smittskyddsläkaren beslutar om att hålla personer, som har eller kan antas ha varit utsatta för smitta av samhällsfarlig sjukdom, i karantän. Denna period är inte längre tidsbegränsad utan isoleringen ska upphöra så snart som det inte längre finns skäl för åtgärden, dvs i regel när inkubationstiden för sjukdomen gått ut. För nuvarande samhällsfarliga tillstånd (SARS och smittkoppor) är längsta inkubationstid sjutton dagar. Socialstyrelsen har därtill möjlighet att besluta att ett visst område ska vara avspärrat om en samhällsfarlig sjukdom har eller misstänks ha fått spridning inom ett avgränsat område utan att smittkällan eller smittspridningen är fullständigt klarlagd. Ett beslut om avspärrning innebär förbud för den som vistas i området att lämna det och förbud för den som befinner sig utanför området att besöka det. 15

Referenser WHO IHR(2005) http://www.who.int/csr/ihr/wha58-en.pdf SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2006:1570 Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa SFS 2007:156 Förordning om skydd mot internationella hot mot människors hälsa SOSFS 2007:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skydd mot internationella hot mot människors hälsa SOSFS 2007:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa SOSFS 2007:18 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOS 2008-1-2 Meddelandeblad: Ny lag innebär att Socialstyrelsen ska underrättas vid internationella hot mot människors hälsa McKenna M. More efforts look outside the box for outbreak signals.www.cidrap.umn.edu 2008. GPHIN home page: http://www.phac-aspc.gc.ca/media/nrrp/2004/2004_gphin-rmispbkeng.php ProMed site: http://www.promedmail.org/ HealthMap site: http://www.healthmap.org/ ECDC home page : http://ecdc.europa.eu/ Fober U et al.viral Haemorrhagic fever in Sweden: Experiences from Management of a case. Scand J Infect Dis 23: 143-151,1991 Karregård S. Blödarfeber risk för importfall med dagens snabba resvägar. Smittskydd 1, 2007. Dotevall L. Nytt Calicivirus-utbrott på kryssningsfartyg. EPI-akktuellt Vol 7, 21, 2008 SoS -------- Handbok för utfärdande av saneringsintyg Heymann D Control of Communicable Diseases Manual 18th Ed, 2004. ISBN 0-87553-035-4 16

Kättström, M. West Nile Fever kan komma att sprida säven till Sverige. Läkartidningen 100: 1532-34,2003. Lindgren E et al. Ändrat klimat får konsekvenser för hälsoläget i Sverige. Läkartidningen 105: 2018-23; 2008. Wirtz A, et al. Management of patients in Germany with suspected viral haemorrhagic fever and other potentially lethal contagious infections. Euro Surveill.2002;7(3):pii=341. http://www.eurosurveillance.org/viewarticle.aspx?articleid=341 17

Bilagor Bilaga 1 Beslutsschema för bedömning och anmälan av händelser som kan utgöra ett hot mot människors hälsa av internationell omfattning Händelser upptäckta av det nationella övervakningssystemet (se bil. 1) Fall av följande sjukdomar är ovanliga eller oväntade och kan vara allmänfarliga och skall därför anmälas: ab - smittkoppor - polio till följd av vilt poliovirus - mänsklig influensa vållad av en ny subtyp - svår akut respiratorisk sjukdom (sars) eller Detta beslutsschema skall tillämpas på händelser som kan utföra ett hot mot människors hälsa av internationell omfattning, bl.a. händelser av okänd orsak eller källa och händelser som innefattar andra händelser eller sjukdomar än de som anges i rutorna till vänster och höger. Är händelsens inverkan på folkhälsan allvarlig? eller En händelse som visar på förekomsten av följande sjukdomar skall alltid leda till tillämpning av detta beslutsschema, därför att de har visat att de kan förorsaka en allvarlig inverkan på människors hälsa och snabbt spridas internationellt: b - kolera - lungpest - gula febern - virala hemorragiska febrar (Ebola, Lassafeber, Marburg) - West Nile feber - Andra sjukdomar med särskild nationell eller regional spridning, exempelvis denguefeber, Rift Valley feber och meningokockinfektion. Ja Nej Är händelsens ovanlig eller oväntad? Är händelsens ovanlig eller oväntad? Ja Nej Ja Nej Är det stor risk för internationell spridning? Är det stor risk för internationell spridning? Ja Nej Ja Nej Är det stor risk för inskränkningar för internationellt resande eller handel? Ja Nej Ingen anmälan på detta stadium. Ny bedömning när mer information blir tillgänglig. Händelsen skall anmälas till WHO enligt Internationella hälsoreglementet. a) Enligt WHO:s definitioner av fall. b) Sjukdomsförteckningen är endast tillämplig för IHR:s syften. 18

Bilaga 2: Inventering av kapacitet och beredskap vid Göteborgs karantänshamn för hantering av IHMH enligt IHR 2005 (bil B-1+2) Nuvarande upplägg/tillsyn Bedömning/Förslag 1. Kontinuerlig tillgång till: a) Sjukvård i. Diagnostiska möjligheter ii. Personal iii. Utrustning iv. Lokaler Radio Medical Hänvisas av agent till sjukvårdsinrättning Sjukvårdsinrättning Akutväska, defribillator hos Stena Line Sjukrum hos Stena Line b) Sjukvårdstransport i. Utrustning och personal c) Inspektion av fartyg/transportmedel i. Ship Sanitation Control Certificate SSCC ii. Intyg om befrielse från sanering (Exemption) iii. Förlängning av intyg om befrielse (Extension) d) Omgivningshygien inkl kontrollprogram avseende i. Dricksvattenförsörjning Transportföretag alt. ordinarie ambulans Standard för ambulans + dosimetertillgång Stena har egna RN-instrument Miljöförvaltningen i angivna hamnar Miljöförvaltningen. Stena har egenkontroll ombord. Kommun som önskar möjlighet att få utfärda kan ansöka hos SoS härom. ii. Matställen Miljöförvaltningen. Stena har egenkontroll ombord. iii. Cateringfaciliteter (svenskflaggad båt) (utländskflaggad båt) Miljöförvaltningen Skeppsfournering/veterinär. Men hellre en ansvarig myndighet iv. Allmänna toaletter Miljöförvaltningen v. Sophantering fast avfall flytande avfall vi. Övriga riskområden (C, B, R) Särskild reglering och driftsföreskrift för hamnområde + kommunalt VA-system Miljöförvaltning + vb räddningstjänst Stena har egna RN-instrument och kemstation ombord e) Vector- och värd- (reservoir) kontroll Saneringsföretag vb Sopcontainers f) Övrigt: Dokumentationsrutiner, larmlistor Finns för olika typer av händelser t ex SARS, kommunal chef i beredskap. Not: Risk inom klimatförändringar För IHMH-situation, se separat förslag 1

2. Vid händelse som kan utgöra IHMH Nuvarande upplägg/tillsyn ha/tillhandahålla/utföra: a) Larmplan Räddningstjänst, i övrigt 0 Stena har egen larmcentral b) Bedömning/omhändertagande av drabbade - resenärer PV/SME/Infektionsklinik - djur Veterinärstation + lokaler för tredje land c) Lokal, avskild från andra resenärer, för intervju av misstänkta eller Avdelas vb typ Portacabin/tält drabbade personer Stena kan bidra med personal vb, vid högre skyddsnivå ihop med tullen d) Faciliteter för karantän av misstänkta resenärer, företrädesvis i Saknas separat byggnad e) Insekts- och råttbekämpning, desinfektion, dekontaminering eller annan behandling av bagage, gods, containers eller postförsändelser vid behov i separat utrymme Anticimex alt. via agent Gasanläggning för containers Utrymme finns I hamnområde i samarbete med kommunen Bedömning/Förslag Separat förslag Separat förslag f) Kontroller (hälso-) av ankommande eller avresande Saknas för närvarande Separat förslag inkl kajpersonal, gränspolis, PV, SME g) Utrustning och utbildad personal med adekvat personlig skyddsutrustning för transport av infekterade eller kontaminerade personer Ambulans med PPE Stena: Kemdräkt ombord SoS nya PPE i alla fordon, PKMC 2

Bilaga 3: Inventering av kapacitet och beredskap vid Landvetter karantänsflygplats för hantering av IHMH enligt IHR 2005 (bil B-1+2) 1. Kontinuerlig tillgång till: Nuvarande upplägg/tillsyn Bedömning/Förslag a) Sjukvård i. Diagnostiska möjligheter ii. Personal iii. Utrustning iv. Lokaler b) Sjukvårdstransport v. Utrustning och personal c) Inspektion av fartyg/transportmedel vi. Ship Sanitation Control Certificate SSCC vii. Intyg om befrielse från sanering (Exemption) viii. Förlängning av intyg om befrielse (Extension) d) Omgivningshygien inkl kontrollprogram avseende ix. Dricksvattenförsörjning x. Matställen xi. Cateringfaciliteter (flyg) xii. Allmänna toaletter xiii. Sophantering fast avfall flytande avfall xiv. Övriga riskområden (C, B, R) ÖVC = räddningstjänst Hänvisas till sjukvårdsinrättning ÖVC + via utrop Akutväska, defibrillator Sjukvårdsrum + mer vb Ordinarie ambulans ULFAB Standard för ambulans + dosimetertillgång Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen ÖVC = räddningstjänst e) Vector- och värd- (reservoir) kontroll Avskjutning vb Sopcontainers (avser ej flyg?). Not: Risk inom klimatförändringar f) Övrigt: Dokumentationsrutiner, larmlistor Finns för rutinsjukvård För IHMH-situation, se separat förslag 3

2. Vid händelse som kan utgöra IHMH ha/tillhandahålla/utföra: Nuvarande upplägg/tillsyn Bedömning/Förslag a) Larmplan ÖVC/Tornet Separat förslag som AR b) Bedömning/omhändertagande av drabbade - resenärer - djur c) Lokal, avskild från andra resenärer, för intervju av misstänkta eller drabbade personer PV/SME/Infektionsklinik Distriktsveterinär + lokaler Avdelas vb d) Faciliteter för karantän av misstänkta resenärer, företrädesvis i Saknas Separat förslag separat byggnad e) Insekts- och råttbekämpning, desinfektion, dekontaminering eller annan behandling av bagage, gods, containers Anticimex för byggnader Nytt avtal på gång enligt flygplatsalt enligt WHO-guide eller postförsändelser vid behov i separat utrymme Utrymme finns f) Kontroller (hälso-) av ankommande eller avresande Saknas för närvarande Separat förslag inkl gränspolis, PV, SME g) Utrustning och utbildad personal med adekvat personlig skyddsutrustning för transport av infekterade eller kontaminerade personer Ambulans med PPE + dosimeter Stena: Kemdräkt ombord SoS nya PPE i alla fordon, PKMC och SME 4

Bilaga 4: Formulär för sjöfartshälsodeklaration 1

Bilaga 5: Hälsodelen av luftfartsdeklarationen 2

Bilaga 6. Exempel Åtgärdskalendrar vid larm om IHMH 6 a. Åtgärdskalender för flygplats vid larm om IHMH Airport Regulations AR Luftfartsverket, Göteborg Landvetter flygplats Beteckning 2008-09-12 ALARMERINGSSKYLDIGHET OCH ÅTGÄRDSLISTA VID ANKOMST AV LUFTFARTYG MED SMITTSAM SJUKDOM OMBORD ELLER ANNAT TILLSTÅND OMBORD SOM KAN UTGÖRA IN- TERNATIONELLT HOT MOT MÄNNISKORS HÄLSA Följande föreskrifter ska tillämpas vid mottagning av luftfartyg som lämnat information i hälsodelen av luftfartsdeklarationen eller på annat sätt, som ger misstanke om att smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa finns ombord (enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (SFS 2006:1570) 1. Alarmeringsskyldighet Den som får kännedom om att luftfartyg, som anländer till flygplatsen har eller misstänks ha smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa ombord ansvarar för att Övervakningscentralen (ÖVC), tfn ------------------omedelbart larmas. Misstanke föreligger om person ombord insjuknat i annan sjukdom än åksjuka eller sviter efter sjukdomar samt om sjuka personer stigit av under resans gång. Andra förhållanden ombord som kan förorsaka sjukdomsspridning ska även rapporteras liksom uppgifter om eventuell insektssanering eller smittosanering före och under resans gång. Uppgift om flygbolag, linjenummer beräknad landningstid, antal personer ombord och vilka symtom eventuellt sjuka har samt hur många sjuka det finns ombord eller om annan situation föranlett larmet inhämtas. 2. Specifika sjukdomar/ämnen Misstänkt eller konstaterat fall av samhällsfarliga sjukdom (fn SARS och smittkoppor) samt polio, mänsklig influensa orsakad av en ny subtyp, kolera, pest, gula febern, virala hemorragiska febrar exklusive sorkfeber och West Nile -feber ska rapporteras. Även vid anhopning av fall (utbrott) som kan förorsaka sjukdomsspridning, på luftfartyg och då man ej säkert vet orsak t ex matförgiftning bör rapporteras. Annat än smittämnen kan utgöra internationellt hot mot människors hälsa, såsom radioaktiva och kemiska ämnen, och ska rapporteras. Ramp- och Flygsä- Ansvarig: kerhet Flygsäkerhetskoordinator, telefon 031 ------------- 1

ÅTGÄRDSPLANER 1. Åtgärdsplan Övervakningscentralen (ÖVC) 3.1 Larma Landvetter Apron tfn ------------- och Tullverket tfn --------------- 3.2 Larma smittskyddsläkaren i Västra Götaland Smittskyddsläkare finns i beredskap via sjukvårdsrådgivningen 0771-703150, televäxeln vid sjukhusen i VGR eller TIB PKMC via SOS Alarm tel. 112. 3.3 Larma ambulans om så är påkallat Larma Miljö- och hälsoskyddskontoret, Härryda, tfn ------------------------- (kontorstid). Insatsledaren Brand- och räddningstjänst Flygplatspolisen (om behov av passagerarlistor föreligger kan polisen begära detta från aktuellt flygföretag). Tullen Welfaregruppen Kontakta och informera Flygplatschefen alternativt JSC Informationschefen alternativt JIA 3.4 Meddela fältmästaren respektive snöröjningsledaren val av uppställningsplats och vilket stöd som behövs från Enhet Anläggning och Verkstad. 3.5 Förbered transport av smittskyddsläkaren till luftfartyget lokaler för smittskyddsläkarens undersökning av sjuka personer lokaler för ledningsgrupp med LFV - smittskyddsläkare - MHK - handlingföretag - polis - tull. Ex. rum: DC-6, Långedrag eller ATS lokaler för information till massmedia. 3.6 Spärra av aktuell uppställningsplats i samråd med FÄM. Bevaka avspärrat område. 4. Åtgärdsplan Landvetter Apron/Ramptornet 4.1 Samordna val av speciell uppställningsplats med TWR Speciell uppställningsplats är taxibana Adam i söder (TWY-A) eller uppställningsplats D-42 eller D-44 i norr. Efter förfrågan till SAS Technical Services och samråd med smittskyddsläkaren kan även hangarplats användas som alternativ. Förbered vägledning av luftfartyg med hjälp av Marshal. Meddela berörd handlingorganisation val av uppställningsplats. Ramp- och Flygsä- Ansvarig: kerhet Flygsäkerhetskoordinator, telefon 031 ------------- 2

5. Åtgärdsplan Stationstjänst (Handlingorganisation) 5.1 Anbringa bromsklossar, anslut markströmsaggregat, trappor och övrig erforderlig ramptjänstutrustning. Avvakta smittskyddsläkarens direktiv innan cabindörrar, lastrumsluckor öppnas och fysisk kontakt tas med ombordvarande eller gods. Undvik fysisk kontakt med besättning, passagerare och gods om befälhavaren låter personer lämna flygplanet. OBS! Om smittskyddsläkaren bedömer att risk för luftburen smitta föreligger ska oskyddad flygplatspersonal inte närma sig luftfartyget. 6. Åtgärdsplan Smittskyddsläkare 6.1 Smittskyddsläkare agerar efter egna åtgärdsplaner. Mötespunkt och samlingsplats för transporter för smittskyddsläkare är LFV information i utrikesterminalen. Smittskyddläkare transporteras eller ledsagas av ÖVC till aktuell uppställningsplats. LFV ska i övrigt bistå med nödvändig assistans. Smittskyddsläkare svarar ihop med primärvården i Härryda för undersökning och bedömning av smittade och sjuka personer och vilka fortsatta åtgärder som ska vidtas. 7. Åtgärdsplan MHK/Miljö och Hälsoskyddskontoret i Härryda kommun 7.1 MHK agerar efter egna åtgärdsplaner. Mötespunkt och samlingsplats för transporter för MHK är LFV information i utrikesterminalen. MHK transporteras eller ledsagas av ÖVC till aktuell uppställningsplats. LFV ska i övrigt bistå med nödvändig assistans. MHK bedömer eventuella åtgärder kring smittat gods. MHK bedömer eventuellt saneringsbehov av luftfartyg eller bagage. MHK friar luftfartyget efter samråd med smittskyddsläkaren. När luftfartyget är friat kan normal hantering av passagerare, bagage och luftfartyg återupptas. 8. Skyddsutrustning 8.1 Vid behov av skyddsutrustning (plasthandskar, inandningsskydd, desinficeringsmedel/gel) kontakta Övervakningscentralen (ÖVC). Ramp- och Flygsä- Ansvarig: kerhet Flygsäkerhetskoordinator, telefon 031 ------------- 3

Bilaga 6 b. Åtgärdskalender för smittskyddsläkare vid larm från karantänsflygplats Åtgärdskalender för smittskyddsläkare inom Västra Götalandsregionen vid larm enligt IHR från Landvetter karantänsflygplats (International Health Regulations) Larm Från: Landvetter flygplats Övervakningscentralen (ÖVC) Till: Smittskyddsläkaren i VGR Larmorsak: Övriga larmade (av ÖVC): Flygtornet Landvetter, Tullverket, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Härryda Flygplatspolisen, Insatsledning Brand- och räddningstjänst Welfaregruppen Ambulans (efter behov) Tillstånd har konstaterats eller misstänks som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa genom att: 1. Befälhavaren har anledning att anta att smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa finns ombord, (Bilaga: Aktuella sjukdomar/ämnen samt deras inkubationstider) 2. Luftfartyget kommer från en flygplats i ett område som av WHO har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa och ankomsten sker inom inkubationstiden för aktuell smittsam sjukdom, eller 3. Det ombord på luftfartyget finns en person som har vistats inom ett sådant område under sådan tid att inkubationstiden för aktuell smittsam sjukdom inte har gått ut vid luftfartygets ankomst till flygplatsen. 4. Även utbrott på luftfartyg då man ej säkert vet orsak t ex matförgiftning bör rapporteras. 5. Annat än smittämnen som kan utgöra internationellt hot mot människors hälsa, såsom radioaktiva och kemiska ämnen, ska rapporteras enligt IHR Larmuppgifter: Flygbolag, linjenummer beräknad landningstid, antal personer ombord och vilka symtom eventuellt sjuka har samt hur många sjuka det finns ombord eller om annan situation föranlett larmet. Larma: TIB SoS 060-109011 alt via e-mail: utbrott@socialstyrelsen.se (Se beslutsalgoritm för rapportering till WHO) Om möjligt med information om: Smittämne eller annat ämne som händelsen gäller, (För falldefinition enligt WHO se bilaga 3) Epidemiologiska uppgifter av betydelse för att kunna bedöma behovet. Risk för spridning. 1

Vidtagna åtgärder för att förhindra spridning. Vilka myndigheter och övriga aktörer som har kontaktats, Kontaktuppgifter till den som lämnar rapporten. Komplettera rapporten vb senare Larma efter överläggning med SoS direkt alt via RTiB PKMC RTiB PKMC via SOS Alarm 112 Ange sannolikt behov av PPE : Typ, mängd och för vilka kategorier. (Komplett PPE finns i ambulans, vid SME och PKMC samt enklare vid flygplats) För screening/sortering av passagerare: Gränspolisen 11414 Primärvård (Sa Bohuslän) för bedömning av sorterade via 112 eller Sjukvårdsrådgivningen 0771-703150 Infektionsklinik ÖS 3434000 Pressjour VGR 0521-275900 (vxl NÄL) Miljöförvaltningen Härryda Leif Bengtsson 7246322 alt 0707-356322 Ev vidare info till: - Jordbruksverket - Livsmedelsverket - Strålsäkerhetsmyndigheten Handlingsagent Resebyrå Flygbolag Luftfartstyrelsen (via flygplatsen alt 011-4152100) Luftfartsverket (via flygplatsen alt 011-192000) Karantänsanläggning (via RTiB) Transport till karantän (via RTiB) Regional krisledningsnämnd (via RTiB) Passagerarlistor begäres vid behov från flygbolaget, via flygplatspolis eller handlingagent. Passenger locator cards (SOSFS 2007:11 bil 4) begäres vid behov från alla passagerare från flygbolaget Screening/Sortering Entry o Exit: Utrustning: Formulär, Ev skyddsutrustning, ev temp.mätning Entry screening: Gränspolis enl mall för symtom Utslag Feber Diarré Luftvägssymtom PV bedömer primärt sorterade SME bedömer isoleringsbehov ev karantän Exit screening: Gränspolis/Säkerhetskontrollen enl mall för symtom (Se ovan) PV bedömer primärt sorterade SME bedömer åtgärdsbehov 2

Karantänsbehov? I samarbete med RTiB Konferensanläggning Hotell Ersättningsanläggning Behov? Tid? Transport till anläggning Desinfektion/städning Miljöförvaltningen handlägger desinfektion av gods/farkost Bilagor: 1. Berörda sjukdomar/ämnen inkl inkubationstid 2. Falldefinition för rapportering enligt IHR 3. Beslutsalgoritm för rapportering till WHO IHR Annex 2 4. Formulär för Entry/exit screening av passagerare 5. Passenger locator card SOSFS 2007:11 Bil 4 3

Bilaga 7. Exempel på formulär för passagerarscreening vid flygplats Formulär för passagerarscreening vid karantänsflygplats: Questionnaire for health screening of passengers at airport (according to WHO- International Health Regulations) Type of screening? Exit Entry Date Flight No Name Family First name Date of Birth (yymmdd) Have you during the last two days experienced any recent: Fever? Y N Skin-rash? Y N (rash, spots, eruptions, exanthema, blisters) Diarrhoea? Y N (more than 2 loose stools/day) Vomiting? Y N Respiratory symtoms? Y N If Yes: Cough? Y N Breathing difficulties? Y N If any answer above is yes, refer to next screening station. If requested together with accompanying person/s: Are you travelling alone? Y N If No with whome? 1

Bilaga 8 Passenger locator Card (SOSFS 2007:11 Bil 4)