Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun oktober 2010

Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun oktober 2010

FÖRORD WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Botkyrka kommun tagit fram en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning, vilken ingår i samrådshandlingarna för programmet för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun. MEDVERKANDE STYRGRUPP Lars Olson, planeringschef Anna Holm, exploateringschef Per Lindvall, samhällsbyggnadschef Eva Jansson, Kultur- och fritidschef PROJEKTGRUPP Per-Anders Framgård, projektledare, utvecklingschef Ebrahim Khajeh-Zadeh, trafikplanerare Dan Arvidsson, miljöutredare My Peensalu, landskapsarkitekt Åsa Anderljung, kultursekreterare RAPPORTFÖRFATTARE ÖVERSIKTLIG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Mia Tiderman, teknikansvarig MKB, WSP Samhällsbyggnad Johanna Alton, kulturmiljö/mkb, WSP Samhällsbyggnad Bengt Eriksson, granskare MKB, WSP Samhällsbyggnad Marianne Klint, granskare MKB, WSP Samhällsbyggnad PROGRAMFÖRSLAG A1 arkitekter och Spacescape AB NATURVÅRDSUTREDNING Calluna AB LANDSKAPSANALYS Vägverket konsult LANDSKAPSPLAN Spacescape AB TRAFIK Trivector Traffic AB och WSP Analys och Strategi Kartor och illustrationer i denna rapport har tillhandahållits av A1 arkitekter och Spacescape AB, om inget annat anges.

INNEHÅLL FÖRORD 2 1. SAMMANFATTNING 4 2. INLEDNING 8 3. ALTERNATIV 14 4. METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 18 5. MILJÖKONSEKVENSER 21 LANDSKAPSBILD 21 KULTURMILJÖ 23 NATURMILJÖ 35 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 44 MARK OCH VATTEN 46 MARK 46 VATTEN 47 TRAFIK, LUFT OCH KLIMAT 48 BULLER 56 6. UPPFÖLJNING 59 7. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING 59 8. KÄLLFÖRTECKNING 62 3

1. SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE MED PROGRAMMET Bakgrunden till och behovet av att upprätta ett program är att området är satt under ett stort förändringstryck. Dels vill Botkyrka kommun pröva hur denna del av Botkyrka kan förändras från odlingsbygd till stadsbyggd och dels vill kommunen pröva en utbyggnad av Hågelby gård till en regional och nationell attraktion, i form av en Familjepark. Syftet med programmet är att det ska ange riktlinjer för den framtida markanvändningen i området, samt utgöra ett beslutsunderlag för kommande detaljplanearbete. Planeringen för området har som huvudinriktning att: Utnyttja det strategiska läget vid porten till storstadsregionen för fler verksamheter. Utveckla området runt Hågelby som mötesplats med ett nytt innehåll i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Utveckla det värdefulla natur- och kulturlandskapet i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Ordna vägtra ken i området så att bättre samband skapas mellan Botkyrkas olika stadsdelar. I denna översiktliga MKB prövas ett markanvändningsförlag med två möjliga utvecklingsetapper för markområdet Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Etapp 1 fram till år 2020 och etapp 2 fram till år 2050. DEN ÖVERSIKTLIGA MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN SYFTE Ett första steg i planprocessen är framtagandet av ett program. Botkyrka kommun har valt att programmet ska åtföljas av översiktlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som syftar till att generellt beskriva de viktigaste positiva och negativa miljökonsekvenserna av programförslaget. Miljöbedömningsprocessen blir därmed tidigt integrerad i planprocessen. Programförslaget jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet används för att beskriva en trolig utveckling för programområdet om de verksamheter som beskrivs i programförslaget inte kommer till stånd. LANDSKAPSBILD KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Om planerna för exploateringen inte skulle genomföras kommer det storskaliga landskapet genom bete och odling i anslutning till sjön Aspen även fortsättningsvis att vara öppet och erbjuda långa siktlinjer och vida utblickar. Herrgårdslandskapets monumentala formspråk i Hågelby och till viss del i Lindhov, med stora huvudbyggnader och ekonomibyggnader, parkmiljöer med gamla storvuxna ädellövträd, tillsammans med det storskaliga odlingslandskapet, bibehålls. Botkyrka kyrka bibehåller sin position som landmärke vid gränsen mellan landsbygd och storskalig stadsbygd, en gräns som upplevs tydlig. Den i området centralt belägna sprickdalen som sträcker sig från Tullingesjön vidare längs med Älvestabäcken till Sjön Aspen i dalbotten bibehålls och skapar ett tydligt landskapsstråk genom området. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET En utbyggnad av en Familjepark vid Hågelby i sprickdalen som sträcker sig längs med Älvestabäcken till sjön Aspen skulle innebära att ny bebyggelse tillkommer på var sida om dalgången, vilket kan skära av landskapsstråket. För att upprätthålla något av dalgången lämnas en smal korridor längs med dalgångsbotten mellan den nya bebyggelsen. Det storskaliga herrgårdslandskapet riskerar att påverkas negativt av de byggnader som företrädesvis planeras på åkermark, vilket ger färre utblickar och kortare siktlinjer. Detta gäller inte utblickarna över sjön Aspen vars stränder kommer att röjas på vegetation och planeras bli strövområde. Dessa åtgärder kan leda till vidgade utblickar och längre siktlinjer i nya riktningar, vilket uppfattas positivt. Ny bebyggelse omkring Botkyrka kyrka samt en ny trafikled med trafikplats väster om Eriksbergs industriområde riskerar att kyrkan inte 4

längre uppfattas som ett landmärke mellan landsbygd och stadsbygd, vilket påverkar landskapsbilden negativt. En förskjutning av stadslandskapet västerut minskar effekten av kyrkan som ett sådant landmärke. Genom att vara återhållsam med höjden och exploateringsgraden på den nya bebyggelsen kan dock kyrkans monumentala roll bibehållas, vilket ger en mindre negativ påverkan. En förtätning längs Hågelbyleden och ett tillskott med ny bebyggelse i och omkring Eriksbergsberg och Alby förstärker kontrasten mellan landsbygds- och stadskaraktär på ett positivt sätt. KULTURMILJÖ KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Om planerna för exploateringen inte skulle genomföras kommer markanvändningen i form av hästbete och vallodling som bedrivs idag att fortsätta som tidigare. Fornlämningarna bevaras, liksom Kyrkstigen som bibehåller en lantlig karaktär. Den tidigare allfarvägen, dagens S:t Botvids väg, bevaras som landsväg med anslutande odlings- och skogsmark på var sida i anslutning till sockencentrum, med dess byggnader som är så typiska för ett sockencentrum i Mälardalen. Den visuella kopplingen mellan prästgården och kyrkan bibehålls i landskapet och kulturhistoriska värden i form av det storskaliga herrgårdslandskapet bevaras, liksom de höga värden som finns i Skrävsta by, Lindhov, Hågelby. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Motiveringen till riksintresset för kulturmiljövården i området i anslutning till Bornsjön och Aspen är bland annat de storskaliga herrgårdsanläggningarna, den tidigmedeltida sockenindelningen och odlingskontinuitet sedan åtminstone bronsålder. I anslutning till Hågelby gård planeras en Familjepark mestadels på storskalig odlingsmark. För att minska negativ påverkan på riksintresset regleras höjden på ny bebyggelse i programförslaget. Trots dessa åtgärder riskerar herrgårdslandskapet att fragmenteras, vilket påverkar värdena negativt. De förhistoriska miljöer som finns i området kommer delvis att ligga inom Familjeparken och riskerar därmed förlora sitt sammanhang. Vissa fornlämningsmiljöer är idag svårtillgängliga både fysiskt och kunskapsmässigt. Därför planeras det för en omfattande skyltning vid fornlämningar samt ett kulturhistoriskt kunskapscentrum vid Skrävsta. På det viset kan kunskapsspridning om områdets historia ske, vilket uppfattas som positivt. Dessa åtgärder kan bidra till att nå ett av de nationella kulturpolitiska målen, det så kallade kulturarvsmålet. Det finns dock planer på att vissa delar av Familjeparken stängs av för allmänheten vilket kan utgöra hinder för att målet nås. På var sida om Botkyrka kyrka planeras för ny bebyggelse. Området i anslutning till Botkyrka kyrka utgör ett sockencentrum som inrättades under tidig medeltid. Omkring kyrkan vid allfarvägen samlades en rad, för den tiden, viktiga funktioner (S:t Botvids väg) såsom fattigvård och skola. För att inte kulturhistoriska värden ska gå förlorade genom ny bebyggelse som splittrar helhetsupplevelsen, har delar av den planerade kvartersmarken tagits bort från det tidigare planförslaget. Trots att den planerade bebyggelsen har minskat i omfattning, kvarstår risken för att helhetsupplevelsen av sockencentrum går förlorad på grund av den nya bebyggelsen. NATURMILJÖ KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Värdena i Natura 2000-området Ekholmen kommer fortsättningsvis att bestå. Bornsjökilen är på flera ställen en avbruten kil idag, med svaga länkar och kan komma att påverkas negativt av utveckling i form av nya exploateringar och nya verksamheter, vilket Botkyrka kommun inte har rådighet över. I programområdet finns två starka barriärer främst E4/E20 men även Hågelbyleden. Trafiken förväntas att öka på Hågelbyleden, vilket betyder att den blir en ännu kraftigare barriär. Det finns goda förutsättningar att skogsområdena i programområdet bevaras och utvecklas efter kommunens Skogsbruksplan. De delar av området som består av åker- och betesmark kommer att finnas kvar om dagens markanvändning fortskrider. Naturmiljöer som är knutna till gamla tiders markanvändning som t.ex. åkerholmar och hagmark har höga naturvärden. Dessa värden kommer också att finnas kvar om marken brukas som idag. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Den smala gröna länken mellan Tumba och Alby in mot Huddinge och Stockholm, i den regionala grönkilen Bornsjökilen riskerar att brytas i 5

detta område. Kilen kan bli så pass smal att de viktiga spridningssambanden inte kan upprätthållas på grund av för stora störningar från Familjeparken. I programmet föreslås att två ekodukter anläggs, en över E4/E20 och en över Hågelbyleden. Dessa åtgärder skulle kunna stärka spridningssambanden i grönkilen om de utformas på ett sådant sätt att funktionen som möjlig passage för vilt uppnås. De föreslagna verksamheterna i programförslaget gör inte några fysiska intrång i Natura 2000-området Ekholmen tillika naturreservat. Kommunens målsättning enligt naturvårdsprogrammet är att värna och utveckla Ekholmen, samt att anlägga ett Naturrum är positivt för området. Detta minskar risken för att den ökade besöksfrekvensen ska leda till ökat slitage på Natura 2000-området. Det finns risk att exploatering av omkringliggande områden, där det finns viktiga värdesystem för ek kan göra Ekholmen mer isolerad från viktiga spridningssamband. Kommunens intentioner i Naturvårdsprogrammet är dock att bevara och vårda värdefulla biotoper och naturminnen, vilket är positivt och det måste beaktas i kommande detaljplaneläggning. Detta gäller främst för detaljplaneringen av Familjeparken, som riskerar att påverka det viktigaste värdesystemet i programområdet för ek. REKREATION OCH FRILUFTSLIV KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET De rekreativa värdena och miljöerna kommer fortsättningsvis att kvarstå som i dagsläget om verksamheterna enligt programförslaget uteblir. Hågelby gård, 4H-gård och caféverksamheten kommer fortsättningsvis att locka besökare till området. I anslutning till gården finns en fornby Hogslaby, en järnåldersby. Ridverksamheten vid Skrävsta gård kommer att fortsatta på samma sätt som idag. Natura 2000-området kommer fortsättningsvis att bjuda på naturupplevelser och aktiviteter. Besökarna i programområdet kan störas något mer av den ökade trafiken från E4/E20 och Hågelbyleden. Delar av programområdet utgörs av beteshagar och jordbruksmark som inte kommer att vara tillgängligt för det rörliga friluftslivet. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Tillgängligheten in i området ska enligt programmet ökas genom nya entréer och stråk. Även strandzonen vid Familjeparken ska förbättras. Detta leder till att fler människor kan ta del av områdets möjlighet till rekreation och friluftsliv, vilket bedöms som positivt. Dock kan en ökad besöksfrekvens i området leda till en förändrad karaktär från ro och stillhet till rörelse och aktivitet, vilket kan upplevas som negativt. Kommunens målsättning för Familjeparken är att den ska vara tydligt offentlig och skapa allmänt tillgängliga vistelsevärden. Detta måste beaktas i kommande detaljplaneläggning för Familjeparken, eftersom värdena för friluftslivet är mycket stora. Detaljplanen för Familjeparken kräver att strandskyddet upphävs i vissa delar, detta riskerar att leda till negativa konsekvenser för friluftslivet. En omlokalisering av ridverksamheten till Lindhov riskerar att minska tillgängligheten för friluftslivet. VATTEN KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET I det fastställda åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt ställs krav på att sjön Aspen till år 2015 ska ha uppnått en God kemisk ytvattenstatus och en God ekologisk status till år 2021. För att klara det kommer läckaget av näringsämnen från åkermark till Aspen och Älvestabäcken och som förs vidare mot Tullingesjön kommer att behöva åtgärdas liksom de system för hantering av dag- och spillvatten som idag finns inom avrinningsområdet. Nollalternativet innebär således att vattenkvaliteten förbättras. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Utbyggnaden av Familjeparken leder till att områden som idag utgörs av natur- och jordbruksmark sannolikt kommer att hårdgöras. Detta medför att ytavrinningen i området kommer att öka. Verksamheterna inom avrinningsområdet kommer, liksom idag, att ge dagvattnet dess karaktär, däribland dess innehåll av föroreningar. En utbyggnad av Familjeparken leder bl.a. till att antalet besökare ökar och därmed ökar även trafiken 6

mycket kraftigt inom området. Ökad trafik kan medföra ökade halter föroreningar i dagvattnet och åtgärder behöver utredas. Eftersom åkermark enligt programmet kommer att tas i anspråk för andra ändamål kan jordbrukets näringsläckage till sjön på sikt minska något. Åtgärdsprogrammet med gällande miljökvalitetsnormer för sjön Aspen gör att, oavsett om programförslaget genomförs eller ej, ska åtgärder vidtas som leder till att sjöns status förbättras avsevärt i förhållande till idag. Programmets efterföljande detaljplanering får inte leda till att möjligheten att nå normerna motverkas. Stora delar av kvartersmarken i programområdets norra del ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Ridverksamheten vid Skrävsta gård planeras att flytta till området vid Lindhov. Kvartersmarken ligger där inom i Bornsjöns vattenskyddsområde. Skyddsbestämmelserna för de båda områdena måste därmed beaktas i kommande detaljplanering. TRAFIK, LUFT OCH KLIMAT KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET I nollalternativet antas trafikmängden öka jämfört med idag såvida inga radikala åtgärder vidtas. Med en fortsatt trafikökning på 1,5 % per år kommer trafikmängden att vara cirka 35 % högre år 2030 än idag. Om dessa trafikflöden också leder till ökade luftföroreningshalter är bl.a. beroende av den fordonstekniska utvecklingen och det framtida bruket av dubbdäck. Mängden utsläpp av klimatgaser styrs, utöver av trafikmängd och fordonsutveckling, också av drivmedelsanvändningen. Och åtgärder som begränsar klimatpåverkan behöver nödvändigtvis inte ha en positiv inverkan på trafikens övriga emissioner. Sammantaget bedöms att det i nollalternativet finns reell risk att den lokala luftföroreningssituationen kan komma att försämras. Kommunens klimatmål kan bli mycket svåra att nå om inte den generella vägtrafikökningen kan hållas tillbaka. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Botkyrka kommun har en ambitiös klimatstrategi. Det finns dock en konflikt mellan strategins prioritering av gång, cykel och kollektivtrafik och programområdets redovisade bebyggelsestruktur som till stora delar förutsätter en fortsatt omfattande vägtrafik. Enligt den upprättade trafikplanen är t.ex. Familjeparken, vilken förväntas få cirka en miljon besökare per år, lokaliserad utom rimligt gångavstånd från kapacitetsstark kollektivtrafik. Problematiken är uppmärksammad i programmet och intentioner och riktlinjer redovisar ett antal åtgärder och handlingsvägar för att åstadkomma ett nytt mindre miljöbelastande trafiksystem i området. De flesta av dessa åtgärder ligger dock utanför vad som kan regleras i programmets efterföljande detaljplaner. De lokala halterna av luftföroreningar från vägtrafiken är redan idag mycket höga på flera platser inom planområdet. De trafikanalyser som gjorts pekar på kraftigt ökade trafikmängder framför allt på Hågelbyleden. En kombination av ökad trafik och tillkommande bebyggelse på båda sidor om vägen, så som programmet visar vid Eriksbergs industriområde, riskerar att ge ännu högre föroreningshalter. För närvarande utförs spridningsberäkningar för att klarlägga om några miljökvalitetsnormer för luftkvalitet riskerar att överskridas. Sammanfattningsvis bedöms att en detaljplanering enligt programförslaget riskerar att leda till försämrad luftkvalitet och ökad påverkan på klimatet om inte kraftfulla åtgärder vidtas utanför den fysiska planeringen. BULLER KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Trafiken på E4/E20 och Hågelbyleden beräknas att öka till år 2030, vilket leder till att trafikbullernivåerna i området också kommer att öka något. Den troliga trafikutvecklingen i nollalternativet motverkar därmed samhällets ambition att minska dagens bullerstörningar och att förebygga att än fler människor utsätts för höga bullernivåer. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET En utbyggnad enligt programförslaget leder till ytterligare ökade ljudnivåer jämfört med nollalternativet. Ny bebyggelse längs Hågelbyleden riskerar att utsättas för trafikbuller som klart överstiger gällande riktvärden. Utomhusaktiviteter i Familjeparken och campingområdet kan förväntas ge bullerstörningar in i de naturgivna rekreationsområdena. Utbyggnadsförslaget till år 2050 innefattar en ny Hågelbyled vilken i så fall blir en ny bullerkälla för naturområdet. 7

2. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE MED PROGRAMMET Bakgrunden till upprättande av ett program är att området är satt under ett stort förändringstryck. Dels vill Botkyrka kommun pröva hur denna del av Botkyrka kan förändras från odlingsbygd till stadsbyggd och dels vill kommunen pröva en utbyggnad av Hågelby gård till en regional och nationell attraktion, i form av en Familjepark. Kommunen vill även utveckla det omgivande landskapets allmänna rekreations- och friluftsvärden. Det finns behov av att finna en hållbar lösning för trafiken mellan tätorterna Tumba och Tullinge och E4/E20. Området längs med E4/E20 anges i aktualiseringen av Översiktsplanen från 2006 som ett område där förändring av markanvändningen ska prövas. Möjligheten att exploatera ny mark är kopplad till var anslutningen mellan en ny Hågelbyled och E4/E20 placeras. I övrigt går inte programmet i linje med intentionerna i översiktsplanen (ÖP, 2002) då stora delar av programområdet i ÖP:n är avsatt som s.k. bevarandeområde. Befolkningsutvecklingen är en annan viktig drivkraft. Botkyrka kommun spås växa med ca 7 000 invånare till år 2018, vilket motsvaras av en 9 % befolkningsökning enligt Regionplanekontorets prognos 1. Det innebär att det behövs nya bostäder och nya arbetsplatser. Kommunen har i utvecklingsprogrammet för Alby berört den bristfälliga kopplingen mellan bostäderna i Alby och arbetsplatserna i Eriksberg. Programförslaget behöver belysa hur barriäreffekten av Hågelbyleden kan minskas. Syftet med programmet är att det ska ange riktlinjer för den framtida markanvändningen i området, samt utgöra ett beslutsunderlag för kommande detaljplanearbete. Programarbetet har följande syften: Ta fram ett förslag på områdets huvudstruktur med bebyggelse, natur- och kulturområden, parker och trafiksystem samt gestaltningsprinciper för områdets delområden Kartlägga intressen och målkonflikter för att göra avvägningar mellan intressen, synliggöra möjligheter till samverkan mellan olika intressenter och identifiera viktiga frågor inför fortsatt detaljplanering Att i ett tidigt skede av planeringsprocessen översiktligt utreda de lång-siktiga konsekvenserna av föreslagna åtgärder Ge ramar åt efterföljande detaljplaner och landskapsplaner I planprogrammet föreslås följande övergripande stadsbyggnadsstrategier för en hållbar utveckling av programområdet: En utvecklad offentlig tillgänglig rekreationsanläggning på kommunal mark i Hågelby En ny Hågelbyled och ett utbyggt kommunalt vägnät med Hågelby allé som knyter samman Botkyrkas stadsdelar En ny entré till Stor-Stockholm vid E4/E20 med lokalt förankrade verksamhetsområden Ny blandad stadsmiljö i attraktiva bostadslägen för ökade möjligheter till lokal boendekaraktär Ett utvecklat regionalt grönstråk med levande natur- och kulturlandskap mitt i Botkyrka 1 RUFS 2010 8

MILJÖBEDÖMNING I PLANPROCESSEN Det generella syftet med miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas, enligt 6 kap. 11 miljöbalken. Vid framställandet av en miljöbedömning av en detaljplan ska 6 kap. 11 18 och 22 miljöbalken samt 5 kap. 18 plan- och bygglagen tillämpas. Inom ramen för en miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas, där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Åtgärder för att minska eller avhjälpa planens eventuella negativa miljöpåverkan ska presenteras och förslag till uppföljning av planens negativa påverkan ska upprättas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas enligt 6 kap. 12 miljöbalken. MKB:n ska utgöra ett beslutsunderlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder till bättre beslut från miljösynpunkt. Den ska göra det möjligt att på ett klart och tydligt sätt väga miljökonsekvenser mot andra faktorer, så att planen blir så bra som möjligt ur ett helhetsperspektiv. I denna översiktliga MKB prövas ett markanvändningsförslag med två möjliga utbyggnadsetapper. Etapp 1 fram till år 2020 och etapp 2 fram till år 2050 för markområdet Hågelby, Eriksberg och Lindhov. PLANERINGSSTEG FRAM TILL PROGRAMSAMRÅD SCENARIESTUDIER FÖR OMRÅDET För att vidga perspektivet för programområdets möjligheter genomfördes scenariestudier av den kommande utvecklingen av området. Workshop genomfördes där kommunens tjänstemän och inbjudna konsulter diskuterade frågor rörande näringslivsutveckling, upplevelsefrågor samt hållbar utveckling. Dessa workshops resulterade i ett dokument som beskriver föroch nackdelar med olika planeringsinriktningar baserade på olika drivkrafter för en utveckling av programområdet. Scenariestudierna ligger till grund för den planeringsinriktning som ska gälla för området. TIDIG PROGRAMSAMRÅDSHANDLING I den tidiga samrådshandlingen prövades två alternativa förslag för programområdets framtida markanvändning. Det tidiga samrådet genomfördes för att skapa en tidig dialog med remissinstanserna före den slutgiltiga samrådshandlingens presenterades. När förslag till program för ett större område upprättats ska kommunen samråda och föra en dialog med länsstyrelse, regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Tillfälle till samråd ska finnas även för de myndigheter, organisationer och enskilda medborgare som har ett väsentligt intresse av förslaget. Till den tidiga programsamrådshandlingen valde Botkyrka kommun att ta fram en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med den översiktliga MKB:n var att översiktligt beskriva de viktigaste positiva och negativa miljökonsekvensernas för de olika programförslagens konsekvenser. Miljöbedömningsprocessen blev därmed tidigt integrerad i planeringsprocessen. PROGRAMSAMRÅDSHANDLING FÖR HÅGELBY-ERIKSBERG- LINDHOV Samråd planeras att pågå under hösten 2010. Under samrådet bereds remissinstanser tillfälle att yttra sig och allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådet sammanställs framförda synpunkter i en samrådsredogörelse. Programmet antas slutligen av kommunfullmäktige. Antagandet planeras att ske tidigt under 2011. Eftersom ett program för större områden inte är juridiskt bindande kan det inte överklagas. I detta skede, programskedet, fördjupas den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen och bedömningarna beskriver negativ och positiv effekt/påverkan/konsekvens. Miljökonsekvensbeskrivningen ska ge en samlad bedömning av programmets miljöpåverkan och dess konsekvenser för miljön och människors hälsa. Vissa miljöfrågor som rör programmet kommer att behandlas i senare planskeden och/ eller utredas i andra beslutsprocesser, t.ex. i kommande detaljplanering och planering enligt väglagen. Vidare ska MKB:n, där det är möjligt, redovisa förslag på utredningar och eller åtgärder som kan minska eller avhjälpa negativa effekter av programförslaget. Vissa åtgärder kan hanteras i detta programskede och vissa åtgärder hanteras bättre i andra beslutsprocesser. 9

BEHOVSBEDÖMNING När en detaljplan ska upprättas eller ändras ska den genomgå en behovsbedömning där en bedömning görs om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Kravet på behovsbedömningar av detaljplaner regleras i 6 kap. 11 miljöbalken och 5 kap. 18 plan- och bygglagen. Vid behovsbedömningen ska kommunen enligt lagstiftningen utifrån kriterierna i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) bedöma om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en MKB ska upprättas. Botkyrka kommun har under framtagandet av programmet för utveckling av området Hågelby, Eriksberg och Lindhov upprättat en behovsbedömning 2. Bedömningen var att kommande detaljplan(er) kan medföra betydande miljöpåverkan, enligt 6 kap 11 miljöbalken och 5 kap. 18 plan- och bygglagen. Det ska påpekas att det slutgiltiga beslutet om betydande miljöpåverkan tas inom ramen för respektive detaljplan. Kommunen gjorde den sammanfattande bedömningen att genomförandet av kommande detaljplan(er) för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov kan medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen grundar sig på att man planerar att uppföra hotellkomplex, fritidsbyar med tillhörande anläggningar, campingplats och temapark i Hågelby-Eriksberg, verksamheter som enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, ska konsekvensbedömas. Värdena i Natura 2000-området Ekholmen kan komma att påverkas, vilket i sådana fall leder till betydande miljöpåverkan enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Programmet kan även medge etablering av tillståndspliktig verksamhet, som förekommer i MKB-förordningen 3. Även enligt bilaga 2 och 4, i samma förordning, är bedömningen den att programmet riskerar medföra betydande miljöpåverkan. 2 Behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning, program Hågelby-Eriksberg, Tumba, april 2008 reviderad december 2008. Botkyrka kommun. 3 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar AVGRÄNSNINGAR Arbetet med att avgränsa och fokusera en MKB är inte nödvändigtvis en enskild händelse som görs en gång för alla i planprocessen. Tvärtom ställs under hela processen frågor om vad som är relevant, vad som behöver belysas ytterligare och vad som kan avföras från MKB:n. En översiktlig MKB ska i huvudsak avgränsas till att identifiera, beskriva och bedöma konsekvenser av de förändringar som tillåts enligt programförslaget. Detta har därför utgjort grund för den avgränsning som gjorts även i den föreliggande översiktliga MKB:n. AVGRÄNSNING I RUM Geografiskt har MKB:n avgränsats till att i huvudsak omfatta området för programområdet. Programområdet begränsas i stort sett av Hågelbyleden i öster, i söder av södra sjön Aspen och Skårdal och i väster av Lindhov. Vidare de östra delarna av norra sjön Aspens och vidare österut längs S:t Botvids väg, fram till E4/E20 där den viker av Norr ut, vid Alby. Den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med anledning av programmet kan dock sträcka sig utanför själva området för programmet. Den exakta geografiska avgränsningen varierar således för varje beskrivet sakområde. AVGRÄNSNING I SAK Avgränsningen i sak följer behovsbedömningen. Miljöbedömningen ska enligt miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på: biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Kritiska miljöaspekter är kulturmiljö, friluftsliv och naturmiljö (bl.a. barriäreffekter), luftkvalitet samt trafikbuller. Programområdet berör vattenskyddsområdet för Bornsjön i väster och vattenskyddsområdet för östra Mälaren i norr. 10

I den aktuella översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen ingår följande miljöaspekter: Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och fritid Luft Buller Markförhållanden Vatten Övriga miljöaspekter, samt tekniska, ekonomiska och juridiska aspekter av projektet beskrivs i kommande detaljplaner. AVGRÄNSNING I TID Avgränsningen i tid har satts till år 2050. Luft och buller bedöms för år 2030. AVGRÄNSNING I NIVÅ Vad som är relevant att ta med i MKB:n och på vilken nivå detta ska belysas är beroende på i vilket skede planprocessen befinner sig. Denna översiktliga MKB fokuserar på de översiktliga frågor som bedöms få störst betydelse för programmets genomförande och för allmänhetens intressen. I det fortsatta miljö- och planarbetet kommer vissa miljöaspekter att studeras mer ingående. 11

OMRÅDESBESKRIVNING Området i sin helhet ingår i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Bornsjökilen bildar tillsammans med de övriga gröna kilarna i Stockholms län sammanhängande grönstruktur med höga rekreations-, natur och kulturvärden. En av de viktigaste funktionerna för Bornsjökilen i detta programområde är funktionen som grön korridor och spridningsväg mellan Flottsbro/ Gömmarområdet och områdena kring Bornsjön. Hela programområdet ingår dessutom i riksintresse för kulturmiljövården, figur 7. De centrala delarna i programområdet domineras av jordbruksmark med ett kontinuerligt brukande sedan förhistorisk tid. Landskapet består av uppodlade dalgångar och högre skogspartier. Genom norra delen i öst-västlig riktning löper motorleden E4/E20 vilken är den viktigaste infarten till Stockholm från söder, figur 1. Den del som består av stadsbygd är i huvudsak handels och verksamhetsområdet Eriksberg som ligger nordost i programområdet. I norr gränsar programområdet till stadsdelarna Alby, Hallunda och Norsborg. De södra delarna gränsar till Tumba med sin gamla funktion som Botkyrkas centralort samt bruks- och stationssamhälle, figur 1. Söder om Industriområdet Eriksberg ligger Hågelby, med bl.a. restaurang och konferensverksamhet samt stall, järnåldersby och 4H-gård. Nordväst om Hågelby ligger Skrävsta med ridskoleverksamhet. Stall finns också på Hammarby gård strax väster om Botkyrka kyrka. Vid Hammarby finns en passage under motorvägen för fotgängare, cyklister och ryttare. Norr om motorvägen, i områdets nordvästra del på en udde i Norra Aspen, ligger Asptuna öppenvårdsanstalt. Vid Södra Aspens västra strand ligger Lindhov och söder om sjön ligger bostadsområdet Skårdal. Den större udden vid Södra Aspen östra strand ligger naturreservatet och Natura 2000-området Ekholmen, figur 21 och 22. Figur 1 Programområdet (från programhandlingen). 12

ÖVERSIKTSPLAN Programmet följer delar av de intentioner som finns med i aktualitetsförklaringen, för den ändring av markanvändningen som föreslås i området kring E4/E20 mellan Norra Aspen och Alby. I övrigt går programförslaget inte i linje med intentionerna i översiktsplanen 4, då stora delar av programområdet är avsatt som s.k. bevarandeområde. SKYDDADE OMRÅDEN OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE Myndigheter pekar ut områden av riksintresse enligt kap. 3 MB. Områden som är av nationell betydelse för en rad vitala samhällsintressen kan bedömas vara (pekas ut som) områden av riksintresse för just dessa ändamål. Det gäller såväl områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet, som områden med värdefulla material eller som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion, vattenförsörjning m.m. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Denna typ av riksintresseområden, regleras i 3 kap. miljöbalken - de grundläggande hushållningsbestämmelserna. Riksdagen har angivit vissa områden av riksintresse direkt i lagen - kap. 4 miljöbalken. Riksdagen har i 4 kap. miljöbalken angivit ett antal områden i landet som är av riksintresse i sin helhet med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Det gäller ett stort antal områden längs Sveriges kuster, i skärgårdarna, de stora sjöarna, Öland och Gotland, värdefulla åslandskap, älvdalar, skogsområden och områden i fjällvärlden, liksom de s.k. nationalälvarna och älvsträckor i flera andra älvar. Till denna typ av riksintresseområden hör också nationalstadsparken i Stockholm och Natura 2000-områdena. För dessa geografiskt beskrivna områden anger miljöbalkens fjärde kapitel vad som särskilt ska beaktas när exploateringsföretag eller andra ingrepp ska bedömas. 4 Botkyrka kommuns översiktsplan från år 2002. Där anges vilka förutsättningar som gäller för att bebyggelse ska få komma till stånd, vilka ingrepp eller anläggningar som inte tillåts etc. Hela programområdet berörs av riksintresse för kulturmiljövården (AB:K 16 Bornsjön). E4/ E20 som passerar igenom programområdet är riksintresse för väg och mitt i området finns riksintresset tillika naturreservat och Natura 2000-området Ekholmen (4 kap. miljöbalken) STRANDSKYDDSOMRÅDE Utmed Sjön Aspen som är uppdelad i två delar, Norra respektive Södra Aspen, gäller utvidgat strandskydd till 300 m där marken inte är detaljplanelagd. Längs med vattendrag gäller generellt strandskydd av 100 m, vilket gäller för Älvestabäcken som rinner från Södra Aspen via en sträcka på ca 2 kilometer till Tullingesjön. (7 kap. 13-18 miljöbalken) BIOTOPSKYDDSOMRÅDEN Värdefulla naturområden utanför skogsmark har getts ett generellt skydd, ett så kallat biotopskydd. Biotoperna utgörs av alléer, trädrader, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten, våtmarker, stenmurar och åkerholmar mindre än 0,5 hektar. Inom programområdet finns ett antal biotopskyddsområden, främst i egenskap av åkerholmar. (7 kap. 11 miljöbalken) SKYDDSOMRÅDE FÖR VATTENTÄKT Programområdet i väster berör Bornsjöns inre och yttre skyddsområde för vattentäkt. I nord-nordost berör programområdet ett förslag till inre och yttre skyddsområde för vattentäkt Östra Mälaren. (7 kap. 21-22 miljöbalken) NATURGASNÄT Det finns ett preliminärt anspråk på naturgasnät i kommunen. Föreslagen sträckning går tvärs igenom programområdet. ELLEDNINGAR Inom kommunen finns 400- och 200 kv-linjer. Inom programområdet går en ledning söder om Södra Aspen. Vid Lindhov finns en större mottagningsstation. 13

3. ALTERNATIV NOLLALTERNATIV Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla: en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs 5. Vanligtvis kallas denna beskrivning för nollalternativet i miljökonsekvensbeskrivningar. Nollalternativet ska beskriva en trolig utveckling för programområdet om programförslaget inte kommer till stånd. Programförslaget presenterar en utveckling till år 2050 och fram till dess kommer stockholmsregionen att ha genomgått stora förändringar. Delar av programområdet anges i översiktsplanen som områden där förändrad markanvändning ska prövas och det finns uttalade behov som behöver tillgodoses, bland annat behöver infrastrukturen i området förbättras. Det mest sannolika är att om inte programförslaget genomförs, så kommer markanvändningen inom programområdet år 2050, i vissa delar, ha förändrats jämfört med idag. Det finns således en stor osäkerhet kring vilka förändringar ett nollalternativ kan komma att innebära. Det bedöms dock som omöjligt att ha ett nollalternativ med en annan markanvändning än dagens. Nollalternativet i denna MKB har därför definierats som en framtidsituation där området behållet sin nuvarande karaktär. Inom redan planlagda områden antas att befintliga byggrätter utnyttjas maximalt, Eriksbergs industriområde förtätas men ingen oexploaterad mark tas i anspråk. Trafikmängderna på E4/E20 och Hågelbyleden förväntas att öka. Ridverksamheten vid Skrävsta gård fortskrider. TIDIGARE STUDERADE ALTERNATIV I det tidiga programsamrådet presenterades två alternativa markanvändningsförslag. Nedan beskrivs de större förändringarna mellan de alternativa markanvändningsförslagen och programförslaget. Följande delar av utbyggnadsförslagen har tagits bort från båda alternativen: En betydligt större utbyggnad av Familjeparken planerades, fram till Hågelbyleden, samt längre norr, söder och österut. Exploatering av bostadshus vid Lindhov. FÖLJANDE UTBYGGNADSFÖRSLAG HAR UTGÅTT FRÅN ALTERNATIV I Ny bebyggelse planerades längs E4/E20 fram till Hammarby gård. Ny bebyggelse söder om E4/E20 in i programområdets centrala delar med tillhörande vägnät. Figur 2 Alternativ I i det tidiga programsamrådet. 5 Miljöbalk (1998:808) 14

FÖLJANDE UTBYGGNADSFÖRSLAG HAR UTGÅTT FRÅN ALTERNATIV II Bebyggelsen sträckte sig längs E4/E20 inte längre än Botkyrkabackens fot. Därmed skulle området kring Botkyrka kyrka bevaras. Bebyggelse planerades för enbostadshus blandat med storskaligare bebyggelse längs Hågelby Allé. Detta alternativ prövade även bebyggelse för enbostadshus på höjden söder om Aspens östra ände. I alternativet prövades möjligheten att bygga en vindkraftpark på höjderna mitt i de centrala delarna av programområdet öster om Aspen. PROGRAMFÖRSLAGET I programmet prövas ett markanvändningsförslag som visar en möjlig utbyggnad av området fram till år 2050, figur 5. NY KVARTERSMARK Ny kvartersmark tillkommer längs Hågelbyledens båda sidor norr om Kumla gårds väg, på båda sidor längst E4/E20 öster om Botkyrka kyrka, på den södra sidan av Sankt Botvids väg väster om Botkyrka kyrka samt längst ny dragning av länsvägen i västra Eriksberg. BEFINTLIG KVARTERSMARK Den befintliga kvartersmarken utgör till största delen av ett utvecklingsområde för ett tätare, större och mer mångsidigt utbud av verksamheter och bostäder. GATUMARK Gatunätet byggs ut och kompletteras för att förbättra kontakterna mellan de olika stadsdelarna. Hågelbyleden byggs om till en kommunal gata mellan Alby och Eriksberg, nedan kallad Hågelby Allé. I nord-sydlig riktning skapas två lokala gator som korsar E4/E20. I den nuvarande gångbrons läge skapas en direkt förbindelse till E4/E20 för trafik med mål och startpunkt i Eriksberg. Hallunda trafikplats utgår och Hågelby Allé förlängs norrut över E4/E20 och ansluts till Hallundavägen. I östvästlig riktning förlängs Albyvägen in i Eriksberg. Kumla Gårdsväg förlängs in i Alby och kopplas till Lagman Lekares väg. För att prioritera gående och cyklister ska all gatumark förses med trottoarer och cykelfält/cykelbanor av god standard. Planskilda korsningar mellan olika trafikslag tas bort och ersätts med ljusreglerade korsningar i plan med höga krav på trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Figur 3 Alternativ II i det tidiga programförslaget STATLIGA VÄGAR Hågelbyleden (länsväg 258) får en ny dragning väster om Eriksberg och trafikplats Hallunda ersätts av en ny trafikplats där denna ansluter till E4/E20. 15

REKREATIONSANLÄGGNINGAR Det pågår en detaljplaneprocess för att pröva möjligheten att utveckla området runt Hågelbyparken till en Familjepark. Planförslaget innebär kortfattat att området utvecklas till campingområde och stugbyar med tillhörande serviceinrättningar, som en första etapp av den planerade utbyggnaden av Familjeparken 6. Familjen Lindgren AB och Botkyrka kommun har tidigare tecknat en principöverenskommelse samt ett ramavtal. Ramavtalsområdet innefattas av det streckade området i kartan nedan. Figur 4 Den streckade linjen visar ramavtalsområdet för Familjeparken. 6 Miljökonsekvensbeskrivning, detaljplan 24 04, för del av Hågelby Familjepark Botkyrka kommun, 2010-03-12, SWECO Environment AB 16

Figur 5 Programförslagets markanvändning 17

4. METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER METOD I detta skede, programskedet har den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen fördjupas och bedömningarna beskriver såväl negativ som positiv effekt/påverkan/konsekvens. Bedömningarna bygger på relationen mellan befintliga värden och omfattningen av förväntad miljöpåverkan. Konsekvenserna av programförslaget och nollalternativet bedöms och redovisas i text. ORSAKSSAMBAND I dagligt tal görs inte alltid en åtskillnad i betydelsen mellan begreppen påverkan, effekt och konsekvens. Effekt och konsekvens används t.ex. ofta som synonymer. I miljökonsekvensbeskrivningar använder man däremot begreppen med skilda betydelser, detta för att göra beskrivningarna så entydiga som möjligt. För att underlätta förståelsen av innehållet i de kommande kapitlen om effekter och miljökonsekvenser ges här korta förklaringar till hur begreppen används i miljökonsekvensbeskrivningen. PÅVERKAN Påverkan är den fysiska förändring som projektet/verksamheten orsakar, t.ex. att bilar släpper ut avgaser, att en ny verksamhet tar en viss markareal i anspråk eller att trafiken alstrar oönskat ljud. allvarlig en konsekvens är) kan i vissa fall bedömas med hjälp av olika hjälpmedel och metoder. I många fall redovisas dock konsekvenserna endast i beskrivande termer t.ex. att upplevelsevärdena försämras på grund av en förändrad landskapsbild. ÅTGÄRD Åtgärd är ytterligare ett begrepp som ofta används i miljökonsekvensbeskrivningar, oftast menar man då skadeförebyggande eller skadebegränsande åtgärder. Dessa kan vara av vitt skilda slag, t ex att anlägga en planskild korsning över järnvägen, sätta upp bullerskydd eller att vidta försiktighetsmått under byggskedet så att inte entreprenadmaskiner ska förorena grund- eller ytvatten. Även skadekompenserande åtgärder kan komma i fråga i vissa fall. BEDÖMNINGSGRUNDER För att beskriva och värdera den påverkan programförslaget förväntas få på omgivningen används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Dels används ett antal värderingsgrunder mer generellt och dels vissa mer aspektspecifika bedömningsgrunder t.ex. riktvärden för buller. Vilka bedömningsgrunder som använts för en viss aspekt framgår i respektive avsnitt. Följande utgångspunkter utgör en mer generell grund för gjorda värderingar: Nationella miljökvalitetsmål samt de regionaliserade delmålen. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap. miljöbalken) EFFEKT Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår av projektets påverkan, t.ex. högre omgivningsbuller eller förändrad landskapsbild. Effekter kan ofta, men inte alltid, beskrivas i kvantitativa termer. KONSEKVENS Konsekvens är effektens, eller flera effekters, betydelse för olika intressen, såsom människors hälsa och välbefinnande, landskapets kulturhistoriska värden eller den biologiska mångfalden. Konsekvensernas grad av betydelse (hur 18

MILJÖKVALITETSMÅL Det finns i dag 16 nationella miljökvalitetsmål 7 med tillhörande delmål. Målen beskriver och preciserar det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De nationella miljömålen är storskaliga och allmänt hållna. Länsstyrelsen i Stockholms län har regionaliserat 13 av de 16 miljökvalitetsmålen 8. Förslagen har samma inriktning som de nationella miljömålen, men är mer preciserade för att passa det regionala miljöarbetet. Arbete med miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål vilar på fem grundläggande värden. Att ekologisk utveckling ska: främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden, ta till vara de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och trygga en god hushållning med naturresurserna Enligt miljöbalken ska en MKB innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planen. Av de 16 nationella miljömålen har elva bedömts vara relevanta med avseende på programförslagets genomförande. I kommande MKB:er ska en beskrivning av relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. BARA NATURLIG FÖRSURNING De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. INGEN ÖVERGÖDNING Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 7 Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu/ 8 Miljömål för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, maj 2006. 19

MYLLRANDE VÅTMARKER Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. LEVANDE SKOGAR Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. MILJÖKVALITETSNORMER Av särskild betydelse är hur programförslagets påverkan förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. De miljökvalitetsnormer som är relevanta att beakta för programförslaget är dels normer avseende föroreningar i utomhusluft och dels miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. GOD BEBYGGD MILJÖ Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 20

5. MILJÖKONSEKVENSER Följande avsnitt sammanfattar den översiktliga miljöbedömningen av programförslaget jämfört med nollalternativet. Eftersom denna studie är en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning är konsekvensbedömningen i första hand inriktad på de faktorer som är särskiljande. Konsekvenserna av programförslaget beskrivs utifrån idag kända fakta. För att undvika eller begränsa programförslagets negativa konsekvenser föreslås att ytterligare utredningar genomförs i kommande beslutsprocesser t.ex. vid detaljplanering och planering enligt väglagen. Vissa frågor kan bättre bedömas i samband med t.ex. prövningen av andra planer eller tillståndsprövningar av verksamheter eller åtgärder. Ytterligare utredningar föreslås i avsnitt Förslag på utredningar för kommande detaljplanering. tolkas. Landskapsbilden är ofta starkt identitetsskapande, både för boende och för de som är tillfälliga besökare. LANDSKAPSBILD FÖRUTSÄTTNINGAR Det aktuella programområdet ligger inom ett område som utpekats som riksintresseområde för kulturmiljövården (AB:K16) enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Motiveringen till riksintresset är: Herrgårdslandskapet utmed Mälaren, Bornsjön och Aspen som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och på land, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. En av strategierna i förslaget till RUFS innebär att säkra värden för framtida behov fram till år 2030. För natur-, kultur- och rekreationsvärden gäller att värdefulla natur-, kultur- och rekreationsmiljöer ska värnas och vidareutvecklas. Landskapets fysiska förutsättningar tillsammans med människans tolkning av dessa utgör det som kallas landskapsbild. Landskapsbilden är starkt kopplad till såväl nutida och kulturhistorisk markanvändning som naturvärden i form av naturtyper, topografi och markegenskaper. Landskapsbilden kan ses som en sammanfattning av alla komponenter i landskapet, såväl fysiska som upplevda. Påverkan på landskapsbilden kan ha stor effekt på hur landskapet upplevs och Figur 6 Vy snett ovan Hågelby upp mot ridhuset vid Skrävsta, den större vägen är Hågelbyleden. Liksom natur- och kulturmiljön i programområdet präglas landskapsbilden av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment och alléer, parker samt olika generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Hågelby gård och Aspen i söder. I norra delen av området dominerar Botkyrkabacken som skiljer de agrara västra delarna från miljonprogramsområdena med Eriksbergs industri- och handelsområde i öster. Norra delen av området påverkas mycket av E4/E20 som skär genom landskapet i nära anslutning till bl.a. Botkyrka kyrka. Stränderna kring sjön Aspen är sparsamt bebyggda. Hågelby karaktäriseras av ett odlingslandskap med mycket lång hävd. En hög uppodlingsgrad från 1700-talet som kulminerade en bit in på 1900-talet. Detta öppna landskap hotas idag av igenväxning, vilket har skett i vissa delar av programområdet. Odlingslandskapet runt Aspen är varierat och präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på land och på vatten, den tidiga 21

medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. Idag består programområdet av jordbruksmark som nyttjas bl.a. för foder och hästbete, före detta ängsmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier. Denna kulturbygd domineras av herrgårdar såsom Lindhov och Hågelby. Botkyrka kyrka är ett väl synligt landmärke området, framför allt från motorleden E4/E20. EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Stadslandskapet i programområdets nordöstra del, består av en storskalig bebyggelse med formideal som präglade bebyggelsen under 1960-70-talen inom ramen för rekordårens bebyggelse.landskapsbilden med den centralt belägna sprickdalen som sträcker sig från Tullingesjön vidare längs med Älvestabäcken och sjön Aspen i dalbotten bibehålls och skapar ett tydligt landskapsrum. Gränsen mellan landsbygd och stadsbygd upplevs tydlig med kyrkomiljön på landsbygdssidan och den storskaliga bebyggelsen i stadsmiljön. Den storskaliga bebyggelsen och trafikplatsen utgör entré till huvudstaden. Säterilandskapets monumentala formspråk i Hågelby och till viss del i Lindhov, med stora huvudbyggnader och ekonomibyggnader, parkmiljöer med gamla storvuxna ädellövträd, tillsammans med det storskaliga odlingslandskapet är tydligt. Betesoch odlingslandskapet i anslutning till sjön Aspen kommer fortsättningsvis att vara öppet och erbjuder långa siktlinjer och vida utblickar. Sammantaget görs bedömningen att nollalternativet leder till oförändrade konsekvenser. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Det är främst två landskapsrum som kan komma att påverkas av programmet, området omkring Botkyrka kyrka samt stråket längs Älvestabäckens och Aspens dalgång med Hågelby och Skrävsta. Dalgången som sträcker sig från Tullingesjön vidare längs med Älvestabäcken via Hågelby och vidare till sjön Aspen och Skrävsta utgör ett avgränsat landskapsrum som präglas av storskalig bebyggelse och jordbruksmark som kantas av skogsklädda höjder med utblickar över sjön Aspen och det öppna odlingslandskapet. I programmet beskrivs hur ny bebyggelse ska understryka landskapets karaktär och anpassas till det storskaliga odlingslandskapet genom att lägre byggnader förläggs i de lägre partierna och den högre bebyggelsen i anslutning till höjderna. Mellan den nya bebyggelsen, i dalgångsbotten har det lämnats ett obebyggt grönstråk där vägen idag går och som enligt programmet ska ingå i den camping som planeras i området. Trots denna anpassning riskerar nya byggnader, anläggningar, markytor och trädplanteringar att medföra att långa siktlinjer och utblickar längs dalgångens sträckning skärs av och att storskaligheten inte längre kan uppfattas av betraktaren. I nuvarande program har vindkraftsanläggningarna tagits bort, vilket är positivt med hänseende på landskapsbilden. Den representativa entrén till regionen via E4 som programmet aviserar ska, enligt programmet, ta stor hänsyn till Botkyrka kyrkas roll som landsmärke. Detta ska ske genom att ny bebyggelse öster och väster om kyrkan underordnas kyrkan genom att ny bebyggelse skapar en värdig bakgrund till kyrkomiljön. Hur detta ska ske så att ny bebyggelse upprätthåller den tydliga gräns som idag finns mellan stads- och landsbygden, framgår inte av programmet. En ny transportled väster om Eriksbergs industriområde och en ny trafikplats väster om den idag befintliga gör att den tydliga gränsen mellan landsbygd och stadsbygd minskar ytterligare. En förskjutning av stadslandskapet västerut ger mindre utrymme för kyrkan i rollen som landmärke. I nuvarande program har viss bebyggelse på var sida om E4 har tagits bort vilket är positivt med hänseende på landskapsbilden i den norra delen av programområdet. Anläggandet av en promenadväg längs Aspens strand och en planerad utglesning i den befintliga trädridån i strandkanten med intentionerna att skapa ett parklandskap längs vattnet, skapar utblickar över sjön och ökar tillgängligheten, vilket är positivt. Ridskoleverksamheten som föreslås att flyttas till Lindhov skulle öka betestrycket och därmed öka upplevelsevärdet i och omkring gården. Ny bebyggelse i och omkring Eriksbergsbergs handels- och industriområde samt förtätning av bebyggelsen i programområdets nordöstra del i Alby förstärker upplevelsen av stadsrum i förhållande till omgivande landskapsrum vilket påverkar landskapsbilden positivt. Sammantaget riskerar programförslaget att medföra att upplevelsen av storskalighet går förlorade och att Älvestabäckens dalgång blir svårare att uppleva som ett sammanhängande landskapsrum. Vidare riskerar Botkyrka kyrka att minska i betydelse som landmärke mellan stads- och landsbygd och verksamheter samt familjepark. Programmets intentioner bedöms medföra negativa konsekvenser på landskapsbilden. 22

KULTURMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR LAGEN OM KULTURMINNEN M.M. I programområdet finns ett stort antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar av olika karaktär från olika tider. Fasta fornlämningar skyddas genom Lagen om kulturminnen m.m. (KML). Enligt denna lagstiftning är det förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Genom KML har fasta fornlämningar ett automatiskt skydd. Det innebär att en nyupptäckt fornlämning har ett omedelbart skydd, utan att något myndighetsbeslut fattats. Runt om en fornlämning hör ett markområde som har samma juridiska skydd som själva fornlämningen (fornlämningsområde). Områdets storlek varierar beroende på fornlämningens betydelse och karaktär. Skyddsområdets omfattning bedöms av Länsstyrelsen. I Sverige har genomförts två fornminnesinventeringar. De fornlämningar som vi känner till idag finns dokumenterade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Idag finns registret på Riksantikvarieämbetets hemsida, under begreppet FORNSÖK. 9. I fornminnesregistret är lämningarna indelade i tre kategorier, Fast fornlämning, Bevakningsobjekt och Övrig kulturhistorisk lämning. Den kategori som omfattas av KML är den kategori lämningar med beteckningen fast fornlämning. Den andra kategorin, Bevakningsobjekt är sådana lämningar som inte klassificeras som fast fornlämning vid endast en okulärbesiktning men skulle kunna utgöra fast fornlämning vid närmare undersökning. Om ett bevakningsobjekt berörs av planerad exploatering ska det behandlas likställt med en fast fornlämning. Den tredje kategorin, Övrig kulturhistorisk lämning är ett samlingsnamn för lämningar, såväl materiella som immateriella som vid fornminnesinventeringen bedömdes som kulturhistoriskt värdefulla men inte kan klassificeras som fast fornlämning. Om en övrig kulturhistorisk lämning skulle beröras av planerad exploatering gör länsstyrelsen en bedömning av lämningens juridiska status. 9 www.raa.se För att kunna skilja fast fornlämning och bevakningsobjekt från övrig kulturhistorisk lämning i den följande texten redovisas fast fornlämning och bevakningsobjekt med RAÄ och övrig kulturhistorisk lämning med Nr före inventeringsnumret. Kyrkor och kyrkotomter som tillkommit fram till år 1939 är skyddade enligt 4 kap KML. Botkyrka kyrka skyddas enligt denna lagstiftning. Enligt denna lagstiftning får inte något väsentligt förändras på vare sig kyrka eller kyrktomt utan tillstånd från Riksantikvarieämbetet. NATIONELLT INTRESSE - RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Programområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården (AB:K 16 Bornsjön) enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Motiveringen till riksintresset är: Herrgårdslandskapet utmed Mälaren, Bornsjön och Aspen som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och på land, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. Enligt 3 kap 6 i miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturmiljövärden, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Vidare står att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska beaktas särskilt. REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS LÄN En av de sex strategierna i remisshandlingen för RUFS (30 juni-30 oktober 2009), är Säkra värden för framtida behov. Det tillhörande planeringsmålet för strategin är att Värdefulla natur- och kulturmiljöer värnas och vidareutvecklas 10. Ett av åtagandena som formulerats i planförslaget för natur-, kultur- och rekreationsvärden är att Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet. Det finns sålunda ett regionalt intresse att bevara och utveckla vårt kulturarv. 10 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, remisshandling 2009. 23

Figur 7 Karta över kulturmiljövärden, förklaring finns i figur 8, den svarta linjen markerar programområdets gräns. 24

längs Göta landsväg, skola, klockargård, en fattigstuga samt prästgården i Hammarby. Skrävsta och Hågelby utpekas som en av kommunens sex mest värdefulla helhetsmiljöer där byarnas förändring över tid kan följas från bronsålder och framåt. Även Lindhov pekas ut som värdefull helhetsmiljö. Byn representerar en väl behållen miljö från 1800-tal med äldre 1600-tals och 1700-talsinslag. Figur 8 Förklaring till karta över kulturmiljövärden figur 7. NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅL Grunden för dagens kulturpolitik utgörs av de sju nationella kulturpolitiska målen som riksdagen beslutade om år 1974 och modifierade år 1996. Ambitionen med de nationella målen är att de ska vara vägledande för all kulturverksamhet oberoende av samhällssektor. Bland dessa sju mål finns det så kallade Kulturarvsmålet som syftar till att bevara och bruka vårt kulturarv. Enligt detta mål gäller bland annat följande: Vårt historiska arv är en del av vår samtid. Kulturarvet omfattar den fysiska kulturmiljön liksom de konstnärliga uttrycksformerna och språket. Staten har, tillsammans med bl.a. kommuner, kulturinstitutioner, folkbildning, föreningsliv och enskilda, ett ansvar för att spåren efter tidigare generationer tas till vara, vårdas och visas. Historisk kontinuitet bidrar till människors identitet och trygghet 11. KOMMUNENS INTRESSEN I den aktuella översiktsplanen för Botkyrka kommun som antogs år 2002 samt i aktualitetsförklaringen från år 2006, ingår stora delar av det aktuella programområdet i ett större område som utpekas som bevarandeområde. I kommunens kulturmiljöinventering från år 1988 12 lyfts särskilt värdefulla kulturmiljöer fram, värda att värna och ta särskild hänsyn till. Där redovisas Hammarbyområdet som en viktig närmiljö. Enligt kulturmiljöinventeringen uppvisar även kyrkmiljön en rad värdefulla karaktärsdrag såsom lokaliseringen 11 Prop. 1996/97:3; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU 1 12 Botkyrka kulturmiljöinventering Del I och II av kulturminnesvårdsprogram OMRÅDETS KULTURHISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Botkyrka kommun utgör det västra partiet av Södertörns höjdplatå. Topografiskt varieras landskapet med sprickdalar, förkastningsbranter, rullstensåsar och moränhöjder. Kommunen är även rik på sjöar och vattendrag. Höjdområdena är i allmänhet skogsbevuxna medan dalgångarna är uppodlade. De flesta sjöarna har tidigare varit långa havsvikar som genom strandförskjutning avsnörts till sjöar. För omkring 3000 år sedan utgjorde sjön Aspen en havsvik. Sjön ligger i sin helhet inom programområdet och har haft en central betydelse för bygden såsom kommunikationsstråk under förhistorisk tid. I Botkyrka kommun finns det över 2000 fornlämningslokaler. Den mest fornlämningsrika av kommunens två socknar är Botkyrka socken, inom vilket programområdet ligger. Fornlämningsbilden är mycket komplex och omfattar lämningar från yngre stenålder och framåt. Av de lämningar som vi känner till idag, i form en hällkista i Eriksbergsområdet samt en del lösfynd från samma tid kan man konstatera att de funnits bosättningar i området även om det sannolikt var glest befolkat. Under bronsålder (1800 f.kr. 500 f.kr.) fortsatte kolonisationen och vid senare delen var nuvarande Botkyrka socken befolkat med flera bosättningar. Lämningar i form av gravrösen, mindre gravfält, skärvstenshögar, hällristningar, skålgropar, lösfynd och husgrundsterrasser berättar om hur landskapet nyttjats under bronsålder. Dessa finns framför allt i anslutning till Botkyrka kyrka och Göta landsväg, Skrävsta, vid den gamla bytomten för Segersby och Lindhov - Skårdal. Älvestabäcken som löper in i programområdet österifrån har varit en central kommunikationsled under samma tid, vilket det stora antalet gravrösen, älvkvarnar och skärvstenhögar på höjdpartierna längs med ån, vittnar om. Albysjön och Tullingesjön utgjorde tillsammans med Mälaren en havsvik. 25

Programområdet gränsar i norr till Hallunda och Slagsta som utgör ett av landets mest omfattande och sammanhållna bronsålderskomplex inom vilket programområdet ingår. Hallunda var under bronsålder en centralort, med landets största kända bronsåldersboplats. På platsen har i samband med arkeologiska undersökningar på 1970-talet påträffats en bronsgjuteriverkstad med ett stort antal ugnar för produktion av svärd, yxor, spjutspetsar och ringar. Produktionen var så omfattande att det vida överstiger det behov av sådana produkter i lokalsamhället. På boplatsområdet har påträffats ett rikt keramikmaterial som härrör bland annat från Estland, Åland och Finland. Under yngre järnålder tillkom tre byar inom programområdet Näsby, Kumla, Hammarby och Nibble. Alla byarna inom programområdet har tillhörande bygravfält, vilket innebär att samtliga byar etablerades under förhistorisk tid. Söder om Hågelby ligger Tuna. Tillhörande Tuna by fanns tidigare en kvarn som tillhörde, vilken var belägen på Tunas södra del som nyttjades av tunaborna. Ortnamnet Botkyrka kommer från bondsonen Botvid som enligt sägen föddes i Hammarby i slutet av 1000-talet, ett par hundra meter väster Botkyrka kyrka. Under en resa till England träffade han en präst och blev kristen. När han återvände hem började han genast sprida kristendomen vidare. På en av sina missionsresor blev han mördad. Hans bror Björn lät då, år 1128 resa Bottwidiia Kirkia till minne av sin bror, på sitt föräldrahems mark. I kyrkan finns det så kallade Botkyrkamonumentet, som är formad som en kyrka med en absid och är ett minnesmärke över Björn, Botvids bror. Botkyrkamonumentet är daterat till år 1150 och har text både på runalfabetet och på latin. Figur 9 Gravröse på bergskrön strax norr om Hågelby Foto J. Alton Vid Slagsta, finns även Stockholms läns största hällristning, från samma tid, den så kallade Slagstaristningen, figur 10. Under äldre järnålder var bebyggelsestrukturen i det närmaste densamma inom programområdet. Längs Älvestabäcken har det tillkommit ett antal gravar och gravfält. Tre fornborgar har tillkommit, vilka är orienterade mot ån och Aspen, varav två ligger inom programområdet. Figur 10 Slagstaristningen Foto Holger Ellgaard 26

Botvid blev martyr och helgonförklarades och kom att kallas S:t Botvid. Hans kyrka blev en pilgrimskyrka dit folk färdades långväga för att be vid helgonets reliker. I kyrkan har det funnits både en nord- och sydportal i förlängningen av kyrkans kor, troligen för att pilgrimer skulle kunna defilera genom kyrkan i samband med vallfart till den helige Botvids reliker. Förhållandet att kyrkan var en pilgrimskyrka gjorde att den under medeltiden var mycket rik på inventarier. När Gustav Vasa under 1500-talet genomförde reformationen kom Botkyrka att undgå att drabbas, sannolikt på grund av sin särskilda ställning. Den bygd inom vilket programområdet ligger har haft en dominerande ställning såväl på ett religiöst som världsligt plan, i och med närheten till viktiga kommunikationer, kyrkan och den tingsplats som låg vid nuvarande Eriksberg under medeltid. Längs Mälarkusten har det legat en kungsgård vid namn Hundhamra, som låg vid nuvarande Norsborg, vilken under medeltiden ägdes av Folkungaätten. Området präglas av ett kommunikationsnät som nyttjats från stenålder och framåt, såväl på vatten som på land. Under förhistorisk tid dominerade vattenvägarna som kommunikationsstråk. Aspen var vid den tiden sammanlänkad via Älvestabäcken med Tullingesjön och Albysjön som tillsammans utgjorde en djup havsvik. Flera av de förhistoriska farledsborgar som finns i området är orienterade till vattensystemet. Under bronsålder hade strandförskjutningen påverkat landskapet så att flera partier av de tidigare vattenlederna hade grundats upp. Stigar började nyttjas i allt högre utsträckning och det gjorde att kommunikationsmönstret på land började utvecklas. De äldsta beläggen för den första generationens landvägar kantades av runstenar, vilka placerades vid vadställen och broar där vatten och landvägar korsas, såsom runstenen vid Hågelby som placerats där Älvestabäcken och den gamla Kyrkvägen möts. Fyra runstenar finns inmurade i Botkyrka kyrkas väggar. Dessa runstenar har sannoliktvarit placerade längs Göta landsväg som går förbi kyrkan. Strax norr om Älvesta gård sträcker sig ett höjdparti i öst-västlig riktning som bildar en naturlig bro mellan Alby- och Tullingesjön, den så kallade Flottsbron, där Göta landsväg löper vidare mot Stockholm 13. VÄRDEKÄRNOR Inom programområdet framträder tre kärnområden med höga kulturhistoriska värden, vilka redovisas nedan. BOTKYRKAS SOCKENCENTRUM Området omkring kyrkan är en sammanhållen karakteristisk miljö för ett mellansvenskt sockencentrum, med den medeltida kyrkan i centrum, prästgård i Hammarby strax väster om kyrkan, fattigvårdsstuga, klockargård och skola, beläget längs Göta landsväg, den tidigare pilgrimsvägen. Den nuvarande huvudbyggnaden till Hammarby prästgård uppfördes år 1804. Figur 11 Hammarby med Botkyrka kyrka. Utdrag ur geometriska jordeboken från år 1636 (Akt A9-10:C7:70 Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle) 13 Mörkfors, Gunnel; Ullén, Inga. 1988: Botkyrka kulturmiljöinventering. Del I och II av kulturmiljövårdsprogram 27

HÅGELBY - SKRÄVSTA De två byarna har sannolikt utgjort en sammanhållen enhet under förhistorisk tid, varav Skrävsta utgjort moderbyn. Området har varit föremål för omfattande arkeologiska undersökningar, vilket gör att kunskapen om byarna är förhållandevis stor. På 1940-talet köptes Skrävsta av bokförläggare David Lindström som lät uppföra en ny gårdsanläggning omkring 300 meter väster om den dåvarande bytomten. Figur 12 Hammarby, tidigare prästgården Foto: J. Alton Klockargården från år 1822 som idag är församlingshem, har tidigare även fungerat som sockenstuga och socknens första skola. Intill ligger den så kallade fattigstugan ersattes i början av 1900-talet med ett nybyggt ålderdomshem. Kyrkskolan öster om kyrkan är socknens första egentliga skolbyggnad från år 1849, vilken är om och tillbyggd år 1924 14. I de högre partierna omkring kyrkan ligger ett antal gravrösen som härrör från bronsålder. 14 Mörkfors, Gunnel; Ullén, Inga. 1988: Botkyrka kulturmiljöinventering. Del I och II av kulturmiljövårdsprogram Figur 13 Hågelby och Skrävsta byar med inägomark år 1636. Geometriska jordeboken (Akt A9-14:C7:67-68 Lantmäteriverkets forskningsarkiv i Gävle) Nyuppförandet av gården föranledde arkeologiska undersökningar, bland annat av tre skärvstenshögar (RAÄ 36 Botkyrka socken). I två av skärvstenshögarna framkom förutom boplatsindikerande fynd såsom lerklining och förkolnade träredskap, omfattande exklusiv keramik från yngre bronsålder. I den tredje fanns det mer trivial keramik, vilket får arkeologerna att tolka den sistnämnda som endast boplatslämning, medan de två andra tolkas som kultanläggningar. 28

I samband med samma undersökning utfördes utgrävningar av fyra gravar som låg utefter södra kanten av gravfältet (RAÄ 36, Botkyrka sn). En av stensättningarna innehöll gravfynd som vittnar om stor rikedom och makt. Graven som daterades till Vendeltid (550 750 e. Kr.) är en av de praktfullaste Vendeltida gravar som har undersökts i Sverige. Bland gravgåvorna fanns fragment av vapen och rustning med guld- och bronsbeslag rik på ornamentik. Övriga undersökta gravar innehöll mer modesta gravfynd men även de visar på stor rikedom. Vid en arkeologisk undersökning inför uppförandet av ett nytt ridhus i Skrävsta, på 1990-talet, påträffades en stor hallbyggnad i form av ett långhus som var samtida med den rika vapengraven. Fyndet är ovanligt, då endast tiotalet hallbyggnader undersökts tidigare i Sverige. Den rika vapengraven och hallbyggnaden talar för att Skrävsta var någon form av maktcentrum för bygden under Vendeltid 15. Namnet på kvarnen har sedan kommit att bli ortnamnet för området, vilket idag har modifierats till namnet Tumba (i övergången benämndes området Tunbo). Byar med ortnamnet Tuna eller med efterleden -tuna har haft stor betydelse i egenskap av centralort eller huvudgård för kungamakten. Det finns hypoteser om att dessa utgjort handelsplaster under äldre järnålder (500 f.kr. 550 e.kr.). Tuna i Botkyrka som sannolikt inkluderad både Skrävsta och Hågelby har varit beläget strategiskt mellan Tullingesjön och Aspen med utlopp i Mälaren 16. År 1906 köpte L.M. Ericsson Hågelby by och lät uppföra en manbyggnad med tillhörande ekonomibyggnader på samma plats som den östra gården tillhörande byn med samma namn. Alla befintliga byggnader revs för att ge plats åt den nya gårdsmiljön. Hågelby gård som uppfördes av år 1911-1922 av LM Ericsson. Där inledde han arbetet med att skapa ett modernt rationaliserat jordbruk, en så kallad mönstergård. Ladugården var modernt konstruerad, med telefoner och snillrika uppfinningar i form av transportband och rörsystem för spannmål och foder för att underlätta arbetet. På gården fick han även utlopp för sitt arkitektoniska intresse, då han skapade byggnader med tillhörande park efter klassiska stilideal. Huvudbyggnaden har en tydlig herrgårdskaraktär. Byggnadsmaterialet till gården var till stora delar i betong, vilket var ett relativt nytt och oprövat material under metodutveckling men även tegel förekom 17. Hågelby gård representerar flera viktiga epoker i Sveriges historia såsom industrialismens framväxande betydelse från senare delen av 1800-talet och framåt. Den berättar även hur man försökte kompensera avfolkningen och arbetskraftsbristen på landsbygden med mekanisering och rationalisering av jordbruket, där mönstergårdar och egnahemsjordbruk växte fram, där Hågelby gård var en sådan mönstergård. 15 Bratt, Peter; Wertwein, Göran, 1999: Hallen i Skrävsta Arkeologisk för- och delundersökning av fornlämning RAÄ 36, Botkyrka socken och kommun, Södermanland 16 Lindberg, Tove. 2005: Skrävsta = Tuna? En aristokratisk miljö i Botkyrka, Södermanland. C- uppsats i arkeologi, Stockholms universitet 17 Pantzar, Cecilia; Sahlsten, Ulrika. 2008. Hågelby gård Kulturhistorisk värdering och klassificering av Hågelby gård, Tumba 7:5, Botkyrka socken och kommun, Södermanland 29

Figur 14 Utdrag ur särskild arkeologisk utredning, Boplatser i rik kulturmiljö vid Hågelby. delar av fastigheterna Lindhov 15:24, Tumba 7:1 och Tumba 7:5. Arkeologisk utredning, etapp 2 Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2009:15. 30

LINDHOV Gården är belägen i ett kuperat småbrutet sprickdalslandskap, typiskt för Mälardalen utgjorde tidigare en by kallad Väppla eller Vappsta, vilken etablerades under bronsålder 18. Byn utgör en del den rika bronsåldersbygden som är belägen i norra Botkyrka som beskrivs ovan. Byns sannolikt första bebyggelseläge ligger norr om vägen (RAÄ 281-283), där malstenslöpare för att mala spannmål till mjöl och två skärvstenshögar, högar av skörbränd sten med rester av hushållsavfall, har påträffats. Stenen i högarna har värmts upp i samband med matlagning och sedan kasserats när den blivit porös och inte längre kunde hålla värmen. Skärvstenshögar härrör i regel från bronsålder och är boplatsindikerande 19. Sedan yngre järnålder har bebyggelseläget sannolikt varit detsamma som idag. Vid den tiden fanns det en tradition av att begrava sina döda i anslutning till bebyggelsen. Väster om Lindhovs gård ligger ett stort gravfält från yngre järnålder med sammanlagt 56 gravar. Ytterligare gravfält från samma tid finns söder om gården (RAÄ 48 och 49:1-2). Under medeltid fanns det fyra gårdar, så kallade hemman i byn, Väppla eller Vappsta. Fram till reformationen tillhörde delar av byn Vadstena kloster. Under 1600-talet avhystes byn då Lindhov säteri som uppkallades efter dess förste ägare, släkten von der Linde. År 1697 anslogs gården som häradshövdingeboställe och skulle komma att förbli det under de närmaste 200 åren. Under 1600-talet anlades sju torp under säteriet, Oxöga, Runstenstorpet, Granmora, Gastmora, Skårdalen, Djupvik och Hagen. Ytterligare torp tillkom senare såsom en Eneby, Håfsta, Bygget, Vreten, Karlberg, Gatmötet och Sandstugan (Geometrisk avmätning från 1745, aktnummer A9-20:1 samt konceptkartan till den häradsekonomiska kartan aktnummer J112-75-23 Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle). Området representerar en väl sammanhållen historisk bebyggelsemiljö där gården från 1700-talet tillsammans med torpen med en hög bevarandegrad illustrerar den historiska markorganisationen. 18 Othzén, Ylva. 1993. Karta på karta 350 år i odlingslandskapet. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1993:3 19 Schützler, Lillemor. 1996: Fosfatkartering i anslutning till Lindhovs gård och Skårdal. Riksantikvarieämbetet Rapport 1996:113 Figur 15 Lindhovs gård Foto E. Pinto-Guillaume Under bronsålder fanns det sannolikt bebyggelse vid nuvarande Skårdal som under historisk tid utgjorde platsen för ett av Lindhovs torp. Det framgår av den arkeologiska särskilda utredning etapp 2 som Riksantikvarieämbetet genomförde tidigare innevarande år 20. I området finns ett röse (RAÄ 51 Botkyrka socken). Dessutom har det enligt uppgift funnits ett gravfält bestående av ett antal högar, sannolikt från yngre järnålder. Det förhistoriska bebyggelseläget återfanns strax söder om röset på intilliggande åkermark och utgör en del av ett redan känt område med boplatsindikerande fynd bestående av två knackstenar, två brynen och fragment av en löparsten upphittats (RAÄ 421 Botkyrka socken). 20 Beckman-Thoor, K.2008: Från Hammarby till Hågelby Kulturmiljö öster om Aspen. Södermanland, Botkyrka socken, Raä 111. Arkeologisk utredning etapp 1. Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2008:23. Runesson, H. 2009: Boplatser i rik kulturmiljö vid Hågelby. delar av fastigheterna Lindhov 15:24, Tumba 7:1 och Tumba 7:5. Arkeologisk utredning, etapp 2 Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2009:15 31

EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Om exploateringsplanerna för programområdet inte genomförs kommer den markanvändning som bedrivs idag att fortsätta som tidigare. Vid Skrävsta fortsätter ridskoleverksamheten med betesdrift och vallodling som tidigare. Marken norr om E4 längs S:t Botvids väg som ägs av Strängnäs stift brukas vidare som åkermark, liksom marken i anslutning till Lindhov. Vid Hågelby fortsätter verksamheter såsom fornbyn, 4H-gården, restaurang, sommarevenemang och café. Fornlämningar och historiska lämningar såsom gamla bebyggelselägen, boplatslokaler, vägar, fornborgar, gravar och gravfält kommer inte att påverkas. Det fortsatta betet omkring Skrävsta håller sly och gräs borta från de förhistoriska lämningarna i anslutning till Skrävstas bebyggelse. Det innebär att den historiska markanvändningen fortfarande kan avläsas i landskapet. Kyrkstigen bibehåller en lantlig karaktär och löper genom programområdet mellan Hågelby och Botkyrka sockencentrum. S:t Botvids väg, den tidigare Göta landsväg, tillika den medeltida pilgrimsvägen, bevaras som landsväg med omgivande åkermark och skogsmark på var sida i anslutning till sockencentrum. Prästgården och kyrkan tillsammans med övriga bebyggelse i det tidigare sockencentrum, bibehåller dess visuella samband och karaktär i landskapet. De förhistoriska kommunikationsstråken på vatten, längs med Älvestabäckens dalgång är fortfarande tydliga i landskapet. Den värdefulla bebyggelsen i programområdet i egenskap av Skrävsta by med en bebyggelse från 1940-talet bibehålls. Även Lindhov, den tidigare prästgården Hammarby, Hågelby gård, kyrkbyn tillika sockencentrum bibehålls. Flera av Hågelbys byggnader som av länsstyrelsen bedöms ha kulturhistoriskt värde, bevaras. Sammantaget görs bedömningen att nollalternativet leder till oförändrade konsekvenser jämfört med nuläget. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET I programområdet finns det tre värdekärnor som är känsliga för förändringar. Det är Hågelby Skrävsta med dess storskaliga odlingslandskap och dess långa kontinuitet av odling, Lindhov med dess välbevarade äldre gårdsstruktur och långa kontinuerliga nyttjande samt sockencentrum omkring Botkyrka kyrka med Götalandsväg som skär genom byn. I programmet framhävs de höga kulturmiljövärdena i programområdet. Ett av de fem strategiska målen som tas upp i den landskapsplan som utarbetats för grönområdet i programmet benämnt Botkyrkaparken, är att värna, visa och utveckla kulturmiljövärdena. Enligt programmet kommer familjeparkens olika anläggningar kommer att anpassas till de olika natur- och kulturgivna förutsättningarna. familjeparken avses att utformas med stor hänsyn till riksintresset för kulturmiljövården. RIKSINTRESSE - RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN På Hågelby gårds mark samt på delar av Skrävstas mark planeras en familjepark, där en stor del av den omgivande storskaliga jordbruksmarken kommer att tas i anspråk. Enligt programmet kommer familjeparkens uppbyggnad och struktur att utgå från landskapets form där kulturmiljövärden bevaras genom att de omslutande bergstopparna lämnas obebyggda, högre anläggningar och byggnader samlas i slänter och i framkanten av befintliga höjdryggar. Till sådana högre anläggningar hör exempelvis det planerade så kallade Vattenlandet vars högsta delar, enligt programmet bör samlas mot den stadsgata som planeras på höjdryggen söder om dalgången medan de lägre delarna och utomhusbassängerna lämpligen förläggs mot dalgången. Mot den skogsbeklädda höjdryggen norr om dalgången planeras för en sagopark med högre anläggningar. Sagoparken ska enligt programmet uppfattas som en utökad del av den skogsbeklädda höjden norr om dalgången. På de lägre partierna i den uppodlade dalgången löper den medeltida Kyrkvägen. Här planeras även för lägre anläggningar såsom delar av campingplatsen. Den avses att huvudsakligen lokaliseras norr om Hågelby gård i anslutning till Kyrkkulla för att kullens status i landskapet ska bibehållas. Bland de värden som motiverar riksintresset för Bornsjön, omnämns herrgårdslandskapet utmed Mälaren, Bornsjön och Aspen vilket präglas av ett storskaligt jordbruk. Till detta landskap hör programområdet med Lindhov och även Hågelby genom dess äldre arkitektoniska formspråk och skala, i form av en manifesterande huvudbyggnad och stora ekonomibyggnader, omgivande parkmiljöer och storskaliga jordbrukslandskap. Det storskaliga jordbrukslandskapet riskerar att fragmenteras genom att ny bebyggelse anläggs på jordbruksmark inom familjeparken respektive i anslutning till 32

Botkyrka kyrka, trots programmets intentioner att mildra den nya bebyggelsens inverkan på det storskaliga öppna jordbrukslandskapet. Enligt programmet ska anläggningarna i familjeparken utformas med stor hänsyn till det kontinuerliga brukandet av marken sedan åtminstone bronsålder. Familjeparkens struktur avser enligt programmet därför att utgå från landskapets form där kulturmiljövärden bevaras genom att de högre partierna i landskapet lämnas obebyggda. Istället planeras den nya bebyggelsen mellan de förhistoriska bebyggelselägena och dess produktionsmark i slänter och på åkermarken närmast åkerholmarna. Exempelvis planeras en stugby och andra anläggningar för turism och friluftsliv, på höjdsträckningen väster om Hågelby gård i anslutning till Skrävsta bys gravfält och den gamla bytomten. Enligt programmet kommer denna del av anläggningen att präglas av öppenhet och tillgänglighet och utformningen ska anpassas till terrängen och den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Ur kulturmiljösynpunkt är det viktigt att kunna avläsa landskapsutvecklingen i landskapet. Det kan göras genom att studera landskapets topografiska förhållanden. Denna möjlighet att kunna läsa landskapet försvåras om man ändrar gränsen mellan brukad och obrukad mark, såsom man avser att göra i programmet. Den tidigt etablerade bebyggelsen finns i vattennära lägen, på de högre partierna längs dalgångar och sprickdalar, såsom Skrävsta och Hågelby by. Kopplingen mellan dalgång och tidigare bebyggelseläge blir mindre tydligt med den struktur för ny bebyggelse som planeras i anslutning till Hågelby gård. Familjeparken med dess tillhörande anläggningar riskerar att fragmentera den komplexa förhistoriska helhetsmiljön som finns i Skrävsta och Hågelby. Avläsbarheten och därmed den pedagogiska potentialen att förklara och åskådliggöra landskapets historiska utveckling, riskerar att försvåras avsevärt. Med undantag för det planerade kunskapscentrumet i Skrävsta har de nya anläggningarna som planeras i familjeparken, ingen historisk förankring i det aktuella landskapet. Anläggningarna riskerar att göra de historiska sambanden mer otydliga. Eftersom delar av familjeparken avses att bli avgiftsbelagd i vissa delar, stängs den av för allmänheten vilket kommer att minska den pedagogiska potentialen i området. Enligt planerna kommer det dock att uppföras ett kulturhistoriskt kunskapscentrum med syfte att belysa områdets rika historia, vilket är positivt. På den norra sidan av S:t Botvids väg strax öster om Botkyrka kyrka planeras ny bebyggelse i ett område med bebyggelselämningar från Kristinebergs gård, kyrkbyns gamla skolhus och en fast fornlämning, i form av ett röse. Röset ingår i en rad rösen vilka tidigare har legat på förkastningsbranten Mälarens södra strand med en fortsättning längs Albysjöns stränder. Om området bebyggs kan dessa objekt ge området en tydlig identitet genom att de bevaras och lyfts fram i den fortsatta planeringen, vilket är positivt ur kulturmiljösynpunkt. Om de inte bevaras riskerar ytterligare komponenter i det förhistoriska och historiska landskapet att gå förlorade. Väster respektive öster om Botkyrka kyrka planeras det för bostads- och verksamhetsområden. Viljeinriktningen i programmet är att området ska bli en representativ entré till regionen. Strax öster om Botkyrka kyrka planeras för en ny trafikplats som ansluter en ny trafikled väster om Eriksbergs verksamhetsområde, till motorvägen. Marken i anslutning till kyrkan har utgjort en del av kyrkbyn. Historiska funktioner såsom skola, prästgård, fattigstuga och klockargård finns fortfarande i anslutning till kyrkan. Enligt programmet avses bebyggelsen väster om kyrkan att underordna sig och skapa en så kallad värdig bakgrund till kulturmiljön vid Botkyrka kyrka, genom enhetliga fasadliv och höjd på ömse sidor av motorvägen. Trots programmets intentioner att värna om kyrkmiljön riskerar trafikplatsen och den nya bebyggelsen på var sida om kyrkan att bidra till att minska möjligheten att uppfatta Botkyrka kyrka med omgivning så som en historiskt central samlingsplats. De två ekodukter som planeras för fauna i programområdet riskerar att ta mark i anspråk där det finns fasta fornlämningar. Mellan sockencentrum och Hågelby går en äldre vägsträckning, den så kallade Kyrkvägen. Enligt programmet kommer det befintliga vägsystemet att bevaras till övervägande del och även vara avläsbart i framtiden. Detta gäller särskilt områdets äldsta vägar med lång kontinuitet på platsen, vilket är positivt för kulturmiljövärdena. I programmet finns förslag på åtgärder som kan bidra till att nå ett av de nationella kulturpolitiska målen, det så kallade kulturarvsmålet. Vissa fornlämningsmiljöer är idag svårtillgängliga såväl fysiskt som kunskapsmässigt. Därför planeras det för en omfattande skyltning vid fornlämningar samt ett kulturhistoriskt kunskapscentrum vid Skrävsta. På det viset kan kunskapsspridning om områdets historia ske, vilket uppfattas som positivt. 33

Delar av familjeparken kommer dock att stängas av för allmänheten, såsom den så kallade Sagoparken och vattenlandet, då anläggningarna planeras att avgiftsbeläggas. Det gör att tillgängligheten i området i stort minskar. KOMMUNALA OCH LOKALA VÄRDEN I kommunens kulturmiljöinventering lyfts särskilt värdefulla kulturmiljöer fram, varav området kring Hammarby med den tidigare prästgården som en del av sockencentrum samt Hågelby och Skrävsta tillsammans med Lindhov pekas ut som några av kommunens mest värdefulla helhetsmiljöer. Etablering av familjeparken på Hågelbys och Skrävstas odlingsmarker riskerar att leda till att den värdefulla helhetsmiljön i Hågelby - Skrävsta kan gå förlorad, såvida dess värden inte omhändertas och hanteras med stor varsamhet i den fortsatta planeringen. I anslutning till Hågelby gårds ekonomibyggnader bör, enligt programmet, stor hänsyn tas till befintlig karaktär och nytillskotten bör på ett medvetet sätt anpassas till den äldre bebyggelsen. Den södra delen av stugbyn som syns från sjön och som ansluter till Hågelbys ekonomibyggnader bör vidare vara väl anpassad till kulturlandskapet gällande skala, placering i terräng och färgsättning. Detta ställningstagande är positivt ur kulturmiljösynpunkt. Enligt programförslaget kommer det att tillkomma bebyggelse i och i anslutning till sockencentrum, vilket riskerar att minska förståelsen för sambanden mellan de olika karakteristiska funktionerna som kännetecknar ett sockencentrum i Mälardalen. I programmet finns det dock goda intentioner att lyfta fram kyrkans betydelse genom att anpassa den planerade bebyggelsen. Uppförande av en ridanläggning i anslutning till Lindhov innebär ett ökat betestryck på Lindhovs marker. Genom ett planerat bete med ett balanserat betestryck och med en inriktning på att synliggöra gårdens historiska strukturer och lämningar skulle kulturhistoriska värdena kunna utvecklas. Ny bebyggelse i anslutning till Eriksbergs handels- och industriområde bedöms inte att påverka området av riksintresse för kulturmiljövården i programområdet. Sammantaget riskerar programförslaget att medföra att omfattande kulturhistoriska värden går förlorade i samband med uppförande av ny bebyggelse samt familjepark. Utbyggnaden bedöms medföra mycket stora negativa konsekvenser jämfört med nollalternativet. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING Tematiska kulturhistoriska analyser med utgångspunkt från säterilandskapet, sockencentrum samt det förhistoriska landskapet. Känslighetsanalys som omfattar kart- och arkivstudier samt fältinventering och kartering av området och dess omland. Tonvikten bör ligga på att identifiera fysiska och tidsmässiga samband mellan lämningar samt att bedöma var kärnvärdena för respektive tidsperiod finns i området. En utredning med fokus på hur aktiviteter i familjeparken skulle kunna utnyttja de höga kulturmiljövärdena i området. Exempelvis genom att synliggöra och visa sambanden mellan öar från vår förhistoria som finns i området Idag sträcker sig en vall längs med E20 i jämnhöjd med Botkyrka kyrka. Den uppfattas som skräpig och skulle kunna anläggas så att den bättre anpassas till landskapet i form och vegetation. Eventuella restaureringsinsatser av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, park och trädgårdar inom programområdet, kan göras genom att allmänheten bjuds in till byggnadsvårdsläger som leds av en fackman. Ta fram ett vård- och skötselprogram för det historiska landskapet med dess förhistoriska och historiska lämningar som finns i området. 34

NATURMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR BOTKYRKA KOMMUNS INTENTIONER I den aktuella översiktsplanen som antogs år 2002 samt i aktualitetsförklaringen från år 2006, ingår stora delar av det aktuella programområdet i ett större område som utpekas som bevarandeområde. Kommunen vill verka för att naturvärden beaktas och bevaras bl.a. vid planläggning 21. NATURA 2000-OMRÅDET OCH NATURRESERVATET EKHOLMEN Den finaste värdekärnan i anslutning till programområdet är naturreservatet och Natura 2000-området Ekholmen. Det är ett område med mycket höga naturvärden och en viktig värdekärna med ett 60-tal grova ekar som är flerhundraåriga och minst 22 rödlistade arter 22. De flesta av dessa är vedlevande insekter, svampar och lavar som är beroende av tillgången till grova jätteekar. I en insektsinventering 1992 på Ekholmen påträffades över 450 arter varav 10 var helt nya för Södermanland. Detta betyder att Ekholmen är en mycket rik ekmiljö. REGIONALA INTRESSEN - BORNSJÖKILEN OCH SPRIDNINGSSAMBAND Området ingår i den regionalt utpekade Bornsjökilen och är en viktig del i den regionala grönstrukturen i Stockholms län 23, bilaga 3. Den karaktäriseras av ett rikt odlingslandskap, stora skogsområden och många sjöar. Kilarnas funktion är viktig eftersom de bildar sammanhängande grönstråk som sträcker sig från landsbygd in mot stadens centrum vilket ger goda möjligheter till daglig vistelse i naturen. Den regionala grönstrukturen utgörs av tio gröna kilar med natur-, kultur-, och sociala värden. I den regionala grönkilen Bornsjökilen, finns spridningsstråk vilket gör att den biologiska infrastrukturen även fortsättningsvis kan fungera. Områdets sannolikt viktigaste roll är funktionen som grön korridor och spridningsväg mellan Flottsbro/Gömmarenområdet och områdena kring Bornsjön. Bornsjökilen är idag på flera ställen en avbruten kil med svaga länkar. Kilens mer centrala delar har svaga samband med den övriga kilen. Figur 16 Ståtlig ek i Natura 2000-området Ekholmen. Foto M. Tiderman 21 Botkyrkas gröna värden naturvårdsprogram för Botkyrka kommun, arbetsmaterial ej antaget av Botkyrka kommun. 22 Sandström A, Wahlman H.& Herbert M. 2008. Natur i Hågelby-Eriksberg-Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området. Calluna AB, Linköping. 23 Regionplane- och trafikkontoret. 2004. Bornsjökilen Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Rapport 8:2004. 35

Figur 17 Cirkeln markerar programområdets läge i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Beskuren karta från Regionplanekontoret. 36

Vid Sätra och Vårby gård finns ett mycket svagt sam-band mellan grönområdena och förbindelsen över Tullingesjön är svag. I programområdet finns starka barriärer som främst utgörs av E4/E20 men även av Hågelbyleden. Det finns en smal grön länk mellan Tumba och Alby in mot Huddinge och Stockholm i Bornsjökilen 24. NYCKELBIOTOPER OCH BIOTOPSKYDDSOMRÅDEN Enligt den inventering som utfördes av Calluna 22 gjordes bedömningen att det finns ovanligt mycket värdekärnor med naturvärden i programområdet. Drygt 20 % av inventerad areal består av värdefulla naturmiljöer, figur 21 och 22. I jämförbara landskapsavsnitt dominerar vanligtvis rationellt skogsbruk med betydligt lägre naturvärden. Där ligger arealen värdefull natur på cirka 4-8% 22. I det generella biotopskyddet 25 ingår bl.a. åkerholmar, källor, stenmurar, odlingsrösen, småvatten och våtmarker i jordbruksmark samt alléer. Inom programområdet finns det ett flertal nyckelbiotoper och ett tiotal biotopskyddsområden. betydelsefullt för större vilt. E4/E20 är en kraftig barriär för vilt. Det finns en undergång för GC-väg under E4/E20 som ligger i öppen terräng och är utformad på ett sådant sätt att sannolikt endast mindre vilt som t.ex. rävar och grävlingar förflyttar sig genom den tunneln. Söder om Aspen finns en mindre bilväg som går under E4/E20 mot Lindhov. Den är utformad så att rådjur och mindre vilt mycket väl kan använda den, men knappast älg. Hågelbyleden åt öster utgör tidvis under dygnet en stor barriär för vilt p.g.a. mycket trafik med en stor risk för kollision med bilar. I södra delområdet kan viltet röra sig obehindrat söder ut (beteckning D i figur 18), men stoppas vid Kvarnsjön och Uttran av järnvägen. Man kan tänka sig en passage sker i öst-västlig riktning längs den södra skogskanten i väster fram till bostadsområdet Vretarna och sen längs Aspens strand mot öster. En möjlig passage över Hågelbyleden finns mot Lilla Dalen (beteckning 5 i figur 18). LOKALA INTRESSEN FLORA OCH FAUNA SAMT VILTPASSAGER Området är småkuperat och naturen präglas av det gamla jordbrukslandskapet. I sluttningar och på höjder finns gravar och boplatser som vittnar om att området har använts av människor under en mycket lång tidsperiod, vilket i hög grad format naturen. Dalgångarna är i regel uppodlade, medan höjderna är bevuxna med bland- och lövskog med ett flertal mycket gamla ekar av stort biologiskt värde. Inom området finns ett antal mindre områden som är avsatta som områden med höga vetenskapliga naturvärden i översiktsplanen (ÖP 2002). Enligt Calluna AB:s inventering som utfördes i juni 2008 22, noterades inga viltväxlar 26 som berättar om hur djuren rör sig i området idag. På grund av kraftiga barriärer i form av stora vägar är området sannolikt mindre 24 Herbert M 2010. Naturinventering i området Eriksberg-Tuna, Botkyrka kommun. Calluna AB, Stockholm. 25 Generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Dispens ska sökas hos länsstyrelsen om en småbiotop ska exploateras. 26 Viltväxel, växel, terrängavsnitt, vägar eller stigar där viltet mer regelbundet går fram (växlar) under sina dygnsbundna förflyttningar. Figur 18 Biologisk infrastruktur för vilt, Calluna AB (större version se bilaga 1) 37

Idag är den regionala grönkilen Bornsjökilens funktion som spridningsstråk för vilt, starkt begränsad av E4/E20 och Hågelbyleden. Det finns därför behov av att förbättra viltpassagerna över vägarna i området för att säkerställa spridningsstråk genom området. Detta kan genomföras i samband med programmet för att få den gröna infrastrukturen i Bornsjökilen att fungera bättre (beteckning A och B i figur 18). SJÖAR, SMÅVATTEN, VÅTMARKER OCH NATURVÄRDEN I programområdet finns Sjön Aspen som är delad i två delar, Norra respektive Södra Aspen. De två delarna står i förbindelse med varandra genom en kulvert. Aspen är utpekad som en värdefull rastplats för fåglar. Runt sjön Aspen råder utökat strandskydd till 300 m. Vid Älvestabäcken som rinner från Södra Aspen mot Tullingesjön råder 100 m strandskydd. Tullingesjön står i sin tur i förbindelse med Albysjön vilken mynnar i Mälaren (inom vattenskyddsområde för Östra Mälaren). Sjöarna ligger inom Tumbaåns avrinningsområde. I området finns en stor andel natur med höga naturvärden. Det finns också höga naturvärden knutna till hällmarktallskogar med gamla tallar och rik förekomst av död ved. Dessa värdekärnor har historia som gamla skogsbeten. Flera områden med sumpskog finns runt Aspens stränder och mellan Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde. Sumpskogar är värdefulla miljöer bl.a. för insekter och fåglar 22. Sammantaget rör det sig om ungefär 25 hektar sumpskog. Prästvikens våtmark med sin flerskiktade alsumpskog och andra skogsområden kring sjön Aspen är viktiga fågelmiljöer 22. Figur 20 Sumpskog vid Ursviken Foto M. Tiderman Figur 19 Sjön Aspen Foto J. Alton 38

Figur 21 Karta över allmän ekologisk inventering, Calluna AB. 39

Figur 22 Karta över allmän ekologisk inventering, Calluna AB. 40

EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET RIKSINTRESSE NATURA 2000-OMRÅDET EKHOLMEN Värdena i Natura 2000-området Ekholmen som främst är knutna till de gamla grova ekarna i området och till möjliga spridningsvägar för ekorganismer och till områdets rödlistade arter kommer att bestå. REGIONALA VÄRDEN BORNSJÖKILEN OCH SPRIDNINGSSAMBAND Den regionala grönstrukturens natur-, kultur- och sociala värden och användningsmöjligheter ökar med deras storlek och om de ingår i en fungerande enhet. Bornsjökilen påverkas av regionens utveckling i form av nyexploateringar och nya verksamheter, vilket Botkyrka kommun inte har rådighet över. LOKALA OCH KOMMUNALA VÄRDEN Konsekvenserna av att nyttja programområdet för samma markanvändning som idag, innebär att en utbyggnad av hela Familjeparken samt ny infrastruktur inom planområdet inte kommer till stånd. Det innebär att det inte kommer att ske något markintrång och den totala arealen naturmark som finns idag kommer fortsättningsvis att finnas kvar. Den markanvändning som råder idag kommer i stort sett att bestå, med Hågelby folkpark, ridverksamhet vid Skrävsta och Hågelby med tillhörande beteshagar, fortsatt jordbruk och skogsområden. Det finns goda förutsättningar att skogsområdena i programområdet kommer att bevaras och utvecklas för rekreation enligt kommunens skogsbruksplan. De delar av området som består av åker- och betesmark kommer att finnas kvar, om dagens markanvändning fortskrider. Naturmiljöer som är knutna till gamla tiders markanvändning som t.ex. åkerholmar och hagmark har höga naturvärden. Dessa värden kommer att finnas kvar om marken brukas som idag. Sammantaget görs följande bedömning: Värdena i Natura 2000-området Ekholmen kommer fortsättningsvis att bestå. Bornsjökilen är på flera ställen en avbruten kil idag, med svaga länkar och kan komma att påverkas negativt av utveckling i form av nya exploateringar och nya verksamheter, vilket Botkyrka kommun inte har rådighet över. I programområdet finns två starka barriärer främst E4/E20 men även Hågelbyleden. Trafiken förväntas att öka på Hågelbyleden, vilket betyder att den blir en ännu kraftigare barriär. Det finns goda förutsättningar att skogsområdena i programområdet bevaras och utvecklas efter kommunens Skogsbruksplan. De delar av området som består av åker- och betesmark kommer att finnas kvar om dagens markanvändning fortskrider. Naturmiljöer som är knutna till gamla tiders markanvändning som t.ex. åkerholmar och hagmark har höga naturvärden. Dessa värden kommer också att finnas kvar om marken brukas som idag. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET RIKSINTRESSE NATURA 2000-OMRÅDET EKHOLMEN De föreslagna verksamheterna i programförslaget leder inte till några fysiska intrång i Natura 2000-området Ekholmen tillika naturreservat. Kommunens målsättning att värna och utveckla Ekholmen, samt att anlägga ett Naturrum är positivt för området. Detta minskar risken för att den ökade besöksfrekvensen ska leda till ökat slitage på Natura 2000- området. Det finns risk att exploatering av omkringliggande områden, där det finns viktiga värdesystem för ek, kan göra Ekholmen mer isolerad från viktiga spridningssamband. Kommunens intentioner i programmet är dock att bevara och vårda värdefulla biotoper och naturminnen, vilket är positivt och måste beaktas i kommande detaljplaneläggning. Ekarna på Ekholmen riskerar att bli mer isolerade om man inte planerar för en infrastruktur för ek i kommande planering, vilket skulle kunna påverka Natura 2000- området negativt. Det är av mycket stor betydelse för bevarande av den biologiska mångfalden knuten till ek att det även i framtiden finns en stor tillgång till grova träd. Leveranstiden för biologiskt mogna ekar är cirka 200 år eller mer, det gäller verkligen att ha framförhållning 22. Detta gäller främst för detaljplanering av Familjeparken, som riskerar att påverka det viktiga värdesystemet Skrävstasystemet för ek i programområdet. Om dessa ekområden berörs i kommande planering kan det krävas en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. 41

REGIONALA VÄRDEN - BORNSJÖKILEN OCH ANDRA SPRIDNINGSSAMBAND Den smala gröna länken mellan Tumba och Alby in mot Huddinge och Stockholm, i den regionala grönkilen Bornsjökilen, riskerar att försvagas i detta område. Programområdet utgörs av ett regionalt viktigt område för biologisk mångfald. Området riskerar att delas upp och därmed försvåras spridningsmöjligheterna ytterligare, vilket leder till att livsvillkoren för både vilt, fågelliv och andra organismer blir svårare. Bornsjökilen har redan svaga länkar i sin struktur och kilen behöver förstärkas. Kilen riskerar att bli så pass smal i detta område att de viktiga spridningssambanden inte kan upprätthållas på grund av för kraftiga störningar från Familjeparken, trafik, buller och mänskliga aktiviteter. Ny kvartersmark väster om Botkyrka kyrka minskar Bornsjökilens spridningsområde vid Norra Aspen på dess östra sida vid Asptuna. I programmet föreslås att två ekodukter anläggs, en över E4/E20 och en över Hågelbyleden. Ekodukten över E4/20 planeras enligt programmet att tillkomma i samband med en utbyggnad av E4/20 när den byggs om till modern standard. Ekodukten över Hågelbyleden planeras att anläggas i samband med ny dragning av Hågelbyleden. Ekodukterna skulle kunna stärka spridningssambanden i grönkilen om de utformas på ett sådant sätt att funktionen som möjliga passager för vilt uppnås. I programförslaget föreslås platser för var ekodukterna ska lokaliseras. Det är osäkert om dessa platser är de mest lämpliga utmed E4/E20 och Hågelbyleden. Det finns risk att de valda platserna kan påverka t.ex. kända fornlämningar. På den västra sidan av Aspen, nordväst om Lindhov, planeras ny kvartersmark för hästverksamheten som ska flyttas från Skrävsta. Den nya kvartersmarken riskerar att leda till försämrade spridningsmöjligheter för tallorganismer söderut. Vissa delar av programförslaget går inte i linje med kommunplanens intentioner, som pekar ut detta område som ett bevarandeområde. NYCKELBIOTOPER, BIOTOPSKYDDSOMRÅDEN, NATURVÄRDEN OCH SUMPSKOGAR NY KVARTERSMARK ÖSTER OM BOTKYRKA KYRKA, NORR OM E4/E20, SAMT NY KVARTERSMARK VID ERIKSBERGS INDUSTRIOMRÅDE Den nya kvartersmarken i Eriksbergs industriområde, öster om Göta Landsväg gör intrång i ett område klassat som högst naturvärde (klass 2) enligt Calluna 24. Området är som helhet känsligt för exploatering. Om området exploateras är det svårt att bevara värdena som är knutna till markförhållanden, hydrologi och beståndskontinuitet. Ny kvartersmark väster om Eriksbergs industriområde riskerar att ta i anspråk en våtmark (klass 3), med värden för fågellivet. Resten av den planerade nya kvartersmarken öster om Botkyrka kyrka, norr om E4/E20 samt övrig ny kvartersmark i Eriksbergs industriområde angränsar inte till någon nyckelbiotop eller biotopskyddsområde och leder därmed inte till någon negativ påverkan av någon nyckelbiotop och biotopskyddsområde. REKREATIONSANLÄGGNING NORDVÄST OM LINDHOV Riskerar att ta i anspråk ett biotopskyddsområde 25 och angränsar till Fårberget som innehar naturvärden av klass 1, klass 2 och 3. FAMILJEPARK Familjeparken riskerar att påverka det viktigaste värdesystemet i programområdet för ek, Skrävstasystemet (klass 2). Det finns en stor koncentration av vidkroniga ekar i olika åldrar, varav en kan klassas som en ekjätte. Skrävstasystemet utgör en viktig länk till ekarna i Natura 2000- området Ekholmen. Utbyggnaden riskerar att påverka en hällmarktallskog runt Botkyrkabacken (klass2) samt en sumpskog norr om Tunaholm (klass 2), samt ett flertal naturvärden i klass 3. Utbyggnaden riskerar även att påverka sumpskogen vid Skrävsta gård t.ex. genom hydrologiska förändringar. Familjeparkens utbredning riskerar att ta i anspråk områdets grövsta ek, vilken har mycket höga naturvärden (klass 1). Det finns stor potential att finna sällsynta och hotade arter knutna till ek och därmed även till denna ek. 42

Den planerade utbygganden riskerar att ta i anspråk biotopskyddsområden 25, vilket medför att biotopskyddsdispens krävs av länsstyrelsen. Dessa aspekter måste beaktas i kommande detaljplanering, främst för Familjeparken. NY KVARTERSMARK VÄSTER OM KYRKAN Den nya kvartersmarken väster om kyrkan, 300 m norr om Hammarby prästgård, riskerar att påverka en ekallé Allén utgör ett biotopskyddat område, och påverkan på denna kräver därför dispens från länsstyrelsen 25. Den nya kvartersmarken riskerar att göra intrång i utkanterna av en nyckelbiotop och två solitära ekar norr om Hammarby prästgård riskerar att påverkas (klass 3). Sammantaget görs följande bedömning: Den smala gröna länken mellan Tumba och Alby in mot Huddinge och Stockholm, i den regionala grönkilen Bornsjökilen riskerar att brytas i detta område. Kilen kan bli så pass smal att de viktiga spridningssambanden inte kan upprätthållas på grund av för stora störningar från Familjeparken. I programmet föreslås att två ekodukter anläggs, en under E4/E20 och en över Hågelbyleden. Dessa åtgärder skulle kunna stärka spridningssambanden i grönkilen om de utformas på ett sådant sätt att funktionen som möjlig passage för vilt uppnås. De föreslagna verksamheterna i programförslaget gör inte några fysiska intrång i Natura 2000-området Ekholmen tillika naturreservat. Kommunens målsättning enligt naturvårdsprogrammet är att värna och utveckla Ekholmen, samt att anlägga ett Naturrum är positivt för området. Detta minskar risken för att den ökade besöksfrekvensen ska leda till ökat slitage på Natura 2000-området. Det finns risk att exploatering av omkringliggande områden, där det finns viktiga värdesystem för ek kan göra Ekholmen mer isolerad från viktiga spridningssamband. Kommunens intentioner i Naturvårdsprogrammet är dock att bevara och vårda värdefulla biotoper och naturminnen, vilket är positivt och det måste beaktas i kommande detaljplaneläggning. Detta gäller främst för detaljplaneringen av Familjeparken, som riskerar att påverka det viktigaste värdesystemet i programområdet för ek. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING En ekutredning föreslås för att säkerställa att de höga naturvärdena som finns i Ekholmen och dess omgivningar - vilka är knutna till ek - kan bibehållas. Ekutredningen ska fokusera på hur tillgången på grova ekar ska säkerställas över tiden och inom spridningsavstånd till andra grova ekar. Natura 2000-området Ekholmen är ett riksintresse som riskerar att påverkas negativt av en ökad isolering 22. Om det finns risk för negativ påverkan på Natura 2000-området Ekholmen krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Det bör utredas hur en exploatering av Familjeparken kan komma till stånd utan att riskera skada på Natura 2000- området. Utredning om var planerade ekodukter ska anläggas med avseende på möjliga spridningssamband och utreda eventuell påverkan av andra intressen i området som t.ex. kulturmiljö. Verksamheter som riskerar skada på Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Det kan bli aktuellt med biotopskyddsdispens om åkerholmar inom programområdet måste tas i anspråk 43

REKREATION OCH FRILUFTSLIV FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GÄLLANDE KRAV Programområdet ligger i Bornsjökilen och är en viktig grön korridor västerut mot Bornsjöområdet och mot Flottsbro-/Gömmarenområdet samt Hanvedskilen österut 27. Området mellan Botkyrkabacken och Aspen utgör en del av Bornsjökilen, vilken är av regionalt intresse och viktig för det rörliga friluftslivet i Stockholmsregionen. I Regionplanekontorets rapport avseende upplevelsevärden i Bornsjökilen 28 finns det i programområdet möjlighet till upplevelser i form av trolska miljöer, områden med skogskänsla med höga och mycket höga värden, variationsrikedom och naturpedagogisk potential för aktivitet och utmaning mm. Enligt kommunens utredning om friluftslivet i Botkyrka, FIN-88 29, är hela området nordost om Södra Aspen klassificerat som friområde med högsta prioritering och bedöms enligt FIN 88 som omistligt för friluftslivet. Övriga områden kring Norra och Södra Aspen utgör en viktig zon till friområdet. Enligt utredningen är området välfrekventerat av allmänheten och är av de lokala frivilligorganisationerna värderat som ett område av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Det område som är mest frekventerat är området omkring Hågelby gård. I det närmaste hela programområdet markeras som promenad- och strövzon 29. På Botkyrkabacken som tidigare nyttjats som tipp väster om Eriksbergs industri- och handelsområde fanns tidigare en lift och backen utnyttjades för utförsåkning. Backen är numera nedlagd men toppen utgör fortfarande en mycket bra utkikspunkt och utnyttjas ibland för fågelskådning. Inom området förekommer jakt, och i sjön Aspen fritidsfiske. Figur 23 Rekreation och friluftsvärden Figur 24 Förklaring till figur 23 27 Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Bornsjökilen. RTK, 2004 28 ibid 29 Fritid i natur en utredning om kommunens friluftsliv. Botkyrka kommun, 1998 44

Det finns ett omfattande stigsystem längs sjön Aspens stränder och även in i området som leder allmänheten ut i landskapet 29. Området är osedvanligt tillgängligt med undantag för det hästbete som bedrivs i anslutning till framför allt Skrävsta gård. Det finns sedan ett par år tillbaka en vandringsled runt Aspen. Strax söder om Eriksbergs industri- och handelsområde finns ett omkring 2,5 kilometer långt motionsspår. Under vinterhalvåret har isracing tidigare körts på Södra Aspen, men inte nu längre. Programområdet ligger nära de tätbefolkade områdena Alby, Eriksberg och Tumba. Större delen av området inklusive Södra Aspen är utpekat i kommuns översiktsplan som ett större område vilket är värdefullt för det lokala rörliga friluftslivet. Området är ovanligt rikt på höga natur- och kulturmiljövärden. I området finns Natura 2000-området Ekholmen, tillika naturreservat. Ekholmen är en vacker gammal betesholme med ett stort antal grova ekar som gränsar till sumpskogsområden som har gjorts tillgängliga för besökare genom anlagda spänger. I området finns höga naturvärden och en rik flora och nås lättast från gång- och ridvägar från Skrävsta gård. På Skrävsta gård bedrivs ridverksamhet och stora delar av området används för ridning med bl.a. fältrittbana med hinder. Även ryttare från stallet på Hammarby gård nyttjar området för ridning. Utmed sjön Aspen gäller utvidgat strandskydd till 300 m, där marken inte får bebyggas. Längs med vattendrag gäller generellt strandskydd av 100 m, vilket gäller för Älvestabäcken. E4/E20 i norra delen av programområdet utgör med sin intensiva trafik och sitt höga viltstängsel en kraftfull barriär för både friluftsliv och större landlevande djur. Även Hågelbyleden i programområdets östra del utgör en barriär om än inte lika kraftig. EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET De rekreativa värdena och miljöerna kommer fortsättningsvis att kvarstå som i dagsläget om utbyggnaden enligt programförslaget uteblir. Hågelby gård, 4H-gård och caféverksamheten kommer fortsättningsvis att locka besökare till området. I anslutning till gården finns en fornby Hogslaby, en järnåldersby. Ridverksamheten vid Skrävsta gård kommer att fortsatta på samma sätt som idag. Natura 2000-området kommer fortsättningsvis att bjuda på naturupplevelser och aktiviteter. Besökarna i programområdet kan störas något mer av den ökade trafiken från E4/E20 och Hågelbyleden. Delar av programområdet utgörs av beteshagar och jordbruksmark som inte kommer att vara tillgängligt för det rörliga friluftslivet. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Tillgängligheten in i området ska enligt programmet ökas genom nya entréer och stråk, t.ex. genom nya gång- och cykelvägar mellan Hågelby och Eriksberg samt ökade passagemöjligheter genom Eriksbergs industriområde och Alby. Även strandzonen vid Familjeparken ska förbättras. Detta leder till att fler människor kan ta del av områdets möjlighet till rekreation, vilket bedöms som positivt. Dock kan en ökad besöksfrekvens i området leda till en förändrad karaktär från ro och stillhet till rörelse och aktivitet, vilket kan upplevas som negativt. Värden som är knutna till levande landsbygd och kulturhistoria, kommer i stor utsträckning att förändras. Kommunens målsättning för Familjeparken är att den ska vara tydligt offentlig och skapa allmänt tillgängliga vistelsevärden. Detaljplanen för Familjeparken kräver att strandskyddet upphävs i vissa delar, detta riskerar att leda till negativa konsekvenser för friluftslivet. Detta måste beaktas i kommande detaljplaneläggning för Familjeparken, eftersom värdena för friluftslivet är mycket stora i detta område. Intilliggande 4H-gård och ridverksamheten vid Skrävsta gård (Botkyrka ridsällskap) kommer inte att kunna vara kvar vid en utbyggnad av Familjeparken. Det pågår en diskussion om alternativ lokalisering för Botkyrka ridsällskaps verksamhet (vid Skrävsta gård) och 4H-gården. Det finns förslag på att flytta ridverksamhet till Lindhov. En ny ridanläggning vid Lindhov kommer att kräva ianspråktagande av nya markområden för bl.a. beteshagar och byggnader, för att ridverksamheten ska kunna fungera. En utbyggnad av ridverksamheten vid Lindhov riskerar därför att göra området mer otillgängligt för friluftslivet. Trafiken på E4/E20 samt Hågelbyleden kommer att öka och programområdet kommer att bli mer bullerstört jämfört med nuläget, vilket kommer att påverkar de rekreativa värden i området negativt. 45

Programförslaget går inte helt i linje med den markanvändning som anges i kommuns översiktsplan eller med kommunens utredning avseende vilka områden som ska bevaras för friluftslivet 29. Stor hänsyn måste därför tas till rekreationsvärden och friluftslivet i kommande detaljplanering. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING I det fortsatta planarbetet är det viktigt att värna om områdets funktion som länk i Bornsjökilen avseende rekreation och friluftsliv. Förslagsvis kan en utredning genomföras avseende hur olika brukargrupper använder området idag, såsom favoritplatser, favoritsysselsättningar, populära stråk, samt utreda brister och kvaliteter, för en eventuell förbättring av programområdets rekreationsvärden. Verksamheter som nyttjar mark i strandskyddsområde kan kräva strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. Vid detaljplanering av Familjeparken och omlokaliseringen av ridverksamheten till Lindhov ska värden för friluftslivet beaktas. MARK OCH VATTEN MARK FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GÄLLANDE KRAV Berggrunden består främst av gnejser som går i dagen på höjderna. I sluttningarna finns moränlager och dalarna ligger postglacial fin- och grovlera. Kärrmarker finns på låglänta platser invid Aspen och mellan Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde. Större delen av området utgörs av låg- eller normalriskområde för radon. Lokal förekomst av högriskmark finns längs västra sidan av Botkyrkabacken. Botkyrkabacken utgörs delvis av en gammal schaktmassetipp som inte är riskklassad (enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell). Marken kan vara förorenad. Vid en exploatering av områden som är förorenade finns risk att föroreningar läcker ut i dag- och/eller grundvatten, eller blottläggs på annat sätt. Detta riskerar att öka exponeringsgraden för människor och djur. EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Nollalternativet leder till att marken i programområdet kommer att nyttjas som den gör i nuläget. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Utbyggnaden av Familjeparken och anläggandet ny ridverksamhet till Lindhov förväntas inte leda till att några markföroreningar kommer att påträffas. 46

FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING Den nya vägdragningen av Hågelbyleden kan leda till att markföroreningar påträffas. Det kan därför krävas markundersökningar i kommande planering. VATTEN FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GÄLLANDE KRAV Området ligger inom Tumbaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. Regn som faller inom området rinner till sjön Aspen, med undantag för nordöstra delen som rinner till Albysjön. Från Aspen rinner vattnet via Älvestabäcken till Tullingesjön. Nordöstra delen av området med bland annan Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde, rinner via en stor dagvattentunnel till Albysjön. Albysjön ingår i skyddsområdet för Östra Mälarens vattentäkt. Väster om Aspen överlappar programområdet till Bornsjöns vattenskyddsområde. Bornsjön är reservvattentäkt för Stockholm. Norsborgs vattenverk ligger i anslutning till Bornsjön och ligger i Botkyrka kommun. Aspen är en naturligt näringsrik lerslättsjö, men har också under lång tid belastats med näringsämnen från åkermark, enskilda avlopp och förorenat dagvatten så att vattnet idag är näringsrikt när det fortsätter via Älvestabäcken och rinner ut i Tullingesjön. Aspen är efter bygget av motorvägen tvärs över sjön, uppdelad i två delar, Norra och Södra Aspen. I norra är förekomsten av bottenvegetation mycket påtaglig, vilket ger ett klart vatten. I södra delen dominerar istället de planktiska algerna, vilket gör det näringsrika vattnet grumligt. I Södra Aspen förekommer regelbundna blomningar av blågrönalger (cyanobakterier). Vattenkvaliteten inbjuder inte till bad. Sjöns ekologiska status har klassificerats av Vattenmyndigheten för Norra Östersjön. Nuvarande ekologiska status är otillfredsställande, vilket är näst sämst på en femgradig skala. Den kemiska statusen är däremot god, med undantag för kvicksilver, vilket är vanligt för dessa vattenförekomster. Sjön bedöms inte kunna uppnå den gällande miljökvalitetsnormen God ekologisk status till år 2015. Vattenmyndigheten har därför medgett en tidsfrist till år 2021. Älvestabäcken är en för liten vattenförekomst för att klassificeras av Vattenmyndigheten. Sjön tycks inte vara sänkt, däremot har Överlantmäterimyndigheten år 1844 avvägt ägor runt sjön och år 1862 och 1869 bestämt vattenhöjden i sjön Aspen 30. Ur dricksvattensynpunkt är den östliga recipienten Albysjön känslig, då den ingår i skyddsområdet för Östra Mälaren. Väster om Aspen är grundoch ytvattenrecipienten känslig då det ingår i skyddsområde för Bornsjön. En annan stor källa till näringstillförseln i programområdet är avrinningsområdets läckage från uppodlad mark och gödslad åkermark. Även hästhållningen bidrar tillnäringstillförseln. EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET I det fastställda åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt 31 ställs krav på att sjön Aspen till år 2015 ska ha uppnått en God kemisk ytvattenstatus och en God ekologisk status till år 2021. God status i båda avseendena till år 2015. Läckaget av näringsämnen från åkermark till Aspen och Älvestabäcken och som förs vidare mot Tullingesjön kommer att behöva åtgärdas liksom de system för hantering av dag- och spillvatten som idag finns inom avrinningsområdet. Nollalternativet innebär således att vattenkvaliteten förbättras. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Utbyggnaden av Familjeparken leder till att områden som idag utgörs av natur- och jordbruksmark sannolikt kommer att hårdgöras. Detta medför att ytavrinningen i området kommer att öka. Verksamheterna inom avrinningsområdet kommer, liksom idag, att ge dagvattnet dess karaktär, däribland dess innehåll av föroreningar. En utbyggnad av Familjeparken 30 Länsstyrelsen nr 2, 1975 31 Åtgärdsförslag, Norra Östersjöns Vattendistrikt 2009 2015. Vattenmyndigheten, Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanlands län 47

leder bl.a. till att antalet besökare ökar och därmed ökar även trafiken mycket kraftigt inom området. Eftersom åkermark enligt programmet kommer att tas i anspråk för andra ändamål kan jordbrukets näringsläckage till sjön på sikt minska något. Åtgärdsprogrammet med gällande miljökvalitetsnormer för sjön Aspen gör att, oavsett om programförslaget genomförs eller ej, ska åtgärder vidtas som leder till att sjöns kemiska och ekologiska status förbättras avsevärt i förhållande till idag. Programmets efterföljande detaljplanering får inte leda till att möjligheten att nå normerna motverkas. Stora delar av kvartersmarken i programområdets norra del ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Ridverksamheten vid Skrävsta gård planeras att flytta till området vid Lindhov. Kvartersmarken ligger där inom i Bornsjöns vattenskyddsområde. Skyddsbestämmelserna för de båda områdena måste därmed beaktas i kommande detaljplanering. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING I det fastställda åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt ställs krav på att sjön Aspen till år 2015 ska ha uppnått en God kemisk ytvattenstatus och en God ekologisk status till år 2021. God status i båda avseendena till år 2015. Åtgärder måste vidtas i kommande detaljplanering för att nå denna status för sjön. Vid kommande planering krävs kompletterade utredningar om möjligheten att anlägga ny kvartersmark inom Bornsjöns vattenskyddsområdet. Den planerade flytten av ridverksamheten från Skrävsta till Lindhov leder till att verksamheten placeras inom Bornsjöns vattenskyddsområde. Verksamheten är anmälningspliktig och de allmänna hänsynsreglerna m.m. i kap 2 miljöbalken ska beaktas och bör hanteras i kommande planering. Den nya anläggningen ska prövas enligt skyddsföreskrifterna för vattentäkten. En översiktlig dagvattenutredning bör utföras TRAFIK, LUFT OCH KLIMAT FÖRUTSÄTTNINGAR DAGENS TRAFIKNÄT Genom programområdet går två tunga trafikleder, E4/E20 och Hågelbyleden (väg 258). Hågelbyleden, som går mellan E4/E20 och Huddingevägen i södra delen av kommunen, har två körfält i vardera riktning mellan trafikplats Hallunda och Kumla Gårdsväg, därefter är vägen enfältig. Skyltad hastighet är 50 km/h och 70 km/h. Längs vägen löper en gång- och cykelväg. Hågelbyleden har redan idag vissa kapacitetsproblem, främst under rusningstrafik. De huvudsakliga problemen finns på ledens norra del vid Eriksberg och Alby. På sträckan mellan E4/E20 och den norra infarten till Kumla Gårdsväg har Hågelbyleden idag ett trafikflöde på 34 600 fordon/dygn. Trafikbelastningen på E4/E20 innan trafikplats Hallunda (söderifrån) är ca 66 500 fordon/dygn. GODSTRANSPORTER Godstransporter i kommunen sker framförallt på E4/E20, Glömstavägen, Hågelbyleden och Huddingevägen. Dessa vägar tillsammans med väg 225 är även de vägar som Länsstyrelsen pekat som primära transportleder för farligt gods. Vissa godstransporter sker även på järnvägsspåret för pendeltåg mellan Tumba och Tullinge 32. PARKERING Botkyrka kommun saknar i dagsläget en politiskt antagen parkeringsnorm. Parkeringsbehovet avgörs istället från fall till fall. Beroende på typ av verksamhet, omgivning och tillgång till kollektivtrafik planeras det för mellan 0.7-1.5 parkeringsplatser per 100 kvm användbar yta. Parkeringsstrategi och översiktliga beläggningsstudier saknas i dagsläget. 48

Lagman Lekares väg KOLLEKTIVTRAFIK Tumba är en viktig knutpunkt med flera busslinjer och en station i SL:s pendeltågssystem. Hallunda och Alby är anslutna till Stockholms tunnelbanesystem längs med den röda linjen. Hallunda är dessutom en viktig punkt i busslinjesystemet. Tumba och Hallunda är kopplade till varandra med tre busslinjer varav en linje går via Alby centrum och en linje är nattrafik. Dagens busslinjer använder sig av Hågelbyleden, alltså förbi den planerade familjeparken. Linje 708, som går via Alby centrum, kan kallas för huvudlinjen mellan orterna och trafikerar sträckan med som lägst 30- minuters intervaller. Linje 738 trafikerar sträckan med 30-minuters intervaller men bara mellan 06:30 och 20:00, ingen trafik på helger. Tunnelbanan (linje 13, röda linjen) trafikeras med 10-minuters intervaller under stora delar av dygnet, även på helger. Pendeltågen i Tumba knyter ihop Stockholm C med Södertälje C (linje 36). Tågen går varje kvart. 32 CYKELTRAFIK De flesta viktiga målpunkter inom Botkyrka kommun ligger inom cykelavstånd från varandra och detta tillsammans med att 38 % av Botkyrkabornas bilresor är under 5 km gör att det finns en potential att öka antalet cyklister 33. Cykelplanen som var på remiss under våren 2010 har som mål att öka cykelresandets andel av det totala resandet. Detta ska ske genom attraktiva, framkomliga, trafiksäkra och sammanhängande cykelvägar. Andelen cyklister ska även öka genom att beteendepåverkande åtgärder och marknadsföring av kommunen cykelvägar. Tyngdpunkten ska ligga på att överföra de korta bilresorna till cykel och öka andelen resande med cykel till skolor, arbetsplatser och hållplatser för kollektivtrafik 32. Figur 25 Dagens trafiknät. KLIMATMÅL I KOMMUNEN 32 Trafikplan för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Rapport 2010:49 version 0.9, Trivector Traffic AB, september 2010 33 RVU i Stockholms län 2004 och 2006. 49

Botkyrka kommun har i sin klimatstrategi formulerat följande mål för kommunen: Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 Fossilbränslefritt Botkyrka senast 2030 Klimatneutral kommunal organisation senast 2020 Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 PRIORITERING ENLIGT TRAFIKPLANEN För att utredningsområdet Hågelby, Eriksberg och Lindhov ska nå upp till uppsatta mål och ambitioner i Översiktsplanen, Ålborg +10-deklarationen, Cykelplanen och i Trafikplanen bör följande övergripande förhållningssätt vid prioritering av trafikslagen tillämpas i trafikplaneringens samtliga skeden och för samtliga trafikslag 32 ; Gångtrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik I stråk och områden med många anspråk och behov bör utformningen prioritera oskyddade trafikanter genom integrering av trafikslag och ökat samspel. Därefter bör kollektivtrafikens anspråk och behov beaktas, och slutligen beaktas biltrafikens framkomlighet. Prioritetsordningen syftar till att erhålla ett gaturum och trafiknät som är planerat, utformat och underhållet utifrån människans behov, inte bilens. Prioriteringen ska användas såväl i den övergripande planeringen av områden som vid planering på mer detaljerad nivå. Utryckningstrafiken kan i vissa fall prioriteras över gång- cykel och kollektivtrafikens framkomlighet. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormen för utomhusluft regleras av bindande nationella föreskrifter enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8). Kommuner ansvarar tillsammans med myndigheter för att miljökvalitetsnormer följs enligt miljöbalken 5 kap 3. Enligt 1 kap. 2 plan- och bygglagen ska miljökvalitetsnormerna följas vid all planläggning. UTSLÄPP TILL LUFT Luftföroreningar förorsakar dels skador på människors hälsa och dels skador på miljön. Utsläpp av kväveoxider bidrar t.ex. både till övergödning av hav och sjöar och till försurning. Höga halter av kvävedioxid och partiklar är skadligt för människors andningsorgan. Den vanligaste klimatgasen från transportsektorn är koldioxid med fossilt ursprung, men även utsläpp av andra gaser förekommer. Vägtrafiken är den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid i länet. Koldioxidutsläppen per invånare från transporter är något lägre i Stockholms län än i övriga landet. Detta beror på den höga andelen resande med kollektivtrafik. År 2004 bidrog vägtrafiken med ett utsläpp på 2 800 kg ton vilket utgör 46 procent av länets samlade utsläpp 34. Trenden är att trafikens andel av koldioxidutsläppen i länet ökar successivt. Den största källan till koldioxidutsläppen i Botkyrka, och därmed klimatpåverkan, är transportsektorn. I kommunen står trafiken för 75 % av koldioxidutsläppen och de resterande 25 % kommer från produktion respektive användning av energi inom sektorerna, service, industri och hushåll 35. Den intensiva trafiken på de båda vägarna, E4/E20 och Hågelbyleden, är betydande källor till luftföroreningsutsläpp. Mätningar visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har överskridits år 2003, 2006 och 2009 36 vid Lagman Lekares väg i Alby 37. Det är dygnsmedelvärdet, 60 µg/m 3, som inte klaras. Timmedelvärdet, 90 µg/m 3, klarades och överskreds 122 gånger att jämföras med tillåtna 175 gånger. Årsmedelvärdet uppmättes till 22 µg/m 3 ; vilket ska jämföras med miljökvalitetsnormen som är 40 µg/m 3. Högsta 34 Koldioxidutsläpp i Stockholms län 1990 2004, Faktablad Länsstyrelsen i Stockholms län, februari 2007 35 Klimastrategi för Botkyrka kommun maj 2009, klimatgruppen Botkyrka kommun 2009-05-27 36 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2009 Rapport 2010:1, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten Miljöövervakning. 37 Miljöenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Rapport 2007:1 50

timmedelvärde i Alby uppmättes till 239 µg/m 3. Under 2008 klarades miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Alby 38. Beräkningar av kvävedioxid för år 2010 redovisar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras i området. De beräknade halterna ligger cirka 50 % under uppmätta halter i Alby. En förklaring till att spridningsmodellen underskattar kvävedioxidhalterna i just Alby kan bero på att mätplatsen ligger i något av en gryta med dåliga utvädringsförhållanden. Denna förklaring stöds av mätdata som visar att kvävedioxidhalterna i Alby främst beror på vindhastighet och inte på dygnsvariationer i trafiken. När det är lugnt väder uppmäts höga halter av kvävedioxider oavsett tid på dygnet. Gausmodellen tar ej hänsyn till byggnader och mindre höjder. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, 50 µg/m 3, överskrids längs E4/E20 och en kort sträcka av Hågelbyleden i dagsläget. Uppmätta halter i mätstationen i Alby visar att miljökvalitetsnormen för PM10, klarades i Alby under år 2008 38 och under år 2009 36. Naturvårdsverkets och Trafikverkets tolkning av miljökvalitetsnormerna är att de inte gäller inom vägområden, förutsatt att människor inte vistas där. TRAFIKANALYS AV TVÅ SCENARIER Två olika scenarier för trafikutvecklingen till år 2030 har analyserats av Trivector 39 ; Hållbart resande och Business as usual. I scenario Hållbart resande antas att trafikökningen som sker endast orsakas av den nya exploateringen i närområdet (familjeparken och Eriksbergs industriområde) och att ingen ytterligare trafikökning kommer att ske från omkringliggande områden. Familjeparken räknar med ca 1 000 000 besökare per år 39. I scenario Business as usual antas att den allmänna trafikökningen är 1,5 % per år, dessutom tillkommer trafik från den nya exploateringen. Scenarierna har analyserats för dagens vägnät samt för programförslagets nya trafiknät. I programförslaget föreslås att ett nytt vägnät byggs ut i två steg. I det första steget (fig. 26) planeras en ny koppling över E4/E20 till Kumla Gårdsväg där trafik till och från Eriksbergs industriområde och E4/E20 leds. Trafiken styrs via den nya kopplingen genom att vänstersväng från Hågelbyleden in i Eriksbergs industriområde förbjuds. I nästa steg (fig.27) byggs de lokala vägarna ut i Eriksberg. Figur 26 Steg 1 i det nya vägnätet. Ny koppling skapas över E4/E20 samt vänstersväng förbjud från Hågelbyleden in i Eriksberg 39. 38 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, mätdata 2008, Rapport 2009:1. 39 Trafikanalys Eriksberg Hågelby, PM 2010:18, Trivector Traffic AB 51

belastningen år 2030 hög på Hågelbyleden. Före den norra infarten till Kumla Gårdsväg efter avfarten vid E4/E20 bli belastningen drygt 40 000 fordon/dygn för scenario Hållbart resande år 2030 för scenario Business as usual år 2030 blir belastningen på högre, drygt 60 000 fordon/dygn. I dagsläget är trafikflödet på denna sträcka 34 600 fordon/dygn. För det nya vägnätet med kopplingen av Kumla Gårdsväg över E4/E20 fördelar sig trafikmängderna relativt jämt mellan Kumla Gårdsväg och Hågelbyleden. Närmast E4/E20 mellan Hågelbyleden och Kumla Gårdsväg i scenario Hållbart resande år 2030 blir flödet 22 800 fordon/dygn. På E4/E20 söderifrån innan trafikplats Hallunda beräknas trafikvolymen bli 67 100 fordon/dygn i scenario Hållbart resande år 2030. För scenariot Business as usual år 2030 blir flödena betydligt högre. Trafikvolymerna på E2/E20 söderifrån vid trafikplats Hallunda beräknas bli 104 900 fordon/dygn. Figur 27 Steg 2 i det nya vägnätet. Fler lokalgator byggs i Eriksberg. På sikt (efter år 2030) planeras för en ny trafikled, Eriksbergsleden väster om Eriksbergs industriområde samt en ny trafikplats Hallunda på E4/E20. På sikt kan det även bli aktuellt att bygga en ny trafikplats Hallunda söder om dagens befintliga trafikplats samt att flytta genomfartstrafiken till en ny trafikled söder om Eriksberg. Trafikmängderna har analyserats för dagens trafiknät och det nya trafiknätet utifrån två scenarier Hållbart resande år 2030 och Business as usual år 2030, se nedan: Trafikmängderna på E4/20 och Hågelbyleden förväntas att öka markant enligt Trivectors trafikanalys 39. Med dagens trafiknät blir EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS Vägtrafikens utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Partikelhalterna i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäcksanvändningen och påverkas därför inte av teknisk fordonsutveckling. Regeringen har beslutat om åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Kommunerna har t.ex. getts möjlighet att förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator för att lokalt klara lagstiftningen kring luftkvalitet. Stockholms kommun har infört dubbdäckförbud på Hornsgatan fr.o.m. januari 2010. Andra beslutade åtgärder är förkortad dubbdäckssäsong och begränsning av antalet tillåtna dubbar i däcken. Länsstyrelsens uppfattning är att en åtgärd som ännu inte är beslutad inte kan läggas till grund för beräkningar av ett projekts miljöpåverkan. Mätningar av trafikens dubbdäckandelar i Stockholmsregionen visar en dock på en generellt minskande trend de senaste åren. Enligt SLB som genomfört spridningsberäkningar för projektet är bedömningen att dubbandelen kommer att fortsätta att minska från den nuvarande andelen vintertid på ca 60-70 % till ca 50-60 % år 2015 och ca 40-50 % år 2020. 52

Figur 28 Medelhalt av partiklar, PM10( µg/m 3 ) under det 36:e värsta dygnet för nulägesalternativet år 2010. Figur 30 Medelhalt av partiklar, PM10( µg/m 3 ) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativ 2 år 2030. Business as usual lokal väg. Figur 29 Medelhalt av partiklar, PM10( µg/m 3 ) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativ 1 år 2030. Hållbart resande lokal väg. Figur 31 Medelhalt av partiklar, PM10( µg/m 3 ) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativ 3 år 2030. Ny regional väg. 53

KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET I nollalternativet antas trafikmängden öka jämfört med idag såvida inga radikala åtgärder vidtas. Med en fortsatt trafikökning på 1,5 % per år kommer trafikmängden att vara cirka 35 % högre år 2030 än idag. Luftvårdsförbundet har utfört beräkningar av kvävedioxid- och partikelhalter i området förår 2020 40. Beräkningarna visar att med dagens dubbdäcksanvändning på 60-70 % kommer miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, 50 µg/m 3, att överskridas längs E4/E20. Halterna av PM10 beräknas även ha ökat på Hågelbyleden så att de ligger på gränsen till att miljökvalitetsnormen överskrids. Med en dubbdäcksanvändning på 40-50 % blir partikelhalterna väsentligt lägre. Med denna lägre andel dubbdäck överskrids normen ändå längs E4/E20, men i mindre omfattning. Längs Hågelbyleden klaras miljökvalitetsnormen med den lägre dubbdäcksanvändningen. Trafikökningen i nollalternativet medför fortsatt höga luftföroreningar. Halterna beräknas bli lägre än i nuläget till följd av den tekniska fordonsutvecklingen och förväntad minskning av dubbdäcksanvändningen. Mängden utsläpp av klimatgaser styrs, utöver av trafikmängd och fordonsutveckling, också av drivmedelsanvändningen. Kommunens klimatmål kan bli mycket svåra att nå om inte den generella vägtrafikökningen kan hållas tillbaka. Trafikökningen i nollalternativet kommer att motverka att miljömålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan uppnås, liksom de mål som har formulerats i kommunens klimatstrategi. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET Botkyrka kommun har en ambitiös klimatstrategi. Det finns dock en konflikt mellan strategins prioritering av gång, cykel och kollektivtrafik och programområdets redovisade bebyggelsestruktur som till stora delar förutsätter en fortsatt omfattande vägtrafik. Enligt den upprättade trafikplanen är t.ex. familjeparken, vilken förväntas få cirka en miljon besökare per år, lokaliserad utom rimligt gångavstånd från kapacitetsstark kollektivtrafik. Följande målkonflikter har identifierats inom programområdet, enligt Trafikplanen 32 : Kvartersindelning och lokalisering av handelsverksamheter i programområdet åsyftar en trafikförsörjning utan större hänsyn till möjligheter att resa till fots, med cykel eller åka kollektivt. Hågelby familjepark som förväntas attrahera en miljon besökare per år, är lokaliserad utom rimligt gångavstånd från kapacitetsstark kollektivtrafik. Nya vägar är direkt relaterat till ökad biltrafik. En förbättring av restiden med bil, försämrar samtidigt per automatik relationen avseende restid för övriga färdmedel. Problematiken är uppmärksammad i programmet och intentioner och riktlinjer redovisar ett antal åtgärder och handlingsvägar för att åstadkomma ett nytt mindre miljöbelastande trafiksystem i området. De flesta av dessa åtgärder ligger dock utanför vad som kan regleras i programmets efterföljande detaljplaner. Den utbyggnad som programmet föreslår kommer att generera trafik. De trafikanalyser för år 2030 som gjorts pekar på kraftigt ökade trafikmängder, framför allt på Hågelbyleden. Den ökade trafiken kommer att medföra högre utsläpp av luftföroreningar än i nollalternativet. Trafikberäkningarna är gjorda för år 2030 och vid den tidpunkten förväntas teknisk fordonsutveckling och lägre användning av dubbdäck medföra generellt lägre luftföroreningshalter. Denna utveckling har beaktats i beräkningarna för programområdet. Med dessa förutsättningar beräknas luftföroreningshalterna bli lägre än i nuläget 41. Programområdet kommer emellertid att byggas ut etappvis och området kommer att få en gradvis trafikökning. I dagsläget överskrids miljökvalitetsnormen för PM10 längs E4/E20 och en kort sträcka av 40 LVF, Rapport 2005:1 41 Spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) - Hågelby- Eriksberg, Botkyrka - SLB analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm 2010-10-01. 54

Hågelbyleden. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids i Alby, strax norr om Hågelbyleden. Om de första etapperna av programmet medför en kraftig ökning av trafiken innan den tekniska utvecklingen och minskad dubbdäcksanvändning får genomslag finns risk för en försämring av luftkvaliteten i området. Omfattningen av överskridandena av miljökvalitetsnormen kan öka. En utveckling av ett mer hållbart transportsystem med minskad trafik är en viktig förutsättning för att minska risken för försämrad luftkvalitet. Beräknade partikelhalter, PM10, för år 2030 visar att miljökvalitetsnormen överskrids längs med E4/E20. Överskridandet sker inom vägområdet. På grund av högre trafikbelastning är de beräknade PM10-halterna högre, och omfattningen av överskridandet av miljökvalitetsnormen större, i trafikscenariot Business as usual än i Hållbart resande. I båda scenarierna beräknas miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras 41. Med en ny dragning av länsväg 258 söder om Eriksberg visar beräkningarna på högre halter av PM10 i områdena kring E4/E20 och den nya leden, medan halterna blir lägre längs med nuvarande Hågelbyleden som planeras omvandlas till stadsgata. Miljökvalitetsnormen beräknas att överskridas längs E4/E20 och i området kring den nya trafikplatsen kan det finnas risk för överskridande utanför vägområdet. Planläggning får inte medföra att en miljökvalitetsnorm överskrids och detta kommer att utredas under planeringen av den nya vägen, Enligt programförslaget planeras ny bebyggelse längs Hågelbyleden. Programmet föreslår bebyggelse längs en sträcka på cirka 1 km. Detta kommer att medföra ett mer slutet gaturum vilket försämrar ventilation och utspädning av luftföroreningar. Sämre ventilationsförhållande medför högre luftföroreningshalter i gatumiljön. Innan länsväg 258 fått en ny sträckning kan det finnas risk för att ny sammanhängande bebyggelse längs Hågelbyleden medför överskridanda av miljökvalitetsnormen för PM10. Programmet anger emellertid att den nya bebyggelsen längs Hågelbyleden ska prövas först efter att länsväg 258 fått en ny sträckning. Sammanfattningsvis bedöms att en detaljplanering enligt programförslaget riskerar att under en övergångsperiod, innan teknisk fordonsutveckling och lägre dubbdäcksanvändning slår igenom, leda till försämrad luftkvalitet. På längre sikt, om 10-20 år, beräknas luftkvaliteten i programområdet vara bättre än i nuläget trots beräknad trafikökning. Trafikmängderna i programförslaget förväntas att bli större än i nollalternativet vilket medför sämre luftkvalitet och ökad påverkan på klimatet om inte kraftfulla åtgärder vidtas utanför den fysiska planeringen. Programmet bedöms ytterligare motverka att miljömålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan uppnås, liksom de mål som har formulerats i kommunens klimatstrategi. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING Ur luftföroreningssynpunkt är det av stor vikt att området planeras så att det blir lättillgängligt med kollektivtrafik och för gående och cyklister. Det kommer att krävas aktiva åtgärder från kommunens sida för att begränsa nyttjandet av bilen. För att minska bilens attraktivitet i förhållande till gång-, cykel- och kollektivtrafik bör bl.a. parkeringssituationen i industri-, handels-, och kollektivtrafik ses över. Parkering, både för bil och cykel, är ett mycket viktigt verktyg vid formandet av ett hållbart transportsystem. Rätt utformad och lokaliserad kan den bidra till en ökad andel resande till fots, med cykel och kollektivtrafik 32. I området för Eriksberg är det särskilt intressant att arbeta med smarta godstransporter. Exempel på åtgärd kan vara att införa särskilda miljözoner inom kommunen Kompletterande spridningsberäkningar av luftföroreningar vid förändrade eller tillkommande vägsträckningar samt för verksamheter som genererar luftföroreningar kan komma att behövas. 55

BULLER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GÄLLANDE KRAV Med buller avses oönskat ljud. Buller är, framförallt i större tätorter, ett stort folkhälsoproblem. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För beskrivning av buller vars styrka är konstant över tiden används ofta ljudnivå i decibel med beteckningen db(a). Detta störningsmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Ingående undersökningar har även visat, att ljudnivån kan användas som grund för konstruktion av mer sofistikerade störningsmått som beskriver störningen vid fluktuerande buller. I Sverige används två olika störningsmått vad gäller bland annat trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån, under exempelvis fordonspassage. Riktvärden 42 för vägtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats För att ge en viss uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär ges exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter. TRAFIKBULLER OCH INDUSTRIBULLER Riksdagen har angett riktvärden för vägtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (Infrastrukturinriktning för framtida transporter). Figur 32 Exempel på ljudnivåer från olika aktiviteter 42 Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 56

Samtliga av Sveriges kommuner följer Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer 43. Det finns inga entydiga nationella krav för högsta tillåtna ljudnivåer vid grannfasader från konsertverksamhet. Naturvårdsverkets råd och riktlinjer för industribuller ligger oftast till grund för bedömningen. Enligt Naturvårdsverket 44 anges följande riktvärden för buller från industrier, nyetablering, vid bostäder etc. För övriga industrier (ej nyetableringskrav) gäller 5 db högre värden: Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Dag kl. 07-18: 50 db(a) ekvivalentljudnivå Kväll kl. 18-22, samt sön- och helgdag kl. 07-18: 45 db(a) ekvivalentljudnivå Natt kl. 22-07: 40 1) db(a) ekvivalent ljudnivå Momentana ljud nattetid kl. 22-07: 55dB (A) högsta ljudnivå Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor 2). Dag kl. 07-18: 40 db(a) ekvivalentljudnivå Kväll kl. 18-22, samt sön- och helgdag kl. 07-18: 35 db(a) ekvivalentljudnivå Natt kl. 22-07: 35 db(a) ekvivalent ljudnivå Momentana ljud nattetid kl. 22-07: 50 db(a) högsta ljudnivå Figur 33 Ljudnivåer från trafik E4/E20 och Hågelbyleden 1) Värdet f ör natt behöv er inte tillämpas f ör utbildningslokaler 2) Avser områden som planlagts f ör fritidsbeby ggelse och rörligt f riluftsliv 43 SOSFS 2005:7 Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer Figur 34 Förklaring till vad de olika färgfälten motsvarar för ljudnivåer i figur 33. 44 Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5 57

Stora delar av området är bullerstört. Den mest påtagliga källan kommer från trafiken på E4/E20 som inte bara lägger ut en bullermatta över den norra delen av området, utan ännu längre över Aspens öppna yta. Buller alstras också av trafik på Hågelbyleden och från verksamheterna i Eriksbergs industriområde samt från aktiviteter i Hågelbyparken. Botkyrka kommun lät kartlägga bullersituationen i hela kommunen år 2006, och finns sammanställd i Bullerkartläggning och tystnadsinventering av Botkyrka kommun 45 (Ingemansson Technology, 2006). En fördubbling eller en halvering av trafikmängden ändrar den ekvivalenta ljudnivån med 3 db(a). En förändring med 3 db(a) upplevs som en knappt hörbar förändring medan en förändring med 8-10 db(a) upplevs som en fördubbling/halvering av ljudet. Den befintliga scenen/dansbanan (vilken är belägen mitt i parken) i Hågelbyparken kan ge upphov till ljudnivåer över 55 db(a), vid bostäderna närmast vattnet vid Sjövägen (i området Skårdal, nordväst om området Vretarna) 46. Bostadshusen vid Sjövägen belastas idag av trafikbuller som är i samma nivå eller högre än de som har beräknats för konsertscen vid vattnet. EFFEKT/ PÅVERKAN OCH KONSEKVENS KONSEKVENSER AV NOLLALTERNATIVET Trafiken på E4/E20 och Hågelbyleden beräknas att öka till år 2030, vilket leder till att trafikbullernivåerna i området också kommer att öka något. Den troliga trafikutvecklingen i nollalternativet motverkar därmed samhällets ambition att minska dagens bullerstörningar och att förebygga att än fler människor utsätts för höga bullernivåer. KONSEKVENSER AV PROGRAMFÖRSLAGET 45 Bullerkartläggning och tystnadsinventering av Botkyrka kommun, Rapport 2006:1. 46 Bullerkartläggning, konsertscen, Hågelbypark, ACAD International, 2009-02- 27. Ridverksamheten som planeras väster om Lindhov kommer att påverkas av höga ljudnivåer från E4/E20. Det är oklart om riktvärden närmast motorvägen kan klaras. Ytterligare bullerstudier krävs, samt förslag på bullerskyddsåtgärder som kan minimera påverkan. Hur stor ljudpåverkan från den kommande utomhusscenen i Familjeparken kommer att bli, är beroende på var i området scenen placeras, hur scenen utformas samt vilka ljuddämpade åtgärder som vidtas. Tre förslag på alternativa placeringar inom Familjeparken har studerats 46. Enligt bullerberäkningen av ACAD International är det gynnsammaste alternativet ur bullersynpunkt att placera scenen närmast sjön i områdets södra delar, vänd mot nordost. Placeringen vid sjön gör det möjligt att skärma av ljudutbredningen mot bostadsområdena på andra sidan sjön (Skårdal) och styra ljudet i motsatt riktning. Andra aktiviteter från Familjeparken kan också vara störande, även då inga riktvärden för buller överskrids. En utbyggnad enligt programförslaget leder till ytterligare ökade ljudnivåer jämfört med nollalternativet. Ny bebyggelse längs Hågelbyleden riskerar att utsättas för trafikbuller som klart överstiger gällande riktvärden. Utomhusaktiviteter i Familjeparken och campingområdet kan förväntas ge bullerstörningar in i de naturgivna rekreationsområdena. Utbyggnadsförslaget till år 2050 innefattar en ny Hågelbyled vilken i så fall blir en ny bullerkälla för naturområdet. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING Bullerberäkningar dels vid planering av nya verksamheter och ny kvartersmark som kan påverkas av E4/E20, Hågelbyleden och nya vägar, samt verksamheter som ger upphov till bullerljudnivåer. För att minska bilens attraktivitet bör bl.a. parkeringssituationen i Eriksbergs industriområde och Hågelby gård utredas för att minska trafikflödena så mycket som möjligt. 58

6. UPPFÖLJNING I denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning är det för tidigt att föreslå uppföljning, eftersom det fortfarande inte är klart vilka åtgärder i programförslaget som ska antas. Identifiering och förslag till uppföljning är relevant först för de detaljplaner som faller ur programmet och som ska miljöbedömas. Nedan följer en text om miljöbalkens krav på uppföljning. I miljöbalken finns krav på att en MKB ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Hur denna uppföljning ska organiseras och finansieras är än så länge något oklart och någon riktig praxis kring dessa frågor har inte växt fram. Enligt Boverkets handbok för Miljöbedömningar för planer och program 47 bör kommunen sträva efter att samordna uppföljningen av betydande miljöpåverkan med sådan miljöövervakning som ska ske i andra sammanhang. I genomförandebeskrivningen kan det dessutom vara lämpligt att införa upplysningar om hur uppföljningen av skadeförebyggande åtgärder avses att fullföljas. Ett första steg i en uppföljning av den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av detaljplanen medför bör vara att kontrollera huruvida de skadeförebyggande åtgärder som föreslagits i MKB:n (såväl för detaljplaneförslaget som för en utbyggnad enligt planprogrammet) har beaktats i det fortsatta arbetet. Detta kan exempelvis göras genom att försäkra sig om att kommande detaljplaner beaktar och inkorporerar föreslagna åtgärder. Det kan också vara relevant att utvärdera om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att minimera negativ miljöpåverkan eller om ytterligare åtgärder krävs. Detta bidrar till kunskapsuppbyggnad och kan på sikt leda till effektivare och mer verkningsfulla MKB:er. 47 Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket mars 2006. 7. FORTSATT ARBETE OCH FÖRSLAG PÅ UTREDNINGAR FÖR KOMMANDE DETALJPLANERING I kommande planskede ska en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning upprättas med förslag på åtgärder för att minska negativa konsekvenser. KULTURMILJÖ Tematiska kulturhistoriska analyser med utgångspunkt från säterilandskapet, sockencentrum samt för det förhistoriska landskapet. Känslighetsanalys som omfattar kart- och arkivstudier samt fältinventering och kartering av området och dess omland. Tonvikten bör ligga på att identifiera fysiska och tidsmässiga samband mellan lämningar samt att bedöma var kärnvärdena för respektive tidsperiod finns i området. En utredning med fokus på hur aktiviteter i familjeparken skulle kunna utnyttja de höga kulturmiljövärdena i området. Exempelvis genom att synliggöra och visa sambanden mellan öar från vår förhistoria som finns i området Idag sträcker sig en vall längs med E20 i jämnhöjd med Botkyrka kyrka. Den uppfattas som skräpig och skulle kunna anläggas så att den bättre anpassas till landskapet i form och vegetation. Eventuella restaureringsinsatser av kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom programområdet, kan göras genom att allmänheten bjuds in till byggnadsvårdsläger som leds av en fackman. Eventuella restaureringsinsatser av kulturhistoriskt värdefulla park- och trädgårdar inom programområdet, kan göras genom att allmänheten bjuds in till park- och trädgårdsläger som leds av en fackman. 59

NATUR Ta fram ett vård- och skötselprogram för det historiska landskapet med dess förhistoriska och historiska lämningar som finns i området. Verksamheter som riskerar skada på Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Det kan bli aktuellt med biotopskyddsdispens om åkerholmar inom programområdet måste tas i anspråk En ekutredning föreslås för att säkerställa att de höga naturvärdena som finns i Ekholmen och dess omgivningar - vilka är knutna till ek - kan bibehållas. Ekutredningen ska fokusera på hur tillgången på grova ekar ska säkerställas över tiden och inom spridningsavstånd till andra grova ekar. Natura 2000-området Ekholmen är ett riksintresse som riskerar att påverkas negativt av en ökad isolering 22. Om det finns risk för negativ påverkan på Natura 2000-området Ekholmen krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Det bör utredas hur en exploatering av Familjeparken kan komma till stånd utan att riskera skada på Natura 2000- området. Utredning om var planerade ekodukter ska anläggas med avseende på möjliga spridningssamband och utreda eventuell påverkan av andra intressen i området som t.ex. kulturmiljö. REKREATION OCH FRILUFTSLIV En utredning borde genomföras avseende hur olika brukargrupper använder området idag, såsom favoritplatser, favoritsysselsättningar, populära stråk, samt utreda brister och kvaliteter, för en eventuell förbättring av programområdets rekreationsvärden Utnyttjande av mark inom strandskyddat område kan kräva strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. MARK Den nya vägdragningen av Hågelbyleden kan leda till att markföroreningar påträffas. Det kan därför krävas markundersökningar i kommande planering. TRAFIK, LUFT OCH KLIMAT Ur luftföroreningssynpunkt är det av stor vikt att området planeras så att det blir lättillgängligt med kollektivtrafik och för gående och cyklister. Det kommer att krävas aktiva åtgärder från kommunens sida för att begränsa nyttjandet av bilen. För att minska bilens attraktivitet i förhållande till gång-, cykel- och kollektivtrafik bör bl.a. parkeringssituationen i industri-, handels-, och kollektivtrafik ses över. Parkering, både för bil och cykel, är ett mycket viktigt verktyg vid formandet av ett hållbart transportsystem. Rätt utformad och lokaliserad kan den bidra till en ökad andel resande till fots, med cykel och kollektivtrafik 32. I området för Eriksberg är det särskilt intressant att arbeta med smarta godstransporter. Exempel på åtgärd kan vara att införa särskilda miljözoner inom kommunen Kompletterande spridningsberäkningar av luftföroreningar vid förändrade eller tillkommande vägsträckningar samt för verksamheter som genererar luftföroreningar kan komma att behövas. BULLER Bullerberäkningar dels vid planering av nya verksamheter och ny kvartersmark som kan påverkas av E4/E20, Hågelbyleden och nya vägar, samt verksamheter som ger upphov till bullerljudnivåer. För att minska bilens attraktivitet bör bl.a. parkeringssituationen i Eriksbergs industriområde och Hågelby gård utredas för att minska trafikflödena så mycket som möjligt. 60

VATTEN I det fastställda åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt ställs krav på att sjön Aspen till år 2015 ska ha uppnått en God kemisk ytvattenstatus och en God ekologisk status till år 2021. God status i båda avseendena till år 2015. Åtgärder måste vidtas i kommande detaljplanering för att nå denna status för sjön. Vid kommande planering krävs kompletterade utredningar om möjligheten att anlägga ny kvartersmark inom Bornsjöns vattenskyddsområdet. Den planerade flytten av ridverksamheten från Skrävsta till Lindhov leder till att verksamheten placeras inom Bornsjöns vattenskyddsområde. Verksamheten är anmälningspliktig och de allmänna hänsynsreglerna m.m. i kap 2 miljöbalken ska beaktas och bör hanteras i kommande planering. Den nya anläggningen ska prövas enligt skyddsföreskrifterna för vattentäkten. Den planerade flytten av ridverksamheten från Skrävsta till Lindhov är anmälningspliktig verksamhet och de allmänna hänsynsreglerna m.m. i kap 2 miljöbalken ska beaktas. Det bör utredas hur ridverksamheten kan förenas med Bornsjöns vattenskyddsområde samt intrång i strandskyddsområdet för Södra Aspen. En översiktlig dagvattenutredning bör utföras 61

8. KÄLLFÖRTECKNING Beckman-Thoor, K.2008: Från Hammarby till Hågelby Kulturmiljö öster om Aspen. Södermanland, Botkyrka socken, Raä 111. Arkeologisk utredning etapp 1. Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2008:23. Behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning, program Hågelby-Eriksberg, Tumba, april 2008 reviderad december 2008, Botkyrka kommun. Botkyrka kommuns översiktsplan från år 2002, samt aktualisering från 2006. Botkyrkas gröna värden naturvårdsprogram för Botkyrka kommun, arbetsmaterial ej antaget av Botkyrka kommun. Bratt, Peter; Wertwein, Göran, 1999: Hallen i Skrävsta Arkeologisk för- och delundersökning av fornlämning RAÄ 36, Botkyrka socken och kommun, Södermanland Bullerkartläggning och tysnadsinventering av Botkyrka kommun, 206, Rapport 2006:1, miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. Bullerkartläggning, konsertscen, Hågelbypark, ACAD International, 2009-02-27 FIN-88, Fritid i Natur en utredning om kommunens friluftsliv. 1988. Botkyrka kommun Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Herbert M 2010. Naturinventering i området Eriksberg-Tuna, Botkyrka kommun. Calluna AB, Stockholm. Klimatstrategi för Botkyrka, klimatgruppen Botkyrka kommun, maj 2009 Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun, Vägverket konsult 2008-10-15. Lindberg, Tove. 2005: Skrävsta = Tuna? En aristokratisk miljö i Botkyrka, Södermanland. C-uppsats i arkeologi, Stockholms universitet Luftföroreningar i Botkyrka kommun, mätdata 2007, Rapport 2008:1, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, mätdata 2009, Rapport 2010:1, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun Miljöbalken (1998:808) Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket mars 2006. Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu/ Miljömål för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, maj 2006. Mörkfors, Gunnel; Ullén, Inga. 1988: Botkyrka kulturmiljöinventering. Del I och II av kulturmiljövårdsprogram Othzén, Ylva. 1993. Karta på karta 350 år i odlingslandskapet. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1993:3 Pantzar, Cecilia; Sahlsten, Ulrika. 2008. Hågelby gård Kulturhistorisk värdering och klassificering av Hågelby gård, Tumba 7:5, Botkyrka socken och kommun, Södermanland Program för områdena Lindhov, Hågelby och Eriksberg tidig samrådshandling november 2009. Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov samrådshandling augusti 2010. Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov samrådshandling oktober 2010. Rapport 2004:23 Mer småbiotoper i slättbygden förslag till en strategi för ökad biologisk mångfald, Jordbruksverket 2004. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, remisshandling 2009. Runeson, H: 2009: Boplatser i rik kulturmiljö vid Hågelby. delar av fastigheterna Lindhov 15:24, Tumba 7:1 och Tumba 7:5. Arkeologisk utredning, etapp 2 Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2009:15 62

Sandström A, Wahlman H.& Herbert M. 2008. Natur i Hågelby- Eriksberg-Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området. Calluna AB, Linköping. Schützler, Lillemor. 1996: Fosfatkartering i anslutning till Lindhovs gård och Skårdal. Riksantikvarieämbetet Rapport 1996:113 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se Spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) - Hågelby-Eriksberg, Botkyrka - SLB analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm 2010-10-01. Trafikanalys Eriksberg Hågelby, PM 2010:12, Trivector Traffic AB, juni 2010 Trafikanalys Eriksberg Hågelby, PM 2010:18, Trivector Traffic AB, september 2010 Trafikplan för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Rapport 2010:49, Trivector Traffic AB, september 2010 Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar 7:2004, Regionplane- och trafikkontoret 2004. WSP Analys och Strategi, sept 2008. Hågelbyleden, idéstudie trafik. Konsekvenser och effekter med Hågelbyleden i olika sträckningar. www.raa.se 63

BILAGA 1 BIOLOGISK INFRASTRUKTUR FÖR VILT, CALLUNA AB 64

BILAGA 2 VIKTIGA VÄRDESYSTEM OCH SPRIDNINGSVÄGAR, CALLUNA AB 65

BILAGA 3 REGIONAL GRÖNSTRUKTUR I STOCKHOLMS LÄN, REGIONPLANEKONTORET 66

67