Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld mot henne
Forskningsområdet våld i hemmet Ursprung i kvinnorörelsen på 1970-talet Fokus på kvinnor, därefter män, minst fokus på barn Ökat intresse för barn som bevittnat våld i hemmet
Barn som har bevittnat våld i tidig forskning Barn sågs som objekt som inte kan förmedla sina erfarenheter Det ansågs vara svårt att involvera unga barn och utsatta barn i forskning Unga barn och utsatta barn ansågs vara i behov av skydd Det är krångligt och tidskrävande att involvera barn i forskning
Barn som har bevittnat våld i dagens forskning Barn ses som aktörer som har förmåga att förmedla kunskap om sina liv. Allt vanligare att involvera barn i forskning Fortfarande sällsynt med små barn i forskning
Definitioner och begrepp Observera observe Bevittna Wittness Exponerad för Exposed to Upplever Experience
Vad avses med bevittnande Barn som bevittnar våld ser, hör våldet dess konsekvenser eller efterverkningar Barn som utsätts för direkt våld fysisk och/ eller psykiskt våld
Prevalens Uppskattningsvis bevittnar 10-15 % av alla barn våld i hemmet och ca 50 procent av dessa drabbas även av direkt våld
Riskfaktorer för bevittnande av våld i hemmet Missbruk Fysisk och/ eller psykisk sjukdom Funktionsnedsättningar Ålder Funktionsnedsättningar hos barn och/ eller föräldrar Fattiga familjer Saknar boende Saknar socialt nätverk
Riskfaktorer direkt våld att barn lever med personer som tenderar att använda våld vid konflikter hög grad av stress hos förövaren och i familjen ett otillräckligt socialt nätverk som inte förmår att skydda barn barn som inte förmår att skydda sig själv. Annerbäck m.fl. (2010a)
Skyddsfaktorer God relation med mamma God relation med syskon Individuella faktorer hos barnet Socialt nätverk
Orsaker till att barn våldet kan fortgå Familjen saknar socialt nätverk Professionellas oförmåga att identifiera och hantera ärenden som rör våld i hemmet Barnet förmår inte att skydda sig
Effekter av att barn bevittnar våld i hemmet Fysiska reaktioner Psykiska reaktioner Barns relationer Allvarlighetsgrad, varaktighet, individuella faktorer hos det enskilda barnet
Barns respons på våld i hemmet Faktisk respons och önskvärd respons Aktiv och passivrespons Vanlig respons distansera sig från våldet skydda syskon Ta parti Berätta eller inte berätta
Professionellas hantering Dåliga på att identifiera våld Undviker problemförskjutning Otillräckliga insatser Brist på samverkan mellan professionella
Talar inte med alla barn Familjerättens arbete med VBU utredningar Barns röster framträder inte i utredningstexterna Två diskurser Pappor får stort handlingsutrymme Kunskapen om umgängen i ärenden som rör våld måste öka Barnen är nöjda med det bemötande de har fått
Skyddade boende/ kvinnojourer Plötsliga dramatiska uppbrott Barn och mammors behov krockar Ex att inte tillåta besök Ex att inte ta emot pojkar över 16 år Behov av information och återkoppling till barnen Allt fler jourer anpassar verksamheten för barn Barnen upplever skyddade boenden som positiva
Vad som krävs för en framgångsrik praktik Lägga ansvaret där det hör hemma En stabil arbetsgrupp Utbildning Metoder Att ställa frågor om våld Träffa alla barn Förmedla insatser Samarbete
Hälsning från barn som bevittnar våld Vill att våldet ska upphöra, vill känna sig trygga Ha någon att tala med Våga fråga flera gånger Lyssna visa att ni håller Anpassade insatser Både grupp och individuellt Vill träffa andra barn i liknande situation
Insatser till barn Syftar till att få våldet att upphöra Att ge skydd mot fortsatt utsatthet Gruppverksamheter för barn Individuella samtal Familjepedagogiska insatser/ föräldrastöd Placering utanför det egna hemmet
Nina Åkerlund nina.akerlund@regionjonkoping.se 0722-303306