LJUSPROGRAM KÖPING 2010

LJUSPROGRAM KÖPING 2010

Arbetsgrupp Sverker Lindberg, Gatu- och parkchef, Köpings kommun Lars-Olov Johansson, Samhällsplanerare, Köpings kommun Per-Inge Nilsson, Stadsarkitekt, Köpings kommun Riitta Haukilahti, Planarkitekt, Köpings kommun Kristoffer Rådås, Bygg- och underhållschef, Köpings Bostads AB Lena Jansson, Ljusplanerare EnergoRetea Lena Hildeman, ansvarig Ljusplanerare EnergoRetea

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund och omfattning 1 VAD SER VI? 2 Att uppleva ljus - visuella begrepp Att mäta ljus - ljustekniska begrepp VI SER STADENS RUM 5 TRYGGHET, SÄKERHET OCH JÄMSTÄLLDHET 6 KÖPINGS LJUS IDAG 8 KÖPINGS LJUS IMORGON 10 Riktlinjer VGU, Rummets karaktär, Orientering och vägledning, Trygghet och säkerhet, Undvik bländning, Ekonomi i drift och underhåll, Miljö, Undvik ljusinflation och ljusföroreningar, Provbelysningar, Armturer, Ljuskällor NYGÅRD 15 Nuläge, Trygghet, Belysningsrekommendationer ARMATURPROGRAM NYGÅRD 18 KORSNING ÅGÄRDSGATAN - SVEAVÄGEN 26 GÅNGTUNNLAR OCH PLANSKILDA KORSNINGAR 28 Nuläge, Belysningsrekommendationer STADSRUM I CENTRALA KÖPING 39 Nuläge, Belysningsrekommendationer Huvudgata, Lokalgata, Gågata, Affärsgata, Broar och tunnlar, Gamla Stan, Inre hamnen, Torg, Parker, Årummet, Stråk, Parkeringsplatser LANDMÄRKEN Objekt för effektbelysning 51 Bilaga 1 Översikt gång- och cykeltunnlar samt planskilda korsningar - Bilaga 2 Översikt belysningsprogram Nygård (A3-format) - Bilaga 3 Rekommenderade ljuskällor - Bilaga 4 Rekommenderade armaturer -

INLEDNING Bakgrund och omfattning Upprinnelsen till belysningsprogrammet kan sökas i diskussioner inom Köpings kommun angående tryggheten i Köpings tätort. Länsstyrelsen i Västmanlands län har beviljat de ekonomiska medlen, vilka kommer från Boverkets projekt stöd till åtgärder för att stärka tryggheten i stads/tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. En stads belysningsanläggning är i ständig förändring. På uppdrag av Köpings kommun utarbetar Energo ett ljusprogram, som ger en helhetssyn och riktlinjer för den framtida offentliga belysningen. Utgångspunkten är hur vi upplever staden och hur ljuset kan understödja trygghet, säkerhet och jämställdhet. Sommarvy längs ån i Köping. Programmet omfattar rekommendationer för tre delar: bostadsområdet Nygård, Köpings stadskärna samt ett antal tunnlar. Därutöver föreslås effektbelysning för ett antal landmärken. I de inledande avsnitten beskriver vi översiktligt hur seendet fungerar och grundläggande ljustekniska begrepp. Syftet med programmet är att ge tydliga riktlinjer och en långsiktig strategi för belysningsplaneringen. När mörkret faller ändras vår upplevelse av staden med dess parker, torg och gångvägar. Målsättningen är att skapa en jämställd, trygg och trivsam stadsmiljö, även under dygnets mörka timmar. Programmet utgår från rekommendationerna i Vägverkets Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning (VGU). Hänsyn tas till Miljöstyr-ningsrådets kriterier för miljöanpassad upphandling och gatubelysning. Programmet utgår bland annat från Boverkets skrift Jämna steg - checklista för jämstäldhet i fysisk planering. Kraven på funktion och tillförlitlighet är höga och programmet bygger därför på beprövad teknik och materiel. 1

VAD SER VI? Ögat är det överlägset bästa instrumentet för att utvärdera ljus. Ljusplanering innebär att man arbetar med allt från ögats upplevelse till tekniska beräkningar, illustrationer och provbelysningar. Här går vi igenom några grundläggande förutsättningar och begrepp, dels för vår visuella upplevelse, dels för den tekniska beskrivningen av ljus. Att uppleva ljus visuella begrepp Grundläggande för våra sinnen och framför allt synen är att orientera oss i rummet och att tolka djup. Hur förhåller vi oss till rummet, hur långt bort är ett föremål, hur stort är det, är det bakom eller framför? Vi har ett behov av att kunna överblicka situationen. På kvällen ska ljuset hjälpa oss att tolka, känna igen, uppfatta proportioner och karaktärer. Ljuset beskriver och gestaltar rummet. På så vis stöds orienterbarhet, säkerhet, trygghet och trivsel. Ljuset och rummet samverkar för att skapa en atmosfär. Synsinnet bygger på att urskilja kontraster och kontrasternas karaktär; är det en skarp gräns eller en mjuk övergång, är det en trottoarkant eller en mjuk, gräsklädd kulle? Tappar och stavar i ögat jobbar tillsammans med hjärnan för att tolka skillnader i ljushet och i färg. Allt för stor kontrast blir bländning - då motverkas synsinnet. Ögat letar avvikelser. Välmotiverad och förtydligande variation är av godo - det understödjer vår förståelse. Monotoni och alltför stor jämnhet kan vara ett problem. Lagom skuggverkan och skiftningar förtydligar. En alldeles jämn ljusmatta utan skuggor eller gradienter kan upplevas som suddig och oklar, även om ljusnivån är hög. Ögat dras till de starkaste kontrasterna. Sju visuella grundbegrepp: Ljusnivå - hur ljust eller mörkt är det. Ljusfördelning - var är det mörkare respektive ljusare. Skuggor - hur de faller och vilken karaktär de har. Reflexer - var de fi nns och deras karaktär. Ljusfärg - hur ljusets färgton uppfattas. Ytfärger - om de ser naturliga ut eller inte. Bländning - var den fi nns och hur märkbar den är. (Ljus & rum 2003) Synsinnet är anpassningsbart, vi kan ackomodera för att få synskärpa på olika avstånd och vi kan adaptera för att växla mellan ljusa och mörka miljöer. Med åldern försämras anpassningsbarheten. När ögat åldras blir det alltmer känsligt för bländning. Hos alla människor grumlas linsen i ögat i 40-45-årsåldern. För dem med nedsatt synfunktion är det viktigt med förtydligande kontraster i den fysiska miljön, i material, ytfärger och strukturer. 2

Att mäta ljus ljustekniska begrepp Enheter för egenskaper hos ljus Vad är skillnaden mellan färgtemperatur och ytfärger? Här följer några exempel. I dagsljus upplever vi att alla färger återges naturligt, färgåtergivningsindex är Ra 100. Färgtemperaturen mitt på dagen är väldigt kall, en norrhimmel kan ligga på på uppåt 20.000 Kelvin. Vid solnedgången blir ljuset varmglödande. En glödlampa återger också alla färger naturligt, också den har färgåtergivningsindex Ra 100. Glödlampan ger ett varmt sken och färgtemperaturen är 2700 K. En naturlig färgåtergivning är alltid en fördel som främjar seendet. Den vägs av mot energieffektiviteten. En kall vinterdag färgas skuggorna blå. Alla färger återges till 100%, Ra 100. Färgtemperatur Färgtemperatur anges i Kelvin (K). Ju högre temperatur och kelvintal desto vitare, kallare ljusfärg. Norrhimmel Dagsljuslysrör Solen Vita lysrör Kvicksilverlampor Metallhalogenlampor varmvita lysrör metallhalogenlampor Varma lysrör Glödlampor Högtrycksnatrium 20.000 K 6.000 K 4.000 K 4.000 K 4.000 K 3.000 K 3.000 K 2.700 K 2.700 K 2.000 K Vid solnedgången återges alla färger till 100%, Ra 100 och allt färgas in i en varm, gyllengul ljusfärg liksom i skenet från en glödlampa. Ytfärger och färgåtergivning Ra En naturlig färgåtergivning är alltid en fördel som främjar seendet. Färgåtergivningsegenskaperna anges i färgåtergivingsindex Ra, där fullständig färgåtergivning är Ra 100. Några exempel på Ra-index: Dagsljus 100 Glödlampa och halogenglödlampa 100 Metallhalogenlampor 80-90 Kvicksilverlampor 55-60 Högtrycksnatriumlampor 25 Ljusfärgen är varm men ytfärgerna syns dåligt. I mörkret är alla katter grå - och likaså i högtrycksnatrium. Endast ett smalt spektrum färger återges naturligt. 3

Enheter för mängden ljus Ljusflödet betecknar den totala mängden ljus som en ljuskälla sänder ut och anges i Lumen (lm). Ljusstyrkan är intensiteten i en viss given riktning och anges i Candela (cd). Belysningsstyrka är ett mått på hur mycket ljus som faller på en yta. Den anges i Lux (lx). Belysningsstyrkan 1 lux uppstår när ett ljusflöde på 1 lumen fördelas jämnt på en yta på 1 m2. Luminans är ett mått på ljusstyrkan hos (en direkt synlig ljuskälla eller) reflekterat ljus från en belyst yta. Den anges i Candela per kvadratmeter (cd/m2). Ljusutbytet är ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla ger per förbrukad watt och anges i Lumen per watt (lm/w). Ljusflöde lm Ljusstyrka cd Luminans cd/m 2 Belysningsstyrka Lux lm/m 2 4

VI SER STADENS RUM Ljus i sig är inte synligt för det mänskliga ögat. Det ljus vi ser är alltid reflekterat eller synliggjort i ett annat material, som en husvägg, en grusgång eller ibland dimma. Därför är utgångspunkten för ljusplaneringen vår fysiska miljö i stadens rum, parkerna eller naturens skiftningar. Det är miljöerna vi lyfter fram och beskriver med ljus. Vi utgår från vad vi upplever som rum och viktiga moment i staden; vägar och gator, torg, parker, bostadsområden och landmärken. Olika gränser eller barriärer formar hur vi uppfattar staden, som ett järnvägsspår, en större väg eller ett vattendrag. Skolor och bibliotek, affärer, sport- och nöjesetablissemang påverkar vad vi uppfattar som tryggt eller otryggt, befolkat eller folktomt liksom hur och när vi rör oss på de olika platserna. Dimman gör ljuskäglan synlig. Landmärken är byggnader med tydlig karaktär som passar väl för att ljussättas. Skulpturer, träd och planteringar är del av park, torg eller annat stadsrum. Rådhuset är ett både ett landmärke och en avgränsning för stadsrummet Stora torget. Historiska och nutida kulturvärden kan utgöras av enstaka mindre objekt, såsom Scheeleskulpturen, men det kan också vara en byggnad som Köpings Mekaniska Verkstad på Glasgatan, eller en hel stadsdel som Gamla stan. Ett välväxt och ålderstiget träd räknas hit likaväl som till värdefull park- eller naturmark. Parkerna utgör stadens andningshål och gröna vardagsrum. De ger spänningen och skalan mellan natur, kulturmark och stad. Det är ofta parken man uppsöker för en stunds paus eller återhämtning. Här finns många positiva associationer och naturens vackra färger och former att ta vara på när man ljusplanerar för dygnets mörka timmar. Hur vi upplever staden beror till stor del på våra mentala bilder, minnen och upplevelser. Vad den ena upplever som tryggt och välbekant kan den andra uppfatta som hotfullt och begränsande i tillvaron. Med ljus vill vi förstärka positiva bilder, minnen och upplevelser. På så vis ökar vi tryggheten och tillgängligheten till stadens rum för alla och under dygnets alla timmar. Köpings Mekaniska Verkstad, KMV sedd i vinterskrud från ån. 5

TRYGGHET, SÄKERHET OCH JÄMSTÄLLDHET Boverket arbetar med frågor kring jämställdhet och trygghet. Samarbete sker med bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL) och brottsförebyggande rådet. Det har även utarbetats en europeisk standard som ska hjälpa till att göra stadsmiljön tryggare. Målsättningen är att alla ska ha tillgång till det offentliga rummet. Trygghet och säkerhet är två närliggande begrepp: trygghet är att vara trygg; säkerhet är att förebygga olyckor. Övergripande ställningstaganden avgör vilken typ av belysningsåtgärder som kommer i fråga. Vem rör sig var och på vilka tider? Var arbetar och bor människor och hur färdas de med lokaltrafik? Vilka fritidssysselsättningar har man och var ligger rekreationsområden? Vi lever delvis olika dagliga liv beroende på om vi är män eller kvinnor. Inriktningen på jämställdhet utgår från kön och därför bör statistik och frågeställningar utgå ifrån kön (Boverket: Jämna steg - checklista för jämstäldhet i fysisk planering). Där staden är alltför gles och få människor möts är vi mer otrygga än inne i den centrala staden, där gatunätet uppmuntrar till mänskliga möten. Det handlar ofta om dålig belysning och skymmande växtlighet men också om brister i själva stadsplanestrukturen. Gångtunnlar, mörka gångvägar och öde parker på många platser är det lätt att känna sig rädd, inte minst när det blir mörkt. Det handlar ofta om att göra stråken trafikerade. Belysning kan påverka hur, när och var vi rör oss utomhus efter mörkrets inbrott. Exempelvis en parkering kan ljusplaneras på olika vis. En mast med strålkastare med allt för starkt och bländande ljus gör att det angränsande området läggs i mörker. Det ger känslan av att vara övervakad, men skapar inte trygghet. Man får lätt associtioner till platser där det sker mycket brottslighet. Av samma anledning undviker man materiel där formspråket uttrycker vandalsäkerhet och som skapar intrycket av en fientlig miljö. Skyddande gallerkonstruktioner runt armaturer är inte att rekommendera. En god ljusplanering är estetiskt tilltalande och trivsam. I biltrafiken planerar vi främst för säkerhet och för alla väderförhållanden. För gångtrafikanter planerar vi även för trygghet och trivsel. Ett tryggare ljus God ljuskvalité Proriterade stråk Lys upp mörka prång God orientering God överblick Estetisk och tilltalande Rummets väggar ljussätts Tydliga målpunkter: entréer, passager, tunnlar, viadukter med mera Tydliga skyltsystem Stärk områdets identitet Ljusa ytmaterial och färger Robust materiel Delaktighet Trygga parkeringshus och parkeringsplatser Snabbfotat underhåll 6

God belysning hjälper oss att orientera oss och känna igen oss. Den gör att vi ser mötandes ansikten på ett rimligt avstånd. Belysningen ska ge oss god överblick så att vi kan bedöma eventuella faror. Målpunkter som entréer, passager eller tunnlar är snygga och väl upplysta. Rummets väggar markeras med ljus.ljusa materialval och färg på exempelvis en gångbana understödjer vår förmåga att orientera oss och tydligheten i miljön. Skyltsystem är enhetliga, tydliga och väl upplysta. Känslan av omsorg uppnås med genomtänkta detaljutföranden och väl vald kvalité i material och formgivning. Det är viktigt med snabba åtgärder i underhåll om något slocknar eller har vandaliserats. Bra och robust materiel borgar för lång livslängd och underlättar underhåll och drift. Gallerförsedd armatur i tunnel. Ljusplaneringen och hur vi ljussätter våra miljöer påverkar våra inre minnesbilder av staden och vårt bostadsområde. Platsens identitet - hur man uppfattar platsens personlighet, attityd och status - förändras med utformningen av ljus. Beroende på processen kan man påverka graden av delaktighet i en omdaning. Delaktighet i processen ger ansvar och undertryker medägande. Samverkan kan skapas med boende, föreningar och skolor, genom trygghetsvandringar och nattvandringar. Även provbelysningar kan vara ett bra tillfälle för deltagande och insyn i processen. Bra ljus är naturligtvis inte det enda sättet att skapa en trygg miljö. Utformningen av vår fysiska miljö med hus, gårdar, gator och parkområden är utgångspunkt för ljusplaneringen. Där ges de grundläggande förutsättningarna för god överblick, klara siktlinjer och möjligheten att bygga bort till exempel mörka prång. 7

KÖPINGS LJUS IDAG Köpings belysningsanläggningar består av cirka 6 000 ljuspunkter. Under år 2009 uppgick energiförbrukningen till cirka 2 213 000 kwh. Anläggningen täcker stadskärna med torg, parker, affärsgator samt bostadsområden med villakvarter och flerbostadshus. Utanför staden tar landsortsbebyggelsen vid med landsvägar och förgreningar ut i enskilda vägar. Kommunens gatubelysning ses över av tekniska kontoret en gång om året och vart fjärde år byts ljuskällorna ut. Normalt sker tändning och släckning av gatubelysningen automatiskt med hjälp av ett ljuskänsligt relä. Nya gatuarmaturer Stockholmslyktan. Man kan grovt dela in den offentliga belysningen i funktionsljus och effektbelysning. Funktionsljuset är merparten av anläggningen och där har kommunen främst ett ansvar för en säker belysningssituation ur trafiksäkerhetssynpunkt. Effektbelysning ska åstadkomma estetiskt tilltalande effekter och bidra till trivsel trygghet och variation. Idag utgörs ljuskällorna till stor del av kvicksilverlampor och högtrycksnatriumlampor. För närvarande pågår ett flerårigt projekt att byta alla lampor i kommunens gatubelysning vilket kommer sänka energiförbrukningen. Ljuskällan kvicksilver ska enligt EUdirektiv vara utfasad till år 2015. De ersätts till viss del med de energisnålare lamporna med högtrycksnatrium. Lampor med högtrycksnatrium ger ett mer gulaktigt sken än de äldre lamporna. Högtrycksnatriumets stora förtjänst är dess energieffektivitet och den passar på gator och vägar där trafiksäkerheten står i fokus. Effektbelysning av träd. Ljusprogrammet omfattar centrala Köping, bostadsområdet Nygård och utvalda tunnlar och planskilda korsningar. I Köpings centrala delar och där människor rör sig mer till fots har man bestämt att använda så kallat vitt ljus. Det är en behaglig varmvit ljusfärg med god färgåtergivning. God färgåtergivning betyder att färger återges nära hur de ser ut i dagsljus. Idag har Köping börjat bygga med till exempel ljuskällan metallhalogen. Några av de armaturer med modern ljusteknik som 8

finns idag i Köping är Stockholm för gata och park, Saturn parklykta och Victor för gata och linspänn. En stor del av belysningen på centrala Köpings gågator består av globarmaturer. Idag har de ljuskällan kvicksilver och man har gjort prov att bygga om dem för kompaktlysrör. Glober upplevs som en neutral och lätt form att använda i stadsrummet. Armaturtypen har dock ett antal nackdelar vad gäller ljusegenskaperna. Den fungerar väl om den är placerad intill träd eller fasad, men står armaturen mot mörk omgivning blir kontrasterna höga och den blir bländande. Glober är inte så energieffektiva i och med att ljuset sprids åt alla håll utan någon optik som ökar effektiviteten. Armaturerna bidrar i hög grad till ljusföroreningen i och med att den är helt oavbländad. EU-direktiven anger idag att man ska undvika oavskärmade ljuskällor så långt det går. Tunnlar och planskilda korsningar har utgångna armaturer där materialet sen länge jobbar på övertid. Ljuset i dessa miljöer tillför sällan kvalitéer utan förstärker tvärtom otryggheten. Det förekommer varianter med stålburar kring armaturer som bidrar till budskapet att vi befinner oss i en hotfull miljö. En utförligare nulägesbeskrivning finns under kapitlet tunnlar och planskilda korsningar. En så kallad koffertarmatur, det vill säga en enkel basarmatur, och arbetshäst för stora anläggningar. Finns även för linspännsutförande. Nygård är ett bostadsområde med blandade stilar och flerbostadshus. Också belysningsanläggningen är blandad. Knappt hälften av området har ny parkarmatur. Den äldre parkarmaturen är av typen Nokalux VG 9/10 med ljuskällan kvicksilver. Den nyare parkarmaturen har bättre ljuskälla men har opal (mjölkvit) kupa som ger bländningsförhållanden lika globarmaturen. Den är av mindre robust kvalité. Det finns en del trivselskapande ljusinstallationer såsom pollare. En utförligare nulägesbeskrivning finns under kapitlet Nygård. I en god ljusplanering samverkar de funktionsbelysning och effektbelysning för en väl fungerande, tilltalande och energieffektiv anläggning. I Köping finns idag en del effektbelysning till exempel med ljussatta träd på Östra Långgatan, och statyer som i Bivurparken. Det finns också platser där man valt att jobba med mer miljöskapande armaturer och stolpar såsom på Stora torget, och olika delar utefter ån. Fasadbelysning finns i liten omfattning till exempel vid Stora gatans bro samt hos andra fastighetsägare än staden, såsom Köpings kyrka. Även enskilda rondeller är ljussatta. Äldre stolputförande som är unikt för Köping. För enskilda utvalda montage. Bild från Karlbergsskolan, utan armatur. 9

KÖPINGS LJUS IMORGON Riktlinjer En belysningsanläggning i staden är under ständig utveckling, delar av anläggningen har många år på nacken, medan andra delar är helt nybyggda. De tekniska möjligheterna utvecklas kontinuerligt: för bättre ljuskvalité och optik; för ökad energieffektivitet i ljuskällor och system; för möjligheten att styra (tända, släcka, dimma); för att kommunicera med anläggningen och till exempel felsöka. Även lagstiftning och direktiv förändras och utvecklas. Anläggningarna ska leva i många decennier och val av formspråk och prestanda ska vara så långsiktiga som möjligt. För omfattande belysningsanläggningar är det väsentligt att välja rätt nivå för varje område vad gäller ljuskvalité, prestanda på materiel, driftcykel med flera faktorer. Vägverkets Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning, Väg- och gatubelysning ska följas. Centralt för Köpings ljusprogram är ljusplaneringen för en jämställd tillgänglighet i det offentliga rummet. Här följer en genomgång av väsentliga hänsyn och faktorer som styr denna omsorg och en i övrigt god ljusplanering för stadens rum. Belysningsanläggning under ombyggnation Östra Långgatan. Rummets karaktär Utgångspunkten för ljusplaneringen i staden är det enskilda rummets karaktär, hur rummet används och hur man vill framhäva det med ljus. Man bör bestämma för vem eller vilka man ljusplanerar; gångtrafikanten, bilisten, på nära håll eller på långt håll? Hur stort är rummet, hur används det, vilken karaktär har rummet, hur skall proportioner, material och färger samspela? Formspråk för armaturer och stolpar är ett medvetet val i förhållande till rummets karaktär och till formspråket i övrig möblering och anslutande gaturum. För Köping är Årummet av central betydelse. Den kulturhistoriskt värdefulla Köpings Mekaniska Verkstad, de äldre stadsdelarna och byggnaderna samt parkerna är väsentliga inslag. Ljus och formspråk ska användas föra att skapa variation, spänning och förhålla sig till den övergripande karaktären. 10

Orientering och vägledning På kvällen byter staden skepnad. Alla vet hur svårt det är att anlända till en stad i mörker och försöka orientera sig, om det så är till fots i bil, i en buss eller tåg. Att välja ut och framhäva landmärken och stadsrum understödjer vår orienteringsförmåga. Ljussatta väggar, träd och rytmen av stolpar och ljuspollare kan förtydliga en vägsträckning och skapa trygghet och överblickbarhet. Ljuset bör användas för att betona en hierarki mellan olika typer av stråk, stadsrum och objekt. Målpunkter som exempelvis entréer ska betonas. Trygghet och säkerhet God ljusplanering är viktigt för att vi ska uppleva en trygg stad. Den övergripande målsättningen är att öka människors jämlika möjlighet att vistas och trivas i våra stadsrum. På så vis ökar den sociala kontrollen och den upplevda tryggheten för alla, kvinna som man, gammal som ung. I VGU:s rekommendationer ligger tonvikten på trafiksäkerhet med mätvärden i lux och lumen på vägar och gator. Rumsuppfattning, trivsel och trygghet låter sig inte lika lätt fångas i mätvärden, men tas också upp i VGU. Där konstateras att för ett gott resultat bör man tillgodose bägge, såväl säkerheten som tryggheten. Belysning längs en mindre väg skapar en trivsam rumslighet med ljus på trädet och gnomtänkt formspråk och design. Man bör definiera vem man ljussätter för, om det är gång- och cykeltrafikanter eller bilister. Man bör fånga upp synpunkter från dem som upplever otrygghet, om vilka alternativ som kan hjälpa dem till en ökad trygghet. För gång- och cykeltrafikanter är det viktigt att kunna se hur mötande ser ut i ansiktet. Viktigt är att skapa överblickbarhet. I en park kan man öka överblickbarheten genom att ge rummet djup och konturer utöver att belysa en gångbana. Det kan vara att belysa träd eller planteringar runt omkring gångstråken så att inte parken ligger i mörker. Överblickbarhet är kopplat till gallring och underhåll av växtbestånd. Mörka hörn och skymmande buskar kan lysas upp. I tunnlar kan ljus samverka med ljusa ytmaterial i väggar och tak. På marken kan ljusare asfalt, grus eller gatsten både spara energi och ge känslan av en ljusare plats. Det är bra att välja vilka gångstråk som ska vara upplysta och på så vis styra folk dit. Trygghet påverkas av att man stärker identiteten och delaktigheten i ett område. Det kan handla om delaktighet med boende och verksamma i ett område i trygghetsvandringar och provbelysningar. 11

Undvik bländning Bländning är alltför höga kontraster i synfältet. Våra ögon anpassar sig och därför är bländningen alltid relativ sin omgivning. Bländning är en viktig aspekt för trygghet, säkerhet, tillgänglighet och möjligheten att uppleva en vacker miljö. En fasadbelysning med bländande armaturer är dessvärre en bortkastad annlägning. Ekonomi, drift och underhåll Ett antal faktorer är viktiga för att åstadkomma effektiv drift och underhåll i belysningsanläggningen. Vald kvalité på armaturer med god IP-klass, optik, ljuskälla, material, ytbehandling och vandaltålighet. Armaturer ska vara montagevänliga också vad gäller armaturplaceringar. Idag ökar kraven på god arbetsmiljö, vilket bör tas med i ljusplaneringen. Eftersom kraven på god funktion och tillförlitlighet är höga ska beprövad teknik väljas. En god kvalité på materiel kan synas vara en extra kostnad. Driftkostnaderna överstiger dock vida investeringskostnaderna och rätt valt materiel brukar löna sig på sikt. Vandalism kan minimeras med kunskap om situationen i olika områden och genom snabbt byte av trasigt materiel eller borttagning av klotter. Utgångspunkten är att så långt det är möjligt undvika att skapa frestande situationer. Montage med skyddande gallerburar och liknande bör undvikas, liksom armaturer med allt för starkt vandalsäkert uttryck. De kommunicerar att man förväntar sig bus och understryker eventuella upplevelser av otrygghet. Miljö För belysning ligger en stor del av miljöeffektiviteten i en effektiv energianvändning i driften. Avgörande är antalet ljuskällor och att optimera ljusutbytet, lumen per watt. Det kan uppstå situationer där vi behöver välja för att tillgodose antingen upplevelsen av vår omgivning eller ett energisnålt utförande. Man bör välja ut områden eller stråk som är prioriterade vad gäller krav på säkerhet, trygghet och jämställdhet. Möjlighet finns idag att dimma ner belysning vid lägre prioriterade tider på dygnet, eller släcka helt. På vägsträckor kan det gälla under tider på dygnet när trafiken normalt är mycket gles. För en effektbelysning kan det innebära att släcka anlägg-ningen efter en viss tid på dygnet. I det första fallet krävs att man gör val av styrsystem, armaturer, 12

don och ljuskällor med mera som är föreberedda för denna funktion följaktligen ett övergripande systemval. Vad gäller ljuskällan metallhalogen så anger leverantörerna idag att man kan dimma metallhalogen till 60 % med bibehållen acceptabel kvalité för vägar och gator. Dimming rekommenderas inte för effektbelysningar. Rekommendationen är att följa utvecklingen på styrsystem och styrbara ljuskällor. För utomhusanläggningar börjar Led-ljuskällan idag bli intresssant men konventionell ljusteknik är lika god eller bättre vad gäller ljusutbyte (lumen per watt), och får sägas vara mer tillförlitlig och billigare. Led-ljuskällan är dimbar. Med en god ljusplanering strävar man mot en så låg energiförbrukning som möjligt. Man bör samplanera effektbelysning med funktionsbelysning för att optimera energiåtgången. Där så är möjligt kan ljusnivåer sänkas och viktiga fokus prioriteras med högre nivåer. Med ljusare markbeläggning, till exempel gatsten eller ljusare asfalt minskar ljusbehovet. Äldre och eventuellt energislukande anläggningar bör bytas ut. Andra miljöhänsyn är en miljövänlig och ISO-certifierad tillverkningsprocess och hög återvinningsgrad i använda material. Allt fler armaturleverantörer redovisar armaturernas miljöprofil med särskild märkning. Undvik ljusinfl ation och ljusföroreningar Ljusinfl ation är det som händer när grannar i stadsmiljön börjar tävla i ljusnivåer. Höjer den ena, hakar den andra på för att inte förefalla ligga i mörker. Det är viktigt med samordning och avstämning i stadens ljusbild. Ljusförorening är allt ströljus som lyser rakt upp utan att lysa upp något. Det är också ett säkert sätt att elda för kråkorna. Väl avskärmade och välriktade armaturer ska hjälpa oss både att kunna se stjärnhimlen och att spara energi. Provbelysningar Det bästa sättet att arbeta fram och förankra en ljussättning är att provbelysa. För ljussättningar av en miljö är det en nödvändighet. Gatu- och parkarmaturer kan med fördel provmonteras för utvärdering. Vid större objekt kan man ta tillfället i akt att bjuda in allmänheten. En provbelysning i en stad eller i ett bostadsområde är ett sätt att arbeta med delaktighet. På så vis kan man öka delaktighet och förhoppningsvis stolthet och känslan av medägande i anläggningar. Fasadbelysningar är bygglovspliktiga enligt Plan- och bygglagen, PBL. 13

Armaturer Armaturer har ett liv på dagen och ett annat liv på natten. Dagutseende och formspråk ska vara väl avstämt med platsens karaktär och med anslutande utföranden. Armaturer bör ha god prestanda vad gäller underhåll och ljusspridande egenskaper. God optik, bländningsegenskaper och ljuskälla optimerar ljusspridningen för olika situationer. I gatuarmaturer använder man idag ofta så kallat planglas. Det betyder att armaturen har ett plant glas på undersidan (ej kupa) och att ljuskällan är något mer dold. Man får på så vis ett mer styrt ljus och mindre ströljus. Kapslingen uttrycks i IP-klass och god utomhusstandard är IP 65. Ljuskällor I stadens centrala delar används så kallat vitt ljus. Härmed avses en behaglig varmvit ljusfärg med god färgåtergivning. Ljusfärg beskrivs i enheten Kelvin, ju lägre värde desto varmare ljusfärg. En glödlampa har ljusfärgen 2700 Kelvin. Ljuskällor har olika god förmåga att visa ytfärger, det anges i Ra-värde där RA 100 motsvarar att alla färger återges fullständigt som i dagsljus. Vi har ofta upplevt hur ljuset på en motorväg förändrar färger på textilier och kläder i bilen. Det beror på att ljuskällorna där har dåligt Ra-index. Idag rekommenderas huvudsakligen ljuskällorna metallhalogen, kompaktlysrör och till viss del lysrör. Färgförbättrad högtrycksnatrium fungerar väl för gatu- och vägbelysning utanför stadskärnan. Tekniken med lysdioder, så kallade Led (Light emitting diod) utvecklas i snabb takt. Rekommendationen är att följa utvecklingen och eventuellt hitta mindre projekt där det kan vara motiverat att pröva. Valda ljuskällor bör ha Ra > 80 och ljusfärg som motsvarar ca 3000 Kelvin. Livslängd över 12 000 timmar. I övrigt se bilaga om ljuskällor. 14

NYGÅRD Målsättningen är att genom en väl planerad belysning ta bort mörka hörn, bidra till god översikt, god orientbarhet och trivsel. Man bör kunna se mötandes ansikten när man rör sig på gångstråk och parkeringar. Ljuskällor ska ha visuella egenskaper som gör att människor, vegetation, hus och övrig omgivning redovisas på ett naturligt och betryggande sätt. Med en god ljusplanering förhöjs känslan av områdets kvalitéer, upplevelsen av att kunna röra sig tryggt efter mörkrets inbrott höjs vilket främjar att människor rör sig frimodigare i sitt område. Nuläge Området Nygård utgörs av bostäder uppblandat med ett flertal olika verksamheter och arbetsplatser i form av äldreboenden, dagverksamhet för särskilda behov med flera. Området har växt upp främst under 70- och 80-talen och bebyggelsen består av lägre flerbostadshus med tre till fyra våningar. Husen har blandat puts- och tegelfasader. Utetfer den norra delen finns ett antal gårdliknande takterasser ovanpå parkeringshus. Flertalet av dessa är i behov av upprustning. Det finns ett undantag vid Nibblesbackesvägen 21,A,B,C, som kan ge inspiration till hur övriga kan utformas och förbättras. Området har fått ett generellt tillägg med förrådsbyggnader längs gångstråk och vid lekplatser. Förråden är prydliga i sig, men bidrar till områdets lite gyttriga eller svåröverskådliga karaktär. De ger också upphov till minskad överblick och mörka prång. Befintliga parkarmaurer av äldre typ är Nokalux VG 9/10 med ljuskällorna kvicksilver och högtrycksnatrium. Befintliga parkarmaurer av nyare typ är Vega med opal vit kupa med ljuskällan högtrycksnatrium. För ett par år sen byttes ungefär hälften av områdets parkstolpsbelysning ut. Den äldre parklyktan är av typ Nokalux (se bild) med ljuskällan kvicksilver och högtrycksnatrium. Den nyare armaturtypen är en lykta med opalt, det vill säga mjölkvitt glas och ljuskällan högtrycksnatrium. Ljuskällan har dåliga visuella egenskaper, främst för att den förvränger hur vi uppfattar färger med sin monokroma, oranga ljusfärg. Det opala glaset bländar när stolparna står i kontrast mot en mörk omgivning. Portarmatur är av standardtyp, opal med kompaktlysrör. Här fungerar det opala glaset bra eftersom det samspelar med entréns vita väggar. Fasaderpartierna utanför entréernas indragna parti ligger helt mörka. I många entrépartier har man ett iögonenfallande utförande av 15

ventiler mitt i väggpartiet och blickfånget. Ventilerna är missprydande och ofta vandaliserade. Områdets nummerskyltar är inte enhetligt eller konsekvent utformade, och skyltarna är inte belysta. Ljuspollare finns vid Spegeldammen av typ Stubben och fungerar väl. Ljuspollare av typ Starke Louis finns vid entréer till hus och område längs norra delen. De fungerar främst som markörer av entréer och målpunkter, och för att ge en mer småskalig variation till övrig belysning. Utöver dessa funktionsbelysningar finns ett antal tillägg och varianter. Programförslag för ny parkarmatur City Light plus med klar kupa med ljuskällan metallhalogen. Trygghet I Nygård arbetar bland annat kvinnor i vårdyrken med arbetstider spridda över hela dygnet. I samtal och trygghetsvandring uppges att de upplever parkeringsplatserna runt området som särskilt otrygga. Helst undviker man att gå här och väljer att röra sig längs lokalgatorna utanför området. Eventuellt kan parkeringarna delas in i tydligare och mindre enheter med hjälp av planteringarna. God belysning ska hjälpa oss att orientera oss och känna igen oss. Den gör att vi ser mötandes ansikten på ett rimligt avstånd. Belysningen ska ge oss god överblick så att vi kan bedöma eventuella faror. Målpunkter som entréer, passager eller tunnlar ska vara snygga och väl upplysta. Rummets väggar markeras gärna med ljus. Ljusa materialval och färg på exempelvis en gångbana understödjer vår förmåga att orientera oss och tydligheten i miljön. Skyltsystem är enhetliga, tydliga och väl upplysta. Befintlig ljuspollare Stubben. Ett antal platser på gårdarna och längs lokalgatorna upplevs som mörka. Det beor ofta på att det finns behov av att rensa bort sly, ansa befintliga buskage eller omplantera. Detta bör göras med omsorg så att man åstadkommer trivsamma och välvårdade gröna rum. Går man för långt för att åstadkomma överblick åstadkommer man i stället kala, tomma och ogästvänliga gårdar. Stråket in till Stora torget med tunnel under Bergslagsvägen ses över, se nedan. Eventuellt kan man utvärdera andra anslutande stråk till exempel till mataffärer i närheten eller rekreationsområden. Se även inledande kapitel om trygghet, säkerhet och jämställdhet. 16

Belysningsrekommendationer Belysning för Nygård planeras med väl avbländade och effektiva armaturer. Ljuskällor ska vara energieffektiva av typ kompaktlysrör, metallhalogen och i förekommande fall dioder. Färgåtergivning minst RA80. Ljusfärg som huvudprincip varmvit 3000 Kelvin. Ny parkarmatur föreslås med utseende som påminner om befintligt, nyare utförande, för att man enkelt ska kunna bygga vidare i etapper. (De nyare, befintliga parkarmaturerna kan ses över om de går att bygga om. Det vore i så fall önskvärt att ha annan ljuskälla samt klarglas med bättre optik och avbländning.) Vid entréer är samspelet med invändigt utförande, såsom färgsättning och belysning viktig, eftersom detta är väl synligt genom dörrarnas glasparti. Förslag är att man ser på ett helhetskoncept för entréer där alla dessa komponenter ses över. Entréer föreslås med belysning för nummerskylt som också ger ljus till fasaden som idag ligger i mörker. Vi föreslår pollare Stubben där lämplig planteringsyta finns och möjlighet till enhetligt utförande längs huslänga. 17

ARMATURPROGRAM NYGÅRD Parkarmatur De befintliga armaturerna av nyare slag är av enkel typ med ett opalt glas. Den opala ytan gör att armaturen kan upplevas som bländande och ljuset sprids dåligt på marken. Ljuskällan är högtrycksnatrium, som har dåliga visuella egenskaper. Vi föreslår en ny, robustare armatur med liknande formspråk, men med klarglas och bättre reflektor och avbländing. På så vis kan armaturer bytas ut succesivt men ändå stilmässigt passa ihop. Armaturer Parkarmatur City Light plus med klar glas. Ljuskälla: 50-70W metallhalogen IP 54 Befintliga parkarmaturer. Ny parkarmatur City Light plus. Trädbelysning Genom att belysa träden, skapas en bättre överblick över omgivningen och trivsammare miljö. På utvalda platser fungerar trädbelysning även som markering av entréer till området. Armaturer Markstrålkastare Meyer, ljuskälla 35-70W metallhalogen. Markinfälld trädbelysning. Markinfälld armatur Meyer. 18

Entréer och passager Entréer utgör viktiga målpunkter och understödjer vår orientering på gårdarna. Skyltar med husnummer belyses med väl avbländad armatur som också ger ljus till övrig fasad. Eventuella sidoportar förses med samma armatur. Vi föreslår pollare Stubben där lämplig planteringsyta finns och det finns möjlighet till enhetligt utförande längs huslänga. I portar placeras armatur VisionH100 i taket. Samma armatur används i passager för gångstråk genom husen och mellan gårdarna. Armaturer Nummerbelysning: Quarto, ljuskälla 36W kompaktlysrör. Pollare: Stubben, ljuskälla 26/28W kompaktlysrör. I portar: Vision H100 från Noral, ljuskälla 26/28W kompaktlysrör. Skylt- och väggarmatur Quarto. Takarmatur Vision H100. Ljuspollare Stubben. Entré med takarmatur, belyst nummerskylt och fasad samt belysningspollare. 19

Lekplatser Lekplatserna på Nygård kan kännas ödsliga och mörka under kvällstid. De ljusplaneras individuellt beroende på storlek, lekutrustning och övrig utformning. Lekplatserna utrustas med ljuspollare vid bänkar, ljus i pergola och på förråd samt parkstolpar. Lekplatsen kompletteras med strålkastarbelysning på stolpe som belyser lekredskapen och gör lekplatserna till trivsamma blickfång i gårdsmiljöerna. Lekplatserna blir inbjudande och användarvänliga. Armaturer Strålkastare från Bega olika spridningar, på 8 meter konisk, galvaniserad stolpe. Ljuskälla 35-70W metallhalogen. Befintlig lekplats Nygård. Inspirationsbild. Strålkastare Bega. Pergola Ljus i pergola betonar de mindre, mer intima rummen och gör ett mörkt hörn till ett ljus rum. Ljus samspelar med träkonstruktioner. Armaturer Klampen, ljuskälla 13W kompaktlysrör. Befintlig Pergola Nygård i vinterskrud. Pergolaarmatur Klampen. 20

Gavlar och nummerskyltar Vägen mot parkeringarna upplevs som mörk och undviks av personalen som jobbar i området. Genom att ljusätta gavlarna på husen skapas en identitet för området, samtidigt som husnumren blir belysta. Detta bidrar till att skapa ett trivsammare gångstråk utefter husen och parkeringarna. Armaturer Pole 50 LED Befintligt utförand gavel i Nygård. Referensbild. Pole 50 LED. Spegeldammen Den blå kakelväggen lyfts fram med armaturer placerade i varje fack, mellan varje pelare. Detta ger en tydlig fond åt det större parkrummet och ger liv till spegeldammen. Armaturer Nightvision, Meyer, ljuskälla 20W metallhalogen. Parken vid Spegeldammen i Nygård. Armatur Nightvision. 21

Trappor till takterasser Uppe på de norra husen finns takterasser och upp till dessa leder trappor. Genom att belysa trappornas räcken får vi både ett funktionsljus och en fin effekt som ett återkommande moment på flera gårdar. Armaturer Railer, ljuskälla T5 longlife. Befintlig trappa till takterasser Nygård. Armtur Railer. Takterasser Gårdarna som ligger uppe på takterasserna behöver rustas upp. Nya stolpplaceringar och belysning i form av stolpe med strålkastare lyfter fram rabatter och buskar och skapar en trivsam miljö. Armaturer Strålkastare Bega, ljuskälla 35 W metallhalogen på 6m stolpe. Strålkastare Bega. 22

Fondvägg Dessa väggar är kala och tomma och blir mörka hörn på kvällen. Genom att belysa väggarna skapas ett blickfång och en fondvägg åt det större parkrummet. Lysrörsarmatur placeras i ovankant vägg. Skyddas med diskret, enhetlig rostfri plåt för eventuellt bollspel. Armaturer Nightline Meyer, ljuskälla lysrör T16. Befintlig fondvägg Nygård. Armatur Nightline. Pannrum Dessa väggar är kala och tomma och bidrar till mörka hörn på kvällen. Genom att belysa väggarna på ett effektfullt sätt skapas ett intressant blickfång. Väggen kan ljussättas stilfullt med långsam färgväxling. Ett tema är växling över dygn och årstid. Ett annat tema är att återspegla verksamheten i byggnaden, när det går åt mer fjärrvärme, på vintern, kan ljuset bli mer glödande varmt. Pannrum med fondvägg i Nygård. 23

Förråd Idag finns det belysning på enstaka förråd. De utgörs av enkel, bländande armatur av vägbelysningstyp med sämre ljuskällor. Väl avbländade armaturer lyfter fram väggpartier och förrådsdörrar. Ibland placeras de på gavlar, ibland längs stråk för att understödja orientering och lysa upp mörka hörn. Armaturer Quarto, ljuskälla 2x18W kompaktlysrör. Armaturer placeras på första gaveln vi ser och sedan längs stråket. väggarmatur Bega. Belysning under balkonger, i arkader och passager Utrymmena under balkonger upplevs idag som mörka tillhåll. En armatur i taket skapar i stället ett ljust rum. Armaturer Vision H100, ljuskälla 26W lysrör. Arkad i Nygård. Armatur Vision H100. 24

Fasader längs stråk Ett antal huvudstråk upplevs som mörka. Genom att ljussätta fasaderna förstärks rumsupplevelsen. Tillsammans med parkarmatur med klarglas och god avbländning skapas en trivsammare och tryggare miljö. Armatur Quarto, Fox, ljuskälla 2x18W kompakt-lysrör Armatur Quarto. Ilustration med armaturer på vägg. Parkeringsplatser och ytterområden Parkeringsplatserna upplevs idag som mörka och otrygga. På delar av parkeringarna saknas belysning. Armaturerna är ineffektiva och ljuskällorna har dålig färgåtergivning. Det är svårt att urskilja bilarnas färger eller om någon rör sig där. Med en väl avbländad armatur och ljuskällan metallhalogen får vi en bra visuell miljö, bilarna får sina naturliga färger och omgivningen upplevs som tryggare. Parkeringarna kompletteras med nya stolpplaceringar. Vi föreslår att man skapar ett tydligt gångstråk utefter husen, som markeras med parkarmaturen Cityligt Plus. Vid lämpliga entréer förstärks ljuset med pollare. Fasader och nummerskyltar ljussätts. Armaturer På parkering Victor, ljuskälla 35-70 W metallhalogen. Längs gångstråk Citylight, ljuskälla metallhalogen 50-70W metallhalogen. Vid entréer pollare Stubben avsnitt om entréer ovan. Parkarmatur City Light Plus. Parkeringsarmatur Victor. 25

Gångväg från Nygård till Stpra torget Gångvägen från Nygård till korsningen Ågärdsgatan - Sveavägen är ett prioriterat stråk och den huvudsakliga anslutningen för gående mellan Nygård och Köpings centrala delar. Se även Gång- och cykelstråk Nygård - Stora torget under Stadsrum. Gångvägen får idag huvudsakligen sitt ljus från gatubelysningen. Söder om tunneln finns koffertarmaturer på parkstolpe. Norr om tunneln finns belysning utefter gångvägen. De höga vägstolparna är till för och betonar bilarnas trafikmiljö. De bidrar starkt till en otrygg upplevelse på gångbanan och i anslutningarna till tunneln under Bergslagsvägen. Vi föreslår att sträckan förses med nya parkstolpar och ljuskälla. Vi ska kunna urskilja mötande och bilisterna ska lätt upptäcka gående utefter stråket och vid korsningen. En ljussättning av St. Johannes kapell på Nya kyrkogården skulle bidra positivt till miljön och skapa ett blickfång och djup i landskapet. Vid Bellanders park tar ParklyktanVilla-BI på trästolpe vid. Armatur läng gång- och cykelstråk Evolucion. St. Johannes kapell på Nya kyrkogården. Armatur Evolucion, ljuskälla 35W-50W metall-halogen. Parkstolpe av trä med parklykta Villa BI. 26

KORSNING ÅGÄRDSGATAN - SVEAVÄGEN Vid korsningar är det viktigt att bilister uppmärksammas på gång- och cykeltrafikanter och att miljön visar på att här rör sig blandade trafikslag. Med exemplet Ågärdsgatan - Svevägen anges här en princip för belysning av korsning utanför stadskärnan. Gator är i allmänhet belysta från högre stolpar (8-12m) med utliggararm (1-2m). Armaturerna är oftast av typen koffert, det vill säga en enkel standardarmatur med välvd kupa. Ljuskällan är oftast högtrycksnatrium, som har lång livslängd men något sämre visuella egenskaper: den har ett tydligt orangefärgat ljus och dålig färgåtergivning. Sveavägen Ågärdsgatan Korsningen Ågärdsgatan - Sveavägen. Belysningsrekommendation Vid övergångsställe ersätts befintlig gatuarmatur med likvärdig armatur men med ljuskällan metallhalogen. Färgåtergivning minst Ra80 och ljusfärg varmvit 3000K. Ljusintensiteten för metallhalogenutförandet ska vara likvärdig anslutande utförande med högtrycksnatrium. I och med den goda färgåtergivningen och den vitare ljusfärgen framträder korsningen och anslutande gc-stråk tydligare, och i kontrast med högtrycksnatriumets oranga färg. Armaturer och stolpar för anslutande gcstråk ska framträda nära korsningen. Då markeras att miljön är för gående. Även annslutande gc-belysning bör ha vitt ljus med god färgåtergivning som angivet ovan. 27

Korsning Ågärdsgatan - Sveavägen Gatustolpe med vitt ljus Fyrkantslykta i Bellanders park med vitt ljus Stolparmatur Evolucion utefter gc-stråk till Nygård med vitt ljus Orangefärgat ljus från högtrycksnatrium 28

GÅNGTUNNLAR OCH PLANSKILDA KORSNINGAR Gångtunnlar i Köping belyses idag med så kallade Anita-armaturer som har en tendens att blända och ofta blir vandaliserade. Ljuskällan är kvicksilver som har dålig färgåtergivning och ska fasas ut till 2015. I en del av tunnlarna är armaturerna demonterade och hålen igensatta. Det förekommer också att skyddsgaller monterats framför armaturer, vilket understryker upplevelsen av en fientlig miljö. Tunnlarna är byggda under en genomfartsled. Utefter vägens körbana står vanligtvis stolpbelysning (8-12m) med utliggararm på 1.5-2.5 meter. Detta ger mörka skuggor ner utefter vägbanken mot tunnelmynningarna. Ljuskällan på vägen är oftast högtrycksnatrium med sitt oranga ljus. Proportionerna med de höga stolparna, skuggbildningen och ljusfärgen skapar en lätt spöklik stämning som förstärker negativa känslor. Vi ska gå ner under mark, vi förlorar överblick och vi har inga alternativa flyktvägar. De planskilda korsningarna med järnvägen har en del drag av ovanstående, men man är kvar i marknivå och att takhöjden är lite högre. Armaturerna är anpassade för biltrafik - det kan vara armaturer i tak med nedåtriktat ljus i stället för på vägg. I genomgången av tunnlar hänvisar siffrorna till bilaga med översikt av tunnlarnas placering. Belysningsrekommendationer Vi rekommenderar väl avbländade armaturer och ljuskällor med god färgåtergivning, lägst Ra 80 och ljusfärg varmvit eller ca 3000K. Ljusnivåer bör stämmas av så att det inte blir för ljust inne i tunneln jämfört med utanför tunneln, eller tvärtom. För att minska kontrasterna och skapa en trivsam miljö är det bra att belysa omgivningen och till exempel vingpartierna utanför tunnelöppningen. Provbelysning För vissa tunneltyper kan man hitta en gemensam princip, som sen går att upprepa. Samtliga principer bör provbelysas före detaljprojektering. Gångtunnel under Bergslagsvägen vid Nygård i befintligt skick. 29

Bro nr 16 Gång- och cykelbron korsar Bergslagsvägen i anslutning till Karlsdalstorg. Det är en betongkonstruktion med svängda ramper upp från gatuplan på var sida. Högdelen fördelar sig på fyra spann. Bron Kringlan är ett av de första större objekt man möter när man kommer till Köping via Bergslagsvägen. Genom att lyfta fram bron får man en trevlig entréport till Köping; trafikmiljön och gaturummet förtydligas och bilistens monotona trafikmiljö får en variation. Ljussättningen ska vara tillräckligt tydlig för att uppfattas av bilisterna. Brons undersida och pelare lyfts fram med smalstrålande armaturer dels från mark dels längs brons undersida utmed hela sträckan, även under de svängda delarna. Uppe på bron ersätts befintliga koffertarmaturer med en väl avbländad armatur med ljuskällan metallhalogen. Befintliga stolpar bibehålls. Armaturer Markarmatur Bega 35W, ljuskällan metallhalogen. Uppe på gångbron Parkarmatur Atrium IV, ljuskälla 35W metallhalogen. Illustration ljussättning av gångbron över Bergslagsvägen. Markarmtur Bega 35W. Armatur Atrium IV. 30

Planskild korsning nr 17 och 19 Den ena korsningen utgörs av Bergslagsvägens sträckning ovanför Ullvileden. Den andra finns där Bergslagsvägen korsar ovanför Redaregatan-Volvogatan. Broarna består av ett stort antal stödpelare av varierande höjd, i rader om fyra. Rummet under bron är långsträckt med många rader pelare. Befintliga armaturer är utgånget materiel. Passagerna för gående upplevs som mörka att passera kvällstid. Vi föreslår att taket ljussätts över vägbanan och ut mot sidorna, så att taket så att säga lyfts av ljuset. Vi betonar rymden och pelarsalen åt bägge sidorna och tar bort de mörka hörnen. Armaturer för vägbelysning ersätts. Armatur Uppåtriktad Fluxa från Meyer med 70-150W metallhalogen. Illustration för ljussättning av planskild korsning. Armatur Fluxa. 31

Gångtunnel nr 12 och 13 Bägge tunnlarna ligger utefter ån, den första under Torggatan, den andra ligger längre söderut, under Nygatan. Båda tunnlarna utmärks av de långa stödmurarna och närheten till ån och dess vattenyta. Allteftersom man går ner mot tunneln kommer man mer i nvå med vattnet. Vi föreslår att stödmuren ljussätts för att förtydliga rummet och lyfta fram karaktären. Brofundamentets vägg på motstående sida belyses, vilket gör passagen under bron intressantare. I tunneln och i anslutande trappa placeras väggarmatur Tunnel. Armaturer Tunnel, från Zero, ljuskälla 35W metallhalogen. armaturen placeras på väggen i tunneln till väggen utanför och på andra sidan ån föreslås: Nightline från Meyer. Illustration för ljussättning av tunnlar utefter ån. Tunnel Nightline 32

Planskild korsning nr 18 Betongtunnel för Volvovogatan under järnvägen för både bil och gångtrafikanter. Taket möter väggen med snedparti i 45. Vingpartier ljussätts med Nightline. Tunneln ljussätts med Marburg lysrörsarmatur bakom specialtillverkad, avbländande, rostfri plåt så att ljus sprids både uppåt och nedåt. Armaturer placeras på bägge sidor av tunneln. Armaturer I tunneln armatur Marburg, ljuskälla lysrör. Vingpartier armatur Nightline, ljuskälla lysrör. Illustration för ljussättning av tunnel vid Volvogatan under järnvägen. Marburg. Nightline. 33