HAKAN ANDERSSON SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS OM SKADESTÄNDSANSVARETS GRÄNSER MIT EINER ZUSAMMENFASSUNG IN DEUTSCHER SPRACHE: SCHUTZZWECK UND ADÄQUANZ. ÜBER DIE GRENZEN DER DELIKTSRECHTLICHEN HAFTUNG. 1USTUSFÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala
Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 13 1 Inlcdning. Avhandlingens ämne och uppläggning 15 1.1 Problemet och forskningsuppgiften 15 1.2 Disposition 17 1.3 Terminologiska anmärkningar. Vad är "skyddsändamäl"? 19 1.4 Ändamälsenlig användning av avhandlingen 20 DEL 1 SKADESTÄNDSANSVARETS GRÄNS. HISTORISK ÖVERSIKT. UTVECKLINGEN I TYSKLAND OCH NORDEN. FRÄN ADEKVANS TILL SKYDDSÄNDAMÄL 2 Tyskland. Utvecklingen frän adekvansläran till skyddsändamälsläran 25 2.1 Ansvarsbegränsningar i BGB 25 2.2 Ansvarsbegränsningar i doktrin och praxis. Adekvansläran 29 2.3 Frän adekvansläran avvikande inslag 36 2.4 Skyddsändamälslärans uppkomst 39 2.5 Skyddsändamälslärans genombrott 47 2.6 Utvecklingstendenser i doktrinen efter lärans genombrott 53 3 Norden. Utvecklingen fram till adekvansläran 58 3.1 Inledning 58 3.2 Skadeständsansvarets gräns före adekvansläran 60 3.2.1 0rsted 60 3.2.2 Läget i Sverige 62 3.2.3 Den nordiska rättsstridighetsläran 67 3.2.3.1 Inledning 67 3.2.3.2 Getz 68 3.2.3.3 Goos 70 3.2.3.4 N Lassen 73
3.3 Adekvanslärans genombrott i Danmark och Norge 75 3.4 Adekvanslärans successiva accepterande i Sverige och Finland 80 3.5 Den "klassiska" adekvansläran 87 3.5.1 Inledning 87 3.5.2 Funktion och motiv 89 3.5.3 Vad som bedöms 94 3.5.4 Hur bedömningen görs 96 3.5.5 Förhällandet till ansvarsgrunden 103 3.6 Adekvanskritiken 106 3.6.1 Inledning 106 3.6.2 Problem inom ramarna. Svärigheter vid tillämpningen av lärans kriterier 107 3.6.3 Problem med ramarna. Ifrägasättande av lärans kriterier 112 Norden. Utvecklingen fram till skyddsändamälsdiskussionen 116 4.1 Inledning 116 4.2 Utvecklingen efter den klassiska adekvansläran 118 4.2.1 Farosamband 118 4.2.2 Friare hällning 119 4.2.3 Differentiering av frägeställningen 121 4.2.3.1 Differentiering avseende värderingsfaktorerna 121 4.2.3.2 Differentiering avseende sakförhällandena 123 4.3 Vissa frägor med anknytning till skyddsändamäl i nyare skadeständsrätt 123 4.3.1 Inledning 123 4.3.2 Frän culpa fristäende begränsningsfaktorer pä den skadelidandes sida 124 4.3.3 Förhällanden pä skadelidandesidan som kan päverka culpabedömningen 128 4.3.4 Avslutande kommentar 130 4.4 Skyddsändamälsargumentation i diverse skadeständsfrägor före skyddsändamälslärans tillkomst 130 4.5 Skyddade intressen enligt förarbetena till skadeständslagen 133 4.6 Utvecklingen mot en skyddsändamälslära 136 4.6.1 Doktrin under 1960-talet 136 4.6.2 Den egentliga skyddsändamälsdiskussionen. En kort översikt 141 4.6.3 Skyddsändamälsläran i praxis 151 4.6.4 Resultat av skyddsändamälsdiskussionen 153
DEL ii SKYDDSÄNDAMÄLSLÄRAN. TEORI, METOD OCH TILLÄMPNING En skyddsändamälslära. Inledning och bakgrund 159 5.1 Inledning. Definition av termen "skyddsändamälslära" 159 5.2 Skyddsändamälslärans funktion 160 5.3 Logiska respektive normativt värderade samband 162 5.4 Den tyska bakgrunden 164 5.4.1 Generellt om användning av utländskt rättsligt material 164 5.4.2 Tysk strukturering av ansvarets grund och omfattning 167 5.4.3 Sammanfattandejämförelse och utvärdering avseende svensk rätt 172 Skyddsändamälslärans metod 176 6.1 Teori och metod. Rationell argumentation 176 6.2 Teleologi som ram 192 6.2.1 Inledning 192 6.2.2 Skyddsändamälslärans förhällande till Ekelöfs teleologiska metod 192 6.2.3 Teleologiskt anslag för skadeständsrätten 198 6.3 Skyddsändamäl som arbetsprogram 210 6.3.1 Program eller formel 210 6.3.2 Topiskt program 216 6.4 Differentieringar och perspektiv inom skyddsändamälsläran 231 6.4.1 En differentieringsmodell i tysk rätt 231 6.4.2 Olika differentieringar och perspektiv inom skyddsändamälsläran 233 Referensnorm 240 7.1 Problemet 240 7.2 Alternativen 241 7.3 Konsekvenser för skyddsändamälsläran. Funktionen perspektivindelning 246 Ansvarsgrundernas betydelse inom skyddsändamälsläran 252 8.1 Ansvarsgrundernas plats i skadeständsrättens Systematik 252 8.2 Nägot om ansvarsgrundernas historik 254 8.2.1 Culpaansvar 254 8.2.2 Strikt ansvar 260 8.3 Farobegreppet som gemensam grund för culpa och strikt ansvar 264 8.4 Konsekvenser för skyddsändamälsläran. Ansvarsgrunderna och ansvarsgränsen 285
9 Betydelsen av kausalitet och skadebegrepp 290 9.1 Kausalitet som problemformulering 290 9.2 Skadebegrepp som problemformulering 297 9.3 Konsekvenser för skyddsändamälsläran. Normativ värdering 305 10 Funktionssamband 314 10.1 Inledning. Funktionssamspel 314 10.2 Skadeständsrättens ändamäl 319 10.2.1 Allmänt 319 10.2.2 Reparation 323 10.2.3 Prevention 327 10.2.4 Övriga funktioner 335 10.3 Konsekvenser för skyddsändamälsläran. Funktionerm och ansvarets gräns 338 11 Skyddsändamälslärans skadevällarperspektiv 344 11.1 Inledning. Innebörden av ett skadevällarperspektiv 344 11.2 Teorin bakom fastställandet av skadevällarens riskomräde. Ansvarsgrundsamband 351 11.3 Jämförelse med adekvansläran 357 11.4 Konkretion genom falltyper. Inledning 361 11.5 Ansvarsgränsens beroende av ansvarsgrunden 365 11.5.1 När är överträdelse av en regel skadeständsrättsligt relevant? 365 11.5.2 Gränsen för vad som skyddas av ansvarsgrunden 374 11.5.2.1 Skyddad personkrets 375 11.5.2.2 Skyddad skadetyp 380 11.5.2.3 Sättet för skadans inträffande 386 11.5.2.4 Särskilt om gränsen vid strikt ansvar 396 11.6 Ansvarsgränsens beroende av faroförverkligandet 407 11.6.1 Inledning 407 11.6.2 Betydelsen av att faroskapandet utsätter den skadelidande även för faran av naturhändelser och olyckliga omständigheter 409 11.6.3 Betydelsen av mellankommande omständigheter i fall dar faroskapandet bestär i utebliven säkerhetsätgärd 415 11.6.4 Betydelsen av att faroskapandet försvagar den skadelidandes ställning 423 11.6.5 Betydelsen av att faroskapandet främjar ingripanden av den skadelidande eller tredje man 434 10
11.6.5.1 Handling mot faran. Faro- och skademotätgärder som förändrar skadebilden 437 11.6.5.2 Handling med faran. Ätgärder som fortsätter eller förvärrar faran 446 11.7 Situationer dar skadevällarperspektivet inte ger nägot utslag 449 12 Skyddsändamälslärans skadelidandeperspektiv 452 12.1 Inledning. Innebörden av ett skadelidandeperspektiv 452 12.2 Teorin bakom avgränsningen av den skadelidandes riskomräde 456 12.3 Jämförelse med adekvansläran 466 12.4 Konkretion genom falltyper. Inledning 468 12.5 Betydelsen av den skadelidandes ätgärder och möjliga val i anslutning till skadetillfogandet 470 12.5.1 Inledning. Jämförelse med medvällande 470 12.5.2 Betydelsen av den skadelidandes val i förhällande till farokällan före skadetillfogandet. Jämförelse med skyddad krets enligt ansvarsgrunden 472 12.5.3 Betydelsen av olika möjliga val för den skadelidande att begränsa skadan efter skadetillfogandet 478 12.6 Betydelsen av förhällanden pä den skadelidandes sida som päverkar skadans omfattning 490 12.6.1 Inledning. Olika slags mottaglighet och huvudregeln avseende dessa 490 12.6.2 Skademottaglighet vid personskada 493 12.6.2.1 Fysisk mottaglighet 493 12.6.2.2 Psykisk mottaglighet 498 12.6.2.3 Ekonomisk mottaglighet 510 12.6.3 Skademottaglighet vid sakskada (och ren förmögenhetsskada) 521 12.6.3.1 Fysisk mottaglighet 523 12.6.3.2 Ekonomisk mottaglighet 529 12.7 Betydelsen av en indirekt skadelidandes relation till den direkt skadelidande 549 12.7.1 Chockskador 550 12.7.2 Skador före födseln 558 12.7.3 Tredjemansskador 560 12.7.3.1 Definition och problemställning 561 12.7.3.2 Den direkt skadelidandes krav mot skadevällaren 562 12.7.3.3 Tredje mans direktkrav mot skadevällaren 566 12.8 Betydelsen av den skadelidandes riskbärande pä grund av rättsliga förhällanden 573 11
12.8.1 Försäkringsaspekter 574 12.8.2 Riskmedverkan utan medvällande 579 12.9 Riskomrädesavgränsning och de tvä perspektivens gränslinjer. Avslutning 594 Zusammenfassung 596 Källförteckning 609 Sakregister 633