Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel av kvinnor. Två år senare, 2008, hade siffran stigit till 28 315. I mer än 70 procent av fallen var kvinnan bekant med förövaren. Totalt har den anmälda misshandeln mot kvinnor ökat med drygt 30 procent under 2000-talet. Sett över en längre tidsperiod så pekar i stort sett alla trender på att våldet ökar i Sverige. En del av förklaringarna kan ligga i att anmälningsbenägenheten ökat och att vi har fått en ny sexualbrottslagstiftning. Men trots detta finns ett ökat problem med otryggheten för kvinnor i Sverige. Det finns ett stort mörkertal av antalet kvinnor som drabbas. Brå uppskattar att endast mellan 20 och 25 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer anmäls till polisen. Män och kvinnor drabbas av brott mot person i ungefär lika stor utsträckning, men drabbas av olika typer av brott. Män utsätts oftare för rån och bedrägerier medan kvinnor drabbas av sexualbrott och trakasserier. Nästan en tredjedel av kvinnor uppger att de känner sig otrygga och väljer att inte gå ut ensamma på kvällstid. Detta ska jämföras med sju procent bland männen. Den största delen av mäns våld mot kvinnor begås av någon som kvinnan är bekant med. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar ofta den våldsutsatta kvinnans hela livssituation. Enligt Nationella trygghetsundersökningen från 2006 visar siffror på att 49 000 kvinnor i åldern 16-79 själva uppger att de varit utsatta för misshandel någon gång under det senaste året. Närmare 70 procent av dessa kvinnor beräknas ha blivit utsatta för våld av en närstående person eller bekant. Det är framförallt två grupper som rapporterar utsatthet, ensamstående mödrar som främst utsätts för våld av närstående och kvinnor som blir utsatta för våld i yrkeslivet. Det är också i dessa två grupper som ökningen är mest tydlig. Våld mot ensamstående mödrar har enligt Statistiska Centralbyråns levnadsundersökningar ökat med 44 procent och våld inom yrkeslivet med 37 procent under åren 2000-2005. Samtidigt visar undersökningar att den typ av våld mot kvinnor som är vanligast inte inträffar i en nära relation utan utövas av en bekant person som inte är närstående d v s att man inte är släkt eller sammanlevande med förövaren. I 42 procent av våldshändelserna är enligt BRÅ gärningspersonen en bekant, i 29 procent en närstående och i 28 procent någon helt okänd. Barn drabbas särskilt hårt av mäns våld mot kvinnor i hemmet. Enligt Rädda Barnen finns det mellan 100 000 och 190 000 flickor och pojkar i Sverige som bevittnar och upplever våld i hemmet. Anmälningsbenägenheten av mäns våld mot kvinnor varierar mellan olika län och antalet anmälningar påverkas också av skillnader i polismyndigheternas kapacitet att ta emot anmälningar. I förhållande till folkmängden (per 100 000 invånare) anmäldes flest misshandelsbrott mot kvinnor år 2007 i Stockholms län (381), Södermanlands (352) och Västmanlands (340) län. De tre län som hade det lägsta antalet brott i förhållande till folkmängden var under samma år Kronobergs (198), Kalmar (204) och Värmlands (232) län. Sexualbrott Polisanmälningar av sexualbrott har mer än fördubblats sedan 1990. År 2006 anmäldes 12 100 sexualbrott varav 4 200 avsåg våldtäkt. Antalet anmälda våldtäkter har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen har varit speciellt kraftig sedan en ny sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 april 2005. 1/2
Så ser Det ut i dag Den nya lagen innebär att en del gärningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande nu rubriceras som våldtäkt. Det kan dock inte uteslutas att det även varit en faktisk ökning av våldtäkterna. Under 2008 anmäldes cirka 14 300 sexualbrott, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med år 2007. De största ökningarna uppvisar brotten våldtäkt, som ökade med 15 procent till cirka 5 450 och sexuellt ofredande, som ökade med 16 procent till cirka 7 230 anmälda brott. Enligt uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen från 2006 får polisen kännedom om cirka 10-20 procent av alla sexualbrott. Grov kvinnofridskränkning Grov kvinnofridskränkning har ökat påtagligt sedan det infördes i svensk lagstiftning 1998. Med grov kvinnofridskränkning avses ett brott som är sammansatt av upprepade gärningar exempelvis misshandel, olaga hot och vissa sexualbrott där offret och gärningsmannen är eller tidigare har varit gifta eller sammanboende. Varje år avlider i genomsnitt 30 kvinnor på grund av dödligt våld. Det är minst en kvinna varannan vecka. Av dessa kvinnor dödas omkring 17 kvinnor av en man som de har eller har haft en nära relation till. Både svenska och utländska studier visar att kvinnor som utsatts för våld från en närstående man ofta har blivit det vid upprepade tillfällen. Närmare en tredjedel av de kvinnor som anmäler att de varit utsatta för misshandel av en närstående gör en ny polisanmälan inom 12 månader. Enligt Socialstyrelsen beräknas mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar cirka tre miljarder kronor. Beräkningarna gäller direkt och indirekta kostnader för olika samhällsfaktorer. Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck utövas ofta i en nära relation och vanligt är att de våldsutsatta på olika sätt är beroende av och starkt känslomässigt bunden till förövaren eller förövarna. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kvinnor och flickor blir kontrollerade och detta tar sig i uttryck ibland annat deras klädval, socialt umgänge, val av arbete och utbildning. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, utövande av våld och dödligt våld. Hederstänkandet kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Länsstyrelsen beräknade 2004 att mellan 1 500-2 000 flickor och unga kvinnor var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt att 10-15 procent av de drabbade behövde skyddat boende. 2/2
detta har vi gjort Sedan 2006 har Moderaterna tillsammans med Alliansen gjord den mest omfattande satsningen på rättsväsendet i modern tid. Anslagen till rättväsendet har höjts med drygt 5 miljarder kronor per år. Utöver denna permanenta höjning har ytterligare närmare 2,5 miljarder tillförts rättsväsendet under mandatperioden. Alliansregeringens insatser mot mäns våld mot kvinnor Den 1 juli 2007 skräptes socialtjänstlagen vilket tydliggjorde socialnämndens ansvar för omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor och barn. Den 1 juli 2009 skärptes straffet för mord från fängelse i tio år eller på livstid - till fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämda straffet för detta brott. Den 1 juli 2010 skärptes straffen för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Lagändringarna syftar till att öka spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet och att skärpa straffen vid återfall i brott. Generellt höjs straffen för allvarliga våldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. En särskild handlingsplan med 56 konkreta insatser mot mäns våld mot kvinnor har tagits fram. Totalt har regeringen satsat drygt en miljard kronor under mandatperioden för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Bland annat har regeringen tillfört kommunerna 109 miljoner kronor per år 2007-2008 för detta syfte. Även statsbidraget till kvinnojourer, brottsofferjourer och mansmottagningar stärks genom handlingsplanen. Sedan 2006 har Sverige fått 2 800 fler poliser. Enligt den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har antalet människor som känner sig otrygga eller oroliga för att utsättas för brott nu börjat minska. Nationellt centrum för kvinnofrid har på uppdrag av regeringen tagit fram en handbok och verktygslåda, spårsäkringssats eller rape kit i syfte att förbättra omhändertagandet av sexualbrottsoffer inom akutsjukvården. Sedan 2006 har möjligheterna för den som är utsatt att få hjälp har förbättrats. Den virtuella ungdomsmottagningen, www.umo.se som startades 2008 hade under sitt första år långt över en miljon besök. Kvinnofridslinjen (www.kvinnofridsinjen.se) är en dygnetruntöppen telefonlinje (020-50 50 50) som öppnades under 2008. Under år 2009 togs där emot över 40 000 samtal. Kvinnojourer och den ideella sektorn är viktiga aktörer som fått ökade resurser. Medel till nio nya skyddade boenden med 185 platser har finansierats för att ge skydd åt personer utsatta för hedersproblematik. Boverket och länsstyrelserna har getts uppdrag att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Till detta ändamål har 45 miljoner kronor avsatts. Under 2010 ska länsstyrelserna fortsätta att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Totalt omfattar beslutet 36 miljoner kronor. Betydligt fler förövare har fått möjligheten att inom ramen för kriminalvård och frivård genomgå behandlingsprogram. Deltagandet ökade med 60 procent mellan åren 2007 och 2009. 1/2
detta har vi gjort Regelverket har skärpts och det finns nu möjlighet att neka sexualbrottsdömda tillgång till pornografi på anstalter. Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag att säkerställa att samtliga polismyndigheter kan tillhandahålla larm- och skyddspaket till hotade och förföljda personer. Kriminalvården har fått i uppdrag att redovisa sina särskilda insatser för män som dömts för våld i nära relationer. Rättsväsendets myndigheter har fått en nationell handbok för hur arbetet med våld mot kvinnor ska bedrivas. Polisens utredare utbildas särskilt om brott mot kvinnor och närstående. Polis, åklagare och domstolar har utbildats så att det kan bemöta sexualbrottsoffer på ett korrekt och respektfullt sätt. Socialtjänsten har getts ökat stöd och kunskap för att förbättra tillämpningen av socialtjänstlagen. Polisen har fått i uppdrag att tillsammans med åklagarmyndigheten återrapportera vilka insatser som de bedriver mot hedersrelaterat våld. Sveriges domstolar har fått i uppdrag att återrapportera till regeringen hur de arbetar med att höja domstolarna kompetens i frågor som hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalvården ska idag kontakta de brottsoffer som så önskar för att informera dem inför exempelvis gärningsmännens permissioner. 2/2
detta vill vi göra Moderaterna har en nolltolerans mot mäns våld mot kvinnor och vår vision är ett samhälle som är fritt från våld som har sin grund i kön och makt. Motsvarande gäller hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Vi anser att alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Våldet är inte en privat angelägenhet, det är ett samhällsproblem. Moderaterna vill att våldet mot kvinnor ska bekämpas och att stödet till våldsutsatta kvinnor förbättras. Sedan 2006 har Moderaterna tillsammans med Alliansen gjord den mest omfattande satsningen på rättsväsendet i modern tid. En del av den satsningen är en handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor som omfattar 56 åtgärder för närmare en miljard kronor. Samhället står idag bättre rustat för att hantera frågor som rör mäns våld mot kvinnor än någonsin tidigare. Men för att fortsätta att bekämpa det växande våldet behöver vi fyra år till. Förutom att arbeta mot brottsligheten vill vi arbeta mot brottslighetens orsaker. Vi tror att fler människor i arbete är en av de allra vikigaste sätten att minska brottslighetens grogrund. Den som är stolt över sitt liv, som klarar sin familjs försörjning och fostran har också bättre förutsättningar att inte dras in i våld och brottslighet. Därför är arbetslinjen bättre än bidragslinjen och skolor med större fokus på kunskap en central faktor för att förhindra att unga söker sig till kriminella kretsar. Moderaterna vill: Öka kvinnors trygghet genom att fortsätta verka för fler synliga poliser. Se över straffsatserna för sexualbrott och skärpa straffen för återfall i brott. Öka skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor. Utveckla kvinnofridslinjen till att också stödja kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalisera stalkning (förföljelse av annan person). Stärka det förebyggande arbetet genom satsningar på jobb och utbildning. Utveckla insatserna mot våldsamma män. Öka samarbetet mot mäns våld mot kvinnor. Öka kunskaperna om mäns våld mot kvinnor. Moderaterna har ökat kvinnors skyddsvärde genom att skärpa straffen för våldtäkt, misshandel och grov kvinnofridskränkning. Dessutom vill vi förbättra det förebyggandet arbetet, bland annat genom bättre förutsättningar för kvinno- och brottsofferjourer.