anatomi 1 av 3 BAS 9

anatomi 1 av 3 BAS 9

TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda dig för fortsatta studier. Väljer du att läsa mera inom ett närliggande, relaterat ämne så gör du det, vill du inte så kan du ta examen inom den delen du läst. Proven är av multiple - choice typ och de sk rivs online. Logga in på trainersacademy.com för mer information. Allt material är skrivet eller granskat av Personal Training School:s lärarkår eller samarbetspartners. När du har den grundläggande förståelsen från BAS9 och har k larat samtliga nivå 3- examina k an du studera vidare till National Strength Training Coach. Och däref ter till International Certified Gym Instructor. Kur s e r Grundkurs. (gratis för alla registrerade elever) BAS9. (Grundläggande kunsk apsmodul / Essential Knowledge Module) NSTC Strength & Conditioning. (Träningsläramodul / Fitness Knowledge Module) ICGI Strength & Conditioning. Bas 9 Den Grundläggande kunsk apsmodulen, BAS9, utgör stommen i din Trainers Academy-utbildning. Inom BAS9 läser du nio delkurser: Nutrition/näringslära 1, 2, 3. Muskelfysiologi 1, 2, 3. Anatomi 1, 2, 3. NSTC Träningsläramodulen, National Strength Training Coach, NSTC, är tillämpning av det du läst i BAS9. Dessa kurser är alltid lärarledda. Mat e r i a l e n i NSTC ä r in d e l a t i: Styrka - NSTC. Kondition - NSTC. Stretch/Skador - NSTC. Efter att du läst och klarat NSTC är du National Strength Training Coach k an du ta din Internationella gyminstruktörslicens. 2008 Trainers Academy/Idrottsakademien NSTC AB Ver. 3:0 M å n g f a l d i g a n d e t a v d e t t a m a t e r i a l, h e l t e l l e r d e l v i s, ä r e n l i g t l a g e n o m u p p h o v s m a n n a rä t t f ö r b j u d e t. Fö r b u d e t g ä l l e r va r j e f o r m a v mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning, video etc. Titel: BAS 9, Anatomi 1 NSTC AB, box 3448 103 69 Stockholm ISTC I nternational Strength Training Coach. 2 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

TRAINERS ACADEMY a n a t o m i 1 a v 3 Innehåll INLEDNING 04 Rörelseaxlar 4 Ledernas form avgör rörelserna 4 RÖRELSETERMINOLOGI 05-10 Den anatomiska grundställningen 5 Läges- och riktningsbeskrivningar 5 Kroppens fyra plan 6 Lägesbeskrivningar 7 Rörelsebeskrivningar 8-9 Ledtypernas rörelser 10 BENLÄRA 11 13 Skelettbenens namn 11 Allmän benlära 12 Skelettets indelning 13 Columna Vertebralis 14 Bålen 15 Den övre extremiteten 15 Den övre fria extremiteten 15 Den nedre extremiteten 15 Den nedre fria extremiteten 15 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 3

TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 INLEDNING Inledning Anatomi betyder läran om människans utseende, uppbyggnad och funktion. Allt i en människ as k ropp är uppbyggt av celler. De är kroppens minsta beståndsdel och alla celler är mer eller mindre specialiserade. Flera specialiserade celler som alla har en lik nande uppgif t bildar organ. Alla organ k änneteck nas av att de som en enhet har en speciell uppgift. När flera olika organ arbetar tillsammans eller har lik nande uppgif ter k allas dessa för organsystem eller apparater. l e d e r m e d t r e r ö r e l s e a x l a r Planled: Två platta ytor som endast tillåter små glidrörelser som t. ex mellan kotorna i ryggraden. Kulled: R u n d a ledytor som tillåter allsidiga rörelser s o m t. e x a xe l l e d och höftled. Alla k roppens organsystem samverk ar och för att få full förståelse för människ ans anatomi bör man fördjupa sig i alla organsystem. Men för att arbeta som tränare i någon idrott är det viktigt att kunna och förstå rörelseapparatens anatomi. Rörelseapparaten är det system som står för rörelse, men också för stadga och skydd. Rörelseapparaten består av två delar; den aktiva och den passiva. Den aktiva bildas av kroppens muskler och den passiva av skelettet och dess fogar och leder. l e d e r m e d t v å r ö r e l s e a x l a r Äggled: T. e x i handleden. Från Baskursen kommer du ihåg att skelettet är k roppens kraftigaste stödjevävnad och fungerar som upphängningsanordning och sk ydd för de inre organen. Det är också ursprungs- och fästespunkt för skelettmuskulaturen. För att de olik a skelettdelarna sk a kunna röra sig i förhållande till varandra finns leder. Sadelled: Finns end a s t m e l l a n t u m m e n och handledsben. Rör e l s e a x l a r I lederna sker rörelser i ett, två eller tre plan. I varje plan k an rörelsen gå i två riktningar, till exempel uppåt och nedåt, utåt och inåt. l e d e r m e d e n r ö r e l s e a x e l Led e r n a s fo r m av g ö r rö r e l s e r n a I en 1-plansled sker rörelserna kring en rörelseaxel, medan i en 2-plansled sker rörelser kring två olika rörelseaxlar och i en 3-plansled kring tre rörelseaxlar. Vridled: Finns mellan u n d e ra r m e n s b e n. Benen vrids i förhåll a n d e t i l l va ra n d ra n ä r du vrider handen. Gångjärnsled: Till å t e r e n d a s t b ö j n i n g och sträckning, t. e x i f o t o c h f i n g ra r. Knäleden är en s.k. modifierad gångjärnsled 4 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

RÖRELSETERMINOLOGI TRAINERS ACADEMY a n a t o m i 1 a v 3 Den an a t o m i s k a gr u n d s t ä l l n i n g e n För att göra läges-, riktnings- eller rörelsebesk rivningar utgår man från den anatomiska grundställningen. Positionen vid den anatomisk a grundställningen är stående med armarna hängande rakt ned och handflatorna riktade framåt. Så oavsett om du ligger, står på huvudet eller sitter utgår man alltid från den positionen. Det betyder att man alltid ser på en k ropp från sig själv, det vill säga att höger sida på en annan människas kropp är det samma som din höger. Oavsett om en person står på händer ser du kroppen som den står upprätt, huvudet är alltså alltid uppåt. Genom att använda sig av den medicinsk a terminologin k an man på ett enkelt sätt besk riva var till exempel ett ben eller en muskel finns i k roppen. Den underlättar också när man vill beskriva rörelser i kroppens leder. Att använda sig av gemensam terminologi minimerar risken för missuppfattningar vad gäller läges- eller rörelsebesk rivningar. Terminologin är dessutom internationell och används av läkare, tränare och massörer över hela världen. Om en person står på händer betraktas kroppen fortfara n d e s o m o m d e n s t o d u p p rä t t. H u v u d e t ä r d ä r f ö r a l l t i d u p p å t, e f t e r s o m d e t ä r e n b e s k r i v n i n g i n o m k r o p p e n o c h inte av kroppen i förhållande till dess omgivning. Läg e s oc h ri k t n i n g s b e s k r i v n i n g a r Att k änna till läges- och riktningsbesk rivningar tillhör den absoluta grunden till rörelseapparatens anatomi. Med dess hjälp k an du på ett enkelt och kor tfattat sätt förmedla din information utan att det uppstår tvetydigheter ef tersom språket alltid är k lar t och tydligt. Detta är viktigt, inte minst för läk are vid till exempel operationer när vissa snitt sk a göras. Eller när du till exempel sk a beskriva var det onda sitter för någon annan tränare eller terapeut som ännu inte är insatt i problemet. d e n a n a t o m i s k a g r u n d s t ä l l n i n g e n S t å e n d e m e d a r m a r n a h ä n g a n d e ra k t n e d o c h h a n d f l a t o r n a r i k t a d e f ra m å t. L ä g e s, r i k t n i n g s - o c h rörelsebeskrivningar görs utifrån denna position o a v s e t t o m d e n b e s k r i v n a p e r s o n e n l i g g e r, s t å r p å huvudet eller sitter. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 5

TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 rörelseterminologi kroppens fyra plan För att så korrekt som möjligt kunna förklara eller besk riva en rörelse och var den sker k rävs dessutom en indelning av kroppen. Till sin hjälp har då tränaren lägen och så kallade (rörelse)plan samt (rörelse)riktningar. n me d i a n p l a n Delar k roppen i en lik a stor vänster som höger halva. Det vill säga alla rörelser som sker framåt (flexion) och bak åt (extension) mitt i kroppen (ryggraden) Flyttas planet ut åt sidan heter det: Medianplan Delar kroppen i e n l i ka s t o r vä n s t e r s o m höger halva. Fl y t t a s p l a n e t u t å t s i d a n heter det: Sagittalplan Delar in kropp e n i e n vä n s t e r och höger h a l va, e j l i ka stora. n sa g i t t a l p l a n Delar in kroppen i en höger och en vänster halva, ej lika. Rörelserna sker framåt (flexion) och bak åt (ex tension) men nu i tex. axelled, höf tled ef tersom de inte ligger mitt i kroppen n ho r i s o n t a l p l a n Delar in kroppen i en övre och nedre del. Kan flyttas uppåt eller nedåt beroende på vad som ska beskrivas. Ofta en rotation av något slag, kan ske i tex. både axelled och ryggrad.. n fr o n t a l p l a n Delar in k roppen i en främre och en bak re del, ej lik a stora. Rörelserna sker ut från k roppen (abduktion) och tillbaka (adduktion) i sidled. Horisontalplan D e l a r i n k r o p p e n i e n övre och nedre del. Frontalplan D e l a r i n k r o p p e n i e n främre och en bakre del, ej lika stora. p l a n o c h r i k t n i n g a r Fö r a t t k u n n a b e s k r i va e l l e r f ö r s t å en rörelse och var den sker 6 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

rörelseterminologi TRAINERS ACADEMY a n a t o m i 1 a v 3 Lägesbeskrivningar Ett läge beskriver alltid i förhållande till något, till exempel; framför (något), bakom (något) höger (om) eller vänster (om). Superior = Övre m e d i a l Ligger närmare mitten (medianplanet) i förhållande till något. Dexter = Höger Sinister = Vänster l a t e r a l Ligger längre i från/åt sidan i förhållande till något. a n t e r i o r Ligger åt framsidan till i förhållande till något. Lateral = Åt sidan p o s t e r i o r Ligger åt baksidan till i förhållande till något. Inferior = Nedre s u p e r i o r Ligger ovanför något, den övre. V i d t i l l e xe m p e l e t t i n ka s t i f o t b o l l ä r h ä n d e r n a o va n s k u l d ra n s horisontalplan och superiort om huvudet. i n f e r i o r Ligger nedanför något, den nedre. d e x t e r Höger. Posterior = Baksidan s i n i s t e r Vänster. K o m i h å g! L ä g e s b e s k r i v n i n g a r ä r b e s k r i v n i n g a r i n o m k r o p p e n o c h i n t e av kroppen i förhållande till dess omgivning. Det vill säga att höger sida på en annan människas kropp är samma oavsett om personen står vänd ifrån eller mot dig. Anterior = Framsidan Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 7

TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 rörelseterminologi Rörelsebeskrivningar När vi rör armar, ben, bål och huvud sker rörelser i lederna. Det är för ett otränat öga svår t att se i vilken, eller i vilk a leder, rörelser sker. Rörelseterminologi är en hjälp att besk riva detta. Utan förmågan att se, förstå eller besk riva var rörelserna sker när en arm eller ett ben rör sig blir det praktiskt omöjligt att bli en bra tränare inom vilken idrott som helst. 1 1 3 2 2 3 4 4 1. f l e x i o n i a x e l l e d e n 2. extension i axelleden 3. f l e x i o n i h ö f t l e d e n 4. extension i höftleden 1. f l e x i o n i a r m b å g s l e d e n 2. extension armbågsleden 3. flexion i knäleden 4. extension i knäleden extension av bål flexion av bål flexion i höftled extension av huvud flexion av huvud 8 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

rörelseterminologi TRAINERS ACADEMY a n a t o m i 1 a v 3 Fem vi k t i g a rö r e l s e b e s k r i v n i n g a r Rörelser sker alltid i en led. Det viktigt att man alltid anger i vilken led rörelsen sker. Vissa leder kan på grund av sin utformning inte utföra alla rörelser (se sid. 4) medan andra kan utföra de flesta rörelser samt en del specialrörelser som har egna begrepp. n Flexion: Att böja i en led; i sagittalplan: axel, armbåge i medianplan: huvud, nacke, bål n Extension: Att sträcka i en led. n Abduktion: En rörelse ut från kroppen som sker i frontalplanet. n Adduktion: En rörelse in mot kroppen som sker i frontalplanet n Rotation: Inåtrotation: En roterande rörelse där rotationscentrum sitter mitt i (axialt) i det ben som roterar. För bål och huvud anges om rotationen sker åt dexter (höger) eller sinister (vänster). Sker endast i axel- och höftled. Utåtrotation: Sker endast i axel- och höftled. rotation av huvud rotation av bål adduktion av axelled abduktion av axelled utåt- och inåtrotation utåt- och inåtrotation o c h h ö f t l e d och höftled av höftled av axelled (flexion i armbågsleden) Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 9

TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 rörelseterminologi LEDTYPERNAS RÖRELSER En rö r e l s e a x e l : Vridled... Rotation Gångjärnsled... Flexion Ex tension Två rö r e l s e a x l a r : Äggled... Flexion Ex tension Sadelled... Abduktion Adduktion Tre rö r e l s e a x l a r : Planled... Glidrörelser i olika riktningar Kulled... Flexion Ex tension Abduktion Adduktion Rotation Horisontaladduktion Horisontalabduktion 10 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

benlära TRAINERS ACADEMY a n a t o m i 1 a v 3 SKELETTBENENS NAMN Inom benläran ger man skelettbenen deras egennamn. Eftersom anatomin till stor del handlar om att sortera och katalogisera börjar vi här med de stora delarna för att i fortsättningsmaterialen gå in på mindre detaljer. Alla detaljer har praktisk betydelse då de tjänar som ursprung eller fästespunkter för muskler. Ben v ä v e n bi l d a r ol i k a be n t y p e r 1) Långa ben eller rörben bildar extremiteternas ben 2) Korta ben, bildar kotorna samt hand och fotledsben 3) Platta ben bildar skallens ben, skulderbladet och revben Cl a v i c u l a e: Ny c k e l b e n Sc a p u l a e: Sk u l d e r b l a d Hu m e r u s: Öv e r a r m s b e n Co l u m n a Ve r t e b r a l i s: Ry g g r a d Ra d i u s : St r å l b e n Ul n a e : Ar m b å g s b e n e t Os Coxae : höftbenet Os Sacrum: Korsbenet Fe m u r : Lå r b e n Fi b u l a e: Va d b e n Tibiae: Sk e n b e n Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 11

TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 benlära ALLMÄN BENLÄRA Människ ans skelett består av ca 209 ben, varav de flesta är utveck lade för att stödja k roppen och sk ydda den mot slag. Exempel på detta är k raniet som sk yddar hjärnan, eller revbenen som skyddar hjärtat och andra inre organ. Skelettet har även andra funktioner som till exempel blodbildning. Hos vuxna sker detta i de platta benen, som skulderbladen eller bröstbenet. Skelettet fungerar även som ett slags salt/mineraldepå för kalcium, magnesium och fosfater. När vi föds har k roppen i stor t sett bildat ben av ett så kallat brosk-skelett. Längdtillväxten sker i tillväxtzoner (epifyser). Tillväxtzonerna är känsliga för tunga belastningar och längdtillväx ten k an vid sk ador fördröjas eller avstanna. Ungdomar som växer bör därför undvika ensidig och tung belastning. Tung styrketräning bör där för inte ingå i programmet. Under puber teten sker framförallt längdtillväx ten i de tillväxtzonerna som sitter nära änden på de långa rörbenen. Vid cirka 20 års ålder har dessa tillväxtzoner helt förbenats, det vill säga att individen slutar att växa. Skelettbenen är hårda, men har också en viss svikt och elasticitet. Det är de olika fosfaterna och de oorganiska* salterna k alcium och magnesium som ger skelettbenen dess hårdhet. Om benet endast bestod av dessa komponenter skulle det visserligen vara hår t, men också skör t och gansk a lätt att br yta av. Detta motverk as av en organisk* komponent uppbyggt av proteiner; kollagen, som fungerar som bindesmassa. Kollagenet gör att benet sviktar och har en viss elasticitet. Tillsammans bildar de organisk a och oorganisk a delarna ett hår t men sviktande skelett. Tillväxtzonernas (epifyser) placering på de långa rörbenen. När vi föds består vårt skelett procentuellt av mer kollagen än när vi är äldre. Hur stor den sk illnaden är när vi blir äldre beror på flera faktorer som till exempel kön (hormoner), belastning och näringsintag. Vad man säkert vet är att belastning har en avgörande betydelse för skelettets vitalitet. Belastar man skelettet i unga år ger det ett starkare skelett när man blir äldre. *oorganiska =icke levande. organiska = levande 12 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

benlära TRAINERS ACADEMY a n a t o m i 1 a v 3 COLUMNA VERTEBRALIS R yggraden, Columna ver tebralis, konstruktion sk yddar ryggmärgen, utgör den del från vilken de båda extremiteterna utgår från samt ger rörlighet och svikt för bålen. Columna vertebralis är den centrala axeln av rörelseapparaten och en stor mängd musk ler har sina ursprung och fästen här. Rörligheten i columna ver tebralis tillåts av den stora mängd leder och disk ar (mellankotsk ivorna) som förbinder varje kotpar med varandra. Columna vertebralis övre del fungerar som en plattform för k raniet. Den nedre delen (os sacrum och os cocc ygis) bildar pelvis tillsammans med os coxae. Ser man columna vertebralis från sidan bildar kotorna och diskarna en kurvatur i medianplanet. Dessa kurvaturer finns där för att ök a svikten i r yggraden. En annan funktion är att kurvaturerna minskar skakningar genom skelettet när man går eller springer och kommer där för även att sk ydda hjärnan. De är också en naturlig följd av sacrums framåttippade ställning, vilket gör att det bildas en kur vatur (lordos) i ländr yggen. Denna kur vatur ger en kompensatorisk kur vatur (k yfos) i bröstr yggen och till sist en lordos i halsryggen. Ver tebrae cer vicales bildar med sina sju kotor en lordos. Ver tebrae thorak ales bildar med sina 12 kotor en kyfos. SKELETTET INDELNING De sju nack r yggskotorna, cer vik alkotorna, ( Ver tebrae cer vik ales) är mindre än de övriga kotorna i r yggen på grund av att de endast tar upp tyngd från kraniet. Nack r yggskotornas utformning tillåter en stor rörelse i rotation såväl som alla övriga riktningar. De tolv bröstr yggskotorna, thoraxkotorna, ( Ver tebrae thorak ales) bär upp en större tyngd än cer vik alkotorna vilket gör att de är kraftigare och har en kraftigt insk ränkt rörlighet på grund av att costae (revbenen) ledar mot alla thorak alkotor. Deras utformning tillåter främst rörelser som flexion och lateralflexion. De fem ländr yggskotorna, lumbalkotorna, ( Ver tebrae lumbales) är de k raf tigaste kotorna och bär hela bålens tyngd. Deras utformning tillåter främst rörelser som flexion och extension, men medger även en liten rotation. Ver tebrae lumbales bildar med sina fem kotor den så k allade ländryggslordosen. Ryggraden, Columna vertebralis bildas av 34 kotor staplade på varandra. De 9-10 sista kotorna som bildar os sacrum och os cocc ygis är sammanväxta med varandra. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 13

TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 benlära SKELETTET INDELNING Columna vertebralis: Utgörs av 33-34 kotor (vertebrae) staplade på varandra. Bålen: Utgörs av revbenen (costae). Den övre extremiteten: Utgörs av skuldergördelns två ben claviculae och scapulae vilka i sin tur ledar mot: De övre fria extremiteterna: Utgörs av humerus och de två underarmsbenen radius och ulnae. Den nedre extremiteten: Utgörs av os coxae, sacrum, och os coccygis, vilket i sin tur ledar mot: Den nedre fria extremitetens skelett: Utgörs av femur, de båda underbensbenen tibiae och fibulae. EN KOTAS UPPBYGGNAD Varje kota, oavsett i vilken del av columna den sitter är uppbyggd på samma sätt. Den del som tar upp tyngden från ovanförliggande kota och stötar underifrån benämns kotkropp. Mellan varje kotkropp sitter diskarna förankrade. Tvärutskott (processus transversus), ett på varje sida som pekar bakåt utåtkotor staplade på varandra. De 9-10 sista kotorna som bildar os sacrum och os coccygis är sammanväxta med varandra. Från varje kotk ropp utgår mot r yggsidan en kotbåge som omsluter en öppning, vilka tillsammans bildar ryggmärgskanalen där ryggmärgen löper. På varje kotbåge finns två tvärutskott och ett taggutskott som fungerar som ursprungs- och fästespunkter för muskler. Mellankotskivorna Mellankotskivorna, eller diskarna i dagligt tal, är uppbyggda av trådbrosk med en mjuk, gelélik nande k ärna och fungerar som buffer tar mellan kotk ropparna. Utan disk arna skulle kotorna k rossas mot varandra vid vanlig gång. Taggutskottet (processus spinosus) som pekar rakt bakåt. 14 Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3

benlära TRAINERS ACADEMY a n a t o m i 1 a v 3 BÅLEN Costae: Det finns 24 revben (12 par) vilka räknas uppifrån och ner. De är c-formade och mycket böjliga för att underlätta andningen och undvik a att de går av vid slag eller stötar. De översta revbenen är mycket kor ta för att sedan öka i längd längre ned. Claviculae: Claviculae är ett smalt, vågformat ben som bildar en bro mellan thorax och den övre fria extremiteten. Benets mediala del ledar mot manubrium sterni och dess laterala del mot scapulae DEN ÖVRE EXTREMITETEN Scapulae: Benet är trek antigt med spetsen riktad nedåt och ök ar tillsammans med claviculae rörligheten i hela övre ex tremiteten. Scapulae ledar endast mot claviculae. Detta medför att scapulae är upphängt i en mängd muskler för att inte förlora stabiliteten och samtidigt behålla rörelseförmågan. DE ÖVRE FRIA EXTREMITETERNA Humerus: Humerus är ett typiskt rörben som med sitt runda ledhuvud bildar axelleden. I andra änden bildar det tillsammans med radius och ulnae armbågsleden. Radius: Radius är det laterala av de två underarmsbenen. Ulnae: Ulnae är det mediala av de två underarmsbenen R adius och ulnae ledar uppåt mot humerus och nedåt mot handleden, samt även mot varandra. DEN NEDRE EXTREMITETEN Os sacrum: Os sacrum bildas av fem stycken sammanväxta kotor. Benet ligger inkilat mellan de båda os coxae och ledar med sina båda oregelbundna ledytor mot os coxae. Dess lutning spelar en stor roll för hur stora kur vaturer vi får i hela columna vertebralis. Os coccygis: Os coccygis kallas populärt för svanskotan men består i regel av fyra, ibland fem kotor. Dessa kotor är endast små kotk roppar och kommer i trettioårsåldern växa ihop och bilda ett litet trekantigt ben. DEN NEDRE FRIA EXTREMITETEN Femur: Femur är k roppen största ben och ledar i sin övre del med det sfäriskt formade ledhuvudet och står i sin nedre del med hela tyngden på tibiae. Tibiae: Benet tar upp all tyngd från femur och resten av k roppen längst ner ledar det mot ett av fotledens sju ben. Fibulae: Fibulae är betydligt mindre än tibiae - och tar inte upp någon kraft från femur. Copyright Trainersacademy 2008. Ver. 3 15

A l l t m a t e r i a l ä r u p p h o v s r ä t t s s k y d d a t www.trainersacademy.com Box 3448 103 69 Stockholm