NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 1 NET INSIGHT RSREDOVISNING 2001
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 2 NET INSIGHT R 2001 NET INSIGHT ÅR 2001 3 VD HAR ORDET 4 VERKSAMHET OCH VISION 6 PROFESSIONELLA MEDIENÄT 8 STADSNÄT 12 BREDBANDSACCESS 14 VÅR DTM-TEKNIK 16 VÅRA MEDARBETARE 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 22 KONCERNEN 24 MODERBOLAGET 26 NOTER 28 REVISIONSBERÄTTELSE 31 NET INSIGHT AKTIEN 32 LEDNINGSGRUPP 34 STYRELSE 36 INFORMATIONSTILLFÄLLEN 38 Ramavtal och flera ordrar från Tele2 avseende utbyggnad av nationellt medienät för TV 4 och nya kunders räkning. Ramavtal och ordrar avseende utbyggnaden av Qmedias nordamerikanska medienät. Pilotnät till Allied Telesyn för installation i kontorskomplex och företagsparker. DTM standardiserat inom det europeiska standardiseringsorganet ETSI. TV-bolaget MSNBC i avtal med Qmedia om videotrafik mellan Washington DC och New York. De nya växlarna Nimbra 210, Nimbra 290 och Nimbra 291 samt den nya ASI Transport Access Module lanserade. Världsunik demonstration på IBC2001 av pan-europeiskt medienät för professionell videotransport i realtid. För demonstrationen stod IRT, EBU, Tandberg och Net Insight. Samarbete med Hewlett-Packard om nytt system för videokonferenser om 270 Mbps. Tomas Duffy utsågs till ny VD, Lars Berg blev styrelseordförande och den amerikanska försäljningsorganisationen förstärktes. Åtgärdsprogram genomfördes för halvering av kostnadsnivån i bolaget. En företrädesrättslig nyemission om 157 miljoner kronor genomfördes under sommaren. I slutet av året genomfördes även en riktad emission om ca 18 MSEK. Order från den holländska nätoperatören KPN som valt Net Insight som leverantör till nationellt medienät. 1990 DTM blir forskningsprojekt på KTH 1997 Verksamheten startar 1998 Vasa Läns Telefon i testprojekt i verklig nätverksmiljö Net Insight utses till One of the Top 25 Hot Startups of 1998 (Data Communications) 1999 Net Insight noteras på Stockholmsbörsen Nimbra One utses till en av 50 Hot Products 1999 (Data Communications) 2000 Twintin lanseras i Sverige och USA Tele2 bygger nationellt medienät 3
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 4 VD HAR ORDET 2001 var ett av de tuffaste åren någonsin för telekombranschen. Skuldsatta operatörer ströp sina investeringar och ledande nätverksföretag gjorde mångmiljardförluster. Men mitt under störtdykande konjunktur har Net Insight gått emot strömmen och vunnit nya affärer och strategiska nyckelkunder. Det visar på en klar styrka hos företaget och det är med positiv förväntan jag blickar framåt. Net Insight är mycket väl positionerat. Trots den allmänna tillbakagången för nätverksföretag, har Net Insight tagit sig förbi det kritiska test- och pilotstadiet och slutit de första kommersiella leveransavtalen. Viktiga framgångsfaktorer var färdigställandet av Nimbra 200-serien och ett tydligt fokus på marknaden för medienät. HÅRDA KRAV PÅ MORGONDAGENS NÄT Merparten av trafiken i framtidens nät kommer att bestå av video och applikationer för streaming media. Den snabba utvecklingen inom fibertekniken har gjort det möjligt att överföra videomaterial av mycket hög kvalitet. Fördelarna har varit uppenbara för den professionella medieindustrin, men även företagsmarknaden börjar använda sig av videotillämpningar i ökande grad. På lite längre sikt kommer även privatkonsumenterna att få ta del av innehållet i takt med att fibernäten byggs ut till hemmen. Med video i näten måste tjänstekvaliteten kunna garanteras, något som dagens teknologier har svårt att klara av. Net Insights produkter gör det möjligt att bygga nät med högsta möjliga tjänstekvalitet för alla trafiktyper, oavsett om det gäller vanlig datatrafik och telefoni eller de mest krävande videotjänster. Tack vare produkternas unika fördelar kan vi åstadkomma betydligt effektivare nätverk med en totalkostnad för drift och utrustning som ligger långt under traditionella lösningar. Det är världsunika egenskaper. Net Insight har under året befäst sin marknadsposition och vi står väl rustade för att möta det kommande paradigmskiftet inom nätverkstekniken. Vårt kraftfulla utvecklingsprogram är nu klart och de nya produkterna finns redan i full kommersiell drift hos våra kunder. FOKUSERING NYCKELN TILL FRAMGÅNG Vi har fortsatt vår förflyttning från renodlat utvecklingsföretag till kundorienterat säljbolag. Tack vare fokuseringen på den professionella medieindustrin, har vi under året nått ett kommersiellt genombrott för våra lösningar. Utbyggnaden av medienät har kommit igång både i USA och Europa och responsen från mediebolagen har varit mycket positiv. I USA har vi byggt upp en marknadsorganisation som framför allt koncentrerar sig på medienät för professionell videotransport. Vi har rekryterat medarbetare med lång erfarenhet från mediebranschen med väl utbyggda kontaktnät. På mindre än ett år har vi lyckats fånga de stora TVbolagens intresse och dessutom knutit upp vår första nyckelkund på den viktiga USAmarknaden. Tjänsteleverantören Qmedia inledde under hösten 2001 arbetet med att bygga ett medienät över den amerikanska kontinenten. I början av 2002 skrev de sitt första avtal med TV-bolaget MSNBC som kommer att trafikera sträckan Washington/New York med okomprimerad 270 Mbps video. På hemmaplan har vårt engagemang lett till utvidgat samarbete med Tele2 och TV 4, där vi levererar till den fortsatta utbyggnaden av det medienät som kopplar samman TV 4:s olika lokalstationer. Intresset från andra mediebolag i Norden gjorde att Tele2 under hösten lanserade tjänsten Media Highspeed, baserad helt och hållet på vår plattform Nimbra. Under IBC2001, Europas största mediemässa, demonstrerade vi ett internationellt medienät tillsammans med branschorganisationen EBU (European Broadcasting Union), teknikinstitutet IRT och Tandberg Television. Vår medverkan på mässan ledde till att vi under hösten kunde skriva ett ramavtal med holländska KPN. Inom ramen för avtalet har KPN lagt en första order för den initiala utbyggnaden av sitt nationella medienät. Det råder ingen tvekan om att våra lösningar finns i de europeiska TV-bolagens medvetande. Det är också med stolthet jag kan konstatera att det börjar dyka upp oberoende föreläsningar om våra lösningar ute i Europa. BREDBAND TILL FÖRETAG OCH HUSHÅLL Initialt fokuserar Net Insight på den professionella marknaden för videodistribution. Men under det kommande året ser vi även ett ökat behov av vår teknologi på företagsmarknaden, där våra produkter också passar mycket bra. En mycket intressant utveckling är Vasa Läns Telefons satsning på ett stadsnät byggt på vår plattform. Vasa har kompletterat sitt stadsnät med bredbandsaccess via telefonnätets kopparledningar ut till användarna. Nätet är ett mycket bra exempel på hur våra produkter kan samspela med andra för att maximera tjänsteutbud och kostnadseffektivitet. I Kroatien har våra lösningar genom Allied Telesyns försorg väckt stor uppmärksamhet tack vare utbyggnaden av det Nimbrabaserade nätet på ön Krk. Ett trettiotal journalister närvarade när Allied kallade till ett seminarium om den tekniska lösningen. Tillsammans med Hewlett-Packard inledde vi i slutet av året ett projekt kring nästa generations videokonferenser. Utan komprimering av videosignalen blir upplevelsen så perfekt att möten på distans för första gången kan konkurrera med riktiga möten. Lösningen har väckt stort intresse hos större internationella företag och organisationer som nu kommer att se över sina reserutiner och utrustning för videokonferenser. På sikt kommer även hushållsmarknaden att erbjudas bredband via fiber i större omfattning. Marknaden kommer att omsätta stora belopp den dag den väl tar fart, men vår uppfattning är att det kommer att dröja ännu ett par år. Däremot kommer det att genomföras pilotprov i mindre omfattning redan under 2002. Net Insight har färdiga lösningar för hushållsmarknaden och det är vår ambition att delta i några av dessa inledande tester. OMORGANISATION Under sommaren kunde vi framgångsrikt slutföra den första delen av vårt omfångsrika utvecklingsarbete. Med en komplett produktportfölj färdig för lansering, inledde vi i september ett åtgärdsprogram för att sänka bolagets kostnadsnivå till hälften. Framförallt drog vi ner på användandet av externa konsulter som stått för en mycket stor del av företagets utvecklingskostnader. Programmet innebar också en generell kostnadsöversyn och en minskning av antalet ordinarie medarbetare. Målet uppnådde vi planenligt i december månad. HÖGT TEMPO PÅ PRODUKTUT- VECKLINGEN ÄVEN FRAMÖVER Vid sidan av mer fokuserade säljinsatser har även utvecklingsarbetet koncentrerats på produkter som stärker vår portfölj inom medienätssegmentet. Trots krympt kostym har vi behållit tillräckligt med utvecklingskraft för att till och med öka vårt tekniska försprång. Vi fortsätter att förbättra vår systemprogramvara och introducerar ny funktionalitet. En stor nyhet för det kommande året är ett inbyggt stöd för multicast av såväl komprimerad som okomprimerad video. Det är vi ensamma om i världen att lösa. Med en vikande konjunktur har en tydlig trend utmärkt sig hos operatörerna: satsning på ny infrastruktur görs mer försiktigt än tidigare och investeringarna ska helst betala sig från första dagen. Våra produkter för bredbandsmarknaden är utvecklade för att kunna integreras med redan befintlig infrastruktur. Det ger operatörerna friheten att steg för steg uppgradera funktionaliteten och kapaciteten i sina stamnät i takt med att kunderna efterfrågar mer kvalificerade tjänster. LJUSA FRAMTIDSUTSIKTER Bland de hetaste trenderna för nästa år pekar analysföretaget IDC på ett brett genomslag för streaming media. Det är givetvis något som gynnar Net Insight. Ju bredare efterfrågan på kvalificerade tjänster, desto snabbare utbyggnad av nät som klarar kraven. Samtidigt förväntas konjunkturen för telekomsektorn att sakta stabilisera sig för att under andra hälften av år 2002 åter vända uppåt. Med fortsatt intensitet i produktutvecklingen och de första referenskunderna på plats står Net Insight mycket väl rustat inför det kommande året. Vårt mål är ökad försäljning inom samtliga segment, och siktet är inställt på att ta en ledande position inom medienät i Europa och USA under år 2002. Tomas Duffy VD, Net Insight AB 4 5
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 6 VERKSAMHET OCH VISION Net Insight utvecklar och säljer nätverksväxlar och kommunikationslösningar för fiberoptiska bredbandsnät. Verksamheten startade 1997 för att vidareutveckla och kommersialisera tekniken DTM som klarar ett varierat trafikutbud inklusive direktsänd video i stora växlade nätverk. Kunderna är operatörer och tjänsteleverantörer som vill erbjuda företag och hushåll en ny generation kvalificerade tjänster utöver traditionell telefoni och datatrafik. MARKNAD Under året har Net Insight etablerat sig på marknaden för professionella medienät. Leveransavtal har slutits med ledande operatörer och tjänsteleverantörer i Europa och USA som har slutkunder inom medieindustrin. Med utbyggnaden av infrastruktur för TV- och filmbolag lägger operatörerna grunden för introduktionen av en ny generation företagstjänster. Medieindustrin och företagsmarknaden hjälper till att skapa intressantare innehåll i näten, vilket kommer att driva efterfrågan från privatkonsumenter. I ett sista steg kommer operatörerna att knyta upp hushåll med nät för bredbandsaccess. PRODUKTER Net Insight marknadsför nätverksväxlar och routrar inom den egna produktfamiljen Nimbra. Det egenutvecklade chipet Twintin, en komplett bredbandsväxel med 8 Gbps växlingskapacitet, används som komponent i växlarna. Samtliga produkter är utvecklade för att kunna integreras med befintlig infrastruktur. Genom standardiserade gränssnitt mot de etablerade teknikerna kan operatörerna uppgradera sina nät för att bättre utnyttja kapaciteten. Samtidigt blir det möjligt att erbjuda fler och innehållsrikare tjänster än tidigare. ORGANISATION Bolagets unika nätverksteknik i kombination med engagerade och kunniga medarbetare, är den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för Net Insight. I dag är 103 personer verksamma i bolaget varav fem i det amerikanska marknadsbolaget. Net Insight är starkt präglat av sin kunskapskultur. Mer än två tredjedelar av medarbetarna är akademiker. Bolaget har en patentportfölj omfattande 45 patentfamiljer registrerade runt om i världen. Sedan 1999 är Net Insight noterat på Stockholmsbörsens O-lista. AFFÄRSIDÉ OCH VISION Net Insight utvecklar och marknadsför nätverksprodukter som frigör den fulla potentialen i fiberoptiska nät. Affärsidén är att ge kunder nya affärsmöjligheter och skapa värde för bolagets aktieägare genom att tillhandahålla marknadsledande lösningar för interaktiv video-, data- och telekommunikation med garanterad tjänstekvalitet. Visionen är att bli en ledande leverantör av växlar för optiska nät i framtidens globala kommunikationssamhälle. LÅNGSIKTIGA MÅL OCH STRATEGIER Målet är att fram till år 2005 nå en position som global marknadsledare inom växling i optiska nät. Strategierna för att uppfylla det långsiktiga målet är: en snabb penetration för att nå ledande ställning inom marknadssegmentet för professionella medienät att utnyttja den ledande ställningen på marknaden för medienät som plattform för expansion på marknaden för bredband till företag och hushåll att bevara och utveckla företagets tekniska försprång i form av IPR (Intellectual Property Rights) att arbeta nära slutkunden och förstå slutkundens verksamhet och behov att öka försäljningen genom etablering av ett internationellt återförsäljarnätverk att öka penetrationstakten genom strategiska samarbeten och licensiering att verka för att Net Insights lösningar blir de facto-standard på marknaden. KORTSIKTIGA MÅL OCH STRATEGIER Inom ett år ska Net Insight uppnå positionen som etablerad leverantör till den professionella mediemarknaden för att år 2003 även vara etablerad på marknaden för bredband till företag och hushåll. Strategierna för att uppfylla målen är: att satsa större delen av företagets resurser under kommande 12-18 månader på att bearbeta dessa marknadssegment att fokusera på att vinna trendsättande, strategiska kunder inom respektive segment att åstadkomma market pull genom att bearbeta kundens kund att vidareutveckla partnerskap och allianser för att kunna tillhandahålla totallösningar. Bredbandsaccess för privatkonsumenter Stadsnät och bredbandsaccess för företag Tillväxtstrategi Professionella medienät RISKER Trots en klart förbättrad försäljning under 2001 och lovande framtidsutsikter, finns det risker förknippade med företagets framtida utveckling. Net Insights styrelse och ledning har identifierat ett antal riskområden och förberett organisationen för att hantera dem om situationen skulle uppstå. Två risker som bolaget särskilt vill framhålla är: Konjunkturen en fortsatt konjunkturnedgång inom IT- och telekomsektorn kommer att leda till att operatörerna ytterligare minskar investeringarna i ny infrastruktur vilket försämrar intäktsmöjligheterna för teknikleverantörer som Net Insight. En viktig strategi för bolaget är därför att erbjuda lösningar som tillåter operatörerna att gradvis uppgradera kapaciteten i befintliga nät och samtidigt erbjuda fler och innehållsrikare tjänster. Kapitalmarknad som börsnoterat bolag är Net Insight beroende av kapitalmarknaden för att kunna fortsätta kommersialiseringen av bolagets produkter. Trots en ökad försäljning under året kommer bolaget att behöva fortsatt finansiering från aktiemarknaden under ännu en tid. För att minimera kapitalbehovet har bolaget genomfört ett program för att halvera kostnadsnivån och samtidigt intensifierat försäljningsinsatserna ytterligare. 6 7
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 8 PROFESSIONELLA MEDIENÄT Nätverksmarknaden står inför ett paradigmskifte. Telefoni har länge dominerat nätverkstrafiken, och kompletterats av den ökande datatrafiken. Idag har video blivit allt vanligare. Utvecklingen välkomnas av operatörer som länge sett marginalerna på traditionella telefoni- och datatjänster sjunka. Streaming media ger nya affärsmöjligheter och intäkter för såväl operatörer som tjänsteleverantörer. Bedömare uppskattar att den framtida nätverkstrafiken till över 90 procent kan komma att bestå av realtidstjänster som TV, video, musik och spel. Med den ökande videotrafiken börjar operatörerna bygga ut och digitalisera nätverken för att kunna hantera de nya kapacitetskrävande tjänsterna. Samtidigt måste de finna just de tjänster som kunderna är villiga att betala för. Operatörerna har hårda krav på sig om snabb återbetalning på gjorda investeringar i tjänsteutveckling och teknisk infrastruktur. Ett kundsegment som både har behovet och betalningsförmågan är de professionella medieanvändarna som ser stora kostnadsfördelar med digitalt distribuerat videomaterial. Under år 2000 omsatte marknaden för videoproduktion och distribution 6,7 miljarder dollar. Enbart distributionen stod för 500 miljoner dollar, en omsättning som väntas dubbleras årligen 1. MARKNADSAKTÖRERNA På marknaden för professionella medienät finns traditionella telekombolag som sett potentialen hos denna nya och köpstarka kundgrupp. Här verkar också rena fiberoperatörer och ett antal olika tjänsteleverantörer som vill vara med i utvecklingen av de nya medienäten. Geografiskt har Net Insight primärt koncentrerat sig på den amerikanska och europeiska marknaden. I USA finns de riktigt stora mediebolagen som producerar enorma mängder material dagligen. Här har man dessutom kommit längst i den tekniska utvecklingen, och video har sedan länge skickats både via satellit och telekominfrastruktur. I Europa har man framförallt använt sig av satellittransmission, men i takt med digitaliseringen ökar efterfrågan på nätbaserade medielösningar. Den svenska teleoperatören Tele2, den amerikanska tjänsteleverantören Qmedia samt den holländska operatören KPN är samtliga kunder till Net Insight. Deras nationella respektive internationella medienät är under uppbyggnad, och kunderna är professionella TV- och produktionsbolag Intäkter Video Data Tele Tid Marginalerna sjunker på traditionell telefoni och datatrafik och operatörerna har ett stort behov av nya tjänster med högre marginal. som vill kunna skicka högkvalitativa videotjänster över det fiberoptiska nätet. Tekniskt sett finns det ett flertal företag som konkurrerar med olika lösningar för att skicka videoströmmar digitalt. Dessa bolag har specialiserat sig på att utveckla utrustning för traditionella operatörer (Alcatel, C-Core), TV-bolag (Leitch, Avid, Sony) och kabel-tv-företag (Motorola, BarcoNet). Net Insight har dock en unik ställning med en plattform som förenar gränssnitten inom telekom- och medieindustrin genom att erbjuda transport av video, data och telefoni över stora växlade nätverk. Därmed kan man ta steget från enstaka punkt-till-punkt-lösningar och lokala nätverkslösningar till riktiga medienät som spänner över hela länder eller kontinenter. Net Insight bearbetar mediesegmentet dels av egen kraft, dels genom partners. Strategin för partnerskap bygger på att hitta företag med medielösningar som kompletterar den egna produktportföljen, men även att finna samarbeten för återförsäljning. TEKNISKA TRENDER Hitintills har den största mängden video skickats via satellit eller radiolänkar. En stor del har även gått med fysisk transport där videokassetter transporterats med budbilar. Oavsett transportmedium har det varit både kostsamt, tidskrävande och ineffektivt. Det är framförallt överföring via satellit som stått för huvuddelen av mediebolagens trafik. Fördelen ligger i förmågan att distribuera material till många mottagare samtidigt, och att kunna skicka det över stora avstånd och otillgänglig terräng. Men begränsningarna är många. Kraven på interaktivitet, kostnadseffektivitet och möjligheten att kunna centralisera produktionen har varit svåra att uppfylla. Med möjligheten att distribuera materialet via fiber utgör detta inte längre något problem. Mediebolagen, som länge arbetat med produktion i analoga format, har sedan i början av nittiotalet gått över 1 Williams Communications och lacto. 8
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 10 till digital teknik, och branschformat som SDI (Serial Digital Interface) har blivit etablerad standard. Med en digitaliserad videoproduktion som väntas svara för mer än två tredjedelar av den totala produktionen år 2005 2, är det naturligt att även distributionen följer samma utveckling. Enligt bedömare kan så mycket som 70 procent av dagens satellittransporter ersättas med fiberbaserad överföring. TEKNISK LÖSNING Net Insight är sprunget ur visionen om att tjänster för streaming media såsom video, TV och interaktiv underhållning kommer att driva utbyggnaden av framtidens nät. Samtidigt måste data och telefoni kunna gå över samma infrastruktur för att det ska vara enkelt och kostnadseffektivt för operatörerna. Net Insights lösning är världsunik i det avseendet att komprimerad likväl som okomprimerad videotrafik kan skickas i realtid över stora växlade nät och samtidigt ha förmågan att effektivt bära andra tjänster. Med möjligheten att samla all trafik i ett nät sker ett optimalt resursutnyttjande med betydligt sänkta driftsoch utrustningskostnader som resultat. Operatören Tele2 har nyligen lanserat sin tjänst Media Highspeed som bygger på Net Insights lösning för professionella medienät. Över Tele2:s existerande optiska fibernät transporteras nu både data och videosignaler, komprimerad IP-trafik och okomprimerad 270 Mbps video med hjälp av Net Insights Nimbraplattform. Tele2:s kund TV 4 använder nätet för videoöverföring, Lan-till-Lan Ethernet datatrafik, streaming, uppdateringar av grafik och traditionell Internetanslutning. Alla tjänster kan levereras samtidigt över en och samma infrastruktur vilket är möjligt genom att trafiken går i separata kanaler. Medienät Möjligheten att transportera ljud och bild över fibernät gör film- och TV-produktion enklare. Ofta samarbetar geografiskt åtskilda parter för att färdigställa det som ska visas eller sändas ut. Med Net Insights lösning kan anslutna företag samarbeta och utbyta material i ett nät som klarar distribution av medieinnehåll av professionell kvalitet. I realtid. VÅR LÖSNING FÖR TELE2 OCH TV 4 Fler konkurrenter och tillkomsten av ny teknik har gjort att medieföretag idag tävlar om att producera högkvalitativt innehåll på kort tid. Inspelat material skickas för bearbetning mellan ett flertal olika produktionsenheter, innan det slutligen visas på TV eller filmduken. Introduktionen av fiberoptisk teknik har gjort det möjligt att effektivisera hanteringen. Tele2 är första operatör i Sverige att satsa på ett nationellt nät som klarar medieindustrins höga krav. I ett tidigt skede fick man TV 4 som kund. Sedan i januari 2001 har man distribuerat digital video i ett medienät som förbinder TV 4:s huvudkontor och lokalstationen i Stockholm. Nätet utökades i slutet av året till att även omfatta Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Sundsvall. I september lanserade Tele2 tjänsten Media Highspeed som bygger på Net Insights medienätslösning, och som förutom videotransport även erbjuder VPN- (Virtual Private Network) och datatjänster. Inför nästa år har TV 4 börjat titta på möjligheten att få direkta förbindelser med olika arenor och evenemangsplatser. Intressant är också att kunna utbyta material med andra TV- och produktionsbolag som ansluts i Tele2:s medienät. Vår avsikt är att så småningom kunna skicka sport- och nyhetsklipp över nätet, både som färdigredigerat material men också för slutproduktion i huvudstudion i Stockholm. Vi tänker också använda medienätet för att överföra innehåll till direktsända TVprogram som produceras i någon av de andra anslutna städerna, säger Sven-Erik Lundin, Projektledare inom Produktutveckling på TV 4. För TV 4 innebär möjligheten att distribuera material via fibernät att man får ett kostnadseffektivt och enkelt alternativ till överföring via satellit, radiolänkar eller budbilar. Alternativ som är dyra och dessutom innebär komprimerings-, tids- och kvalitetsförluster. Centralisering av produktionsresurserna innebär att man kan spara in på redigeringsutrustning. Ett mixerbord mindre innebär en besparing om ca 300 000 dollar och utrustning för konvertering mellan olika digitala och analoga format sänker investeringskostnaden med 10-20 000 dollar per produktionsplats. Även kostnaderna för infrastruktur, datatjänster och personal har kunnat minskas. 2 SCRI, 2001. 10 11
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 12 STADSNÄT Marknaden för regionala nätverk och stadsnätverk har sedan starten varit ett av Net Insights prioriterade marknadssegment. Utvecklingen har gått snabbt efter det att den globala avregleringen av telekommunikationsmarknaden öppnat dörren för nya aktörer och affärsmöjligheter. Redan i år beräknas den globala marknaden för utrustning till optiska stadsnät omsätta mer än 4 miljarder dollar en siffra som spås fördubblas till år 2004 1. Internets enorma genomslag, nya IP-baserade tjänster och tillväxten av företagsinterna och externa kommunikationslösningar har varit några av de faktorer som lett till ett stadigt ökande kapacitetsbehov. När mer krävande tjänster introduceras sätts operatörernas nätverkslösningar på prov. Stora investeringar görs i optisk infrastruktur som tillåter en successiv utbyggnad i takt med att trafiken och antalet användare ökar. Net Insights produkter för stadsnät är utvecklade för att kunna integreras med redan befintlig infrastruktur. Genom standardiserade gränssnitt mot de etablerade teknikerna kan operatörerna uppgradera befintliga nät för bättre kapacitetsutnyttjande och samtidigt erbjuda fler och innehållsrikare tjänster. För operatörerna innebär det en snabb återbetalning på gjorda investeringar, vilket är en avgörande konkurrensfördel på dagens utsatta telekommarknad. MARKNADSAKTÖRERNA På stadsnätsmarknaden återfinns de traditionella tele- och energibolagen, men den snabba utvecklingen har även lockat till sig nya företag som dragit egen infrastruktur eller gått in som oberoende kommunikationsoperatörer. I Sverige har kommunerna och energibolagen haft en särskilt framträdande roll där många haft siktet inställt på att etablera öppna, operatörsneutrala nät i syfte att stimulera konkurrensen och mångfalden i tjänsteutbudet. I Europa är det framförallt de stora nationella teleoperatörerna som France Telecom, Deutsche Telecom, Telecom Italia m fl som kommit att dominera utvecklingen. Den amerikanska marknaden har många likheter med den europeiska, men med långt fler aktörer. Här har teleoperatörerna mött lokal konkurrens från en ny generation operatörer i form av lokala energibolag och tjänsteleverantörer som vill bredda sitt utbud. Förhoppningar om hög avkastning på en marknad i stark tillväxt har medfört att många teknikleverantörer valt att prioritera stadsnäten som kundsegment. Till skillnad från den professionella mediemarknaden är konkurrensen om stadsnäten hård, och närvaron från etablerade globala företag som Cisco, Nortel och Alcatel är kännbar. Samtidigt finns det många nya, specialiserade bolag som Redback, Riverstone, ONI och Alidian som kämpar om samma marknad. Det varierande operatörsbehovet och geografiska spridningen har medfört att Net Insight valt att primärt bearbeta marknaden via strategiska partners med lokal förankring. TEKNISKA TRENDER Ett stadsnät kan något förenklat beskrivas som det nätverk som hanterar den samlade trafiken som går mellan accessnäten och de större transportlänkarna som sträcker sig över längre distanser. I takt med att antalet bredbandsanvändare ökar, kommer flaskhalsarna att hamna i stadsnäten varför stora investeringar väntas i detta segment. Idag bygger närmare 80 procent av infrastrukturen för tele- och datakommunikation på SDH (Synchronous Digital Hierarchy) eller dess amerikanska motsvarighet Sonet. Tekniken är i grunden utvecklad för telefontrafik vilket har gett svårigheter när näten ska anpassas för datakom- och videotjänster. Nu kommer nästa generations SDH/Sonet som kompletterar befintlig struktur med stöd för all sorts trafik, oavsett om det är ljud, data eller video. Uppskattningsvis kommer marknaden för utrustning för nästa generations SDH/Sonet att uppgå till ett värde av drygt 4 miljarder dollar år 2005 2. En annan teknisk trend är det ökande användandet av DWDM (Dense Wavelenght Division Multiplexing). Tekniken, som nått stor spridning i framförallt de nationella och internationella stamnäten, kommer att bli allt vanligare i stadsnäten tack vare möjligheten att öka fiberkapaciteten genom att flera våglängder kan skickas över samma fiber. Slutligen bör nämnas den snabba utbredningen av Ethernet/Gigabit Ethernet som idag svarar för infrastrukturen i mer än 90 procent av de mindre, lokala nätverken. Framgången ligger i en kombination av hög kapacitet till låg kostnad, vilket gjort den efterfrågad även för stadsnäten. Den totala tillväxten för Ethernetnätverk väntas öka från 17 till drygt 145 miljarder dollar årligen enligt Pioneer Consulting. TEKNISK LÖSNING Net Insights lösningar kombinerar de bästa egenskaperna från både SDH och Ethernet. Precis som hos SDH kan högsta tjänstekvalitet garanteras genom att trafiken isoleras i separata kanaler. Med låga omkostnader för drift och ett flexibelt utnyttjande av bandbredden, kan kostnaderna för datatjänster hållas på en nivå motsvarande Ethernet. Nätoperatörer kan därmed introducera nya och mer krävande tjänster med höga marginaler vid sidan om traditionell Internetuppkoppling. I dag erbjuds standardiserade gränssnitt mot bland annat Ethernet och SDH/Sonet, vilket tillåter operatörer att gradvis uppgradera befintlig infrastruktur. Den nyligen lanserade växeln Nimbra 291 är speciellt framtagen för att aggregera och transportera stora trafikflöden mellan optiska stadsnät. Växeln har en kapacitet på 8 Gbps och vänder sig till operatörer som vill förbättra skalbarheten och utnyttjandegraden i DWDM eller SDH/Sonet baserade nät. En operatör som tidigt insåg fördelarna med att använda DTM för stadsnätsbruk var Vasa Läns Telefon AB. Som Finlands femte största operatör har de över 100 000 telefonabonnenter och drygt 45 000 kabel- TV kunder. I den DTM-baserade delen av stadsnätet har Nimbraplattformen gjort det möjligt att integrera flera trafiktyper i ett och samma nätverk med högsta tjänstekvalitet. För Vasa har det inneburit ett optimalt utnyttjande av fiberkapaciteten och betydligt sänkta drifts- och utrustningskostnader, enligt beräkningar med upp till så mycket som 30 procent. Nätet bygger på växeln Nimbra One som central enhet, bestyckad med moduler för telefoni och Ethernettrafik. Hushåll och företag kopplar sedan upp sig via bland annat SDSL. Nyligen sattes även en länk upp över bottniska viken till svenska Umeå. DTM-länken om 155 Mbps går via ett SDH-nät och utgör den huvudsakliga förbindelsen för Vasas Internettrafik men används även för trafik mellan företag i Sverige och Finland. Stadsnät och bredbandsaccess Med de nya produkterna i Nimbra 200-serien har Net Insight utvecklat en kraftfull plattform som stödjer transport av krävande realtidstjänster inom och mellan stadsnät och accessnät. 1 Pioneer Consulting, September 2001. 2 Pioneer Consulting, May 2001. 12
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 14 BREDBANDSACCESS På längre sikt kommer den största och mest betydande marknaden för nätverksutrustning vara den för bredband till företag och hushåll. Med hundratals miljoner nya bredbandsanvändare öppnas en massmarknad för innehållstjänster. Trots att prognoserna tonats ned kraftigt jämfört med för ett par år sedan kommer utbyggnaden av infrastruktur att omsätta mångmiljardbelopp när den väl tar fart. Man räknar med att nästan vart fjärde centraleuropeiskt hem kommer att ha fast Internetanslutning och tillgång till bredbandstjänster i mitten av decenniet. Enligt uppskattningar kommer omkring 90 procent av alla europeiska och amerikanska hushåll och mindre företag att ligga inom räckhåll för infrastruktur för bredband redan år 2004 1. Net Insight ligger väl framme inför den kommande utbyggnaden av bredbandsaccess. Ingen annan teknikleverantör på marknaden kan erbjuda en teknisk plattform som klarar att kombinera god ekonomi med avancerad prestanda och nya tjänster. MARKNADSAKTÖRERNA Idag domineras accessmarknaden av traditionella tele-, energi- och kabel-tv-bolag som vidgar sitt vanliga erbjudande med bredband. Bredbandsaccess levereras då i första hand över befintligt telefoni-, el- eller TV-nät, som uppgraderas för att klara datatransport. Marknaden inrymmer också aktörer som satsar på helt ny infrastruktur. Exempel på sådana i Sverige är Bredbandsbolaget, Utfors och Tele2, samt kommuner och större bostadsbolag som vill äga och driva egna nät. I de fall man väljer att bygga nytt dras fiber så nära slutanvändaren som möjligt. Valet av teknik avgörs främst av vilken typ av infrastruktur som redan finns, men i viss mån också av geografiska, politiska och ekonomiska förutsättningar. I storstadsområden finns flest valmöjligheter och god konkurrens mellan olika leverantörer. Här finns dessutom goda ekonomiska förutsättningar för att dra fram ny fiber. I glesbygdsområden kan i stället trådlösa tekniker, som satellitkommunikation eller bredband via radiolänk, utgöra de enda ekonomiskt försvarbara alternativen. Bland marknadens större teknikleverantörer finns Cisco, 3-Com och Nortel; bolag som levererat nätverksutrustning under den tid som Internet vuxit från lokala universitets- och företagsnät till en global kommunikationssuccé. Men inget av de större bolagen har lyckats leverera en teknisk plattform som effektivt klarar att hantera telefoni, data och video samtidigt. Alla de etablerade lösningarna är i grunden utvecklade antingen för telefoni eller data. Och ingen av dem klarar video på ett bra sätt. Det har skapat efterfrågan på ny bredbandsteknik. TEKNISKA TRENDER Bredband till hushåll och företag kan erbjudas på flera olika sätt. Till de populäraste accessteknikerna räknas DSL (Digital Subscriber Line) som utnyttjar telenätet, bredband via kabel-tv-nät, fiber, satellit och trådlösa radiolänkar. Allra snabbast går utbyggnaden av DSL. På den västeuropeiska marknaden väntas bredband via telenätet inom ett par år att stå för större delen av anslutningarna och finnas i dubbelt så många hushåll som uppkoppling via kabelmodem, den näst vanligaste accesstekniken. Tredje största accessteknik under detta årtionde väntas bli fiber hela vägen fram. Men i ett längre perspektiv kommer fiberaccess att ta över som det vanligaste sättet att nå ut på bredbandsnätet. Net Insight erbjuder framförallt accesslösningar baserade på fiber och DSL. Precis som på stadsnätsmarknaden bearbetas segmentet i första hand med hjälp av kunniga partners med lokal anknytning och redan etablerade kundkontakter. BREDBANDSACCESS TILL FÖRETAG Under de kommande åren förväntas antalet företag med bredbandsanslutning växa kraftigt. Företagsmarknaden präglas av affärskritiska kommunikationsbehov som telefoni, videokonferenser, datalagring och skyddad filöverföring mellan huvudkontor och lokala enheter. Betalningsförmågan är hög i jämförelse med privata hushåll. Med Net Insights produkter för accessnät kan operatören välja att nå användaren på två sätt. Antingen genom att dra fiber ända fram till fastigheten, eller genom att utnyttja telenätets kopparkabel för att nå fram till vägguttaget. Plattformen ger operatörerna möjlighet att anpassa tjänsteutbudet till specifika företagsbehov utan att man behöver bygga flera parallella nät. Samma stamnät som förser hushållskunder med kapacitet kan utnyttjas för företagsapplikationer. Skillnaden ligger i vilken typ av accessenhet som installeras hos kunden. För företag som behöver tjänster med fler gränssnitt än IP finns nätverksväxeln Nimbra One. Den kan utrustas med accessmoduler för telefoni, Ethernet och komprimerad eller okomprimerad video över professionella gränssnitt. Alla tjänster kan samsas om kapaciteten i nätet i separata kanaler utan att kvaliteten äventyras. Uppdelningen av bandbredden i kanaler är ett viktigt konkurrensmedel på företagsmarknaden eftersom det gör det enkelt att administrera nätets kapacitet och att ta betalt för den kapacitet som använts. Anslutningen kan lätt anpassas till företagets skiftande bandbreddsbehov vid olika tidpunkter. BREDBAND TILL HEMMET FÖR DATA, TELEFONI OCH VIDEO En utmärkande trend inom bredband till hemmet är önskan att renodla tjänsteutbudet och bygga allt på IP. Med Net Insights produkter blir det möjligt att för första gången bygga rena IP-nät som kan garantera tjänsternas kvalitet. Till och med för telefoni och kabel-tv. Utvecklingen mot IP drivs av operatörerna som ser stora vinster med att ha ett gemensamt gränssnitt för samtliga nättjänster. På samma sätt blir det enklare för användarna när både TV, Internet och telefoni går att få genom samma kontakt i väggen. Med fiber ända fram utnyttjar man Net Insights teknik maximalt. Slutanvändarna ansluter då till det optiska stadsnätet eller områdesnätet med accessroutern Nimbra 210. Även vid full belastning i nätet kan den enskilde användaren garanteras tillräcklig kapacitet för ett flertal TVkanaler med DVD-kvalitet och samtidig Internetuppkoppling hem till lägenheten. Ingen annan bredbandsteknik kan till en låg kostnad hålla utlovad kapacitet till enskilda användare vid hög belastning. Operatörer som vill använda DSL för access kan koppla upp användarna i stamnätet via Nimbra One. Lösningen innebär att man drar full nytta av DTM:s fördelar först högre upp i stamnätet där IP-trafiken i stället transporteras över DTM. På vägen mellan vägguttag och telestation transporteras IP-trafiken över Ethernet via telefonkabeln. Hastigheten i accessdelen blir lägre än via fiber, men det går fortfarande att garantera innehållet eftersom användarna inte delar på telefonkabelns kapacitet. 1 McKinsey & Company, 2000 14
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 16 V R DTM-TEKNIK Tre tydliga trender utmärker sig i dag inom nätverksbranschen: utbredningen av DWDM, en fiberoptisk teknik som mångdubblar varje fibers kapacitet, en önskan att förena röst, data och video i samma nät, samt nätoperatörernas behov av att sänka kostnaderna och öka lönsamheten. Alla tre är faktorer som i hög grad påverkar valet av nätverksteknik under de kommande åren. Med nästan obegränsad fiberkapacitet utgör inte längre själva kabeln någon flaskhals. Utvecklingen har gjort att priset på ren bandbredd sjunkit där fiber dragits fram. Ökad konkurrens har dessutom pressat vinstmarginalerna på både telefoni och data. Ett växande problem för världens operatörer har blivit att fylla sina nät med betalande trafik. Hittills har främst två typer av nätverkstekniker dominerat marknaden; teknik som optimerats för telefoni, och teknik som optimerats för datatransport. Nätoperatörer som vill erbjuda både telekom- och datakomtjänster har i praktiken tvingats hantera minst två tekniska plattformar. Läget har ytterligare komplicerats av att streaming media utgör en ökande del av nätverkstrafiken. Digital bild och ljud i realtid ställer nya krav på datakommunikationen. Högst upp på operatörernas önskelista finns därför ett nät som kan hantera alla tjänster på ett effektivt sätt. Utvecklingen har gjort Net Insights DTM-teknik mer aktuell än någonsin. DTM, DYNAMIC SYNCHRONOUS TRANSFER MODE Utgångspunkten i utvecklingsarbetet med DTM har varit att ta fram en teknisk plattform som är robust, billig, enkel att administrera och samtidigt så avancerad att den även klarar framtida behov. Tidigt insåg man att morgondagens bredbandsteknik måste kunna garantera kvaliteten hos streaming media och samtidigt utnyttja nätets bandbredd maximalt. I botten bygger DTM på en nätverksprincip kallad TDM, Time Division Multiplexing. Principen innebär att kommunikationen sker över en reserverad förbindelse mellan två ändpunkter i nätet. Den reserverade förbindelsen är låst under så lång tid som informationsöverföringen pågår. På väg genom nätets knutpunkter behandlas informationen som ett tåg som växlas in på rätt spår. Allt som skickas kommer fram i rätt ordning och utan fördröjning. Normalt innebär TDM att en bestämd mängd kapacitet i nätet låses upp i båda riktningarna - oavsett hur mycket information som faktiskt överförs. Det är inte något problem vid telefoni, men konsumtionen av bandbredd har gjort att tekniken ansetts vara för dyr för datatransport. DTM är en vidareutveckling som innebär att man kan använda nätets resurser mer effektivt. I praktiken går det ut på att anpassa bandbredden till det som ska transporteras, oavsett om det är data, rösttrafik eller video. Fiberns kapacitet delas upp i mindre kanaler, som kan läggas ihop eller plockas bort för att motsvara den överföringshastighet som tjänsten kräver. Bandbredden kan dessutom vara olika i varje riktning. Som exempel kan man ha kanaler motsvarande 5 Mbps för att ladda ner video, men bara 1 Mbps åt andra hållet för att begära nedladdningen. Just kombinationen av att använda bandbredden effektivt och samtidigt garantera 100 procents tjänstekvalitet, är det som gör DTM unikt i förhållande till andra nätverkstekniker. IP BINDER IHOP NÄTTJÄNSTERNA IP, en paketförmedlande teknik som helt optimerats för datatransport, utpekas som framtidens gemensamma gränssnitt för alla tjänster: IP-telefoni, IP-TV, datalagring över IP, videokonferenser, Internet etc. Tanken är att driften av nät blir enklare när man kan samla alla nättjänster mot ett enda gränssnitt. Det pratas ofta om rena IP-nät. Men IP-paket skickas inte direkt genom fiber utan att kompletteras med någon underliggande teknik. Vanligast idag är IP-transport över Ethernet, ATM, SDH och dess amerikanska motsvarighet Sonet. De har alla olika för- och nackdelar. IP ÖVER ETHERNET Ethernet utvecklades på 1970-talet för att så kostnadseffektivt som möjligt transportera data i lokala nätverk. Den tekniska huvudprincipen innebär att IP-paketen får dela på nätets kapacitet och blandas med paket från andra användare. När belastningen är hög bildas köer och fördröjningar uppstår, ungefär som bilköer på genomfartsleder i högtrafik. Man brukar tala om best effort eller send and pray. Man kan aldrig förutsäga riktigt hur stor belastningen kommer att bli vid olika tidpunkter. Vill man försäkra sig om att IP-tjänsterna ska hålla hög kvalitet måste man överdimensionera kapaciteten kraftigt. Tekniken fungerar dock väldigt bra för exempelvis e-post, filöverföring och surfande på Internet, där mindre fördröjningar inte spelar så stor roll. Idag används Ethernet framför allt i nätens ytterkanter, i lokala nätverk eller för access till operatörernas stamnät. Under senare år har det tagits fram utrustning med allt högre kapacitet. Idag konkurrerar Gigabit Ethernet och 10 Gigabit Ethernet även på marknaden för stamnät. Användningsområdet är dock fortfarande att transportera best effort datatrafik. IP ÖVER SDH OCH SONET SDH och Sonet är i motsats till Ethernet optimerat för telefoni. Men tekniken används idag i stor utsträckning ändå för datatransport. SDH bygger fullt ut på TDM-principen, eftersom en fördröjning på bara en tiondels sekund gör att ett telefonsamtal blir mycket irriterande. IPtransport sker på samma sätt som telefonsamtal. I stället för att blandas huller om buller med trafik från andra användare, skickas paketen i ett jämt flöde över en reserverad förbindelse. Nackdelen är att en stor del av nätets kapacitet inte kan användas när man transporterar IP-trafik. Eftersom tekniken utvecklats för telefoni, där det är lätt att förutsäga hur mycket bandbredd som behövs, passar den dåligt för den mer oförutsägbara datatrafiken. SDH-nät byggs med bandbredd i stora steg: 155 Mbps, 622 Mbps och 2,5 Gbps. Bandbredden kan inte anpassas till enskilda tjänster och användare. Lösningen är dyr och SDH används därför nästan uteslutande i stamnät för att transportera större IPströmmar. Längre ut i nätet flyttas trafiken över på resurssnålare och flexiblare Ethernetlösningar. IP ÖVER ATM ATM utgör en slags mellanväg, där IPpaketen lastas på celler som ges förtur framför andra celler på sin väg genom nätet. Tanken är att vissa typer av innehåll ska kunna prioriteras så att överföringen kan garanteras. Men komplexiteten har gjort ATM mycket dyrt, svårt att skala upp i större nät och krångligt att hantera. Lösningen med prioritering har heller inte visat sig vara bra när allt större del av trafiken är streaming media som behöver förtur. I praktiken kan man likna det vid en bussfil där allt fler fordon får rätt att köra. Till slut blir filen lika full som övriga filer. IP ÖVER DTM Som IP-transportör är DTM den enda tekniken som lyckas förena tjänstekvaliteten hos SDH med flexibiliteten och ekonomin hos Ethernet. Med samma grundläggande tekniska princip som SDH, blir krävande IP-trafik som strömmande MPEG-video förskonat från hack och stopp. Möjligheten att sätta ihop bandbredd med små kanaler som kan vara olika många i olika riktningar gör att DTM kan hålla kostnaderna för datakomtjänster på samma låga nivå som Ethernet. DTM fungerar också som ett komplement till Ethernet och SDH. DTM förbättrar deras förmåga att hantera IP. Vill man inte byta ut all teknik går det utmärkt att låta Ethernet vara kvar som fysiskt gränssnitt för IP, men låta DTM garantera transporten. På så sätt kan man utlova 100 procents tjänstekvalitet. Omvänt kan DTM fungera som fysiskt gränssnitt för IP med SDH som transportör. IP-trafiken kan då skickas i mindre kanaler som lätt kan anpassas för varierande behov. 16 17
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 18 En fördel med DTM är att det går att bygga stora nät hela vägen från access till stamnät. Nätoperatören kan använda samma teknik både för att forsla större trafikflöden och för att nå ut med tjänster till slutanvändarna. I bredbandsnäten kommer det att bli allt viktigare att kunna ta betalt. DTM-teknikens egenskaper gör att det går att garantera tjänsterna och ta betalt exakt för den bandbredd som används. Det ger operatörerna en fördel jämfört med exempelvis Ethernet, där alla användare delar på nätets resurser. Det finns videolösningar som bygger på Gigabit Ethernet, ATM och SDH. Men ingen av teknikerna har hittills visat sig tillräckligt effektiv. Antingen blir fördröjningen för stor redan vid måttlig belastning, eller så tvingas man bygga nätet med så mycket överkapacitet att lösningen blir oekonomisk. DTM är hittills den enda tekniken som gör det möjligt att bygga stora växlade nät för video. Stora nät innebär att fler kan vara med och dela på kapaciteten. Och det är vad som krävs för att göra tjänsterna lönsamma. för att komplettera utbudet av gränssnitt för SDH/Sonet-, DWDM- och Ethernetnät. Stöd för nya tjänster och systemfunktioner såsom multicast och nätövervakning introduceras successivt. När fler användare ansluts, och trafiken i allt högre grad består av streaming media, behöver stamnäten förstärkas. För att göra verklighet av sin vision har därför Net Insight redan påbörjat arbetet med att ta fram nästa generations växlar med mångdubbel kapacitet och fler portar. MEDIEINDUSTRIN STÄLLER HÖGRE KRAV Trots att IP utpekas som framtidens dominerande gränssnitt innebär det inte att alla andra försvinner. Den traditionella telefonin ökar fortfarande och vissa tjänster ställer så höga krav att IP inte är en lämplig väg att gå. DTM är helt oberoende av vad som transporteras och hur det förpackas. Tekniken är därför mycket framtidssäker. Den digitala utrustning som används av TV-bolagen idag har inte IP som gränssnitt. Kameror, mixerbord och bandmaskiner har in- och utgångar för digital video i standardiserade format som passar dåligt ihop med telefoni- och datanät. Det gör att man tvingas till komplicerade lösningar med dyr utrustning som konverterar signalen mellan TV-utrustning och nätverk. Resultatet är ofta en kompromiss; antingen lämnar man delar av nätets resurser outnyttjade eller så sänker man bildkvaliteten. Eftersom ett DTM-näts egenskaper inte påverkas av vad som transporteras går det att behålla originalkvaliteten hela vägen. Bandbredden kan anpassas för att motsvara såväl nuvarande som kommande videoformat. Det gör det enkelt att förena medieindustrins gränssnitt med nätverksvärldens. UTNYTTJA DET SOM FINNS DTM-teknikens transparenta egenskaper gör att den lätt kan integreras med redan utbyggd infrastruktur. Nätoperatörer kan göra en stegvis förflyttning mot nästa generations optiska nätverk, och välja att bygga ut näten i den takt de får kunder som efterfrågar tjänsterna. Många bedömer att Ethernet och Gigabit Ethernet kommer att stärka sin ställning som fysiskt gränssnitt mot slutanvändarna i nätens accessdel. Att erbjuda Ethernet som datagränssnitt mot omvärlden blir därför allt viktigare. DTM går ett steg längre och förbättrar transporten över Ethernet. Också SDH-infrastruktur kan moderniseras med DTM för att få ut mer av det som finns installerat. DTM kan användas för att dela upp den kapacitet som redan finns. På det sättet kan man både utnyttja nätresurserna bättre och stödja fler inkomstbringande tjänster. UTVECKLING NYCKELN TILL LEDARPOSITION Trots ett starkt utbud av produkter fortsätter Net Insights utvecklingsarbete kring DTMtekniken med hög intensitet. Under 2002 kommer produktportföljen att förstärkas Patent Net Insight har under 2001 fortsatt arbetet med att säkra patenträttigheterna för DTM-tekniken. Ej avslutade patentärenden har fullföljts och nya ansökningar har ingivits för de nya lösningar som utvecklingsarbetet har resulterat i under året. Net Insight hade vid årets slut en patentportfölj som omfattade 45 patentfamiljer. Var och en innefattade patent eller patentansökningar i ett eller flera länder. Standardisering I mars 2001 godkändes stommen i DTM av det europeiska standardiseringsorganet ETSI (European Telecommunications Standards Institute). Stödet för DTM är starkt från de operatörer som deltar i arbetsgruppen och standardiseringsarbetet fortskrider som planerat. Under 2002 kommer ytterligare delar i DTM-standarden att bli klara för godkännande av ETSI. 18
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 20 V RA MEDARBETARE Net Insights unika lösningar i kombination med engagerade och kunniga medarbetare är den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för bolaget. Den egenutvecklade nätverkstekniken DTM är resultatet av över femton års forskning och utveckling, en bedrift som krävt såväl specialistkompetens som ett stort mått hängivenhet och uthållighet. Företaget är starkt präglat av sin kunskapskultur där två tredjedelar av medarbetarna har en akademisk bakgrund, de flesta civilingenjörer. Fem teknologie doktorer är drivande i utvecklingsarbetet. Idag arbetar 103(124) personer på Net Insight varav 5(2) verksamma i det amerikanska marknadsbolaget Net Insight Inc. ORGANISATION OCH LEDNING I steget från forskningsbolag till kundorienterat säljbolag, har Net Insight successivt förstärkt styrelse och ledning med gedigen branschkunskap och erfarenhet. I januari tillträdde Lars Berg som styrelseordförande för Net Insight och drygt ett halvår senare blev Tomas Duffy ny VD. Deras tidigare erfarenheter och stora kontaktnät i telekombranschen är av strategisk betydelse för bolagets fortsatta utveckling. För att ytterligare stödja kommersialiseringen har Olle Waktel tillträtt som VP International Sales och den amerikanska säljorganisationen har fått fyra nya medarbetare. Ledningsgruppens sammansättning har också förändrats under året. I en mindre grupp fokuserad på affärsutveckling och försäljning fattas snabba operativa beslut, medan strategiska frågor behandlas i en större grupp. ÅTGÄRDSPROGRAM Efter att framgångsrikt ha slutfört den första delen av det omfångsrika och resurskrävande utvecklingsarbetet, kunde Net Insight i september inleda ett program för att halvera kostnadsnivån i bolaget. I första hand avsåg programmet att minska kostnaderna för extern produktutveckling och inköp av konsulttjänster. Dessutom genomfördes en generell kostnadsöversyn, och en minskning av antalet anställda. Med början i oktober lämnade ett fyrtiotal medarbetare företaget. Till stöd för de personer som lämnade ställdes lokaler, datorer och telefoner till förfogande. Möjlighet gavs också till individuell och professionell karriärrådgivning. VÄRDERINGAR OCH KOMPETENS- UTVECKLING Net Insight lägger stor vikt vid att skapa en miljö där medarbetarna trivs, utvecklas och stimuleras. Det öppna arbetsklimatet är en förutsättning för att alla ska känna sig delaktiga i företagets utveckling och framgång. Med gemensamma värderingar och aktiviteter svetsas laget av duktiga medarbetare samman. Ett annat sätt är att förankra och skapa samsyn kring företagets mål och strategier; teoretiska och visionära idéer som i det dagliga arbetet omsätts i konkreta handlingsplaner. Kompetensutveckling sker kontinuerligt och är nödvändigt för att bolaget ska behålla sitt tekniska försprång och få medarbetarna att vilja växa långsiktigt med företaget. En stor del av utvecklingen sker genom deltagande i interna arbetsprojekt och i kontakten med kund och partners. Den enskilde medarbetarens utvecklingsplan planeras i samråd med närmaste chef och följs upp systematiskt med årliga utvecklingssamtal. LÖNER OCH INCITAMENTSPROGRAM En viktig parameter för att kunna attrahera eftertraktad kompetens är en konkurrenskraftig lönesättning. Net Insight arbetar även med olika former av belöningssystem kopplade till insats och resultat, på såväl företags- som individnivå. Utöver bonussystemet har bolaget infört ett program för personaloptioner i syfte att ytterligare stimulera engagemanget. För att medarbetarna ska känna trygghet i sin anställning har Net Insight tagit fram ett särskilt tjänstepensionssystem och erbjuder flera kompletterande försäkringar, bl a vid långvarig sjukdom. Dessutom omfattas de anställda av ett utökat olycksfallsskydd. Research and Development Arbetsområden Könsfördelning Åldersfördelning 53% 27% 82% Män 46% Supply 3% 14% 16% 18% Kvinnor 22% 14% Administration and CEO Sales and Ł Marketing Business Development and Sales Support 5% 20 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 20 21
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Net Insight AB (publ), org nr. 556533-4397 HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET FÖRSÄLJNING Net Insight har ökat sin marknadsnärvaro markant under året med ett flertal nationella och internationella medienät under uppbyggnad hos kunder i Europa och USA. Försäljningen har ökat med 12,5 MSEK till totalt 21,5 MSEK (9,0). I juni beställde Allied Telesyn nätverksutrustning för utbyggnaden av fyra pilotnät i fyra olika länder i Europa. Installationerna kommer främst att göras i så kallade Multi-Tenant Units såsom kontorskomplex och business parks. I juni beställde Tele2 utrustning till den fortsatta utbyggnaden av TV 4:s medienät. Köpet omfattade nätverksväxlar för att koppla samman huvudoch lokalstudion i Stockholm med TV 4:s lokala station i Göteborg. Köpet var ett första avrop enligt det ramavtal som tecknades i maj där Net Insight blev en certifierad leverantör till Tele2. I oktober gjordes ett andra avrop avseende utrustning för fortsatt utbyggnad för såväl TV 4:s räkning som för nya kunder. I juli tillkännagavs att den amerikanska tjänsteleverantören Qmedia valt Net Insights plattform Nimbra för utbyggnaden av ett nordamerikanskt medienät. I samband med tillkännagivandet gjorde Qmedia en första beställning av nätverksutrustning för tester och verifiering. I december lade Qmedia en order till värde av drygt 10 MSEK för att bygga ut nätet för kommersiell trafik till tre städer New York, Washington och Los Angeles. Höstens framgångsrika tester har resulterat i att ett av USA:s största mediebolag, MSNBC, har skickat realtids kritisk video om 270 Mbps mellan sina studior i Washington DC och New York. Vasa Läns Telefon har under hösten fortsatt utbyggnaden av sitt stadsnät och beställt kompletterande nätverksutrustning. I december sattes även en DTM-länk upp över bottniska viken för att binda samman Vasa i Finland med svenska Umeå. Länken om 155 Mbps går via ett SDH-nät och utgör den primära förbindelsen för Vasas Internettrafik. I september tillkännagav Net Insight att Carrier1 kommer att överta det fulla ägandet av det gemensamma marknadsbolaget ProStream. ProStream, som bildades i början av året med syftet att sälja och marknadsföra professionella medietjänster till TV- och produktionsbolag, integreras nu i Carrier1:s befintliga organisation. I tillägg erhöll Net Insight i september en order från Carrier1 BV. Ordern avsåg nätverksutrustning för utbyggnaden av Carrier1:s stadsnät i Amsterdam. SAMARBETEN I december annonserade HP (Hewlett-Packard) och Net Insight ett samarbete om ett nytt system för högkvalitativa videokonferenser. Det gemensamma projektet har resulterat i en lösning för videomöten med perfekt bild och ljud. Ett demonstrationsnät för videokonferenser över 270 Mbps binder samman HP:s kontor i Kista med Kungliga Tekniska Högskolan i innerstan och Net Insight i Västberga. Lösningen bygger på Net Insights plattform för medienät och HP står för integration, mjukvara och kringutrustning. Bolagen räknar med att lansera en kommersiell lösning för videokonferenser med full studiokvalitet. PRODUKTER OCH LANSERINGAR Under året har Net Insight framgångsrikt slutfört den första delen av sitt ambitiösa produktutvecklingsprogram med flertalet färdiga produkter för såväl mediekunder som bredbandsoperatörer. De nya produkterna i 200-serien har redan levererats till flera kunder runt om i Europa och USA. En betydande milstolpe nåddes också med standardiseringen av DTM som främjar en snabbare marknadsutveckling. I mars lanserades andra generationens systemprogramvara för DTM-växlar. Den nya programvaran NIMOS 2.0 fungerar på alla Nimbra plattformar inklusive de nya växlarna i 200-serien och erbjuder ett kraftfullt stöd till de operatörer som vill erbjuda nya typer av medielösningar via fiberoptiska nät. I mars godkände det europeiska standardiseringsorganet ETSI stommen i den svenskutvecklade tekniken DTM. Standarden publicerades den 23 mars under beteckningen ES 201 803-1. I maj introducerades de första växlarna i 200-serien, accessenheten Nimbra 210 och nätverksväxeln Nimbra 290. Nimbra 210 är en 24 portars accessenhet som förbinder lokala nätverk med stadsnät. Nimbra 290 är Net Insights första nätverksväxel baserad på Twintin-chipet och är en kostnadseffektiv knytpunkt mellan länkar i optiska stadsnät. I september introducerades multiserviceväxeln Nimbra 291 utvecklad för aggregering av stora flöden av realtidskritisk trafik och fjärrtransport mellan optiska stadsnät. I september lanserades ASI Transport Access Module (Asynchronous Serial Interface) till den modulära nätverksväxeln Nimbra One. Med den modulen blir Net Insight först i världen med en ASI-lösning med justerbar bandbredd för maximalt utnyttjande av nätverkets resurser. INSTALLATIONER OCH TEKNISKA VERIFIERINGAR På IBC2001-mässan i Amsterdam i september, genomfördes en världsunik demonstration av ett pan-europeiskt medienät för professionell videotransport i realtid. Tillsammans med IRT (Institut für Rundfunktechnik), EBU (European Broadcasting Union), Carrier1 och Tandberg Television visade Net Insight fördelarna med ett fiberoptiskt kontributionsnät för digital produktion. Den kroatiska systemintegratören Netiks har slutfört den första fasen av installationen av ett DTM nätverk på den kroatiska ön Krk för energiföretaget Ponikve d.o.o:s räkning. Allied Telesyn har levererat utrustningen till nätverket där den andra fasen om ytterligare två noder inleds under andra kvartalet 2002. NYEMISSION I maj/juni genomförde Net Insight en nyemission om 157 MSEK med företrädesrätt för bolagets samtliga aktieägare. Antalet aktier i Net Insight uppgick efter nyteckning till 55 005 020 med ett nominellt värde på 0,04 SEK. Dessutom gavs de aktieägare som tecknat aktier i nyemissionen en optionsrätt för varje tvåtal nytecknade B-aktier. Varje option ger i sin tur rätten att teckna en ny aktie till en kurs av 15 kronor under juni 2002 som vid fullt utnyttjande tillför bolaget ytterligare 118 MSEK. En riktad nyemission genomfördes i december om drygt 18 MSEK. I enlighet med bemyndigandet nyemitterade Net Insights styrelse 3 750 000 B-aktier. ORGANISATION Under året har Net Insight förstärkt såväl styrelse som företagsledning med ett flertal nya personer. I januari blev Lars Berg ny styrelseordförande och i september tillträdde Tomas Duffy som ny VD för Net Insight. Försäljningsorganisationen har förstärkts med Olle Waktel som VP International Sales och det amerikanska säljbolaget har fått fyra nya medarbetare. I september inledde Net Insight ett åtgärdsprogram för att sänka kostnadsnivån i bolaget. Programmet innebar en kraftig reduktion av konsulttjänster och extern utveckling. Samtidigt genomfördes en allmän kostnadsöversyn samt en personalreduktion. Trots nedskärningarna har bolaget bibehållit en avsevärd utvecklingskraft och förmåga att ta fram nya produkter i enlighet med marknadens önskemål. PATENT Net Insight har under året fortsatt arbetet med att förbättra patenträttigheterna. Arbetet har inneburit att driva existerande patentärenden vidare samt att inge nya patentansökningar på den vidareutveckling som ständigt pågår. Net Insights patentportfölj omfattade per 31 december 45 patentfamiljer, var och en innefattande patent eller patentansökningar i ett eller flera länder. RESULTATUTVECKLING Koncernens nettoomsättning uppgick till totalt 21,5 MSEK (9,0). Största delen av koncernens kostnader hänför sig till utvecklingsverksamheten med -161,3 MSEK (-128,9). Bolaget har under året genomfört ett kostnadsbesparingsprogram vilket reducerat personalkostnader såväl som övriga kostnader. Omstruktureringskostnader för genomförandet av detta uppgick till -16,0 MSEK och redovisades i sin helhet under tredje kvartalet. I omstruktureringskostnaderna ingick huvudsakligen personalavvecklingskostnader. Lagerjusteringar har under fjärde kvartalet uppgått till -7,8 MSEK. Koncernens rörelseresultat för fjärde kvartalet uppgick till -46,9 MSEK (-65,5). För helåret uppgick rörelseresultatet till -266,4 MSEK (-218,1) och resultatet efter finansiella poster uppgick till -260,2 MSEK (-208,8). Finansnettot uppgick till 6,2 MSEK (9,4). PERSONAL Per den 31 december 2001 var 103 personer anställda i moderbolaget Net Insight AB och 5 personer i det amerikanska dotterbolaget Net Insight Inc. Bolagets tre grundare är sedan i början av 1997 anställda av bolaget. LIKVIDITET OCH FINANSIERING I mitten av räkenskapsåret genomfördes en nyemission med företrädesrätt för bolagets aktieägare. Denna nyemission inbringade 157 MSEK. I slutet av året genomfördes även en riktad nyemission som tillförde bolaget 18 MSEK. Totalt har bolaget tillförts 175 MSEK före avdrag för emissionskostnader uppgående till 16,5 MSEK. Likvida medel i koncernen uppgick vid utgången av året till 47,0 MSEK. INVESTERINGAR Koncernens investeringar i instrument, utrustning och lokalförbättringar för år 2001 uppgick till 0,8 MSEK. Inga utvecklingskostnader aktiverades. HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG BEMYNDIGANDE OM NYEMISSION En extra bolagsstämma har bemyndigat styrelsen att, längst intill tiden för nästa ordinarie bolagsstämma att vid ett eller flera tillfällen med eller utan företrädesrätt för aktieägarna, besluta om en nyemission. Dock får inte en sådan emission medföra att bolagets aktiekapital ökar, eller kan komma att öka med mer än totalt 400 000 SEK, motsvarande 10 miljoner aktier. NET INSIGHT LEVERERAR MEDIENÄT TILL HOLLÄNDSKA KPN Holländska nätoperatören KPN satsar på optiskt medienät och har valt Net Insight som leverantör av den tekniska plattformen. Under ett ramavtal har KPN lagt en order på nätverksutrustning för utbyggnaden av första delen av det nationella medienätet med leverans i januari 2002. KPN fokuserar på högkvalitativa videotjänster där anslutna TV- och produktionsbolag kommer att kunna utnyttja fördelarna med realtidsöverföring av 270 Mbps video över SDI-gränssnitt (Serial Digital Interface). ÅTERFÖRSÄLJARAVTAL MED POLSKA TTI INVENTEL Net Insight har tecknat ett återförsäljaravtal med den polska systemintegratören TTI Inventel. Avtalet innebär att TTI Inventel kommer marknadsföra och sälja Net Insights plattform i Polen, Lettland och Ukraina samt ansvara för kundsupport och uppfyllande av serviceavtal. Som ett led i satsningen har TTI beställt utrustning till ett referensnät för tester tillsammans med ett lokalt TV-bolag. MARKNADS- OCH FRAMTIDSUTSIKTER År 2001 har inneburit den definitiva bekräftelsen på att Net Insights fokusering på den professionella medieindustrin varit helt rätt strategi. Trots en svår konjunktur har bolaget under året ökat sin försäljning med 139%; enbart under fjärde kvartalet ökade försäljningen från 3,0 till 10,9 MSEK. Med försäljningarna till Tele2, Qmedia och KPN är nu ett flertal medienät under uppbyggnad i Europa och USA. Slutkunderna, som i det här fallet är olika TV- och produktionsbolag, har tidigt insett de stora kostnadsbesparingar som kan göras med fiberbaserad videoöverföring. I Sverige var TV 4 först ut med att använda Tele2:s nät för att skicka material mellan huvudstudion och sina olika lokalstationer och nu står fler kunder på tur. I USA testas just nu Qmedias medietjänster av ett flertal större TV- och produktionsbolag. Marknaden för digitala medienätverk har rankats som en av de tio hetaste trenderna för det kommande året enligt branschorganet Red Herring Magazine. Med ett flertal professionella medienät etablerade, kommer företagsmarknaden att driva på utvecklingen med olika företagsinterna och externa lösningar. Analysföretaget Aberdeen Group har bedömt att enbart den nordamerikanska marknaden för digitalt distribuerat material kommer att öka sin omsättning till ca 4,3 miljarder dollar till år 2005. I Europa räknar man med en årlig tillväxt på 33 procent för att omsätta omkring 2,6 miljarder dollar år 2005. Drivkraften ligger i de stora kostnadsbesparingar som företagen kan göra genom att effektivisera sina processer för bland annat utbildning, nyhetskommunikation och konferenser. Med dagens kraftfulla produktportfölj möter Net Insight väl kraven inom de prioriterade marknadssegmenten. Operatörerna erbjuds möjligheten att gradvis uppgradera befintlig infrastruktur och kan därmed erhålla ett betydligt bättre kapacitets utnyttjande samtidigt som fler och innehållsrikare tjänster kan erbjudas. Det ger operatörerna en snabb återbetalning på gjorda investeringar vilket kommer att vara en avgörande konkurrensfördel på dagens utsatta telekommarknad. STYRELSENS ARBETSSÄTT Net Insights styrelse bestod till och med augusti år 2001 av sju ledamöter valda av bolagsstämman. Därefter har styrelsen bestått av sex ledamöter då en ledamot lämnat sitt styrelseuppdrag. Styrelsen genomförde under 2001 sexton protokollförda möten. Styrelsen behandlade vid dessa möten de fasta punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte, som affärsläge, budget, årsbokslut, delårsrapporter, nyemission. Därutöver behandlades övergripande frågor såsom långsiktiga strategier, affärsplan, optionsprogram, mm. Enskilda styrelseledamöter bistod även företagsledningen i olika strategiska frågor. På det konstituerande styrelsemötet den 28 mars 2001 behandlade och fastställde styrelsen arbetsordningen för styrelsen och instruktioner för verkställande direktör, i enlighet med aktiebolagslagen som reglerar arbetsfördelningen inom styrelsen samt mellan styrelsen och verkställande direktören inklusive löpande ekonomisk rapportering. FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST Styrelsen och verkställande direktören föreslår att den ansamlade förlusten, -283 169 983 SEK, behandlas enligt följande: Ansamlad förlust 0 TSEK Årets förlust -283 170 TSEK Totalt -283 170 TSEK Avräknas mot överkursfond -283 170 TSEK Koncernens ansamlade förlust uppgår per 31 december 2001 till -263 182 TSEK. Någon avsättning till bundna fonder föreslås ej. Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande balans-, resultaträkningar och kassaflödesanalyser med tillhörande noter. 22 23
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 24 KONCERNEN RESULTATRÄKNING Belopp i TSEK NOT 2001 2000 Nettoomsättning 1 21 528 9 016 Kostnad för sålda varor -10 074-6 126 Bruttoresultat 11 454 2 890 Marknadsföringskostnader 2,4,5-67 642-51 568 Administrationskostnader 2,4,5,14-32 896-40 524 Utvecklingskostnader 2,3,4,5-161 291-128 932 Omstruktureringskostnader 2-16 034 - Rörelseresultat -266 409-218 134 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 6 210 9 378 Räntekostnader och liknande resultatposter 7-11 -8 Summa resultat från finansiella poster 6 199 9 370 Resultat efter finansiella poster -260 210-208 764 Årets resultat -260 210-208 764 Resultat per aktie -4,43-5,31 BALANSRÄKNING Belopp i TSEK NOT 31 dec 2001 31 dec 2000 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 8 1 978 2 011 Summa materiella anläggningstillgångar 1 978 2 011 Omsättningstillgångar Varor under tillverkning 15 173 7 502 Färdigvaror 19 245 3 201 Kundfordringar 13 659 4 024 Kortfristiga fordringar 4 473 10 502 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 3 747 3 616 Kassa och bank 47 041 176 004 Summa omsättningstillgångar 103 338 204 849 Summa tillgångar 105 316 206 860 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i TSEK NOT 2001 2000 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat -266 409-218 134 Avskrivningar 828 747 Övriga ej likviditetspåverkande poster 84 1 242 Erhållen ränta 6 2 766 8 136 Erlagd ränta 7-11 -8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -262 742-208 017 Förändring i rörelsekapital Ökning/minskning av varulager -23 715 8 452 Ökning av fordringar -3 737-8 469 Ökning av kortfristiga skulder 2 640 6 173 Kassaflöde från den löpande verksamheten -287 554-201 861 INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv av materiella anläggningstillgångar 8-795 -911 Kassaflöde från investeringsverksamheten -795-911 FINANSIERINGSVERKSAMHET Optionsprogram/nyemissioner 159 386 253 750 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 159 386 253 750 Ökning av likvida medel 15-128 963 50 978 Likvida medel vid årets början 15 176 004 125 026 Likvida medel vid årets slut 47 041 176 004 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 11 Bundet eget kapital Aktiekapital 12 2 350 1 572 Bundna reserver 334 213 381 731 Ansamlad förlust Balanserat resultat -2 972 3 026 Årets resultat -260 210-208 764 Summa eget kapital 73 381 177 565 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 14 583 17 791 Övriga skulder 3 905 2 828 Upplupna kostnader 13 13 447 8 676 Summa skulder 31 935 29 295 Summa eget kapital och skulder 105 316 206 860 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 24 25
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 26 MODERBOLAGET RESULTATRÄKNING Belopp i TSEK NOT 2001 2000 Nettoomsättning 1 21 528 9 182 Kostnad för sålda varor -10 074-6 126 Bruttoresultat 11 454 3 056 Marknadsföringskostnader 2,4,5-68 566-39 951 Administrationskostnader 2,4,5,14-49 811-46 281 Utvecklingskostnader 2,3,4,5-161 415-128 932 Omstruktureringskostnader 2-16 034 - Rörelseresultat -284 372-212 108 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 2 647 9 350 Räntekostnader och liknande resultatposter 7-1 445-8 Summa resultat från finansiella investeringar 1 202 9 342 Resultat efter finansiella poster -283 170-202 766 Årets resultat 16-283 170-202 766 BALANSRÄKNING Belopp i TSEK NOT 31 dec 2001 31 dec 2000 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 8 1 978 2 011 Summa materiella anläggningstillgångar 1 978 2 011 Finansiella tillgångar Andelar i koncernföretag 9 17 366 500 Summa finansiella tillgångar 17 366 500 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i TSEK NOT 2001 2000 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat -284 372-212 108 Avskrivningar 828 747 Övriga ej likviditetspåverkande poster -1 433 1 242 Erhållen ränta 6 2 647 8 108 Erlagd ränta 7-11 -8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -282 341-202 019 Förändring i rörelsekapital Minskning/Ökning av varulager -23 715 8 452 Ökning av fordringar 17 121-23 602 Ökning av kortfristiga skulder 2 320 6 048 Kassaflöde från den löpande verksamheten -286 615-211 121 INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 9-16 866-500 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 8-795 -911 Kassaflöde från investeringsverksamheten -17 661-1 411 FINANSIERINGSVERKSAMHET Optionsprogram/nyemissioner 175 906 260 567 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 175 906 260 567 Ökning av likvida medel 15-128 370 48 035 Likvida medel vid årets början 15 172 654 124 619 Likvida medel vid årets slut 44 284 172 654 Omsättningstillgångar Varor under tillverkning 15 173 7 502 Färdigvaror 19 245 3 201 Kundfordringar 13 659 4 024 Fordringar hos koncernföretag 0 20 697 Kortfristiga fordringar 4 313 10 503 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 3 747 3 616 Kassa och bank 44 284 172 654 Summa omsättningstillgångar 100 421 222 197 Summa tillgångar 119 765 224 708 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 11 Bundet eget kapital Aktiekapital 12 2 350 1 572 Överkursfond 369 222 396 859 Ansamlad förlust Balanserat resultat - - Årets resultat -283 170-202 766 Summa eget kapital 88 402 195 665 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 14 579 17 791 Skulder till koncernföretag 491 Övriga skulder 3 905 2 829 Upplupna kostnader 13 12 388 8 423 Summa skulder 31 363 29 043 Summa eget kapital och skulder 119 765 224 708 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 26 27
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 28 NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. KONCERNREDOVISNING I koncernredovisningen ingår två av moderbolaget helägda dotterbolag. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 1. Net Insight AB tillämpar dagskursmetoden för omräkning av dotterbolagets bokslut. Det innebär att dotterbolagets tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen förs direkt till koncernens egna kapital. Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av fordran på dotterbolag och som avser den lånsiktiga finansieringen av dotterbolaget förs mot koncernens egna kapital. VÄRDERINGSPRINCIPER MM Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETET Utgifter för utvecklingsarbetet kostnadsförs i den takt de uppstår. FORDRINGAR Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. VARULAGER Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. AVSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS: Materiella anläggningstillgångar Inventarier KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. NOTER (alla belopp är TSEK om ej annat anges) NOT 1 NETTOOMSÄTTNING Net Insights intäkter utgörs i huvudsak av resultatavräknade fastprisprojekt och avser för året uteslutande moderbolaget. Projekten avräknas i samband med leveransacceptans från kund. I samband med resultatavräkning av ett projekt beaktas även förväntade kvarstående intäkter och reservering sker för bedömda kvarstående kostnader. NOT 2 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER Medeltalet anställda varav män Sverige 143 st (100 st) 81% (77%) USA 4 st (3 st) 100% (100%) Under året har ett kostnadsbesparingsprogram genomförts i moderbolaget vilket reducerat antalet anställda. Vid årets slut uppgår antalet anställda till 103 st (122 st) i moderbolaget och 5 st (2 st) i dotterbolaget. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader fördelade mellan styrelse, VD och övriga anställda. 2001 2000 Löner och Sociala Löner och Sociala Koncernen ersättn. kostn. ersättn. kostn. Styrelse, VD 8 894 2 897 2 180 1 334 (varav pensionskostn.) 822 617 Övriga anställda 77 220 24 503 51 263 20 539 (varav pensionskostn.) 8 839 5 320 Summa 86 114 27 400 53 443 21 873 (varav pensionskostn.) 9 661 5 937 Moderbolaget Styrelse och VD 8 894 2 897 2 180 1 334 (varav pensionskostn.) 822 617 Övriga anställda 67 254 24 037 46 107 20 380 (varav pensionskostn.) 8 839 5 004 Summa 76 148 26 934 48 287 21 714 (varav pensionskostn.) 9 661 5 621 5 år Fördelade per marknad Moderbolag 76 148 36 595 48 287 21 714 (varav pensionskostn.) 9 661 5 621 Dotterbolag utomlands 9 966 466 5 156 316 (varav pensionskostn.) - - Under året har 4 843 TSEK utbetalts till f d verkställande direktören. Med nuvarande verkställande direktören Tomas Duffy, har avtalats om 6 månaders ömsesidig uppsägningstid. Vidare har avtal träffats om avgångsvederlag uppgående till 18 månadslöner vid uppsägning från bolagets sida. Bolagets pensionsåtagande gentemot verkställande direktören uppgår årligen till 35% av årslönen exklusive bonus. Under året har Tomas Duffy erhållit 2 667 TSEK i lön och andra ersättningar. Styrelseledamoten Lars Gauffin, tillika en av grundarna och anställd i bolaget, har erhållit 710 TSEK (705 TSEK) i lön. Styrelsearvodet för året uppgick till 675 TSEK varav till ordföranden har utbetalats 192 TSEK. NOT 3 UTVECKLINGSKOSTNADER Utvecklingskostnader utgörs främst av produktutveckling, datorinköp, patentansökningar, licenser, lönekostnader till personal samt övriga kostnader relaterade till utvecklingsarbetet. NOT 4 AVSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Dotterbolagen saknar materiella anläggningstillgångar Moderbolaget 011231 001231 Inventarier 828 747 828 747 NOT 5 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL Nominella värdet av framtida leasingavgifter (inkl. hyra för lokaler), avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: Koncernen Moderbolaget 2002 6 147 6 147 2003 4 622 4 622 2004 4 141 4 141 2005 3 140 3 140 Summa 18 050 18 050 Årets leasingkostnad uppgår i koncernen till 6 364 TSEK och i moderbolaget till 5 668 TSEK. Inget enskilt kontrakt har en löptid på 4 år eller mer. NOT 6 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Koncernen Moderbolaget 2001 2000 2001 2000 Ränteintäkter 2 766 8 136 2 647 8 108 Kursdifferenser 3 445 1 242-1 242 Summa 6 211 9 378 2 647 9 350 NOT 7 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Koncernen Moderbolaget 2001 2000 2001 2000 Räntekostnader -11-8 -11-8 Kursdifferenser - - -1 434 - Summa -11-8 -1 445-8 NOT 8 INVENTARIER Dotterbolaget äger inga inventarier Moderbolaget 011231 001231 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 4 011 3 100 Nyanskaffningar 795 911 Summa 4 806 4 011 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början -2 000-1 253 Årets avskrivning -828-747 Summa -2 828-2 000 Planenligt restvärde vid årets slut 1 978 2 011 NOT 9 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Kapital- Röst- Antal Bokfört Eget andel andel andelar värde kapital Net Insight Inc. 100% 100% 1 000 16 866 1 283 Säte: Delaware, USA Net Insight Consulting AB 100% 100% 5 000 500 493 Org.nr: 556583-7365 Säte: Stockholm, Sverige 011231 001231 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 500 0 Nyemission 16 866 500 Summa 17 366 500 Utgående redovisat värde 17 366 500 28 29
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.28 Sida 30 REVISIONSBERÄTTELSE NOT 10 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter innehåller följande större poster: Koncernen Moderbolaget 011231 001231 011231 001231 Lokalhyra för första kvartalet 2002 (2001) 1 659 1 177 1 659 1 177 Förutbetalda licens /serviceavgifter 432 468 432 468 Förutbetalda försäkringskostnader 1 111 831 1 111 831 Upplupna intäktsräntor - 358-358 Övriga poster 545 782 545 782 Summa 3 747 3 616 3 747 3 616 NOT 11 EGET KAPITAL Aktie- Bundna Fria Årets Totalt KONCERNEN kapital reserver reserver resultat eget kapital Vid årets början 1 572 381 731 3 026-208 764 177 565 Omföring av årets resultat -202 766-5 998 208 764 Nyemissioner 778 154 132 154 910 Årets omräkningsdifferens 1 116 1 116 Årets resultat -260 210-260 210 Vid årets slut 2 350 334 213-2 972-260 210 73 381 Aktie- Över- Ansamlad Årets Totalt MODERBOLAGET kapital kursfond förlust resultat eget kapital Vid årets början 1 572 396 859-202 766 195 665 Omföring av årets resultat -202 766 202 766 Nyemissioner 778 175 129 175 907 Årets resultat -283 170-283 170 Vid årets slut 2 350 369 222-283 170 88 402 Emissionskostnader för året har i moderbolaget redovisats över resultaträkningen medan dessa i koncernen har bokförts direkt mot bundna reserver. Antal aktier Optioner Fria A-aktier 3 600 000 - Fria B-aktier 55 155 020 - Teckningsoptioner 2002 7 857 860 Summa 58 755 020 7 857 860 NOT 13 UPPLUPNA KOSTNADER Upplupna kostnader innehåller följande större poster: Koncernen Moderbolaget 011231 001231 011231 001231 Semesterlöneskuld 3 542 2 525 3 542 2 525 Upplupna löner 2 925-2 414 - Sociala avgifter 1 809 1 460 1 809 1 460 Upplupen bonus 2 429 3 032 2 429 3 032 Upplupna konsultkostnader 273 1 135 273 1 135 Övriga poster 2 469 524 1 920 271 Summa 13 447 8 676 12 387 8 423 NOT 14 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING Till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har utgått arvode för revision om 304 TSEK (90) och för övriga uppdrag med 195 TSEK (86). Totalt för koncernen uppgick revisionsarvodet till 388 TSEK. NOT 15 KASSAFLÖDESANALYS Likvida medel vid årets början och slut avser för bägge åren banktillgodohavanden och handkassa. Av totala likvida medel i koncernen 2001 avser 2 757 TSEK (3 350) likvida medel i dotterbolaget. NOT 16 SKATTEMÄSSIGA UNDERSKOTTSAVDRAG Det ackumulerade skattemässiga underskottet av näringsverksamheten i moderbolaget till och med år 2001 uppgick till 674 244 TSEK. Stockholm den 4 februari 2002 Till bolagsstämman i Net Insight AB (publ) Org nr 556533-4397 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Net Insight AB (publ) för år 2001. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag till vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 5 februari 2002 NOT 12 AKTIEKAPITAL Aktiekapitalet är fördelat på 58 755 020 aktier med ett nominellt värde av 0,04 kronor per aktie. En aktie av serie A berättigar till tio (10) röster och en aktie av serie B till en (1) röst. Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande: Lars Berg Ordförande Tomas Duffy Verkställande direktör Bernt Magnusson Lars Gauffin Håkan Kihlberg Bo Dimert Lage Jonason Marcus Johansson Auktoriserad revisor Bertil Johanson Auktoriserad revisor 30 31
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.29 Sida 32 NET INSIGHT AKTIEN Net Insights B-aktie noteras sedan den 7 juni 1999 på Stockholmsbörsens O-lista. AKTIEKAPITAL I maj/juni 2001 genomfördes en nyemission med företrädesrätt för bolagets samtliga aktieägare och i december en riktad nyemission. Totalt ökade aktiekapitalet under 2001 med 778 628 kronor så att det per den 31 december 2001 uppgår till 2 350 200 kronor fördelat på 58 755 020 stycken aktier, varav 3 600 000 A-aktier och 55 155 020 B-aktier. Varje aktie, med ett nominellt värde om 0,04 kronor, har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie av serie A berättigar till tio röster och varje aktie av serie B till en röst. ÄGARFÖRHÅLLANDEN Antalet aktieägare var 14 546 per den 31 december 2001 att jämföras med 13 113 föregående år. De tre grundarna kvarstår som huvudägare med tillsammans ca 12 procent av aktiekapitalet och ca 43 procent av rösterna. De femton största ägarnas andel uppgick per den 31 december 2001 till 36,0 procent av kapitalet och 58,8 procent av rösterna. Det utländska ägandet svarade för ca 13,4 procent av kapitalet. KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING Totalt har 45,2 miljoner aktier omsatts till ett sammanlagt värde av ca 521,4 MSEK, i genomsnitt 180 990 aktier till ett värde av ca 2,1 MSEK per börsdag under räkenskapsåret. Under räkenskapsåret noterades aktien som högst i 37 kronor den 19 januari 2001 och som lägst i 3 kronor den 21 september 2001. Kursutvecklingen har under året följt utvecklingstrenden för bolag inom teknologisektorn, se diagram. Net Insights totala börsvärde uppgick till 355 MSEK per den 31 januari 2002. TECKNINGSOPTIONER OCH PERSONALOPTIONER Under året förföll ett teckningsoptionsprogram riktat till personal utan att tecknas. Dessutom har bolaget givit ut personaloptioner till anställda. Utspädningseffekten av detta program kan maximalt uppgå till drygt fem procent av antalet aktier i bolaget. I samband med den företrädesrättsliga nyemissionen i juni 2001 erhöll de som tecknade aktier totalt 7 857 860 teckningsoptioner. UTDELNINGSPOLITIK Net Insight kommer inte att lämna någon utdelning förrän verksamheten genererat ett ackumulerat positivt kassaflöde. Eventuell utbetalning av utdelning ombesörjs av VPC. Ägarförhållandena i Net Insight, enligt den av VPC förda offentliga aktieboken och den offentliga förvaltarförteckningen, per den 31 december 2001 framgår enligt tabellen nedan. DE 15 STÖRSTA ÄGARNA Aktieslag A-aktier B-aktier Kapital Röster Banco fonder 0 3 115 129 5,3 % 3,4 % Lars Gauffin 1 200 000 1 532 150 4,7 % 14,8 % Alecta 0 2 368 520 4,0 % 2,6 % Christer Bohm 1 200 000 1 152 660 4,0 % 14,4 % Per Lindgren 1 200 000 887 940 3,6 % 14,1% Torlöf Truls Tomas & bolag 0 1 429 867 2,4 % 1,6 % Egnell Lars 0 1 400 000 2,4 % 1,6 % Försäkringsbranschens pensionsstiftelse 0 1 015 000 1,7 % 1,1 % Pelago Venture Partners KB 0 1 000 000 1,7 % 1,1 % Wikander Karl-Otto & bolag 0 999 165 1,7 % 1,1 % Jonason Lage 0 600 000 1,0 % 0,7 % Olsson Sten A bolag 0 577 400 1,0 % 0,6 % Aragon Fonder 0 549 500 0,9 % 0,6 % Kling Nils 0 500 000 0,9 % 0,5 % LRF Försäkring AB 0 431 334 0,7 % 0,5 % Summa 15 ägare 3 600 000 17 558 665 36,0 % 58,8 % Övriga 0 37 596 355 64,0 % 41,2 % Totalt 3 600 000 35 689 300 100,0 % 100,0 % AKTIEKAPITALETS FÖRDELNING PER DEN 31 DECEMBER 2001 Aktieslag Antal aktier Andel av röster Kapital Röster A-aktier 3 600 000 36 000 000 6,0% 39,0% B-aktier 55 155 020 55 155 020 94,0% 61,0% Totalt 58 755 020 91 155 020 100,0% 100,0% AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING År Transaktion A-aktier B-aktier Antal aktier Nominellt (Mkr) Aktiekapital (Mkr) 1996 Bolagsbildning 9 000 12 000 21 000 5,00 105 000,00 1997 Nyemission 9 000 47 000 56 000 5,00 280 000,00 1997 Fondemission 9 000 47 000 56 000 15,00 840 000,00 1997 Split 20:1 180 000 940 000 1 120 000 0,75 840 000,00 1997 Nyemission 180 000 1 163 806 1 343 806 0,75 1 007 855,00 1998 Fondemission 180 000 1 163 806 1 343 806 0,80 1 075 044,80 1998 Split 4:1 720 000 4 655 224 5 375 224 0,20 1 075 044,80 1999 Nyemission 720 000 5 288 274 6 008 274 0,20 1 201 654,80 1999 Nyemission 720 000 6 287 716 7 007 716 0,20 1 401 543,20 2000 Optionsinlösen 720 000 6 351 916 7 071 916 0,20 1 414 383,20 2000 Optionsinlösen 720 000 6 364 916 7 084 916 0,20 1 416 983,20 2000 Nyemission 720 000 6 931 418 7 651 418 0,20 1 530 283,60 2000 Optionsinlösen 720 000 7 025 860 7 745 860 0,20 1 549 172,00 2000 Split 5:1 3 600 000 35 129 300 38 729 300 0,04 1 549 172,00 2000 Optionsinlösen 3 600 000 35 689 300 39 289 300 0,04 1 571 572,00 2001 Nyemission 3 600 000 51 405 020 55 005 020 0,04 2 200 200,80 2001 Nyemission 3 600 000 55 155 020 58 755 020 0,04 2 350 200,80 ÄGARSTRUKTUR NET INSIGHTS B-AKTIE Aktieinnehav, Andel av antal Andel av Net Insights B-aktie är sedan 7 juni 1999 noterad på Stockholmsbörsens O-lista. antal aktier aktieägare aktiekapital 1 1 000 68,7 % 6,0 % 1 001 10 000 27,7 % 21,8 % 10 001 50 000 2,8 % 14,3 % 50 001 100 000 0,6 % 33,1 % 100 001 0,2 % 24,8 % Summa 100% 100 % ANTAL ÄGARE, KATEGORIER, KONCENTRATION, LÄNDER Kategorier, kapital Procent Utländska ägare 13,4 Svenska ägare 86,6 Varav Institutioner 10,7 Aktiefonder 6,3 Privatpersoner inkl. Fåmansbolag 69,6 32 33
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.29 Sida 34 LEDNINGSGRUPP ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE TOMAS DUFFY Chief Executive Officer Född 1955. Tomas Duffy har tidigare varit medlem av Telias verkställande ledning som vice VD för företagssidan och tjänsteutveckling, verkat som VD för Mannesman ipulsys samt VD på strategi- och IT-konsultföretaget Halogen. Aktieinnehav i Net Insight: 10 400 B-aktier. CARL-JOHAN BLOMBERG Chief Financial Officer Född 1952. Carl-Johan Blomberg har tidigare varit verksam som Senior Vice President och CFO på Hotellus International AB. Tidigare har han haft ledande befattningar som finansdirektör på Pharmacia, Procordia samt Alfa Laval. Aktieinnehav i Net Insight: 4 200 B-aktier, 50 000 personaloptioner samt 600 teckningsoptioner*. OLLE WAKTEL VP International Sales Född 1959. Olle Waktel har mångårig erfarenhet från försäljning och marknadsföring av IT- och datakommunikationstjänster. Han har bland annat varit verksam som VD för Telenors dotterbolag Nextra och affärsansvarig för Telias internettjänster. Aktieinnehav i Net Insight: 20 000 B-aktier. ANDERS PERSSON VP Product Development Född 1957. Anders Persson har mångårig erfarenhet från Ericssonkoncernen där han senast var verksam som General Manager för nätverksdesign. Tidigare har han bland annat arbetat som Project Manager på ERA, Customer Services och Vice President på EUR, Ericsson Fiber Access. Aktieinnehav i Net Insight: 14 000 B-aktier, 60 000 personaloptioner samt 2 000 teckningsoptioner*. PER LINDGREN VP Business Development (grundare) Född 1967. Teknisk doktor i teleinformatik (KTH) 1996. Per Lindgren har tidigare varit assisterande professor på KTH, där han bland annat vidareutvecklade DTM-tekniken. Aktieinnehav i Net Insight: 1 200 000 A-aktier, 887 940 B-aktier, 20 000 personaloptioner samt 5 000 teckningsoptioner*. LARS GAUFFIN Senior Advisor (grundare) Född 1943. Senior Advisor. Erfarenhet av Ericsson, Telia och KTH, där han har arbetat med telekommunikation, datorarkitektur, datakommunikation och distribuerade system. På KTH ledde han bland annat DTM-projektet. Aktieinnehav i Net Insight: 1 200 000 A-aktier, 1 572 150 B-aktier samt 5 000 teckningsoptioner*. CHRISTER BOHM Chief Technical Officer (grundare) Född 1966. Teknisk doktor i teleinformatik (KTH). Christer Bohm har tidigare varit assisterande professor på KTH där han bland annat har arbetat med DTM-projektet. Han har varit involverad i flera projekt inom distribuerad multimedia och höghastighetskommunikation. Aktieinnehav i Net Insight: 1 200 000 A-aktier, 1 152 660 B-aktier, 20 000 personaloptioner samt 502 teckningsoptioner*. CAROLEN YTANDER VP Corporate Communications Född 1964. Carolen Ytander arbetade som informationschef för Telia InfoMedia TeleVision 1997 1999 samt som informationschef för Sparbanken Sverige 1995 1997. Aktieinnehav i Net Insight: 40 000 personaloptioner. HELÉN LINDQVIST VP Finance Född 1958. Helén Lindqvist arbetade som revisor på Arthur Andersson & Co från 1986 till 1994. Hon blev auktoriserad revisor 1989. Från 1994 till 1998 arbetade hon som ekonomi- och finanschef på ett svenskt dotterbolag inom en internationell koncern. Aktieinnehav i Net Insight: 1 120 B-aktier, 10 000 personaloptioner samt 160 teckningsoptioner*. MITUL SAWJANI VP Supply & Strategic Alliances Född 1971. Har arbetat med inköp-logistik relaterade frågor på Ericsson sedan 1997. Senaste befattning var som inköpschef för Ericsson Inc i Lynchburg, USA. Aktieinnehav i Net Insight: 40 000 personaloptioner. BIRGITTA HEDBLOM VP Human Resources Född 1950. Birgitta Hedblom har tidigare arbetat i olika ledande befattningar inom Human Resources på Hewlett Packard. Hon har som egen företagare verkat som konsult inom området personalutveckling med ett antal ledande företag som kunder. Aktieinnehav i Net Insight: 40 000 personaloptioner. JOHN KOSTAK VP Global Marketing Född 1961. Senaste befattning som VP Sales and Marketing på Dynarc AB, 1998 2000. Har tidigare varit med och grundat företagen Quallaby och St. Clair Systems och haft ett flertal ledande befattningar på bland annat Nortel Networks, Net Manage och Fujikura. Aktieinnehav i Net Insight: 50 000 personaloptioner. LARS BORGWING President and COO, Net Insight Inc. Född 1953. Lars Borgwing har över 20 års erfarenhet från ledande befattningar på den amerikanska marknaden. Har verkat som grundare och CEO av flera företag och som rådgivare till välrenommerade företag som Goldman Sachs, GE Capital, Chase, Svenska Handelsbanken och Merita NordBanken. Aktieinnehav i Net Insight: 50 000 personaloptioner. *Varje option ger rätt att teckna en ny B-aktie i juni 2002. 34 35
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.29 Sida 36 STYRELSE LARS BERG Ordförande Född 1947. Oberoende investerare och konsult. Styrelseledamot i Telefonica Moviles, Eniro, Carnegie, Ratos, Schibsted, C.Technologies/Anoto, Ledstiernan, Askus, Viamare och IFL m fl. Aktieinnehav i Net Insight: 42 000 B-aktier, 145 000 köpoptioner och 6 000 teckningsoptioner*. BERNT MAGNUSSON Vice ordförande Född 1941. Styrelseordförande i Swedish Match AB och Dyno Nobel ASA, styrelseledamot i AvestaPolarit, Volvo Car Corporation, Höganäs, Nordea, Pharmadule samt rådgivare åt European Bank for Reconstruction and Development. Aktieinnehav i Net Insight, Bernt Magnusson och hustru: 397 580 B-aktier samt 6300teckningsoptioner*. HÅKAN KIHLBERG Styrelseledamot Född 1939. VD Pressens Bild, Bonnier. Styrelseordförande i Ad Libris och styrelseledamot i Pressens Bild. Aktieinnehav i Net Insight: 6 192 B-aktier, 10 000 köpoptioner samt 886 teckningsoptioner*. BO DIMERT Styrelseledamot Född 1943. Styrelseordförande i Telelogic, ipunplugged och Zoomon, styrelseledamot i Sverige- Amerikastiftelsen och Razorfish Inc., USA. Aktieinnehav i Net Insight: 36 400 B-aktier samt 5 200 teckningsoptioner*. LAGE JONASON Styrelseledamot Född 1951. VD Nordiska Holding AB och VD Bankaktiebolaget JP Nordiska. Styrelseordförande i City Mail Group och styrelseledamot i NordNet. Aktieinnehav i Net Insight: 600 000 B-aktier samt 70 000 teckningsoptioner*. LARS GAUFFIN Styrelseledamot och grundare Född 1943. Senior Advisor. Erfarenhet av Ericsson, Telia och KTH, där han har arbetat med telekommunikation, datorarkitektur, datakommunikation och distribuerade system. På KTH ledde han bland annat DTM-projektet. Aktieinnehav i Net Insight: 1 200 000 A-aktier, 1 572 150 B-aktier samt 5 000 teckningsoptioner*. CHRISTER BOHM Styrelsesuppleant, teknisk chef och grundare. Född 1966. Teknisk doktor i teleinformatik (KTH). Christer Bohm har tidigare varit assisterande professor på KTH där han bland annat har arbetat med DTM-projektet. Han har varit involverad i flera projekt inom distribuerad multimedia och höghastighetskommunikation. Aktieinnehav i Net Insight: 1 200 000 A-aktier, 1 152 660 B-aktier, 20 000 personaloptioner samt 502 teckningsoptioner*. *Varje option ger rätt att teckna en ny B-aktie i juni 2002 36
NEIN 0016 Årsredovisning 02-02-18 14.29 Sida 38 INFORMATIONSTILLFÄLLEN BOLAGSSTÄMMA Ordinarie bolagsstämma kommer att hållas onsdagen den 20 mars 2002 klockan 15.00 i Net Insights lokaler i Västberga. Rätt att deltaga och rösta på bolagsstämman har aktieägare som är införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken 8 mars 2002 samt anmält sig hos bolaget senast 14 mars 2002 klockan 16.00. Anmälan om deltagande i stämman kan ske under adressen Net Insight AB, Box 42093, 126 14 Stockholm, eller per telefon 08-685 04 00 eller per fax 08-685 04 20 eller genom e-post till info@netinsight.net. UTDELNING Styrelsen föreslår bolagsstämman att besluta om att ej lämna någon utdelning. EKONOMISK INFORMATION UNDER 2002 Ordinare bolagsstämma 2002-03-20 Delårsrapport januari mars 2002-04-25 Delårsrapport januari juni 2002-08-21 Delårsrapport januari september 2002-10-31 38