RÅVAROR Handla el via Handelsbanken
Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras vilket gör att priset är väldigt känsligt för förändringar i utbud och efterfrågan. Prisrörelserna är högre än för många andra råvaror och den Nordiska marknaden har blivit alltmer komplex och svårtolkad. Under vintern 2010 steg elpriset till historiska rekordnoteringar pga av det kalla och torra vädret samtidigt som viktig kärnkraftskapacitet fallit bort. Den här broschyren är en snabbguide till den svenska elmarknaden och vilka faktorer som påverkar elpriset. Handelsbanken kan hjälpa ditt företag att svara på frågor kring el och erbjuder nu kunder att prissäkra sina elkostnader genom sitt lokala bankkontor. Vad är el? Elektricitet kan framställas på olika sätt och det vanligaste är att omvandla värme till el. Bränslet kan vara kol, olja, gas, torv, uran, biobränsle eller avfall som används för att värma vatten till ånga. Ångan sätter sedan en turbin i rörelse som driver en generator. Lägesenergi finns det i vatten som rinner från en högre till en lägre nivå. Vattnets lägesenergi får turbinen i vattenkraftverket att rotera. Turbinen driver en generator. Lägesenergi har omvandlats till rörelsenergi som i generatorn omvandlas till el. Också ljusenergi kan ge el, i solcellen omvandlas den direkta solstrålningen till el. Hur ser den svenska marknaden ut? Det svenska elproduktionssystemet är uppbyggt av ett stort antal kraftverk med olika teknik och med olika egenskaper. Kärnkraft och vattenkraft är basen i systemet och tillsammans står de båda kraftkällorna för ungefär 90 procent av den totala produktionen. Kärnkraftverken producerar nästa alltid samma mängd el dygnet runt. Vattenkraftverken, som sekundsnabbt kan ändra sin produktion, används också för att anpassa produktionen efter förändringar i elanvändningen. Sverige har 12 kärnkraftsreaktorer varav 10 är i kommersiell drift och de tio reaktorerna producerar lika mycket el som våra hundra största vattenkraftverk tillsammans. Det finns ungefär 1 800 vattenkraftverk i Sverige. Sveriges största vattenkraftverk är Harsprånget i Luleälven med en effekt på 977 MW, dvs årsproduktionen är lika stor som för en reaktor på ett av våra kärnkraftsverk, vilket motsvarar 1.5% av Sveriges elproduktion. Hur mycket el som produceras i vattenkraftverken beror på vädret. Total produktion i Norden TWh 160 140 Avfall 120 Vind 100 Biobränsle 80 60 Fossila Bränslen TWh % 4 1 10 3 19 5 63 16 40 20 0 Danmark Norge Sverige Finland Kärnkraft 87 22 Vatten 214 54 Hydrovariation +/- 40 TWh
Om det snöat och regnat mycket är produktionen högre än år när det är ont om vatten i sjöar och älvar. Det talas ofta om den Hydrologiska balansen och den visar tillgång på vatten i vattenmagasin, beräknat snömagasin i form av snö som ska smälta på våren och rinna ner i magasin, samt markvatten. Är den hydrologiska balansen under normalt innebär det ett underskott och större risk för högre priser om inte vattnet räcker. Import och export i Norden Som reserv finns i Sverige också några oljeeldade kraftverk. De startas bara när elförbrukningen är extremt hög eller vid tillfälligt avbrott i något av de andra kraftverken. I det svenska elproduktionssystemet ingår också cirka 800 vindkraftverk. Vindkraftverk ger el bara när det blåser. Vindkraften förutsätter därför att det finns andra kraftverk som snabbt kan öka och minska sin produktion. Eftersom det finns många vattenkraftverk i Sverige finns det också utrymme för vindkraft. Vi importerar och exporterar el Det finns kraftledningar mellan de nordiska länderna och även ner mot kontinenten. Vanligen importerar Sverige el från grannländerna och det som styr är vattentillrinningen i nordiska magasin, överföringskapacitet mellan våra grannländer och elpriset på andra marknader än vår egen. I takt med att elnäten byggs ut ökar således vår exponering mot kontinentala elmarknader eftersom det ger producenter möjligheten att exportera el när priset på kontinenten skiljer sig från det Nordiska. Under ett så kallat våtår exporterar Sverige el vilket innebär att vi får mer betalt för vattnet på andra marknader. På samma sätt kan vi importera el när det råder produktionsunderskott på den Nordiska marknaden. Nedanstående bild visar kablarna som är dragna mellan våra grannländer. Bilden visar det nordeuro-peiska elsystemet. Sverige, Norge, Finland samt Själland är sammankopplade via växelström (strömmen byter riktning periodiskt) i det som kallas Nordelsystemet. Mot de övriga systemet, dvs det ryska och det centraleuropeiska, är vi anslutna med likströms-förbindelser (strömmen har alltid samma riktning). Svenska Kraftnät förvaltar och driver ledningssystemet inom Sverige, och tillsammans med våra nordiska kollegor förbindelserna med grannländerna. Detta innebär att den hydrologiska balansen och vädret inte längre är lika avgörande för prissättningen i Norden. Råvarupriset på fossila bränslen, dvs kol, olja, gas påverkar direkt prisnivån på kontinentala elmarknader, vilket indirekt även påverkar priserna på den nordiska elbörsen. Sedan 2005 är även handeln med utsläppsrätter en faktor som inverkar på prissättningen genom att marginalpriset för el producerad med kol och gas blir dyrare att framställa eftersom Europeiska företag nu måste betala för delar av sina utsläpp. Vilka faktorer påverkar då elpriset El handlas till det som kallas för marknadspris, eller spotpris. Marknadspriset på el står i direkt relation till det rörliga elpris som du som konsument betalar. Den privata konsumtionen är en relativt liten del av den totala efterfrågan i Sverige (se bild 2 nedan). Nordisk efterfrågan 100% = ca 400 TWh Skogsindustrin 45% Övrig Basindustri Metall Kemi, Olje- och Gasindustri 55% { { Övrig Industri Handel, Service, Transport Hushåll
För dig som konsument beror priset du betalar endast till en del på marknadspriset på Nordiska elbörsen Nordpool. Till slutnotan för förbrukaren läggs transportkostnader för elen samt skatter och avgifter. Cirka 35 procent av det pris du betalar för din el beror på priset på elmarknaden. Transportkostnaderna utgör cirka 23 procent. Resten är skatter och avgifter. Marknadspriset bestäms av efterfrågan samt hur mycket det kostar att producera elen på marginalen, ju lägre kostnad desto billigare el, allt annat lika. Men marginalprissättningen på elmarknaden innebär att trots att priset mellan olika energikällor skiljer sig stort så är det den dyraste elen som sätter priset. Marginalprissättning Marginalprissättningen innebär att priset på el avgörs av hur den sista elen som behövs för att täcka efterfrågan varje dag produceras. Utbud och efterfrågan samspelar således när det gäller priset på el. Ökar efterfrågan samtidigt som utbudet är konstant ökar priset när efterfrågan på marginalen gör att man måste gå över till en dyrare energikälla för att tillmötesgå efterfrågan. På samma sätt kan priset stiga när efterfrågan står still men utbudet minskar. Är exempelvis vattennivån låg i vattenmagasinen ligger tröskeln för dyrare el närmare än när det regnat mycket. I verkligheten kan naturligtvis både efterfrågan och utbud variera samtidigt. Figuren nedan visar att den billigaste elen kommer från vattenkraften som står för knappt 50 procent av den totala elproduktionen i Sverige under ett normalår, men regnar det mycket kan det bli så mycket som 70 procent. Kärnkraften är den näst största kraftkällan. Vind-, Vatten- och kärnkraft är relativt billiga sätt att producera el, medan kraftvärme och förbränning av fossila bränslen, dvs kol, naturgas och olja är dyrare i stigande led. I tider då vattenkraft och kärnkraft tillsammans har kapacitet att täcka hela den nordiska efterfrågan blir elpriset därför lågt. När det däremot är låga nivåer i vattenreservoarerna och kärnkraften inte räcker till, måste även fossil förbränning utnyttjas för att producera el. Då elen från fossil förbränning är väsentligt dyrare att framställa och dessutom släpper ut CO2, driver detta upp priserna. Figuren visar hur det ser under ett normalår där priset till största del sätts av kolgenererad kraftproduktion. Supply / Demand Nordic area. Princip. Hydro variation +/- 40 TWh [Euro/MWh] 140 120 100 80 60 Tittar man däremot på ett våtår där den så kallade hydrologiska balansen är god och mer vatten finns tillgängligt för produktion ser situationen något annorlunda ut. Hela utbudskurvan som i figuren ovan nu är grön flyttas åt höger medan efterfrågan (blå) är oförändrad vilket innebär att priset sätts av lägre produktionskostnadsslag. På samma sätt flyttas utbudskurvan åt vänster under ett torrår, dvs mindre vatten tillgängligt för produktion och nu röd enligt figuren. Detta innebär att priset till att större del sätts av högre produktionskostnadsslag, i det här fallet av naturgas. Tidigare var hydrologisk balans och väder helt avgörande för prisutvecklingen i Norden men bilden har blivit alltmer komplex och svårtolkad för gemene man. Priset på el är fortfarande väldigt styrt av tillgång på vatten och väder men i takt med att integrationen av elnäten ökar blir vi alltmer exponerade mot globala priser på fossila bränslen. Coal Varför har vi utsläppshandel och hur påverkar den elpriset? Handelssystemet som startade 2005 är ett styrmedel för att möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet, med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning. Enligt Kyotoavtalet skall EU minska utsläppen av koldioxid med 5.2% från 1990 års nivåer fram till och med 2012. Över tre fjärdedelar av Europas växthusutsläpp är koldioxid och handeln omfattar drygt 13,000 anläggningar inom industri och energiproduktion runt om i Europa. Företag som under denna period släpper Oil Nat.gas 40 Wind CHP Industry 20 CHP district Nuclear Hydro 0 TWh 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Supply normal consumption Supply Dry Supply wet
ut mindre mängd växthusgaser än sin ranson, kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag som förbrukat sina ransoner. Det finns även globala mål och möjligheter för företag att på ett mer kostnadseffektivt sätt investera i projekt i utvecklingsländer istället för i sin egen process och därigenom minska utsläppen av växthusgaser globalt. Dessa projekt generar då krediter som kan användas på vår utsläppsmarknad här i Europa. Marknadspriset för en sk European Allowance, dvs rätten att släppa ut 1 ton koldioxid, läggs därmed på kostnaden för att producera all el enligt marginalprissättningsmodellen ovan. En tumregel är att elpriset stiger med ca 7-8 öre om utsläppsrätterna kostar 10 euro. Vindkraft & Förnyelsebara energikällor I Elpris ingår en avgift för elcertifikat. Elcertifikatsystemet fungerar så att elproducenter av förnybar el får ekonomiskt stöd genom att de erhåller ett elcertifikat från staten för varje MWh förnybar el som de producerar Elleverantörerna är sedan skyldiga att köpa elcertifikat från elproducenterna i förhållande till din och andra elkonsumenters elanvändning. Avgiften bidrar till att elproducenter i allt större utsträckning väljer att satsa på förnybara energikällor. Elcertifikat kan den få som producerar el från vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Riksdagens mål är att produktionen av el från förnybara energikällor ska öka med 17 TWh från 2002 års nivå fram till år 2016. Vindkraften står för en mycket liten del av eltillförseln i Sverige. Under året 2008 passerade dock vindkraften en viktig milstolpe, 2Twh i årsproduktion. Därmed skapades ett överskott av främst vattenkraft som exporterades. Målet är att vi skall ha 10 TWh vindkraft i Sverige år 2015. Sveriges har relativt lite vindkraft om man jämför med till exempel Tyskland där närmare 18 000 maskiner ger drygt 30 TWh, och vårt grannland Danmark får ca 20 % av all sin el från vindkraft. I Sverige finns gynnsamma förutsättningar både längs våra kuster och i vår fjällvärld men problemet har hittills varit krångliga regler och ogynnsamma skatter. Vindkraftsinvesteringar är i dagsläget beroende av statligt stöd för att det skall vara ekonomiskt försvarbart att bygga nya verk. Kostnaden för att producera vindkraftel
är ca 40 öre/kwh och ersättningen, stödet inklusive elcertifikat och miljöbonus, är ca 55 öre/kwh. Vindkraft i ett bra vindläge är således i dagsläget lönsamt med stödet men olönsamt utan. När man talar om förnyelsebar energi kan det därför vara bra att känna till EGkommissionens 20-20-20 mål. Detta är en gemensam plan för att uppvärmningen av jorden skall stoppas där Sverige väntas få ta en stor del av ansvaret. Handel med El på NordPool Handel med el sker på den Nordiska elbörsen Nord Pool. NordPool är en marknadsplats för Finland, Sverige, Danmark och Norge. Denna är uppdelad på en fysisk spotmarknad där priserna är en direkt följd av utbud, efterfrågan samt kapacitetsbegränsningar för stunden och en finansiell terminsmarknad som erbjuder handel med elkontrakt fem år fram i tiden. NordPool ägs av den Svenska och Norska staten men börsen har över 420 medlemmar i 21 olika länder. Aktörerna är allt från regionala kraftbolag till internationella banker och privata investerare. Handla El genom Handelsbanken Handelsbanken erbjuder nu alla sina företagskunder möjligheten att prissäkra sin elkostnad genom det lokala bankkontoret. Vi har en lång erfarenhet av att hjälpa företag med riskrådgivning och prissäkring av råvaror och kan hjälpa ditt företag att svara på frågor kring just er situation. Det kan finnas flera fördelar av att samla företagets flöden under ett och samma tak. Inte minst om man ser till möjligheten att sänka sina kostnader genom att handeln sker direkt med banken. Dessutom kan det vara svårt att veta när man skall binda elpriset och kanske vill prissäkra tillfälligt för att minska risken under en begränsad tid. Detta kan vara en fördel när det råder osäkerhet både kring elpris, marginaler och energianvänding. EU:s klimatmål 20-20-20 20 procent förnyelsebar energi fram till 2020. I dag kommer bara 8,5 procent av all energi inom EU från förnyelsebara källor som sol, vind, vatten och bio-bränsle. Koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent fram till 2020. Följer resten av världen efter kan målsättningen höjas till 30 procent. Energieffektiviteten ska öka med 20 procent fram till 2020.
Ytterligare information Vill du veta mer om hur ditt företag kan prissäkra sin elförbrukning utan att ta onödiga risker? Kontakta Handelsbankens råvaruavdelning på telefon 08-463 46 20 eller gå in på www.handelsbanken.se/el där du kan lära dig mer om prissäkring av el. Du kan även handla andra råvaror genom Handelsbanken. Vår råvaruavdelning är ledande i Norden och har lång erfarenhet från Internationell råvaruhandel. ravaror@handelsbanken.se