Vitsippsbågen Bygganvisningar 18.5.2010 1 S i v u
Vitsippsbågen är planerat som ett område med högklassigt byggnadsbestånd som är anpassat till platsen och miljön. Byggrätten och byggnadsytorna på tomterna skapar förutsättningar för lösningar med personlig stil, vilka med god planering skapar en trevlig och personlig boendemiljö. Pakethus av standardmodell uppfyller troligen inte kriterierna för byggandet i området. Byggnadernas läge på tomten Ekonomibyggnaden, oftast en carport eller ett garage, bör placeras på den del av byggnadsytan som vetter mot gatan. Planen förutsätter att byggnaden placeras alldeles intill byggnadsytans gräns. Huvudbyggnaden på tomten eller den del av byggnaden som är bostadshus bör placeras på bakre sidan av tomten i förhållande till vägen. Också den här byggnadsmassan ska placeras intill byggnadsytans gräns. Bostadshuset bör byggas i två våningar, ekonomibyggnaden vid gatan bör vara i en våning. Det är möjligt att förena byggnadsmassorna, varvid man med god planering också på det sättet kan uppnå en lösning som uppfyller villkoren i planen. Fasaderna bör planeras så att sockeln är ungefär lika hög på olika sidor av huset och följer den omgivande terrängen och byggda miljön. Sockelns höjd får vara högst 100 cm från markytan. Då man bygger sluttningshus bör man fästa speciell uppmärksamhet vid att byggnadens taknockshöjd följer nivån på byggnaderna på de tomter som ligger intill. I sluttningshus med källare kan det här innebära att huset ger intryck av att vara nästan i tre våningar. På den del av tomten där anslutningarna för kommunaltekniken finns (vatten, avlopp, fjärrvärme) kan man inte bygga eller plantera träd. Området för anslutningarna bör kontrolleras för respektive tomt från planerna i fråga. Byggmaterial Byggnaderna i området får ha fasader med puts, i trä eller murat tegel. Det är också möjligt att kombinera olika material. Bostadshuset och ekonomibyggnaden ska skilja sig från varandra med olika färgnyanser, även om byggnaderna byggs ihop. Byggnaderna kan avskiljas med hjälp av olika material eller färgnyanser. Träfasader Då trä är det huvudsakliga materialet på fasaden ska panelen vara liggande. Den täckande bredden för trämaterialet (i allmänhet liggande spontad bräda) bör vara minst 125 mm och brädans tjocklek minst 28 mm. Var man mäter tjockleken beror på vilken profil som väljs. Den minsta storleken från vilken man kan hyvla eller finsåga bräder till fasaden är alltså i praktiken 150x32 mm. På fasaderna kan man också som skyddande delar och detaljer använda mindre fält av panel, trägaller och spjälverk. Storleken på 2 S i v u
trämaterialet för dessa delar bör väljas från fall till fall utgående från de ramvillkor som trämaterialet ställer. Man bör undvika att använda tryckimpregnerat trä och istället sträva efter att bygga altaner och andra konstruktioner så att man kan använda vanligt trä som behandlas på rätt sätt. De färgnyanser som tillåts för väggkonstruktioner i trä baserar sig på jordfärger. Noggrannare uppgifter om färgnyanserna finns i bilaga 1. Träfasader bör målas med äkta slamfärg som inte innehåller plast. Byggnadstillsynen ger vid behov hjälp med att välja rätt typ av färg och tillverkare. Också vid behandlingen av andra trädelar bör man välja färgnyanser som godkänts. På sådana trädelar som har en kompletterande funktion kan man förutom slamfärg också använda tjärfärg, träskyddsolja, äkta linoljefärg, petrololjefärg eller annan motsvarande färg som baserar sig på äkta jordfärg och fernissa, kasein eller annat ekologiskt och/eller traditionellt bindemedel. Hörnbräder, täcklister och andra delar på fasaden som täcker brädändorna bör ha samma färgnyans som den huvudsakliga delen av fasaden. Tegelfasader Teglen på fasaderna bör muras i horisontalled. Man kan också använda tegel i mindre fält eller för att skapa en rytmik på fasaden. De tegel som godkänns i området är typerna Ruukintiili ruskeanmusta, ruskeankirjava och kirjava av tillverkaren Tiileri, eller motsvarande produkter av andra tillverkare. Putsade fasader Putsade fasader bör i regel vara slätputsade. Man kan också skapa detaljer eller delar som skapar rytmik på fasaden med hjälp av olika ytbehandlingar eller fält med trämaterial eller tegel. De färgnyanser som tillåts för putsade fasader är samma som för träfasader, alltså de som finns i bilaga 1. Eventuella detaljer vid hörnen eller ramar runt fönstren ska ha samma färg som den huvudsakliga fasaden. Tak Taket ska vara svart. Som material kan man använda tegel/betongtegel eller falsad plåt. Byggnaderna ska ha takfot åtminstone på det nedre takfallets sida. Det rekommenderas att takfotens bredd är ungefär 60 cm från husets yttervägg. Takfoten ska vara öppen, dvs. den ska byggas så att takets bärande konstruktioner syns från undre sidan. Gårdar, staket och planer för gården I samband med att man söker bygglov ska man också lämna in en plan för gården. Vid gatan ska man plantera en häck av buskar/träd, som får växa fritt eller som man klipper. I bilaga 2 förtecknas arter som kan användas för häcken. Alla de arter som tillåts har vita blommor. Barrväxter bör inte användas i häcken vid gatan. Häckarna på tomten ska planeras och klippas så att de är högst 160 cm höga. Vid tomtens övriga gränser får man också bygga staket. Modellen på staketen och principerna för hur staketen ska anpassas till terrängen presenteras i bilaga 3. Då man planterar häckar eller bygger staket 3 S i v u
på gränsen mellan tomterna, ska man låta grannarna godkänna häcken/staketet enligt byggnadstillsynens anvisningar. Då tomten gränsar mot ett bullerområde ska man på den sidan av tomten bygga ett plank (utan springor) enligt modellen i bilaga 4. På den del av tomten som vetter mot gatan ska man plantera ett blommande lövträd. De arter som tillåts nämns i bilaga 2. Beroende på byggnadernas placering kan man vid behov plantera trädet nära tomtgränsen och på det sättet uppfylla planteringskravet för två tomter. Om man planterar trädet i närheten av grannens tomt ska man skriftligt komma överens om detta med grannen enligt byggnadstillsynens anvisningar. Terrassering av marken Tomterna ska i regel följa markytans naturliga nivå. Om det är nödvändigt att terrassera gårdarna, ska man se till att den del av gården som förhöjs mot grannen stöds tillräckligt. En terrassering som görs vid gränsen ska godkännas av grannen enligt byggnadstillsynens anvisningar. Som material för stödmurar kan man använda gjuten eller staplad grå betong samt huggen natursten, natursten i block eller runda fältstenar. Bearbetad natursten (huggen, i block) bör vara röd granit. Fältstenarnas färgnyanser kan variera. I stödmurarna får inte användas natursten med sågad eller slipad yta. Vid tomtens gräns mot gatan får man inte bygga murar för terrassering. Eventuella höjdskillnader på kanten mot gatan måste åtgärdas till exempel genom ekonomibyggnadens höjdläge, genom sluttning av marken eller med murar längre in på tomten. Stödmurar mellan tomterna kan vid behov sträcka sig ända till tomtgränsen mot gatan. Man bör fästa uppmärksamhet vid avledandet av ytvatten speciellt vid terrasseringar och sluttningar mot grannen. 4 S i v u
BILAGA 1 Tillåtna färgnyanser i området gulmylla/gulockra (t.ex. Uulatuote slamfärg 20) faluröd (t.ex. Uulatuote slamfärg 42) italiensk röd (t.ex. Uulatuote slamfärg 40) rödockra (t.ex. Uulatuote slamfärg 30) grön umbra (t.ex. Uulatuote slamfärg 80) brun umbra (t.ex. Uulatuote slamfärg 50) kimrök, järnoxid (svart) Pigment bör användas så att färgnyansen blir en fullfärg och inte en ljusare nyans. Färgnyanserna bör basera sig på äkta jordfärgspigment. På det sättet garanterar man att nyanserna i området passar ihop. De som är intresserade av pigment kan bekanta sig närmare med saken t.ex. på adressen www.coloria.net. Färgnyanser på bostadshusen i AO-10-området På tomten 1 i kvarteret 270 dvs. i AO-10-området bör bostadshusen ha ljusare nyans. På fasaderna kan man som effektfärg använda nyanser som tillåts på de övriga tomterna. Färgnyanserna på ekonomibyggnaderna i området bör vara samma som på de övriga tomterna. Färgnyanser på bostadshusen i AO-10-området Gulmylla/gulockra blandad med vit i förhållande 2:1 (t. ex. Uulatuote slamfärg 20/10 2:1) Färgnyanser på staketen staketen på tomterna svart italiensk röd (t.ex. Uulatuote slamfärg 40) bullerplank svart italiensk röd (t.ex. Uulatuote slamfärg 40) 5 S i v u
BILAGA 2 Häckar som växer fritt eller som klipps Häckoxbär (Cotoneaster lucidus) Häckhagtorn (Crataegus grayana) Måbär (Ribes alpinum) Snöbär (Symphoricarpos albus var. laevigatus) Syren (Syringa vulgaris Alba ) Slånaronia (Aronia x prunifolia) Bäraronia (Aronia mitschurinii) Månskenshortensia (Hydrangea paniculata 'Praecox') Schersmin (Philadelphus lewisii 'Tähtisilmä') Kungsschersmin (Philadelphus pubescens 'Tuomas') Snöbollsbuske (Viburnum opulus 'Pohjan Neito') Blommande träd Äppelträd (Malus) Prydnadsäppelträd (Malus) Körsbärsträd (Prunus cerasus, P. avium) Bergkörsbär (Prunus sargentii) Rönn (Sorbus) Syrener (Syringa, med stam) Kopparhäggmispel (Amelanchier laevis) 6 S i v u
BILAGA 3 Staketmodell för Vitsippsbågen Material springor Delat 1x4 eller motsvarande list t. ex. 50x25 mm, springornas mellanrum=springans brädd, ändarnas vinkel ca 30 grader. syllen 50x100 mm stolpar 100x100 mm. Stolparna måste göras lägre än staketet, ändarnas vinkel ca 30 grader. Staketen bör anpassas till terrängen 7 S i v u
BILAGA 4 Plankmodell för Vitsippsbågen Material gatans sida gårdens sida täkta delen slät ståendespont t. ex. råspont eller motsvarande bredare spont. översta bräde sneddad 50x100 syllen 50x125/150 mm stolpar 100x100/125x125 mm. Stolparna måste göras lägre än planket, ändarnas vinkeln ca 30 grader. princip för dimensionering av planket plankets axonometri Staketen bör anpassas till terrängen utan terrassering 8 S i v u