Dokumentets namn : Högskolan i Borås Laglista M06 Upprättad av : Godkänd av : Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling Datum : Antal sidor : 27 1(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 2(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde SFS 1992:1434 t.o.m. SFS 2013:1117 Högskolelag (1992:1434) SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (1 kap.) Miljöbalkens mål och tillämpningsområde. Tillämpningen av balkens övriga bestämmelser får inte strida mot målen och tillämpningsområdena. Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Anger miljöbalkens mål och tillämpningsområde. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer har en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. Värdefulla natur- och kulturmiljöer bevaras och vårdas. Den biologiska mångfalden ska bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt lånsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning, återvinning och annan hushållning främjas. Högskolan ska främja hållbar utveckling i sin verksamhet. Detta gäller både kärnverksamhet såsom utbildning, forskning och samverkan såväl som stödprocesserna. Integrering av hållbar utveckling i utbildning och forskning ska ske enligt institutionernas handlingplaner. Berörd verksamhet: institutionerna Portalparagrafen utgör grunden och syftet för miljöbalken - främja hållbar utveckling. Den fungerar styrande men ej konkret bindande. Miljöbalken är tillämplig på allting som motverkar syftet med miljöbalken. Berörd verksamhet: Alla verksamheter och åtgärder Institutionernas arbete med ökat innehåll av hållbar utvekling i utbildning och forskning sker genom de institutionsspecifika handlingsplanerna. Även högskolegemensamma aktiviteter förekommer. Kompetensutveckling för personalen sker enligt plan för kompetensutveckling samt institutionens egna kompetensutvecklingsplaner. Policy för hållbar utveckling. Miljöledningssystemet Prefekter är ansvariga att leda institutionens integrering av hållbar utveckling. Samordnare för hållbar utveckling stödjer och bevakar utveckling. Övergripande ansvarig: Rektor Ansvariga enhetsnivå: Prefekter och enhetschefer 2(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 3(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808), Hänsynsreglerna gäller för hela verksamheten, eftersom reglerna är tillämpliga på all verksamhet som påverkar miljön. Reglerna är grundläggande i sin karaktär (principer) och utgör riktlinjer för övrig miljölagstiftnin (2 kap.) Allmänna hänsynsregler och rättsligt gällande principer som gäller alla verksamheter som omfattas av miljöbalken och som övergripande visar vad som krävs för att skydda miljön. 1 Bevisbörderegeln - Verksamhetsutövaren skall bevisa att lagen följs och vilken miljöbelastning verksamheten ger upphov till. Detta gäller även för den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. 2 Kunskapskravet - Alla som bedriver eller tänker bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada/olägenhet. 3 Försiktighetsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att människors hälsa eller miljön skadas. Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas. 4 Produktvalsregeln Verksamhetsutövaren och de som vidtar åtgärder ska undvika att använda/sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre miljöskadliga produkter/organismer. 5 Hushållnings-/kretsloppsprincipen Verksamhetsutövaren och de som vidtar åtgärder är skyldiga att hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. 6 Lokaliseringsprincipen För en verksamhet eller åtgärd ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 7 Skälighetsprincipen - Kraven i 2-5 och 6 ska inte vara orimliga att uppfylla. Skyddsåtgärder/försiktighetsmått vägs mot kostnaderna. 8 Skadeansvaret - Den som har orsakat en skada eller olägenhet ansvarar för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. Förorenaren betalar 9 Stoppregeln - Om en verksamhet eller åtgärd befaras Hela högskolan berörs. Hänsynsreglerna ska beaktas vid tillämpliga beslut. Inga rutiner. Hänsynsreglerna bör förmedlas till personalen via intern kommunikation. Produktvalsregeln är integrerad i Rutin för kemikaliehantering. Hushållnings-/kretsloppsprinci pen är integrerad i Rutin för avfallshantering. All personal. Övergripande ansvar: rektor 3(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 4(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling orsaka skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns 5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (5 kap.) Övergripande bestämmelser om miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsförvaltning. Reglerar bl.a. föreskrifter om miljökvalitet, vad miljökvalitetsnormer ska ange, hur miljökvalitetsnormer ska uppfyllas, åtgärdsprogram, kontroll och förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Föreskrifter om miljökvalitetsnormer, vad miljökvalitetsnormer skall ange och hur de skall uppfyllas. Luftkvalitet, omgivningsbuller och vattenkvalitet. Ingen speciell tillämpning för högskolan i dagsläget. Om en miljökvalitetsnorm aktualiseras ska miljöledningsstödet vidta åtgärder. 4(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 5(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (6 kap.) Övergripande bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och annat beslutsunderlag. Reglerar bl.a. när det krävs en miljökonsekvensbeskrivning, miljöbedömningar och MKB av planer och program. Kapitlet reglerar den första delen av miljöprövningsprocessen, fram till dess ansökan med MKB ges in till tillståndsmyndigheten SFS 1998:905 t.o.m. SFS 2014:24 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Bestämmelser om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken (MB). Bl.a. om undantag från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, undantag från kravet på miljöbedömning och förteckning över vilka verksamheter och åtgärder som ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket får efter samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen meddela föreskrifter Krav på och syfte med miljökonsekvensbeskrivning. Innehåll, kungörelse m.m. En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd (ibland anmälan) att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9 kap. eller enligt föreskifter. Verksamhetsutövaren ska också samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli berörda. Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Bilagor ger beskrivningar av de verksamheter som alltid kräver miljökonsekvensbeskrivnigar Aktualiseras om t.ex. tillståndsansökan behöver framställas för en ny verksamhet eller åtgärd. För kompletterande information till miljöbalken kap. 6 Endast vid tillämpliga projekt där tillstånd kräs Projektledare 5(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 6(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling för tillämpningen av denna förordning. 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Borås 5 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa för Borås kommun SFS 1998:899 t.o.m. SFS 2014:22 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Preciserar tillstånds- och anmälningsförfarandet enligt 9 kap. miljöbalken (MB). Avdelning 1 i bilagan där den huvudsakliga tillståndsplikten och anmälningsplikten för miljöfarliga verksamheter har funnits, har flyttas till en ny Miljöprövningsförordning (2013:251). Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Naturvårdsverket och Generalläkaren. Lokala hälsoskyddsföreskrifter utfärdas av kommuner. Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808), förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och gäller lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Tomgångskörning, eldning, vattentoaletter, ytvattentäkter. Definition av miljöfarlig verksamhet och vilka verksamheter som omfattas av tillstånds- respektive anmälningsplikt. Bilagan ger en förteckning över de verksamheter som är tillstånds- och anmälningspliktiga. Kompletterar miljöbalken kap 9 För kännedom Högskolan har ingen miljöfarlig verksamhet som kräver anmälan eller tillstånd. Förordningen beskriver vilka verksamheter som innebär att anmälan krävs. Ny verksamhet på högskolan som kan bli aktuell för anmälan ska uppmärksammas. Rutin för Prefekter/enhets chefer 6(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 7(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling 13 kap. Genteknik SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (13 kap.) Grundläggande bestämmelser om genteknik; definitioner, etiska hänsyn, tillståndskrav och märkning med mera. För verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 9 och 11-14 kap. miljöbalken finns ett utökat krav på egenkontroll enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Innehåller grundläggande bestämmelser om genteknik. Genteknik är samlingsnamnet för tekniker som används för att modifiera arvsanlag. Resultatet är en genetiskt modifierad organism (GMO). Bestämmelserna i 13 kap MB ska tillämpas vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Bestämmelserna ska också tillämpas när produkter som innehåller eller består av sådana organismer släpps ut på marknaden. Syftet med bestämmelserna är att säkerställa att etiska hänsyn tas vid sådan verksamhet. Kompletterande bestämmelser finns i Förordning (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer, Förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, Förordning (2007:273) om försiktighetsåtgärder vid odling och transport m.m. av genetiskt modifierade grödor och i Livsmedelsverkets och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som släpper ut en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer på marknaden ska märka produkten. Vid denna tidpunkt finns inte verksamhet/forskning kring genmodifierade organismer. Innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer ska föregås av en utredning. Det krävs tillstånd för att genomföra en avsiktlig utsättning av GMO eller för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden. Ett tillstånd får lämnas endast om verksamheten är etiskt försvarbar. Rutiner finns ej men ska tas fram om verksamhet kring GMO startas. Respektive enhetschef genom kemikalieansvari ga 7(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 8(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling 14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer AFS 2001:1 AFS 2008:15 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Gäller systematiskt arbetsmiljöarbete. Ställer krav på alla arbetsgivare (även de som hyr in arbetskraft) att systematiskt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall förebyggs och en bra arbetsmiljö uppnås. Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiskt arbetsmiljöarbetet går till. Om det finns mer än tio arbetstagare ska rutinerna vara skriftliga. AFS 2001:4 AFS 2002:3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gasflaskor samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Gäller gasflaskor. Bl.a. regler om antal gasflaskor i arbetslokal, varningsskyltar och ventiler. AFS 2005:1 AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Bestämmelser om arbete som har Innehåller föreskrifter om hur gasflaskor ska etiketteras, märkas, fyllas på och tillsyn av gasflaskor m.m. Förordningen gäller verksamheter där det finns fara för smittorisker vid laboratoriearbete. Användning av vissa smittämnen ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Andra verksamheter får bara bedrivas om de har tillstånd. Riskavfall är ett samlingsbegrepp för radioaktivt-, läkemedels-, smittförande-, skärande/stickande och biologiskt avfall. Dekontaminering ska utföras i den Verksamhet där gasflaskor används. Vårdhögskolans metodrum där stickande och skärande avfall uppkommer i verksamheten. Avfallet ska dekontamineras innan omhändertagande. Högskolans riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Rutin för avfallshantering. Rutiner vid metodrum. Kemikalieansvari ga Prefekt vid Institutionen för vårdvetenskap 8(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 9(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling mikrobiologiska risker t.ex. arbete med smittrisk och laboratoriearbete. Arbetsgivaren ska se till att den som leder arbetet och alla arbetstagare som kan komma att utsättas för mikrobiologiska arbetsmiljörisker har lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper om de biologiska agens som förekommer i verksamheten. Ny och tillfällig personal ska få introduktionsutbildning när de börjar sitt arbete. Användning av vissa smittämnen ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Andra verksamheter får bara bedrivas om de har tillstånd. Bestämmelser om straff finns i 30. omfattning som behövs för att förhindra att biologiskt avfall orsakar ohälsa. Dekontaminering ska ske så tidigt som möjligt med medel/metoder som är anpassade. Hantering och överlämnande av avfall och annat kontaminerat material ska göras enligt rutiner. Den som transporterar/omhändertar sådant avfall ska i förväg få information om avfallet samt om riskerna. Smittförande avfall får inte ingå i återvinningssystem, komprimeras eller deponeras. Det smittförande avfallet ska samlas in i slagtåliga och täta behållare. Skärande/stickande avfall ska förvaras i behållare som skyddar mot skador. Smittförande avfall ska hanteras av anläggning med erforderliga tillstånd. Läkemedelsavfall ska lämnas till Apoteket i särskilda plastpåsar. Borås 2 2011-01-01 Allmänna bestämmelser för brukande av Borås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar, ABVA KIFS 2005:7 KIFS 2010:5 Bestämmelser för avlopp som är kopplade till det kommunala avloppsnätet. Med avloppsvatten avses spillvatten och vatten som använts för kylning i detta fall. Avloppsvatten ska avledas och renas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar ska införas. För avlopp som är kopplade till det kommunala avloppsnätet gäller att allt som inte är normalt hushållsavlopp, d.v.s. bad, disk, tvätt, toalett och därvid jämförbart avlopp, måste anmälas till avloppsreningsverket Dessa föreskrifter kompletterar bestämmelserna i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och Högskolan är bundet att följa de regler som gäller för brukande av det kommunala avloppsnätet, kemikalier ska inte hällas ut i avloppet. All laborativ verksamhet som kan beröras av speciella åtgärder. Rutiner för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga För kännedom/information Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga 9(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 10(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter Bestämmelser om klassificering och märkning av kemiska produkter. För att få släppas ut på marknaden måste kemiska produkter vara klassificerade och märkta enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter. Märkningen ska bl.a. innehålla farosymboler, riskfraser och skyddsfraser. MSBFS 2013:3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor Föreskriften handlar om undantag från tillståndsplikten vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor. MSBFS 2013:3 ersätter Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:3) om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor den 1 oktober 2013. Den som bedriver verksamhet som inte behövde tillstånd enligt de upphävda föreskrifterna men som enligt denna författning ska ha tillstånd ska ha ansökt om det senast den 1 oktober 2014. SFS 1977:994 t.o.m. SFS 2008:246 biotekniska organismer om skyldighet för den som släpper ut en kemisk produkt på marknaden att klassificera och märka produkten. Föreskrifterna innehåller kriterier för klassificering av kemiska produkter samt kriterier för val av farosymbol, farobeteckning, riskfraser och skyddsfraser. Föreskrifterna innehåller också bestämmelser om vilka uppgifter som, utöver vad som följer av förordningen, ska ingå i märkningen Innehåller föreskrifter om tillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Innehåller bestämmelser för försäljning och förvaring av flyktiga lösningsmedel som kan orsaka En vara som avses enligt föreskriften ska förvaras på sådant Rutin för kemikaliehantering Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga Kemikalieansvari ga 10(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 11(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling Förordning (1977:994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m. Förordningen innehåller bestämmelser som ska hindra försäljning av skadliga ämnen som berusning. sätt att dess användning i berusningssyfte hindras eller motverkas. Kan vara aktuellt för vissa kemikalier. SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (14 kap.) Kemiska produkter och biotekniska organismer. Hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor som innehåller kemikalier kan medföra risker. Ingår i balkens 3:e avd: Särskilda bestämmelser om vissa verksamheter. För verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 9 och 11-14 kap. miljöbalken finns ett utökat krav på egenkontroll enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. SFS 1998:944 t.o.m. SFS 2014:231 Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Bestämmelser om förbud av hantering, införsel och utförsel av vissa kemiska produkter t.ex. Bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och biotekniska organismer samt bestämmelser om bränslen. För hantering och andra åtgärder med kemiska produkter gäller också de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Av särskild betydelse är kraven på kunskap, försiktighetsmått och produktval. I 14 kap. miljöbalken finns särskilda bestämmelser om just kemiska produkter: Den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt ska se till att det finns en tillfredsställande miljö- och hälsoutredning. Krav på förhandsanmälan, förhandsanmälan och tillstånd kan finnas och för kemiska bekämpningsmedel krävs godkännande. Den som tillverkar eller släpper ut en kemisk produkt på marknaden ska omedelbart underrätta behörig myndighet om det kommer fram nya uppgifter om att produkten kan vara skadlig. Särskilda bestämmelser om kadmium, kvicksilver, klorerande lösningsmedel, metallhalter m.m. Genom denna förordning begränsas förekomsten av farliga tungmetaller och vissa andra kemiska ämnen i varor. Förordningen gäller vid sidan av förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer i fråga om vissa kemiska produkter och varor. De i förordningen uppräknade ämnena/varorna får inte användas, säljas eller köpas. Gäller för samtliga laborationssalar vid Ingenjörshögskolan och Textilhögskolan. Ska tas i beaktande vid inköp, överlåtelse eller produktutveckling inom kemikaliehanteringen Rutin för kemikaliehantering Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga Kemikalieansvari ga 11(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 12(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling kadmiumämnen, klorerade lösningsmedel, kvicksilver, tungmetaller i förpackningsmaterial och ammunition som innehåller bly. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Kemikalieinspektionen. SFS 2006:263 t.o.m. SFS 2009:514 Lag (2006:263) om transport av farligt gods Lagen - som kompletteras av en förordning - innehåller generella regler om transport av farligt gods på väg, järnväg, med fartyg och luftfartyg. Den vars verksamhet omfattar transporter av farligt gods enligt ska ha säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivaren har till uppgift att, under verksamhetsledningens ansvar, verka för att skador i samband med transporterna förebyggs. Med farligt gods avses i denna lag gods som består av eller innehåller- explosiva ämnen och föremål, - gaser, - brandfarliga vätskor, - brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen, självantändande ämnen och ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, - oxiderande ämnen och organiska peroxider, - giftiga och smittförande ämnen, - radioaktiva ämnen, - frätande ämnen, och - övriga farliga ämnen och föremål enligt vad som föreskrivits med stöd av 20 andra stycket 9. Gäller framför allt laboratorierna. Transport av farligt gods ska ske med auktoriserad transportör. Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga SFS 2008:245 t.o.m. SFS 2013:417 Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Bestämmelser om kemiska produkter och biotekniska Bestämmelser om anmälan om kemiska produkter och uppgifter till produktregister. Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga 12(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 13(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling organismer. I produktregistret ska kemiska produkter och biotekniska organismer registreras efter anmälan till Kemikalieinspektionen. Anmälan ska göras av tillverkaren eller importören och vilka produkter som är anmälningspliktiga står i bilagan. Kompletterande föreskrifter utges av bl.a. Kemikalieinspektionen. SFS 2010:1011 Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Övergripande regler om hantering, förvaring och import av brandfarliga och explosiva varor. Ska förhindra att brandfarliga eller explosiva varor orsakar oavsiktliga bränder eller explosioner. Mer detaljerade regler finns i Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor enligt den nya lagen definieras i MSBFS 2010:4. Lagen ersatte Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor den 1 september 2010. SFS 2010:1075 t.o.m. SFS 2010:1160 Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Bestämmelser som kompletterar Lag (2010:1011) om brandfarliga Syftet med lagen är att förhindra att brandfarliga eller explosiva varor orsakar oavsiktliga bränder eller explosioner. Byggnader och anordningar ska vara utformade och lokaliserade på ett betryggande sätt. Den som hanterar brandfarliga eller explosiva varor ska ha den kompetens som behövs. Den som hanterar brandfarliga eller explosiva varor i större mängd måste ha tillstånd till detta (16-20 ). Förordningen innehåller tillsynsbestämmelser som kompletterar lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. I förordningen finns regler om godkännande av explosiva varor, undantag från tillståndsplikten, handläggning av tillståndsärenden, Kemikalielaborationer Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga Kemikalielaborationer Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga 13(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 14(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling och explosiva varor. Ersätter Förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor och SÄIFS 1999:4. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten. Vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor enligt den nya lagen definieras i MSBFS 2010:4. SÄIFS 1995:3 upph. gm MSBFS 2013:3 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor UPPHÄVD och ersatt av MSBFS 2013:3 MSBs föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Slutade att gälla 2013-10-01. SÄIFS 1996:4 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av organiska peroxider Regler för organisk peroxid, bl.a. om skydds- och säkerhetsavstånd och varningsanslag. Föreskriften är antagen av Sprängämnesinspektionen med stöd av upphävda Förordning (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor. tillståndsinnehavarens skyldigheter, underrättelse om brott, marknadskontroll och bemyndiganden. Innehåller föreskrifter om tillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Innehåller föreskrifter och allmänna råd om hantering av organiska peroxider. Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari ga Kemikalielaborationer Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari g 14(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 15(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling SÄIFS 2000:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor Bestämmelser om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5. Anger bl.a. att den som yrkesmässigt hanterar brandfarliga vätskor ska se till att det finns en riskutredning. Sprängämnesinspektionen/räddnin gsverket kan meddela dispens från föreskrifterna. Innehåller bestämmelser om hantering av brandfarliga vätskor. Gäller för samtliga laborationssalar vid Ingenjörshögskolan och Textilhögskolan. Rutin för kemikaliehantering Kemikalieansvari g 15 kap. Avfall och producentansvar Borås 3 2012-06-20 Renhållningsordning för Borås kommun Framkommer bl.a. att när avfall ska transporteras genom kommunens försorg, får det inte komposteras, grävas ned eller på annat sätt återvinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Ej heller får någon annan än kommunen eller den kommunen anlitar för ändamålet ta befattning med transporten. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättsinnehavare är skyldig att sortera ut sådant avfall som på grund av art och sammansättning ska hanteras separat samt lämna avfallet för återvinning eller annat omhändertagande i enlighet med gällande bestämmelser och anvisningar. Komposterbart ska återvinnas som kompost och får endast innehålla matrester och liknande avfall från kök och trädgård som efter biologisk behandling ska kunna användas för odling, plantering o.d. Innehåller även hanteringsanvisningar. Ansvarig gentemot kommunen är innehavare av fastighet där avfallet uppkommer. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. All personal bör känna till hur avfallet ska sorteras. Exempelvis tar renhållningsordningen upp att kaffesump ska sorteras som brännbart och ej komposterbart. Information om lokal sortering ska finnas vid personallunchrum. Rutin för avfallshantering All personal ansvarar för att sortera sitt avfall. Avfallsansvarig ansvarar för att hanteringen fungerar. 15(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 16(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling Borås 4 2011-01-01 Avfallsplan för Borås kommun NFS 2004:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall Bestämmelser om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. Bl.a. om sortering av brännbart avfall, undantag från deponeringsförbud, bestämning av TOC och dispenser. Föreskriften kompletterar Avfallsförordning (2001:1063) och Förordning (2001:512) om deponering av avfall och ersätter och upphäver NFS 2001:17. SFS 1994:1205 t.o.m. SFS 2011:19 Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Producenten är skyldig att se till att det finns ett lämpligt insamlingssysten för returpapper respektive förpackningar som är hänförliga till producenten. Konsumenten ska sortera ut papper och förpackningar och lämna det för insamling i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Naturvårdsverket. Bas från vilken kommunen ska vidareutveckla en kretsloppsanpassad avfallshantering. All information kring Borås stads avfallshantering och visioner. Kompletterar reglerna för brännbart avfall och organiskt avfall från avfallsförordningen Definition av returpapper, mål för insamling m.m. Innehåller bestämmelser om producentansvar för returpapper, och skyldigheter vad avser insamling och omhändertagande av returpapper för att uppnå angivna nationella insamlingsnivåer m.m. För kännedom bland personal med ansvar över högskolans avfallshantering För kännedom/information Hela högskolan berörs. Skrivpapper, tidningar, informationsmaterial etc. som räknas som avfall ska sorteras i anvisade kärl. Högskolan låter trycka (enligt 3) tidningar och motsvarande och räknas därför som producent. Det största mängden samlas upp via högskolans egna källsorteringssystem och ingen ytterliggare insats, exempelvis FTI, har därför bedömts nödvändig. Rutin för avfallshantering Rutin för avfallshantering Avfallsansvarig All personal ansvarar för att sortera sitt avfall. Avfallsansvarig ansvarar för att hanteringen fungerar. 16(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 17(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling SFS 1994:1205 t.o.m. SFS 2011:19 Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Producenten är skyldig att se till att det finns ett lämpligt insamlingssysten för returpapper respektive förpackningar som är hänförliga till producenten. Konsumenten ska sortera ut papper och förpackningar och lämna det för insamling i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Naturvårdsverket. SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (15 kap.) Avfall och producentansvar. Grundläggande regler om avfall, producentansvar, dumpning, nedskräpning och kommunala renhållningsordningar. Ingår i balkens 3:e avd: Särskilda bestämmelser om vissa verksamheter. SFS 2000:208 t.o.m. SFS 2011:998 Övergripande bestämmelser om hantering av avfall och producentansvar. Definition av avfall. Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som ägaren gör sig av med eller tänker eller är skyldig att göra sig av med. Producenten ska se till att avfallet samlas in och att uttjänta produkter tas omhand. Med producent avses den som i sin yrkesmässiga verksamhet producerar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. - Hushållsavfall: Avfall som kommer från hushåll samt jämförligt avfall från annan verksamhet. De vanliga soporna skall sorteras ut och hämtas av kretsloppsnämndens upphandlade transportör. - Förpackningar och returpapper: Förpackningar (av metall, glas, plast och papp) och returpapper skall sorteras ut. Innehåller bestämmelser om omhändertagande av glödlampor och belysningsarmaturer. Vissa typer, Hela högskolan berörs där avfall uppkommer. Gäller alla belysningsararmaturer som kaseras på högskolan. Rutin för avfallshantering Rutin för avfallshantering All personal ansvarar för att sortera sitt avfall. Avfallsansvarig ansvarar för att hanteringen fungerar. Vaktmästeriet ansvarar för 17(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 18(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer Bestämmelser om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer. Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och omhänderta uttjänta produkter. Enligt förordningen är producenter skyldiga att ta emot uttjänta glödlampor i samband med köp av en ny utan extra kostnad. Producenten får även anvisa till en annan lämplig insamlingsplats, t.ex. kommunens insamlingsplats. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av Naturvårdsverket. SFS 2001:512 t.o.m. SFS 2013:320 Förordning (2001:512) om deponering av avfall Kallas deponeringsförordningen och innehåller bestämmelser om deponering av avfall. Genomför i svensk rätt EU:s direktiv (1999/31/EG). Kompletterande bestämmelser finns bl.a. i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10). exempelvis lysrör, räknas som farligt avfall och särskilda regler gäller för transport av dessa. Hantering ska ske så inte risk för skador uppkommer. Beskriver vilket avfall som ej får deponeras och hur avfall för deponi ska hanteras. Belysningsararmaturer ska samlas in i avsedda kärl. belysningsarmat urer och dess hantering. Hela högskolan Rutin för avfallshantering Avfallsansvarig håller under uppsikt att avfall som inte ska deponeras sorteras korrekt. 18(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 19(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling SFS 2006:1273 t.o.m. SFS 2013:757 Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar Producenter är skyldiga att se till att det finns ett lämpligt insamlingssysten för deras förpackningar respektive returpapper. Förpackningar som inte är hänförliga till någon producent som är ansvarig i Sverige kan behöva tas om hand av kommunen. Förpackningsproducenterna måste samarbeta med kommunerna i frågor som rör insamlingssystemet. Konsumenten ska sortera ut förpackningar och papper och lämna det för insamling. Kompletterande bestämmelser till förordningen kan finnas i föreskrifter från Naturvårdsverket och i kommunala föreskrifter. SFS 2008:834 t.o.m. SFS 2013:61 Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier Producenter ska se till att batterier samlas in, tas om hand och återvinns på ett miljömässigt godtagbart sätt. Upphäver Förordningen (1997:645) om batterier. I den nya förordningen ställs krav på producenterna att samla in mer batterier än tidigare. Bestämmelser om insamlingsmål och hantering. Beskrivning om vad som anses vara en förpackning. Definition av miljöfarliga batterier, bestämmelser om omhändertagande och insamlingsmål. Batterier räknas som farligt avfall. Alla förpackningar som slängs i högskolan. Förpackningar ska sorteras i enlighet med vad som sägs på respektive förpackning. Förpackningarna ska vara rena innan det slängs. Kärl ska finnas för förpackningar gjorda av: 1) Mjuk eller hård plast 2) Papper 3) Färgat eller ofärgat glas 4) Metall Alla batterier som används i verksamheten berörs. Dessa ska samlas in enligt anvisade kärl. Rutin för avfallshantering Rutin för avfallshantering All personal ansvarar för att sortera sitt avfall. Avfallsansvarig ansvarar för att hanteringen fungerar. All personal ansvarar för att sortera sitt avfall. Avfallsansvarig ansvarar för att hanteringen fungerar. 19(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 20(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling En producent ska se till att de batterier som producenten släpper ut på marknaden är märkta i enlighet med det som anges i bilagan. Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen kan utfärdas av Naturvårdsverket. SFS 2011:927 t.o.m. SFS 2014:236 Avfallsförordning (2011:927) Bestämmelser om avfall och hantering av avfall. Brännbart avfall ska sorteras från icke-brännbart. Denna avfallsförordning ersätter bl.a. avfallsförordningen (2001:1063) och är en anpassning till EU:s nya ramdirektiv för avfall (2008/98/EG). I förhållande till det tidigare regelverket innebär den nya förordningen bl.a. att det införs ett krav på Naturvårdsverket att upprätta en nationell avfallsplan och ett program om förebyggande av avfall, att bestämmelserna om förbud mot blandning av farligt avfall förtydligas samt att utökade och förändrade bestämmelser om anteckningsskyldighet och transportdokument införs. Grundläggande bestämmelser om avfall och producentansvar finns i Den som lämnar över annat avfall än hushållsavfall för transport är skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd, är anmäld eller har undantagits från anmälningsplikt. I fråga om farligt avfall ska avfallslämnaren även kontrollera att mottagaren har det tillstånd som krävs för att hantera avfallet. Farligt avfall är sådant avfall som i avfallsförordningen är markerat med en asterisk (*) i bilaga 4 eller annat avfall som har en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 1 till förordningen. - Hantering av farligt avfall: Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Farligt avfall får inte heller blandas med andra slag av avfall eller andra ämnen eller material. Om olika slag av farligt avfall har blandats med varandra eller om farligt avfall har blandats med andra slag av avfall/andra ämnen/material, skall de olika slagen av avfall separeras från varandra. Detta gäller om det behövs från miljöskyddssynpunkt och om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Trots vad som sägs i första och andra styckena, får olika avfallsslag blandas med varandra eller med andra ämnen eller material, om syftet med blandningen är att förbättra säkerheten vid bortskaffande eller återvinning eller det annars görs på ett sätt som kan godtas från miljöskyddssynpunkt. Hela högskolan dock framförallt där farligt avfall uppkommer. Kemikalieavfall ska hanteras så att inte fara uppstår för miljö eller hälsa. All verksamhet med kemikalier, främst laboratorier, verkstäder och vaktmästerier ska beakta förordningen. Vid bortlämnande av farligt avfall ska rutiner för detta följas. Rutin för avfallsshantering. Rutin för kemikaliehantering. Avfallsansvarig. Kemikalieansvari ga ansvar över avfall från laborationssalar. I samarbete med fastighetsägaren. 20(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 21(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling 15 kap. miljöbalken (MB). Myndighetsföreskrifter som kompletterar förordningen utfärdas av bl.a. Naturvårdsverket. - Transportdokument: När farligt avfall lämnas till en ny innehavare för att transporteras inom Sverige ska den som lämnar avfallet (lämnaren) och den som tar emot avfallet (mottagaren) se till att det finns ett transportdokument. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare. Transportdokumentet ska vara undertecknat av lämnaren. - Anteckningsskyldighet: Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer för anteckning om 1. den mängd avfall som uppkommer årligen, och 2. vart avfallet transporteras. Anteckningarna ska bevaras i minst tre år. 26 kap. Tillsyn NFS 2001:3 Naturvårdsverkets allmänna råd om tillsyn Naturvårdsverkets rekommendationer och kommentarer om tillsyn och till 26 kap. MB och till Förordning (1998:900) om tillsyn samt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Riktar sig främst till tillsynsmyndigheterna. SFS 1998:901 t.o.m. SFS 2013:894 Förordning (1998:901) om Innehåller verksamheters skyldighet att kontrollera dess miljöpåverkan. Miljöförvaltningen, som bedriver tillsynsverksamhet på högskolan, kan genom besök, förelägganden eller begäran om information/undersökning försäkra sig om att högskolan efterlever miljölagstiftningen Bestämmelser om egenkontroll. Gäller samtlig tillståndsoch anmälningsskyldiga verksamheter. Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra Endast för kännedom/information Högskolan har ingen tillståndspliktig verksamhet men kunskap kring egenkontroll bör ändå finnas, Rutin för kemikaliehantering. Rutin för intern miljörevision. Rutiner för arbetsmiljö. Respektive ansvarig för en laborationssal, i 21(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 22(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling verksamhetsutövares egenkontroll Kallas Egenkontrollförordningen. Den innebär bl.a. att verksamhetsutövaren ska se till att miljöarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt och olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens framför allt för verksamhet vid laborationssalar. Kontroller görs årligen med anknytning till arbetsmiljö. samarbete med arbetsmiljögrupp 29 kap. Straffbestämmelser och förverkande SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (29 kap.) Straffbestämmelser och förverkande. Reglerar straff för bl.a. miljöbrott, miljöfarlig kemikaliehantering, olovlig kemikaliehantering, otillåten miljöverksamhet, försvårande av miljökontroll, bristfällig, miljöinformation och nedskräpning samt regler om förverkande. Ingår i balkens 6:e avd: Påföljder. Straff för miljöbrott. Endast för kännedom/information 22(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 23(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling 30 kap. Miljösanktionsavgifter SFS 1998:808 t.o.m. SFS 2014:162 Miljöbalk (1998:808) (30 kap.) Miljösanktionsavgifter som innebär att vissa överträdelser av miljöbalkens regler och regler meddelade med stöd av balken är förenade med en påföljd i form av en avgift. Ingår i balkens 6:e avd: Påföljder. Avdelningen innehåller bestämmelser om straff och förverkande (29 kap.) och miljösanktionsavgifter (30 kap.). Bestämmelser om utdömande av miljösanktionsavgifter. Förteckning över de miljösanktionsavgifter som gäller samt avgiftsnivåer finns i förordning SFS 1998:950 Endast för information/kännedom Övriga dokument SFS 2009:1 t.o.m. SFS 2011:351 Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor Bestämmelser om att statliga myndigheter endast ska köpa miljöfordon fr.o.m. den 1 februari 2009. När myndigheterna handlar upp taxiresor eller hyrbilar är det också miljöbilar som gäller. Den statliga fordonsparken ska också successivt förses med alkolås. Förordningens syfte är att öka andelen miljöanpassade och trafiksäkra bilar. Upphäver De personbilar som en myndighet köper in eller ingår leasingavtal om ska vara miljöbilar. (Det här kravet gäller inte bilar med fler än fyra sittplatser utöver förarplatsen). De personbilar som en myndighet köper in eller ingår leasingavtal om och som inte är miljöbilar får släppa ut högst 225 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning. Personbilar som är utrustade med teknik för drift endast med diesel får släppa ut högst 5 milligram partiklar per kilometer vid blandad körning. En myndighet ska se till att de bilar som myndigheten använder och som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med förnybara bränslen, i största möjliga utsträckning drivs med sådana bränslen. Vid upphandling av taxiresor som ska utföras med personbilar med fyra sittplatser eller färre utöver förarplatsen ska myndigheten välja miljöbilar som uppfyller kraven i 18, 19 och 22. De personbilar som köps in eller leasas av Högskolan samt tillämplig upphandling kring tjänsteresor Rutin för inköp och upphandling. Policy/Riktlinjer för tjänsteresor. Ekonomichef 23(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 24(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling Förordningen (2004:1364) om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar. SFS 2009:893 Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Denna förordning ställer krav på myndigheter och domstolar att bli energieffektiva. Myndigheterna måste välja minst två åtgärder från en lista, genomföra dessa och rapportera till Statens energimyndighet. Det kan t.ex. handla om att myndigheten ska köpa in energieffektiv utrustning, hyra energieffektiva lokaler eller göra energibesiktningar. Vid upphandling av taxiresor som ska utföras med personbilar med fler än fyra sittplatser utöver förarplatsen och lätta lastbilar ska myndigheten välja fordon som uppfyller kraven i 7-13. Vid upphandling av taxiresor ska en myndighet se till att bilar som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med förnybara bränslen, i största möjliga utsträckning drivs med sådana bränslen. Samtliga myndigheter ska senast den 1 mars varje år lämna en redogörelse till Transportstyrelsen för sina inköp, sin leasing och sina upphandlingar under det föregående kalenderåret. Förordningen ställer krav på myndigheter och domstolars energieffiktivitet. Myndigheterna måste välja minst två åtgärder från en lista, genomföra dessa och rapportera till Statens energimyndighet. Varje myndighet ska genomföra minst två av följande åtgärder: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Åtgärderna ska genomföras fortlöpande, exempelvis inom Förordningen är tillämplig för de som ansvarar för fastighetsfrågor och utrustning som använder elektricitet samt för de som köper in elektrisk och elektronisk utrustning, vilka måste väga in energieffektivitet i valet av nya produkter. Högskolan har valt åtgärd 2 och 6. Miljöledningssystemet Rutiner för upphandling & inköp Rutin för informationsinsamling - externa intressenter Åtgärdsplan för energieffektivisering vid Högskolan i Borås Ansvarig för att samordna åtgärder för energieffektiviser ing är ekonomichef. Ansvarig för fastigheten är hyresvärden Akademiska hus 24(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 25(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling SFS 2009:907 t.o.m. SFS 2014:136 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Denna förordning ställer krav på många myndigheter att ha ett miljöledningssystem t.ex. registrering enligt EMAS eller certifiering enligt ISO 14001. Miljöledningssystem innebär bl.a. miljöutredningar, miljöpolicy, miljömål och miljörevisioner och rapporter. Varje år ska myndigheterna redovisa sitt miljöledningsarbete till departementet och Naturvårdsverket enligt formuläret i bilaga 2. Naturvårdsverket ska varje år sammanfatta myndigheternas årliga redovisningar. Förordningen innebär att de tidigare beslut som funnits med krav på miljöledningssystem för statliga myndigheterna ersätts med en förordning. ramen för myndighetens miljöledningssystem. En myndighet som anges i bilaga 1 till förordningen ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet och beaktar de direkta och indirekta miljöaspekterna. Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör ISO 14001-certifieras eller EMAS-registreras. - Myndigheten ska göra en miljöutredning som sedan uppdateras minst vart femte år. Miljöutredningen ska innehålla en laglista över de miljölagar och krav som berör myndigheten. - Miljöledningssystemet innebär att myndigheten ska ha en fastställd miljöpolicy och miljömål vilka ska vara mätbara i den mån det är praktiskt möjligt. Miljömålen ska uppdateras minst vart tredje år och bidra till hållbar utveckling och de nationella miljökvalitetsmålen. - Myndigheten ska ha en handlingsplan med ansvarsfördelning, resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för att nå miljömålen. - Myndigheten ska ha dokumenterade rutiner för att säkerställa att miljöpolicy, miljömål och miljölagar följs och för att minimera negativ miljöpåverkan så långt det går. - Arbetet med att nå miljömålen ska fortlöpande förbättras genom att dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras. - Myndigheten ska miljöanpassa sina upphandlingar. - Myndigheten ska utveckla personalens kompetens om miljöhänsyn i det egna arbetet genom utbildning och information. - Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten använder en energieffektiv informationsteknik och utarbetar en mötes- och resepolicy. - Myndigheten ska genomföra årliga miljörevisioner samt följa upp resultatet av miljöarbetet. Resultatet ska redovisas Gäller hela högskolan. Tillämpas genom högskolans miljöledningssystem Högskolans miljöledningssystem Ytterst ansvarig är rektor. Ansvaret förvaltas av samordnaren för hållbar utveckling. Kontroll av efterlevnad sker genom miljörevision. 25(27)
Högskolan i Borås Laglista M06 26(27) Handläggare för hållbar utveckling Samordnare för hållbar utveckling SFS 2013:251 t.o.m. SFS 2014:23 Miljöprövningsförordning (2013:251) Miljöprövningsförordning (2013:251) genomför industriutsläppsdirektivets krav på tillståndsplikt. Viktig för att bedöma vilken sorts anmälan eller tillstånd som behövs för olika verksamheter. Avdelning 1 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, där den huvudsakliga tillståndsplikten och anmälningsplikten för miljöfarliga verksamheter har funnits, har flyttats till denna Miljöprövningsförordning. Innebär bl.a. att tillstånd krävs för ändringen av en tillståndspliktig verksamhet om ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en betydande olägenhet för människors hälsa eller miljö kan uppkomma. Ett antal nya verksamheter blir tillståndspliktiga med anledning av genomförandet av industriutsläppsdirektivet. till det departement i Regeringskansliet dit myndigheten hör samt till Naturvårdsverket. 26(27)