Rapport nr 7061-P 2006-03-06 Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk Inger Andersson, Anders Christiansson, Margareta Emanuelson, Bengt Everitt Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk Slutrapport Sammanfattning En övergripande värdering av problematiken kring klostridiesporer har gjorts i form av ett nätverksprojekt med deltagare från branschen och SLU. Målsättningen har varit att med ett helhetsperspektiv värdera var i kedjan förbättringar kan göras och var kunskapsluckor finns och att föreslå åtgärder. En enkät till lantbrukare och rådgivare har genomförts och en forskningsinventering har gjorts. Informationsmaterial har samlats framförallt på Rådgivarsajten. Utveckling av analysteknik har påbörjats. Parallellt har insatser som berör sporproblematiken gjorts också inom andra projekt. Ett exempel är Vallprojektet, ett annat är projektet Certifiering av ensileringsmedel. Aktiviteter som bör prioriteras framöver är (utan inbördes ordning): - Beakta sporproblematiken i forskningsprojekt om mjölk- och vallproduktion, och om teknik för vallhantering - Information till maskinentreprenörer och maskinförsäljare - Informera om vikten av rätt dosering av ensileringsmedel - Uppmuntra och stödja forskningsinsatser och andra initiativ som syftar till att utveckla teknik för dosering av ensileringsmedel - Utveckling av analyssystem för grönmassa, foder och gödsel - Riskanalys över alla moment i kedjan avseende klostridiesporer - Anordna forskarmöte om klostridieproblematiken - Forskning och värdering av befintlig kunskap och rekommendationer om gödselspridning på vall - Försök för att avgöra vikten av att täcka vid uppehåll och testa metodik att täcka tillfälligt - Workshop med forskare om sporproblematiken - Dataprogram som hjälp vid ensilering - Sammanställning av väderprognostjänster - Systemanalys: Jämföra kostnader för åtgärder i olika led i kedjan från vall till mejeri för att eliminera klostridiesporer i ystmjölken. Inledning Bakgrund Mejeriföretagen upplever trots mångårigt arbete att situationen vad gäller klostridiesporer i mjölk inte är tillfredställande. Vissa år kan problemen för ostproduktionen vara stora även om omfattande forskningsinsatser gjorts vad gäller t.ex. foderkonservering och stallhygien, rådgivning till mjölkbönder har genomförts och betalningssystem för sporer i mjölk har införts. Lantbrukarna och rådgivarna å sin sida upplever svårigheter att uppnå önskad kvalitet. 2
Mål Ett projekt genomfördes med början hösten 2003 och avslutades hösten 2005. Projektets mål formulerades enligt nedan Målet är att utifrån ett helhetsperspektiv från växtodling till mjölk - värdera led i kedjan där förbättringar kan genomföras eller kunskapsluckor finns - föreslå åtgärder och initiera framtagandet av kunskap och kunskapsmaterial. Vikt läggs på att - utreda vad av befintlig kunskap som ej implementerats hos mjölkproducenterna - ta fram en plan för hur man ska föra ut kunskapen. - göra en ekonomisk värdering av nyttan av insatser i olika led - ge en allsidig bild av andra faktorer som försvårar att befintlig kunskap tillämpas Genomförande En projektgrupp bildades med personer med olika bakgrund och olika perspektiv på sporproblematiken. Följande personer har medverkat: Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Mats Gyllenswärd, Svensk Mjölk Urban Nyblom, Arla Foods Thomas Pauly, HUV, SLU Anders Seeman, Skara Semin Martin Sundberg, JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) Erik Svensson, Svensk Mjölk Lars-Åke Westman, Norrmejerier Niels Andresen, Hushållningssällskapet i Kristianstad Inger Andersson, Svensk Mjölk Bengt Everitt, Svensk Mjölk Anders Christiansson, Svensk Mjölk Christian Swensson, Svensk Mjölk Arbetet inleddes med - en enkät till mjölkproducenter - en planering enligt LOTS-modell där arbetsområden och angreppssätt definierades Projektgruppen har haft ett antal möten. Projektet har haft en karaktär av nätverk för att diskutera och värdera olika insatser, behov och fokusera på sporproblematiken i andra pågående projekt och aktiviteter. Parallellt har ett projekt genomförts för att uppdatera kunskapen om vallfoderproduktion, Vallprojektet sett ur olika aspekter. Allt material från detta projekt finns samlat på Rådgivarsajten och Lantbrukarsajten. Bland resultaten kan områdena vallekonomi och vallmaskiner lyftas fram. Bland annat kan arbetet om vallmaskiner omarbetas med utgångspunkt från sporproblematiken. 3
Resultat och diskussion Forskningsinventering En utredning Vallen från odling till mjölkråvara forskningsinsatser och forskningsbehov genomfördes och slutfördes 2004 för att beskriva den vallforskning som genomförts under senare delen av 1990-talet och början på 2000-talet, kartlägga den aktuella samt lämna förslag till möjliga framtida forskningsinsatser. I slutsatserna av utredningen bedömdes bl.a. teknik för vallodling vara ett prioriterat forskningsområde. Det är främst två områden som har inriktning på att reducera sporer, nämligen insatser i det framtida mjölkföretaget, som specialiserar sig på mjölk- och vallproduktion, samt utvärdering av teknik för vallhantering (vallodling, skörd och lagring). Enkäter Forskningsinsatser har gjorts under åren för att undersöka förutsättningarna för en lyckad ensileringsprocess. En viktig frågeställning är om denna kunskap används i praktiken. 1. har lantbrukarna kännedom om bästa teknik för ensilering 2. kan de tillämpa kunskapen För att få en uppfattning om vilka problemställningarna är på gården genomfördes en enkät Bra ensilage lätt eller svårt. Målet var att identifiera i vad mån det finns svårigheter att följa de råd som forskning och rådgivning lämnar. Enkäten genomfördes vid JTI på uppdrag av Svensk Mjölk. Den besvarades av 174 lantbrukare (svarsfrekvens 58 %) varav 84 inte haft sporanmärkning under år 2002 och 90 haft sporanmärkning i klass 2 under samma period. Samtliga mjölkproducenter har funnits inom Arla Foods svenska invägningsområde. Resultatet har publicerats som en JTI-rapport. Som en uppföljning skickades samma enkät till rådgivare med frågan om hur de tror att lantbrukarna svarat. Denna har publicerats som en rapport i Svensk Mjölk. Resultaten från enkäten till lantbrukare visar att lantbrukarna överlag har god kännedom om de rekommendationer för ensilering som förs ut via rådgivningen. Man är också medvetna om att många moment i ensileringsarbetet har stor betydelse för slutresultatet. Detta tyder på att förmedlingen av kunskap fungerar bra, vilket också en stor del av lantbrukarna som deltagit i enkäten tycker. De flesta lantbrukarna utför som regel de olika momenten i ensileringsarbetet i enlighet med de rekommendationer som ges. Ett undantag var emellertid att provisoriskt täcka plansilon vid kortare uppehåll i inläggningen, där bara en liten andel följde rekommendationen. Detta visar på ett behov av teknik/metodik för att lättare kunna lägga en tillfällig täckning på plansilo. Vädret är en kraftig störfaktor för flera moment i ensileringsarbetet, och uppges av många vara den faktor som är orsaken till att vissa rekommendationer inte alltid kan följas. Förutom moment som är beroende av väderleken, upplever lantbrukarna enligt svaren i enkäten överlag inga större problem att lyckas med de moment som har stor betydelse för ensileringsresultatet. 4
En jämförelse mellan gårdar med och utan sporproblem, visar att på gårdarna som under 2002 haft problem med sporer var det: - I genomsnitt större mjölkkobesättningar. - Vanligare med regelmässig användning av ensileringsmedel - Vanligare med plansilo som dominerande ensileringssystem. - Ovanligare med tornsilo som dominerande ensileringssystem - Vanligare att man även hade köttdjur på gården - Vanligare att man utförde allt ensileringsarbete helt själv De viktigaste sätten för lantbrukarna att inhämta kunskap i ensileringsfrågor är genom kurser och studiecirklar, kollegor och bekanta, samt svenska tidskrifter. Enkäten till rådgivarna bekräftade dessa resultat. Båda enkäterna finns redovisade i rapportform. Sammanfattningar har publicerats på Rådgivarsajten. Entreprenörer, maskinförsäljare Handhavandet av maskiner är viktig för att få ett bra resultat vid ensilering. Många lantbrukare anlitar entreprenörer vid skörd och ensilering. Maskinstationerna är därför en viktig aktör som behöver nås med information. Det är en heterogen grupp och omfattar allt från större företag till grannar som delar maskiner. Maskinentreprenörernas huvudsakliga kompetens är ofta teknik / maskiner, inte kvalitet. Gruppen har bedömt det som svårt att nå maskinentreprenörerna med skriftlig information, temadagar eller liknande skulle vara ett bättre alternativ. Det bästa alternativet torde vara om sådana anordnades lokalt av husdjurs- eller mejeriföreningar. I Danmark har Dansk Kvæg startat ett projekt i samarbete med maskinstationer och bönder, där analysresultat återförs till rådgivare och maskinstationer. Projekt pågår på Skånesemin (finansierat via Greppa näringen ) där man försöker finna vägar att motivera maskinstationer att ta hänsyn till kvalitetsaspekter. En mall för överenskommelse bonde maskinfirma har gjorts i detta projekt. Mallen finns på Rådgivarsajten. Detta är viktigt och det är angeläget att uppmuntra och stödja sådana initiativ. Landsföreningen Sveriges Maskinstationer (LSM) är en relativt nybildad (2004) organisation som kan vara en ingång för att få kontakt med maskinstationer. Förslag till åtgärder Bidra till informera på seminariedagar / träffar genom att - Erbjuda våra tjänster som experter om husdjursföreningar/mejeriföreningar vill ordna träffar för att informera maskinstationer. - Göra ett förslag till program som vi kan erbjuda husdjursföreningarna - Lägga ut tips på upplägg av sådan information på rådgivarsajten Göra en lista över olika typer av maskiner med påpekanden om vad som är viktigt att tänka på. Arbete pågår inom vallprojektet med att göra en lista med för och nackdelar med 5
olika system. Denna bör kompletteras med för- och nackdelar även från kvalitets- och sporsynpunkt. Ensileringsmedel Rätt mängd ensileringsmedel är av stor betydelse för ett lyckat resultat. För lite ensileringsmedel anses kunna ge ett sämre resultat än inget ensileringsmedel alls. Tillgången till ensileringsmedel vid ensileringstillfället är en kritisk punkt. Behovet (mängd och typ) av ensileringsmedel kan inte förutses vid inköpstillfället. Det är svårt att gardera sig då det rör sig om stora volymer miljöfarliga ämnen att lagra (antingen för bonden eller för entreprenören). Bättre tekniska lösningar för dosering behövs. Många har arbetat och arbetar på att utveckla tekniska lösningar, men någon riktigt bra finns inte. Detta har diskuterats i Feed Science Network (Ett nätverk med HUV, tillverkare av ensileringsmedel, maskintillverkare, fodertillverkare?). Här har varit en diskussion om hur sådan utveckling ska finansieras (maskinföretagen eller kemiföretagen). Någon form av samordning här borde vara viktig. Ett annat problem är bristen på riktigt bra idéer. Certifiering av ensileringsmedel Utifrån efterfrågan på ett oberoende testsystem för ensileringsmedlens effekter har Svensk Mjölk och Dansk Kvæg ingått ett samarbete med tyska organisationen DLG. DLG testar, bedömer, certifierar och kontrollerar ensileringsmedel utifrån framtagna krav i DLG-systemet. Den årliga listan över ensileringsmedel på den svenska marknaden kommer som information f.r.o.m. 2006 att redovisa medlens eventuella DLG-godkännande. Förhoppningen är att det inom några år ska bli ett bra hjälpmedel för lantbrukarna vid val av ensileringsmedel. Att många ensileringsmedel på den svenska marknaden idag saknar DLG-godkännande är fullt naturligt då detta är nytt för Sverige. Listan med ensileringsmedel finns att hämta på Rådgivarsajten och Lantbrukarsajten. Detta samarbete utökar vårt nätverk i Tyskland kring frågor om ensilering och ensileringsmedel. Förslag till åtgärder - Skriva på Rådgivarsajten och i Husdjur om vikten av rätt dosering - Uppmuntra och stödja forskningsinsatser och andra initiativ som syftar till att utveckla teknik för dosering av ensileringsmedel Analyssystem Gruppen har bedömt att möjligheter och rutiner för analyser i olika led i kedjan är en svag länk. Hygienanalyser av foder Det är allmänt inte särskilt vanligt att lantbrukare gör hygieniska analyser av foder för att verifiera att rutinerna för inläggning säkerställer en god foderkvalitet ur hygienisk synpunkt. Det har inte heller tidigare funnits tydliga råd om tolkning av analysresultat. En tolkningsguide för hygieniska analyser av ensilage har därför utarbetats och finns tillgänglig på Rådgivarsajten. 6
Analys av klostridiesporer i ensilage Beträffande analys av klostridiesporer i foder erbjuder ett par analysföretag sådana. De metoder man använder är dock inte samma, något laboratorium använder plattspridningsmetodik, ett par använder MPN-teknik men med olika medier och MPNteknikerna är inte validerade. Svårigheterna att ta ut ett representativt prov av ensilage är ett stort problem. Analys av klostridiesporer i gödsel Analys av klostridiesporer i gödsel är ett alternativ för att värdera sporbelastningen från fodret. Fördelen är att provtagningstekniken är enklare. Fodret har så att säga redan bearbetats, blandats och homogenierats. Försök inom ramen för detta projekt och tidigare projekt har visat att det är enkelt att få ett representativt prov från träck. Träckanalyser är ett bra verktyg vid problemutredning för att kunna visa på sporbelastningen från fodret och avgöra huruvida förstärkta avtorkningsrutiner kan räcka för att förbättra mjölkkvaliteten. Ett annat användningsområde på sikt vore om man kan utveckla en så pass billig analysmetod att man kan använda den regelbundet som en verifiering av fodrets kvalitet avseende klostridiesporer (och som en indikator på fodrets hygieniska kvalitet allmänt) och vidta åtgärder i tid och/eller utnyttja erfarenheten för att förbättra tekniken inför nästa säsong. Ensilerbarhetstest En enkel metod att uppskatta grönmassans ensilerbarhet har prövats i form av ett examensarbete och ett uppföljande arbete med fältmässig prövning av tekniken pågår. Metoden, som kallas Pieper-test har utarbetats i Tyskland på Universitetet i Rostock. Principen bygger på att man genom att mäta ph-sänkningen i grönmassa ska kunna avgöra hur lättensilerad grödan är och om eventuellt en tillsats av mjölksyrabakterier och/eller socker påskyndar ensileringsprocessen. Den ger även information om behovet av förtorkning. Metoden, som kallas Pieper-test har utarbetats i Tyskland på Universitetet i Rostock. Principen bygger på att man genom att mäta ph-sänkningen i grönmassa ska kunna avgöra hur lättensilerad grödan är och om eventuellt en tillsats av mjölksyraabkterier och/eller socker snabbar på ensileringsprocessen. Den ger även information om behovet av förtorkning. Förslag till åtgärder - Validera och fastställa metodik för analys av klostridiesporer i gödsel - Ringanalys för sporer i gödsel - Prova gödselanalyser i rådgivningsarbetet och registrera samband med rutiner på gården och sporhalten i mjölk och eventuellt foder för att skaffa erfarenhet och kunna ge anvisningar för hur analyserna kan användas i rådgivningsarbetet - Vidareutveckla, värdera och implementera ensilerbarhetstesten - Förbättra provtagningstekniken för ensilage Riskanalys Riskanalys vall - foder Flera moment i kedjan vall ensilering - foder påverkar risken för klostridiesporer i ensilaget. En ingående riskanalys behövs, som beaktar alla moment i kedjan och hur de olika momenten påverkar varandra. Med en sådan som grund kan olika åtgärder prioriteras i relation till förutsättningarna. Intervjuer av rådgivare, systematisk registrering av förhållanden på gårdar med problem kan ge värdefull information för en sådan analys. 7
Några moment i vallfoderkedjan har under projektets gång definierats där det finns behov av ytterligare kunskap och bättre värdering: - Gödselspridning: För att undvika rundgång av sporer rekommenderas begränsningar avseende gödselspridning på vall. Dessa begränsningar är ofta negativa från andra synpunkter miljöaspekter och ekonomi. Här behövs mer kunskap och bättre värdering av befintlig kunskap för att ge bättre rekommendationer. - Täckning: Från enkäterna framgick att en av de rekommendationer som man inte följer på gården är att täcka vid uppehåll i skördearbetet. Det behövs undersökningar för att tydligt kunna värdera om detta är nödvändigt och i så fall bättre teknik för att täcka tillfälligt. - Geografiska skillnader: Tydliga geografiska skillnader har konstaterats vad gäller sporförekomsten i mjölk. Inom ramen för projektet studerades resultat från sporanalyser inom Arla under en 3-års period och leverantörer klassificerades m.h.t. klostridiesporer och markerades på en karta. Vissa områden har klart högre förekomst av sporer varje år. Vi har diskuterat orsakerna till detta. En hypotes är att jordens beskaffenhet har stor betydelse. Vi har övervägt en djupare undersökning för att utreda detta. Andra orsaker kan vara att tekniska förutsättningarna varierar (olika typer av maskiner) eller att informationen sker på olika sätt. Förslag till åtgärder - Genomföra riskanalys över alla moment i kedjan - Värdera gödselspridning på vall och diskutera om rekommendationerna bör justeras/förbättras - Forskning för att täcka kunskapsluckor avseende gödselspridning på vall - Försök för att avgöra vikten av att täcka vid uppehåll och testa metodik att täcka tillfälligt - Workshop med forskare om sporproblematiken Hjälpmedel Ovan har diskuterats bättre analysverktyg för att stödja kvalitetsarbetet. Gruppen har också diskuterat andra hjälpmedel för att stärka svaga punkter i kedjan. Dataprogram för ensilering För några år sedan genomfördes ett projekt (SLF-finansierat, genomfört av JTI) där ett program utarbetades att använda som hjälpmedel för att kunna bedöma förutsättningarna vid ensilering och vid behov värdera olika åtgärder. Projektgruppen har diskuterat att vidareutveckla / uppdatera detta program så att det blir mera användarvänligt. Dock är programmet relativt komplicerat och kräver mycket indata och en enklare modell vore troligen att föredra. Väderprognoser Från enkäten framgick inte helt oväntat att vädret upplevs som en stor osäkerhet. Gruppen har diskuterat om det kan vara av intresse att göra en sammanställning över var bra väderprognoser finns att tillgå. Svenska Husdjur har en länklista på sin hemsida 8
Förslag till åtgärder - Enkelt dataprogram som hjälpmedel för att vidta rätt åtgärder för att nå bästa möjliga ensileringsresultat - Sammanställa tillgängliga väderprognostjänster Ekonomi Ekonomi i hela kedjan Sporer i mjölken innebär en risk för tillväxt av klostridier i osten med försämrad ostkvalitet som följd. Insatser kan göras i olika led i kedjan för att förebygga kvalitetsfel p.g.a. klostridietillväxt i osten. Faktorer som påverkar på gården är gödselspridningsteknik, skördeteknik, inläggningsteknik, mjölkningshygien. I mejeriledet tillämpas teknik för sporreducering i ystmjölk. Insatser på dessa områden innebär kostnader. Mejeriföretagen tillämpar betalningssystem för att förmå mjölkproducenterna att förbättra kvaliteten avseende sporer. Samtidigt är en bättre foderkvalitet med avseende på sporer också kopplad till bättre kvalitet i andra avseenden, t.ex. bättre näringsvärde vilket innebär en vinst för lantbrukaren. Kostnader på gården för dåligt ensilage Ekonomiska beräkningar av kostnader i olika delar av vallfoderproduktionkedjan görs inom Vallprojektet, och kan bli ett incitament för lantbrukaren att vidta åtgärder som förbättrar foderkvaliteten allmänt, vilket också kommer att innebära lägre sporinnehåll. Systemanalys En värdering och jämförelse i hela kedjan av kostnader och vinster av olika åtgärder som påverkar sporinnehållet behöver göras för att kunna bedöma vilka insatser som ska rekommenderas. En sådan är också en viktig grund för att utforma betalningssystem i mejeriernas kvalitetsprogram för sporer. Förslag till åtgärder - Systemanalys för klostridiesporer i mjölk. Ett projekt kommer att genomföras under 2006 för att jämföra kostnader för olika åtgärder i olika led i hela kedjan från vall till mejeri för att eliminera klostridiesporer i ystmjölken. Kostnaderna ska också sammanvägas med eventuella vinster i andra avseenden. Målsättningen är att ett underlag för att kunna prioritera de viktigaste åtgärderna. Information till rådgivare Tillämplig befintlig information om klostridiesporer har lagts ut på Rådgivarsajten. En särskild Fokus på sporer -rubrik har skapats på sajten som länkar till information som är relevant för sporproblematiken: Sammanfattning av det viktigaste om Clostridier - Varför är det viktigt att det inte finns klostridiesporer i mjölken och i ensilaget? - Varifrån kommer klostridiesporerna? - Vad händer i ensilaget? - Hur kommer sporerna till mjölken? - Hur går jag vidare? - Vad kan jag göra mera? 9
Länkar till dokument: a) Vid utredning på gården - Om det blir fel Kvalitetssäkrad mjölkproduktion - Om det blir fel checklista - Hygienisk kvalitet i ensilage hur gå tillväga vid problem? - Utökad checklista, framtagen av rådgivare i mjölkkvalitetskurs 2002 - Utökad checklista, beskrivning av hur checklistan kan användas - Rengöring av spenar hur gör man? - Dubbla silfilter hjälper inte! b) Grundkunskaper - Clostridiesporer grundfakta - Clostridiesporer grundfakta ppt-bilder - Clostridiesporer i ensilage och i mjölk betydelse för ostkvalitén - Åtgärder att vidtaga på gården - Ensilering Kvalitetssäkrad mjölkproduktion - Mjölkning Kvalitetssäkrad mjölkproduktion - HP-massa och nygjuten betongsilo - Mjölkens mikroflora OH-serie - Varför finns det clostridiesporer i mjölken? Sammanfattning av examensarbete av Linda Åkesson som bla. innehåller en fältundersökning - Mjölkkvalitet och ekonomi på gården Publicering - Bengt Everitt 2004. Vallen från odling till mjölkråvara forskningsinsatser och forskningsbehov. Rapport Svensk Mjölk Forskning reg nr 7037-P. - Martin Sundberg 2004. Bra ensialge lätt eller svårt. En kunskapsorienterad enkät om ensilering. JTI Rapport Lantbruk & Industri 320 (uppdrag från Svensk Mjölk). - Katarina Steen och Carin Bergström 2004. Bra ensilage lätt eller svårt; En enkät till husdjursföreningarnas rådgivare. Rapport Svensk Mjölk Forskning reg nr 7044-P. - Katarina Steen (HUV), Thomas Pauly (HUV) & Margareta Emanuelson 2004. Metodutveckling av Pieper-test snabbtest för att avgöra grönmassans ensilerbarhet och hur tillsatser påverkar ensileringsprocessen. Rapport Svensk Mjölk Forskning reg nr 7045- P. - Jannika Hallén Landin, Margareta Emanuelsson, Thomas Pauly & Rolf Spörndly 2004. Hygiensik kvalitet i ensilage kort faktasamling och en åtgärdsguide 2004 - Rådgivarsajten. Fokus på clostridiesporer - Lantbrukarsajten. Fokus på clostridiesporer - Rådgivarsajten. Fokus på vall - Lantbrukarsajten. Fokus på vall 10