PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE

Detaljplan för del av Arlandastad Norra vid Östra Bangatan omfattande del av fastigheten Broby 11:1 i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Samrådshandling PBL 1987:10 PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE PROGRAMSAMRÅDSFÖRFARANDE Planprogrammet har varit utsänt för programsamråd från den 23 september till den 21 oktober 2011. Handlingarna har under denna tid funnits uppsatta i kommunhusets entréhall Södergatan 20 i Märsta samt på Märsta bibliotek. Planområdet har, sedan programsamrådet 2011, delats i två separata delar. Ett område väster och ett i öster. Denna plan behandlar det västra området och har fått benämningen Arlandastad Norra vid Östra Bangatan. Men anledning av detta kommer endast de synpunkter som berör den västra delen av det ursprungliga planområdet att bemötas i denna handling. Övriga yttranden besvaras i Arlandastad Norra verksamheter vid Måbyleden. INKOMNA YTTRANDEN Skriftliga yttranden har under programsamrådstiden inkommit enligt nedan Yttrande utan erinran Yttrande med synpunkter Sakägare enligt fastighetsägarförteckning Ej tillgodosedda synpunkter 1. Länsstyrelsen Stockholms län x 2. Lantmäterimyndigheten x 3. Trafikverket x 4. AB Storstockholms Lokaltrafik x 5. TeliaSonera Skanova Access AB x 6. Vattenfall Eldistribution AB x 7. Norrvatten x 8. Swedavia AB x 9. Miljö- och hälsoskyddsnämnden x 10. LRF-Kommungrupp x x 11. Husby Ärlinghundra Märsta Hembygdsförening X 12. Märsta kyrkliga samfällighet (Svenska kyrkan) X 13. Försvarsmakten, Högkvarteret X 14. Brandkåren Attunda x 15. Stockholms Handelskammare x 16. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad x 17. Folkpartiet Liberalerna x X X Dnr Btn 2013/0283-214: M 1

Yttrande utan erinran Yttrande med synpunkter Sakägare enligt fastighetsägarförteckning Ej tillgodosedda synpunkter 18. Svenska Kraftnät x 19. Anders Bernhardsson x x x 20 Hyresgästföreningen Sigtuna x INKOMNA YTTRANDEN UTAN ERINRAN. 2. Lantmäterimyndigheten, 13. Försvarsmakten och 20. Hyresgästföreningen Sigtuna SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER Inkomna yttranden kan läsas i sin helhet på Stadsbyggnadskontoret. 1. Länsstyrelsen Kulturmiljöfrågor Programområdet ligger delvis inom Riksintresseområde for kulturmiljövården (AB 67) - Odensala - Husby - Ärlinghundra. I närheten ligger Husby-Ärlinghundra kyrka som har s k landskapsbildsskydd (skyddat enligt den äldre Naturvårdslagens 19 ). I närområdet finns också ett stort antal fornlämningar. Riksintresset syftar till att skydda spåren av den agrarhistoriska utvecklingen som finns i slättbygden som området omfattar. Det gäller såväl fornlämningar från olika tider som senare spår av agrar verksamhet som kan finnas i landskapet samt äldre vägnät. I riksintresset ingår bland annat också Husby-Ärlinghundra kyrka och utskiftade gårdar. Även landskapsbildskyddet skyddar det öppna landskapet kring kyrkan. För att kulturmiljövärdena inte ska minskas krävs således stor kunskap om området och att stor hänsyn tas till de kulturhistoriska värden som finns i området när det gäller placering och gestaltning av den planerade verksamheten. Länsstyrelsen noterar att fördjupande undersökningar ska tas fram for bland annat kulturmiljövårdens frågor. Utredningarna behöver utföras med arkeologisk och antikvarisk kompetens och innehålla: Arkeologisk utredning Kulturhistorisk analys av landskapet, agrarhistoriska lämningar och gårdsmiljöer Redovisning av vilka konsekvenser ett genomförande skulle få för de kulturhistoriska värdena. I programhandlingen står att kyrkan har ett byggnadsminnesskydd, vilket inte stämmer utan kyrkan skyddas av kulturminnes lagens 4 kap som avser kyrkliga kulturminnen. Byggnadsminnen skyddas enligt samma lags 3 kap. Planläggning av jordbruksmark Programområdet är en del av ett större sammanhängande jordbruksområde med värdefull jordbruksmark som är en värdefull naturresurs. Enligt programmet är planområdet ca 50 ha och utgörs i huvudsak av åkermark. Den alldeles övervägande delen av åkermarken har i en äldre översiktlig inventering av jordbruksmark hänförts till klass fem på en femgradig skala, där fem är högsta klass. Övrig del är av klass fyra. Dnr Btn 2013/0283-214: M 2

Enligt 2 kap. 2 Plan- och bygglagen (2010:900) gäller att: "Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark-och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Enligt 3 kap 4 miljöbalken gäller att "Jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk." Länsstyrelsen anser att förutsättningarna och konsekvenserna beträffande jordbruksmarken borde ha redovisats i planprogrammet och att kommunen i det fortsatta planeringsarbetet bör redovisa sina överväganden beträffande dessa frågor utifrån nämnda bestämmelser. Behovsbedömning Planprogrammet beskriver endast kortfattat planeringsförutsättningarna. Länsstyrelsen tar utifrån planprogrammets redovisade underlag inte ställning till detaljplanens miljöpåverkan vid genomförandet i enlighet med plan- och bygglagen och miljöbalken 6 kap 11. I behovsbedömningen ska projektets påverkan på platsen ingå men även projektets möjliga påverkan på omgivningen i ett större perspektiv. Eftersom bl.a. exploateringsgrad, verksamheternas art och omgivningspåverkan, omfattning av hårdgjorda ytor och dagvattenhantering inte redogörs för i programhandlingen kan Länsstyrelsen inte bedöma omfattning av planens konsekvenser. Kommunens motiverade ställningstagande om miljöpåverkan inte innehåller heller någon underbyggd bedömning som förklaring till kommunens bedömning att miljöpåverkan inte är betydande. Länsstyrelsen kan på nuvarande underlag inte dela den uppfattningen. Vattenkvalitet övergripande De senaste åren har inom kommunen flera större markområden planlagts (vissa under genomförande) för verksamhets- och industriändamål eller infrastrukturanläggningar. Programförslagets verksamhetsområde liksom tidigare planerade verksamhetsområden eller anläggningar i kommunen med större hårdgjorda ytor förutsätter att dagvatten renas eftersom verksamheterna kommer att alstra förorenat dagvatten. Länsstyrelsen har svårt att göra en samlad bedömning om vilka konsekvenser denna utveckling sammantaget kan förväntas innebära för vattenmiljöer (inbegriper MKN för vatten). Dessa frågor bör redovisas mer samlat än vad som hittills varit fallet. Vattenområden som påverkas av större exploateringsföretag sett för hela kommunen är bl.a. Oxundaåns avrinningsområde: Fysingen, Verkaån, Oxundasjön-Oxundaån Märstaåns avrinningsområde: Halmsjöbäcken, Rosersbergsbäcken, Märstaån Mälaren, där Oxundaån och Märstaån mynnar efter relativt korta rinnsträckor från de aktuella områdena. Grundvatten Länsstyrelsen har exempelvis i yttrande över planprogram för Norrsunda-Krogsta 16: l efterfrågat en redovisning "utifrån ett helhetsperspektiv med beaktande av övriga exploateringar inom Rosersbergsbäckens/Märstaåns avrinnings område (se ovan). Eventuell Dnr Btn 2013/0283-214: M 3

påverkan på recipienterna Rosersbergsbäcken, Märstaån, Skarven-Mälaren, med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten respektive miljökvalitetsnormerna enligt fisk- och musseldirektivet, bör framgå." Programområdet för Arlandastad Norra består i princip av två delområden varav det norra delområdet inte ingick i planområdet för Föp för Arlandaområdet. Den strategiska miljökonsekvensbedömning som gjordes i Föp för Arlandaområdet innefattade ingen närmare analys avseende vattenkvalitetsfrågor. Länsstyrelsen anförde i granskningsyttrandet att efterföljande detaljplanering av delområden behöver studera miljökonsekvenser så att "bedömningar görs för området som helhet, inte bara den påverkan som respektive detaljplaneområde kan medföra. Detta innebär att endast en del av det i programmet föreslagna verksamhetsområdet tidigare är strategiskt konsekvensbedömd. Programområdet förefaller till stora delar vara åkermarker med olika typer av lerjordar. Detta innebär att det kan vara svårt med lokalt omhändertagande av dagvatten. Huruvida det finns förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten är en viktig planeringsförutsättning för planarbetet att redovisa. Beträffande Märsta vattenpark som mottagande recipient av programområdets dagvatten vore det värdefullt att i kommande planarbete redogöra för dess funktion och faktiska kvalitet i reningen av dagvatten. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Berörda recipienter för programområdet är Märstaån och Mälaren (Skarven). Båda recipienterna är kraftigt påverkade och det är angeläget att belastningen minskar. Eftersom det är många olika källor som påverkar vattenmiljöerna är det angeläget att utsläppsreduktioner sker vid alla påverkanskällor där så är möjligt. Detta är särskilt viktigt då miljökvalitetsnormen för berörda vattenförekomster Märstaån och Mälaren (vattenförekomst Lårstaviken m.fl.) inte uppnår god status. Detaljplanearbetet behöver redovisa hur hänsyn tas till MKN för vatten. Det är värt att notera att kemisk (=miljögifter) ytvattenstatus idag är klassad som god på grund av att det saknas kunskap om miljögiftssituationen i våra vatten. Vattenmyndigheten har därför valt att ge så gott som samtliga vattenförekomster i vattendistriktet denna status. Detta innebär alltså inte att miljögifter inte skulle vara ett problem i dessa recipienter. Läs mera i rapporten "Miljökvalitetsnormer för vatten, En vägledning för fysisk planering i Stockholms län". Märstaån mynnar i en del av Mälaren-Skarven som redan idag har en ansträngd vattenkvalitet med höga näringshalter och problem med syrefritt bottennära vatten. Vissa av normerna i Fisk- och Musselvattendirektivet överskrids. "Nedströms" mälarfjärden Skarven ligger Görväln, med en av regionens allra viktigaste vattentäkter (Norrvatten). Även med avseende på Görvälns vattentäkt är det mycket angeläget att reducera miljöpåverkan på Mälaren. Klimatanpassning Dagvattenanläggningarna behöver även utformas och dimensioneras med hänsyn till nya klimatförutsättningar. Gjorda klimatscenarier pekar på ökade nederbördsmängder i framtiden på 5-25 % och att nederbörden till större del kommer vintertid samt att kraftigare regn kan befaras. Underdimensionering av dagvattensystem kan leda till omfattande översvämningar. Länsstyrelsen vill i det sammanhanget informera om att Dnr Btn 2013/0283-214: M 4

Svenskt Vatten nyligen gett ut en ny handbok för långsiktigt hållbar dag- och dränvattenhantering. Se mer information på deras webbplats http://www.svensktvatten.se/web/dagvatten.aspx. Boverket har utgivit flera rapporter om ett förändrat klimat och fysisk planering, bland annat avseende dagvattenhantering, se mer information på bl.a. Boverkets webbplats. Formalia Plan- och bygglagen (1987:10) ersattes den 2 maj 2011 av plan- och bygglagen (2010:900). Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla for ärenden som har påbörjats före denna tidpunkt - medan PBL (2010:900) ska gälla for planer som beslutats efter detta datum. Av efterföljande planbeskrivning och som en upplysning på plankartan bör framgå vilken lag som tillämpats i detta ärende. Kulturmiljöfrågor I planområdet finns inte fornlämningar. En fördjupande undersökning har tagits fram för bland annat kulturmiljövårdens frågor. Det utförs utredningar med arkeologisk och antikvarisk kompetens och innehåll: Arkeologisk utredning, Kulturmiljöanalys av landskapet, agrarhistoriska lämningar och gårdsmiljöer. Det har redovisats vilka konsekvenser ett genomförande skulle få för de kulturhistoriska värdena. Planhandlingen justeras med att kyrkan skyddas av kulturminnes lagens 4 kap som avser kyrkliga kulturminnen. Planläggning av jordbruksmark Förutsättningarna och konsekvenserna beträffande jordbruksmarken har redovisats i planeringsarbetet och överväganden beträffande dessa frågor. Behovsbedömning Projektets påverkan på platsen förtydligas i behovsbedömningen och projektets möjliga påverkan på omgivningen i ett större perspektiv. Förtydligande görs om varför miljö påverkan inte är betydande. Vattenkvalitet övergripande Omhändertagande förtydligas och miljökonsekvenserna belyses. Märsta vattenpark utreds som mottagande recipient och dess funktion och kvalitet i rening av dagvatten redogörs. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Miljökvalitetsnormer finns för Märstaån och Mälaren, se stycket dagvatten. Hur planen ska medverka till att inte försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna beskrivs närmare i planens utställningsskede. Klimatanpassning Dagvattenanläggningarna ska utformas och dimensioneras med hänsyn till 10-års regn. Formalia Planbeskrivningen och plankartan uppdateras med PBL (1987:10), så kallad gamla PBL. Dnr Btn 2013/0283-214: M 5

3. Trafikverket Trafikverket Region Stockholm har mottagit rubricerade för samråd och yttrar sig i egenskap som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av det samlade transportsystemet inom regionen. Programförslaget: Programförslagets syfte är att möjliggöra för verksamheter såsom exempelvis kontor, handel och lättare industri på den kommunägda marken vid Måbyleden och norr om Broby verksamhetsområde. Utveckling av detta område är tänkt att förstärka entrén till Märsta tätort. Översiktsplan: Både översiktsplan 2002 och fördjupad översiktsplan för Arlandastad 2006 redovisar att programområdet i huvudsak ska förbli oexploaterat. Riksintressen: Stockholm - Arlanda flygplats är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av flygplatsen. Programområdet ligger inom flygplatsens influensområde. Det framgår inte av programmet t.ex. vilka byggnadshöjder som förelås, men Trafikverket förutsätter att hänsyn till luftfartens intressen tas i det fortsatta planarbetet. Ostkustbanan är utpekad som riksintresse för kommunikationer vilket bör framgå av det fortsatta planarbetet. Risk och säkerhet: Väg 905 Måbyleden är sekundär transportled för farligt gods och på Ostkustbanan transporteras även farligt gods. Det fortsatta planarbetet bör kompletteras med en riskanalys. Avståndet till väg E4 som är primär transportled för farligt gods är relativt stort, varför risk för påverkan aven farligtgodsolycka bedöms som liten. Väg- och järnvägstrafik: Den föreslagna exploateringen kan påverka framförallt omgivande vägnät, bl.a. den befintliga plankorsningen Brobyvägen/Ostkustbanan. Trafikverket anser att en trafikanalys bör utföras som belyser den föreslagna exploateringens effekter på trafiksystemet. Kollektivtrafik: Programområdet har potential till god kollektivtrafikförsörjning. Programmet nämner att spårbunden trafik kan tänkas i framtiden. Detta bör närmare belysas i det fortsatta detaljplanearbetet. Oskyddade trafikanter: Genom programområdet går separata GC-vägar parallellt med Måbyleden och Brobyvägen. Dessa vägar bör bibehållas och få utgöra en stomme för ett GC-vägnät inom programområdet. Programområdet ligger inom flygplatsens influensområde. Hänsyn till luftfartens intressen tas i plankartan och planbestämmelser och inkluderar bl.a. begränsade byggnadshöjder över nollplan. Ostkustbanan är utpekad som riksintresse för kommunikationer vilket ska framgå av det fortsatta planarbetet. Planarbetet har kompletterats med en riskanalys när det gäller transport av farligt gods. Dnr Btn 2013/0283-214: M 6

En trafikanalys som belyser den föreslagna exploateringens effekter på trafiksystemet ska utföras i nästa skede. Spårbunden ingår inte i närområdet och inkluderas inte i detaljplanearbetet. 4. AB Stockholms Lokaltrafik Kollektivtrafik finns vid Märsta station i form av regionaltåg till Uppsala, pendeltåg och bussar. Stationen ligger som längst ca 1200 meter från programområdets yttre delar. Måbyleden söder om programområdet trafikeras av bussar till bl a Arlanda, Arlanda stad, Sigtuna och Bålsta. Eventuellt behov av nya/ändrade hållplatslägen får studeras i det fortsatta planarbete. Om busstrafik ska kunna dras närmare de norra delarna av området via Brobyvägen måste nuvarande plankorsning med järnvägen göras planskild så att bussarna kan ta sig förbi spåren utan hinder. Idag är bommarna fällda långa tider under högtrafikperioderna vilket inte är acceptabelt om busstrafik ska kunna dras den vägen. Eventuellt behov av nya/ändrade hållplatslägen ska studeras i det fortsatta planarbetet. Eventuell ändring av busstrafik ska studeras i fortsatta planarbetet. 5. TeliaSonera Skanova Acces AB TeliaSonera Skanova Access AB har betydande ledningstråk inom planområdet med tillhörande ledningsrätter och nyttjanderätt. Skanova önskar behålla de befintliga teleanläggningar som är i bruk i sitt nuvarande läge för att undvika sådana olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Hamnar någon del av anläggningen inom kvartersmark önskar Skanova att u- område skapas till skydd för anläggningen. Skulle Skanova tvingas att vidta undanflyttningsåtgärder för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den och att åtgärderna finns nämnda i genomförandebeskrivningen. Om någon del av anläggningen hamnar inom kvartersmark ett u-område skulle skapas till skydd för anläggningen. 6. Vattenfall Eldistribution AB För luftledning gäller: Vattenfalls 70 kv ledning innehas med linjekoncession utfärdad av Energimarknadsinspektionen. Linjekoncession innebär att ledningens sträckning är bestämd av Energimarknadsinspektionen och kan inte flyttas eller kablifieras utan att ett nytt tillstånd eventuellt ges av myndigheten. Processen är dyrbar och tar lång tid och kan endast ske på initiativ av ledningsägaren. Man kan se denna process som ett eget planförfarande med samråd, miljökonsekvensbeskrivning, alternativa sträckningar m.m. Dnr Btn 2013/0283-214: M 7

Byggnader skall placeras minst 10 meter från ledningens närmaste fas. 70 Kv ledningen har ett säkerhetsområde på 6 meter horisontellt och 4 meter vertikalt från ledningens faser inom detta område får inga maskiner, människor eller redskap finnas, om detta inte kan uppfyllas vid byggnationen och framtida underhåll så måste placeringen av byggnad anpassas och ske längre bort från ledningen avståndet för 20 kv ledningen är 4 meter horisontellt och vertikalt. Parallellgående vägområde, gång och cykelväg samt parkering skall placeras minst 10 meter från ledning. Korsande vägområde och ge-väg skall placeras minst 10 meter från ledningens stolpar och stag. Vertikalt avstånd mellan 70 kv ledning och korsande väg skall vara minst 7,2 meter vid alla belastningsfall och vara utförd i brottsäkert utförande för 20 kv ledningen gäller 7 meter. Belysningsstolpar skall placeras på ett avstånd av belysningsstolpens totala höjd +2 meter till 20 och 70 kv ledningarna minsta avstånd skall dock vara 4 meter. Enligt Telestyrningsnämndens meddelande nr 21 skall belysning närmare än 10 meter till vår ledning vara försedd med extra isolation och försedd med potential ut jämnande stolpar. Se också: http://www.svk.se/global/01_0m_oss/pdfltelestorningsnamnden/nr_21_utg_ 4.pdf För avstånd mellan friledningar för högspänning och annan markförlagd anläggning med hänsyn till markpotential. Avstånd till plats där många människor samlas och ledningen skall vara minst 20 meter. Ingen förändring av markanvändning eller marknivå får göras i ledningsgatan. Vattenfall skall ha tillgång till våra anläggningarna under och efter planens genomförande. Vid arbete vid våra ledningar så skall de utföras enligt ESA Entreprenör 2006, ESA E och entreprenör skall inneha erforderlig utbildning. Vid sprängning skall AFS 2007: 1 tillämpas och Vattenfalls handläggare kontaktas i god tid. Förutom skyddsavståndet vill Vattenfall p.g.a. den allmänna opinionen att kommuner och exploatörer använder sig av den av myndigheterna rekommenderade försiktighetsprincipen vid nybyggnation vid våra anläggningar. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera människors exponering av magnetfält i vår omgivning Inmätning samt profil av nya vägar i närheten av Vattenfalls nät skall skickas till Vattenfall på mbxkonto1687@vattenfall.com Vattenfall har ej för avsikt att flytta regionnätsledningen. Om en ombyggnad eller flytt ändå skulle bli aktuell förutsätter detta att det finns en godtagbar teknisk lösning. Det förutsätter vidare att erforderliga tillstånd erhålles, att exploatören står för alla kostnader för flytt inkl. kostnader för tillstånd och rättigheter samt att ett avtal upprättas innan detaljplanen antas. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören. Det finns inte elledningar inom planområdet. Det har inkluderats ett skyddsavstånd från planområdetsgräns till lågspänningsledning av 10 meter och 30 meter till byggnader. Dnr Btn 2013/0283-214: M 8

7. Norrvatten I det aktuella planområdet, ligger Norrattens huvudvattenledning av dimension 800 som är inritad på bifogad karta. Ledningen är en betongledning. Denna ledning är en singel matarledning som försörjer bl a delar av Sigtuna, däribland Arlanda, samt hela Knivsta. För alla typer av arbeten som berör huvudvattenledningen enligt ovan krävs avtal med Norrvatten om utförandet samt ett godkännande av bygghandlingar och ritningar, varför det är av ytterst stor vikt att Norrvatten får vara med i ett så tidigt skede som möjligt i processen. Norrvattens rättigheter för ledningen anges i erhållen upplåtelse av ledningsrätt, registreringsdatum 1992-04-22. Kopia av akten kan skickas på begäran. Ledningsrätten gäller ett område på 8 m som sträcker sig ca 3 m på ena sidan och 5 m på andra sidan om ledningens mitt där Norrvatten äger vissa rättigheter. Inom detta område får t. ex fastighetsägaren utan Norrvattens medgivande ej uppföra byggnad, plantera träd eller förändra marknivå. Inom samma område får fastighetsägaren utan ledningshavarens till stånd inte anlägga vägar, ledningar eller annan åtgärd som kan försvåra ledningsrättens utövande. Norrvattens huvudvattenledning ligger vid Fältvägen utanför planområdet. 8. Swedavia Swedavia bedriver i enlighet med sitt miljötillstånd och via avtal med Sigtuna kommun uppföljning i en mätpunkt (mätpunkt F) lokaliserad vid Broby där Kättstabäcken och Halmsjöbäcken rinner samman med Märstaån. I mätstationen vid punkt F görs en samlad miljöbedömning av Stockholm Arlanda Airports miljöbelastning på recipient Märstaån. Alla påsläpp till vattendragen före denna punkt har således en inverkan på vattenstatusen som följs upp vid densamma. Av denna anledning anser Swedavia att det är av största vikt att det vatten som leds ned i eller rinner ned i vattendragen före mätstationen inte bidrar till försämrad kvalitet på vattenmiljön. Utifrån vad Swedavia kan bedöma från kartmaterialet i planprogrammet omfattar det föreslagna planområdet även mätstationen vid ovan nämnda mätpunkt F vilket bör framgå av och beaktas i den kommande planprocessen. Swedavia bedriver uppföljning i en mätpunkt lokaliserad utanför planområdet. 9. Miljö och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker planprogrammet för Arlandastad Norra med följande synpunkter: En dagvattenutredning skall tas fram som visar vilka flöden som kommer uppstå och vilka föroreningar som kommer att nå recipienten. Utredningen ska också föreslå möjliga åtgärder avseende fördröjning och rening. Föreslagna åtgärder ska utformas så att utsläppet kan tillgodose kraven i vattendirektivet d v s att vattenkvalitén i Märstaån Dnr Btn 2013/0283-214: M 9

ska förbättras. Av utredningen ska också framgå vilken ekologisk påverkan det blir i recipienten med de föroreningar och flödesförändring som kvarstår efter åtgärder. Planprogrammet tar i anspråk en betydande del mark i mycket nära anslutning till Märstaån och Odensalabäcken. För att Märstaån ska kunna nå god status till 2021 kommer det att krävas en mängd av åtgärder där vissa kan kräva betydande plats för t ex meandringar, dammar, våtmarker och oversilningsytor. Av planprograrnmet framgår inte hur eller var man ger plats för Märstaåns behov. Ett respektavstånd måste lämnas till Odensalabäcken såväl som Märstaån som gör det möjligt att bibehålla och utveckla vattenkvalitén samt den biologiska mångfalden i och runt vattendragen. Miljö- och hälsoskyddskontorets redovisning Dagvatten Stora delar av området kommer alt att hårdgöras vilket ställer stora krav på fördröjning inom fastighet. Vissa delflöden kommer att vara påverkade av föroreningar som måste renas innan dagvattnet lämnar fastigheten. En dagvattenutredning behöver tas fram som visar vilka flöden som kommer uppstå och vilka föroreningar som kommer att nå recipienten. Utredningen ska också föreslå möjliga åtgärder avseende fördröjning och rening. Föreslagna åtgärder ska utformas så att utsläppet kan tillgodose kraven i vattendirektivet dvs. att vattenkvalitén i Märstaån ska förbättras. Av utredningen ska också framgå vilken ekologisk påverkan det blir i recipienten med de föroreningar och flödesförändring som kvarstår efter åtgärder. Planprogrammet tar i anspråk en betydande del mark i mycket nära anslutning till Märstaån och Odensalabäcken. För att Märstaån ska kunna nå god status till 2021 kommer det att krävas en vid spridning av åtgärder där vissa kan kräva betydande plats för t ex meandringar, dammar, våtmarker och översilningsytor. Av planprogrammet framgår inte hur eller var man ger plats för Märstaåns behov. Natur I programområdet rinner Kättstabäcken och Odensalabäcken ihop med Märstaån. Märstaån har ett högt naturvärde och är av kommunalt intresse. I den norra delen av programområdet meandrar Märstaån naturligt. Här finns höga geologiska - och faunavärden. Planprograrnmet tar i anspråk en betydande del mark i mycket nära anslutning till Märstaån och Odensalabäcken. Av programskissen att döma avser man inte fortsätta med arbetet att utveckla de naturvärden som finns längs Odensalabäcken. Ett respektavstånd måste lämnas till Odensalabäcken såväl som Märstaån som gör det möjligt att fortsätta att utveckla den biologiska mångfalden i och vid vattendragen. Miljö- och hälsoskyddskontorets förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker planprograrnmet för Arlandastad Norra med följande synpunkter: En dagvattenutredning skall tas fram som visar vilka flöden som kommer uppstå och vilka föroreningar som kommer att nå recipienten. Utredningen ska också föreslå möjliga åtgärder avseende fördröjning och rening. Föreslagna åtgärder ska utformas så att utsläppet kan tillgodose kraven i vattendirektivet dvs att vattenkvalitén i Märstaån ska förbättras. Av utredningen ska också framgå vilken ekologisk påverkan det blir i recipienten med de föroreningar och flödesförändring som kvarstår efter åtgärder. Planprograrnmet tar i anspråk en betydande del mark i mycket nära anslutning till Märstaån och Odensalabäcken. För att Märstaån ska kunna nå god status till 2021 kommer det alt krävas en mängd av åtgärder där vissa kan kräva betydande plats för tex Dnr Btn 2013/0283-214: M 10

meandringar, dammar, våtmarker och översilningsytor. Av planprogrammet framgår inte hur eller var man ger plats för Märstaåns behov. Ett respektavstånd måste lämnas till Odensalabäcken såväl som Märstaån som gör det möjligt att bibehålla och utveckla vattenkvalitén samt den biologiska mångfalden i och runt vattendragen. Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet har föreslagit nämnden besluta i enlighet med kontorets förslag. En dagvattenutredning tas fram som ska visa vilka föroreningar som kommer att nå recipienten. Utredningen ska också föreslå möjliga åtgärder avseende fördröjning och rening. Föreslagna åtgärder ska utformas så att utsläppet kan tillgodose kraven i vattendirektivet d v s att vattenkvalitén i Halmsjöbäcken/Märstaån ska förbättras. Av utredningen ska också framgå vilken ekologisk påverkan det blir i recipienten med de föroreningar och flödesförändring som kvarstår efter åtgärder. För att Märstaån ska kunna nå god status till 2021 kommer det ska göras en mängd av åtgärder där vissa kan kräva betydande plats för t ex meandringar, dammar, våtmarker och översilningsytor. Av planprograrnmet ska framgå hur eller var man ger plats för Märstaåns behov. Ett respektavstånd ska lämnas till Halmsjöbäcken/Märsta ån som gör det möjligt att behålla och utveckla vattenkvalitén samt den biologiska mångfalden i och runt vattendragen. 10. LRF/Kommungrupp I förslag till detaljplan för Arlandastad norra finns beskrivet en omfattande exploatering av ca 50 ha produktiv åkermark på fastigheterna Broby 1:1 & 1:11 Märsta, Sigtuna kommun. Vi vill härmed opponera oss emot denna permanenta exploatering. Utöver att det rör sig om produktiv åkermark för livsmedelsproduktion är delar av området, helt enligt kommunens egen utsago, belägen inom riksintresse för kulturmiljö. Det rör sig om ett ålderdomligt kulturlandskap som om det exploateras aldrig kommer kunna återskapas. Det finns gott om annan lämpligt mark att exploatera som t ex den redan påbörjade industrietableringen i skogsområdet söder om programområdet. Förslaget bör omarbetas för att säkerställa att kulturlandskapet och produktiv åkermark sparas för framtida generationer. Förslaget har omarbetats till hänsyn att säkerställa att kulturlandskapet och produktiv åkermark sparas och blandas i en realistisk balans. Dnr Btn 2013/0283-214: M 11

11. Husby/Arlinghundra Märsta Hembygdsförening Hembygdsföreningen ställer sig ytterst tveksam till att använda sagda åkermark för industriellt/kommersiellt bruk. Vår ytterliga tveksamhet bottnar dels i bevarandet av ett stycke historiskt sett värdefull mark. Vår bygd kring Märsta har geologiskt sett urgamla anor; historiskt sett har den i sin nuvarande form en mänsklig anknytning tillbaka till tidigt 1200-tal. Vår tveksamhet bottnar också den nutida människans behov av marker för motion och friluftsliv. Aktuella områden användas flitigt och frekvent av invånare/motionärer. Planarbetet har tagit till hänsyn sättet att spara så mycket åkermark så möjligt och att utveckla verksamheter i planområdet. 12. Märsta kyrkliga samfallighet (Svenska kyrkan) Kyrkan anser att det vore fel att offra 50 hektar åkermark till förmån för en kommersiell exploatering syftande till anläggning av industri- och lagerlokaler verksamheter av ett slag som Sigtuna kommun tidigare framgångsrikt lokaliserat i annan typ av terräng, och för vilket det rimligtvis finns fortsatta möjligheter. Vi har ett gemensamt ansvar att bevara odlingsbar mark för framtiden som resurs för att producera mat i en värld med växande befolkning. Husby-Ärlinghundra kyrkas ursprung sträcker sig tillbaka till 1100-talet och den kan på sin plats ha haft en enklare kyrkobyggnad som föregångare. Det handlar alltså om en nära tusenårig historia som här förenar kyrkan med den kringliggande bygden. I dag spelar just denna kyrka inom Märsta pastorat en central roll som plats för dop, bröllop och begravningar. Trots det avsides läget i förhållande till tätorten, och trots att kyrkan är tämligen liten, väljs Husby i stor utsträckning av församlingsmedlemmar (vilka har stor frihet att bestämma platsen för sådana ceremonier, även utanför den egna församlingens gränser). Detta kan förstås som att Husby kyrka har speciella kvaliteter människor söker. Det handlar då sannolikt inte bara om kyrkans inre eller om byggnadens omedelbara exteriör utan om upplevelsen av helheten av kyrkan och dess placering i ett landskapsrum. Infarten på den ålderdomliga vägen mot kyrkbyn sker vid Broby gård, vilken med sina ägor bildar en entré mot Husby. Kyrkans landskapsrum utbreder sig också med öppna fält mot norr, väster och öster, men det är perspektivet söderifrån vi i huvudsak upplever, eftersom de flesta av oss närmar oss kyrkan från detta håll. Det är denna entré planförslaget vill förvandla till ett industriområde. Området runt Husby-Ärlinghundra kyrka har varit ett rikt jordbrukslandskap alltsedan bönderna för tusen år sedan fick redskap som gjorde det möjligt att bruka de lerjordar som en gång varit sjöbotten i den stora vik som löpt in från Steninge och upp mot Husby och Odensala. Dagens åkerstruktur har sin grund i det laga skiftet på 1840-talet och den nästan totala uppodlingen som följde därpå, men äldre lantmäterikartor visar att fälten runt Husby redan på 1700-talet i ovanligt hög utsträckning utgjordes av åkrar. Bebyggelsebilden norr om kyrkan är komplex och ålderdomlig, liksom vägnätet runtom kyrkan. Det sätt på vilket vägen slingrar sig genom Husby ger aning om en äldre Dnr Btn 2013/0283-214: M 12

bystruktur. Söder om kyrkan ligger alltså Broby gård vilken en gång ägdes av Gustav Vasa. Strax norr om kyrkan ligger Älgesta som är något så unikt som en gård med ett gårdsnamn dokumenterat på en runsten. Fram till för precis tvåhundra år sedan hade Husby kyrka även ett högre torn och en hög tornspira som innebar att den ännu mer än i dag var synlig åt alla håll och präglade landskapsbilden. Planprogrammet redovisar att slättbygden runt Husby kyrka utgör ett riksintresse och kan vittna om kommunens historia, både pedagogiskt och vetenskapligt, samt att kyrkan omges av ett landskapsbildsskydd. Det förefaller inte som om programmet drar några praktiska slutsatser om ett sådant motsvarande skyddsbehov. I Översiktsplan 2002 redovisas programområdet som ett område som ska bevaras, och att det för ett sådant (på plankartan grönmarkerat) område gäller att en bebyggelse endast får ske om det är förenligt med hänsyn till kulturintresset. Det handlar om värdefrågor. Planprogrammet refererar även med en bild till den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010, på vilken den s.k. regionala stadskärnan Arlanda Märsta är rödmarkerad. Noteras kan att det nu aktuella planområdet ligger utanför den yta RUFS inkluderat i sitt tilltänkta exploateringsområde. Ett fortsatt planarbete måste återkomma såväl till frågan om kulturmiljön som till huruvida exploateringen av odlingsbar mark är förenlig med kommunens miljömål. Sigtuna vänder sig på sin hemsida till presumtiva inflyttare med orden att människor från hela världen vill bosätta sig i vår kommun. En bidragande förklaring till detta intresse sägs vara naturen, lugnet och småstadskänslan. Vill man locka till sig människor från hela världen och samtidigt eftersträva lugn och småstadskänsla riskerar man dock att förr eller senare hamna i en målkonflikt. Den resande från Arlanda möter i en svag utförsbacke vid Måby en första bild av Märsta i fjärran. På vänster sida skogsklädda höjdpartier, till höger breder ett kulturlandskap ut sig med stora öppna fält och träddungar runt Broby gård och längst de bäckar som ansluter till Märstaån. Frågan är hur en sådan vy skulle låta sig förbättras med hjälp av asfalt och fyrkantiga, platta byggnader inhägnade av metallstaket. Av det landskapsrum som omger Husby-Ärlinghundra kyrka i alla vädersträck, spelar fälten runt Broby en speciell roll eftersom det är här de allra flesta av oss passerar på vägen mellan Märsta och Arlanda. Det handlar om ett levande jordbrukslandskap på promenadavstånd från Märsta station och Märsta centrum ett landskap värt att vårda och bevara. Hänsyn till den kulturhistoriska miljön tas och studier av detta har gjorts i planprocessen där reglering av bebyggelsen, med hjälp av planbestämmelser, görs i detaljplan för att skapa en god gestaltning av tillkommande bebyggelse och mötet med befintligt industriområdet och jordbrukslandskapet. 14. Brandkåren Attunda Risker vad gäller väg- och järnvägstransporter av farligt gods Planområdet bedöms ligga inom 150 meter från Måbyleden och järnvägen som är leder för transporter av farligt gods. Dnr Btn 2013/0283-214: M 13

Länsstyrelsen i Stockholms län ger följande rekommendationer i sin rapport 2000:01, "Riskhänsyn vid ny bebyggelse": Inom 100 meter från transportled för farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras inom 100 meter från vägen och om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Risksituationen kan under särskilda omständigheter även behöva utredas utanför 100 meters avstånd. Det bör lämnas 25 meter byggnadsfritt närmast transportleden. Inom detta ämnesområde finns även riskpolicyn "Riskhantering i detaljplaneprocessen, sept 2006" utgiven. Här anges att "..riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från jarligt godsled". Med anledning av ovanstående anser Brandkåren Attunda att en riskanalys ska utföras. Riskanalysen ska visa eventuella risker och dess inverkan på människors säkerhet, samt att en acceptabel risknivå kan erhållas med eller utan riskreducerande åtgärder. Brandkåren Attunda hänvisar till Länsstyrelsen i Stockholms läns faktablad 4:2003, "Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag". Åtkomlighet för räddningstjänsten fordon har säkerställts i planarbetet. Det finns olika begränsningar beroende på avståndet till järnvägen som är leder för transporter av farligt gods därför en riskanalys har utförts. Riskanalysen visar eventuella risker och dess inverkan på människors säkerhet, samt att en acceptabel risknivå kan erhållas med eller utan riskreducerande åtgärder. Det ska finnas25 meter byggnadsfritt från järnvägen mot västra delen av planområdet. 15. Stockholms Handelskammare i Uppsala län Allmänt Sigtuna kommun är i stort behov av ytterligare verksamhetsområden for att möta det etableringstryck som finns i området kring Arlanda och i kraftfältet mellan två av rikets fyra storstäder. Planområdet är väl ägnat for ytterligare exploatering. Förslaget Handelskammaren anser att planprogramförslaget väl fångar upp både möjligheter och potentiella restriktioner for en utveckling av programområdet. Restriktionerna förefaller hanterliga, då t ex merparten av planområdet befinner sig utom riksintresset for kulturmiljövården, inga fornlämningar konstaterats och den planerade verksamhetens art är förenliga med restriktioner for civil luftfart som finns. Likaså förefaller frågor kring angöring, kollektivtrafik, kompletteringen av trafikplats Måby väl uppfångade och fullt förenliga med exploatering. En omständighet som bör beaktas är avvägningen mellan krav på utformning och exploateringsgrad, där man kan konstatera att en högre exploateringsgrad medger effektivare markanvändning, vilket Handelskammaren anser bör beaktas i det vidare arbetet. Handelskammaren tillstyrker planförslaget. Dnr Btn 2013/0283-214: M 14

Det har tagit hänsyn till Handelskammaren synpunkter om restriktioner och fördelar för att utveckla planområdet och att bevara kulturhistoriskvärde och miljön. 16. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad AB Fortum kan erbjuda fjärrvärme, dock kan en anslutningsavgift behöva tas ut. 17. Folkpartiet Liberalerna Vi har konstaterat att programområdet inte helt har anpassats till varken gällande ÖP 2002 eller FÖP för Arlandaområdet 2006. ÖP:n anger en gräns mellan Bevarandeområde och Förändringsområde (arbetsområde med krav på detaljplan) som ligger längs Måbyleden. I FÖP för Arlanda anges samma gräns ligga längs Måbyleden mellan befintlig bussdepå och det befintliga verksamhetsområdet uppe vid Måby mellan områdena B27 och B28. I ÖP:n (sid 23) anges beträffande Bevarandeområden att...endast bebyggelse, anläggningar eller andra åtgärder som kan anpassas till dessa intressen bör återhållsamt få tillkomma. I FÖP Arlanda anges för B-områden (sid79) att man i planeringen av verksamhetsområden mot kulturlandskapet särskilt ska beakta detta förhållande. Dessa ställningstaganden i de berörda översiktsplanerna har tidigare formellt antagits av KF. Vi anser därför att man i den fortsatta planeringen mycket tydligt måste motivera ett eventuellt överskridande av gränsen mot aktuellt B-område - om man nu över huvud taget ska detaljplanera för bebyggelse norr om Måbyleden. Vi har noterat att detta område i programförslaget i mycket stor omfattning berör frågor kring riksintressen för kulturmiljö, helhetsmiljö och närmiljö. Den byggnadsminnesskyddade kyrkan, dess omgivning med sitt landskapsbildskydd och även övrig landskapsbild och utsikten över bygden norr om Måbyleden utgör också viktiga faktorer i bedömningen. Med ovan redovisad bakgrund anser vi det mycket tveksamt att det känsliga området norr om Måbyleden ska bebyggas. Stor del av kommunens agrarhistoriska utveckling finns samlad här. Tillsammans ger dessa värden ett mycket viktigt underlag i den fortsatta detaljplaneringen som måste genomföras med varsam hand. Vi ser dock med tillfredsställelse att man i planprogrammet pekat på en inriktning i det fortsatta planarbetet där man har för avsikt att ta stor hänsyn till nämnda intresseområden med dess höga skyddsvärden. Vi har också noterat att frågor kring hållbarhet kommer att redovisas i detaljplanen. Det är också viktigt att även åkermarksfrågorna redovisas. Vi är inte motståndare till att bygga på åkermark men anser att det ska ske efter särskild prövning. Därför ska man i detaljplaner belysa frågan och bland annat väga in den klassning av åkermark som kan göras för värdering av denna. Även de framtida behoven av åkermark måste diskuteras och redovisas i planerna. Även Miljöbalkens 3 kap anger grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Dnr Btn 2013/0283-214: M 15

I Översiktsplan 2002 har planområdet redovisats som bevarandeområde. En ny översiktsplan är på gång där området kommer att redovisas som tätortsområde. Planområdet är till den allra största delen en naturlig utveckling av Märsta samhälle. Det är angeläget att den utveckling som kommunen planerar för och genomför - att knyta samman Arlanda med Märsta kan fortsätta för att hushålla med mark- och vattenområden och skapa ett energisnålt samhälle. Bebyggelsen bör alltid hamna i goda kommunikationslägen. Vid planläggningen har avgränsningen skett med utgångspunkt att hushålla med jordbruksmark så långt som möjligt, därför begränsas område för exploatering öster om Odensalabäcken med respektavstånd till kraftledningar. Prioriteringen att skapa urbana områden till jordbruksmarkens nackdel är grundat på de sociala fördelar som den nya miljön påverkar samhället. Dessa fördelar är till exempel att utnyttja ett centralt läge, skapa mer aktiviteter och ekonomisk tillväxt, möjliggöra sociala och kulturella verksamheter, främja en ökning av fysiska tillgångar i form av byggnader samt en ökad komplexitet vad gäller mellanmänskliga relationer, föremål, service och kommunikationer. 18. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät vill påminna om att byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet. Svenska Kraftnät önskar att kommunen tar motsvarande hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintliga stamnätsledningar som Svenska Kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. Det avstånd som anges nedan i förhållande till vår ledning är att anse som en rekommendation till beslutande myndighet, för att kunna säkerställa att magnefältsnivån ryms inom den magnetfältspolicy vi tillämpar. För att innehålla Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy ska nybebyggelse där människor vistas varaktigt, ex bostäder och arbetsplatser placeras minst 80 meter från en 220 kvledning respektive 130 meter från en 400 kv-ledning. Svenska Kraftnät vill påpeka att våra rekommenderade avstånd inte tar hänsyn till andra nätägares ledningar eller ledningar som är parallella. Svenska Kraftnät kan om kommunen önskar ta fram vilket avstånd som krävs för att nå 0,4 mikrotesla från våra parallellgående 220 och 400 kvledningar i planområdets västra del. I övrigt vill Svenska Kraftnät informera om att Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elektriska starkströmsanläggningar ELSÄK-FS 2008:1 med ändringar 2010:1 gäller. Nedan följer några ytterligare synpunkter som Svenska Kraftnät vill att hänsyn tas till: Vändplats under kraftledningen tillåts inte, däremot korsning under ledningen. Korsningen skall utföras så vinkelrätt mot ledningen som möjligt. En kraftledning innehåller underjordiska installationer. Svenska Kraftnät avråder från allt grävningsarbete som företas närmare än 10 meter från närmsta faslina. Om Dnr Btn 2013/0283-214: M 16

underjordiska installationer skulle påträffas, t ex kopparlinor, så måste Svenska Kraftnät omedelbart kontaktas. Elsäkerhetsbestämmelser ställer krav på olika verksamheter, brandfarlig verksamhet och upplag av brandfarligt material får ej finnas närmare kraftledningen än 60 meter. Explosivt material får ej förvaras närmare kraftledningen än 100 meter. Exempelvis gastuber innehållande acetylen är extremt brandfarliga. Lagring av brännbart material under kraftledning är förbjudet. För mer information se Räddningsverkets hemsida samt ELSÄK-FS 2008:1. Vid arbete nära kraftledning finns Elsäkerhetsanvisningar ESA. Vid byggnation av de nu planerade byggnaderna så måste ESA anvisningar följas. Risker finns såsom beröring av spänningsförande delar och induktion. Om någon utrustning under byggnationen (tex. kranarm eller byggmaterial) på något sätt riskerar att komma närmare kraftledningens faslinor än 4 meter måste särskilda elsäkerhetsåtgärder vidtas. Förutom detta så måste risken för induktion alltid beaktas. Risk för induktion uppkommer så fort elektriskt ledande material på något sätt får en utsträckning längs med kraftledningen (t ex uppsättande av eller utrullande av metalliskt stängsel som inte är helt vinkelrätt mot kraftledningen). Byggnader som etableras i kraftledningens omedelbara närhet kan behöva skyddsjordning av vissa byggnadsdelar, t ex plåttak, för att reducera obehagliga beröringsspänningar. Fordon får inte stå parkerade närmare kraftledningen än 10 meter mätt från yttersta faslinan. Det har tagit hänsyn till begränsningar under planarbete. 19. Anders Bernhardsson Den krympande resursen åkermark ska i görligaste mån bevaras för livsmedelsproduktion och för framtiden. Speciellt i slättbygden med rejäla skiften på bördiga jordar. Bygg istället på höjden och i redan planlagda områden inom kommunen. Förslaget har omarbetats till hänsyn att säkerställa att produktiv åkermark och natur bevaras. Ett viktigt mål av detaljplanering är att bevara och behålla marken bredvid diken, 0,42 ha, Odensalabäcken Märsta ån, 5,51 ha, och samt behålla mark för två nya spår för Östkustbanan och dess skyddsavstånd, 1,55 ha. Mellan planområdet och åkermarken en ny urban-agrar gräns skapas i form av en skyddsvall med naturlig plantering, 1,17 ha. Se även kommentar 17. STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE I det fortsatta planarbetet ska hänsyn tas till de synpunkter som framförts. Hänsyn till riksintressen, åkermark, landskapsbilden och vattenfrågorna ska belysas i det fortsatta planarbetet. Dnr Btn 2013/0283-214: M 17

SYNPUNKTER SOM EJ TILLGODOSETTS UNDER PLANPROCESSEN De yttranden som helt motsätter sig exploateringen. De som finns upptagna på fastighetsägareförteckningen och därmed sakägare och motsätter sig planförslaget kommer framgent att få möjlighet att överklaga antagandebeslut. MEDVERKANDE I PROJEKTET Detaljplanen är upprättad av stadsbyggnadskontoret. Märsta 2013-06-14 Anna-Karin Bergvall Stadsbyggnadskontorchef Mario Castillo-Belmar Planarkitekt Dnr Btn 2013/0283-214: M 18 Tillhör 564