Svarsmall ordinarie tentamen i skadeståndsrätt Fråga 1

Transkript

1 Svarsmall ordinarie tentamen i skadeståndsrätt Fråga 1 Poäng har satts utifrån en helhetsbedömning av svaret. För full poäng krävs att studenten bl.a. har tagit upp principalansvar och arbetstagarens begränsade ansvar. Typ av skada Astor har drabbats av olika sakskador i form av en plåtskada på bilen, ett nedsmutsat bilsäte och en trasig skulptur. Ansvarsfrågan Studenten ska dels diskutera principalansvar (ansvar för fel eller försummelse) enligt 3 kap. 1 SkL, dels Connys begränsade ansvar i egenskap av arbetstagare (synnerliga skäl) enligt 4 kap. 1 SkL. Att Conny bör jämställas med arbetstagare framgår av 6 kap. 5 3 p. SkL. Det kan även diskuteras om bolaget Lexin AB själv varit vårdslöst genom sitt övergripande ansvar för bristande säkerhetsrutiner enligt 2 kap. 1 SkL, s.k. organansvar. (Jfr även fastighetsägarens långtgående ansvar för att avvärja risker i form av snö och is i anslutning till fastigheten.) Inledningsvis måste en culpabedömning göras beträffande Connys respektive bolagets agerande. Vid bedömningen bör bl.a. den befintliga risken för personskada beaktas, även om det här var en sakskada som faktiskt inträffade. (Det kan diskuteras om Lena själv i den aktuella situationen agerar som organledamot eller om hon ska jämföras med en arbetstagare, men det fråntar inte bolaget ett övergripande ansvar.) Synnerliga skäl För att synnerliga skäl ska föreligga krävs normalt kvalificerat otillbörligt handlande av något slag, jfr abnormhandlingar eller visst slag av uppsåtlig brottslighet. Om bolaget är konkursmässigt och inte kan betala skadestånd kan man diskutera ansvar för Conny med stöd av 4 kap. 1 SkL. I begreppet synnerliga skäl kan bl.a. den situationen att principalen inte kan betala skadestånd vägas in, varvid ansvar trots allt kan aktualiseras för arbetstagaren. För att kravet om synnerliga skäl ska vara uppfyllt torde Astors behov av skadeståndet vara påtagligt och det kan diskuteras i detta fall. Det blir närmast en intresseavvägning mellan Connys skyddsbehov som arbetstagare och Astors behov av skadeståndet i egenskap av skadelidande. Adekvat kausalitet För att skadestånd ska utges krävs att det föreligger adekvat kausalitet mellan Connys handlade och skadorna. Det gör det definitivt i förhållande till plåtskadorna på bilen. Det är något mer tveksamt i förhållande till skulpturen som går sönder. Man torde kunna konstatera adekvat kausalitet vad gäller själva händelseförloppet. Det kan därefter diskuteras om en skulptur av detta värde faller inom adekvansen. Om man anser det kan det möjligen framstå som vårdslöst att inte paketera ett så dyrbart föremål bättre, vilket ev. kunde leda till jämkning pga. medvållande enligt 6 kap. 1 SkL. Däremot torde den skada som den frusna katten orsakar falla utanför adekvanskravet. Sannolikt föreligger inte ens kausalitet mellan det culpösa handlandet och den skada katten orsakar.

2 Ersättning för sakskador De skador som inträffat är sakskador och ersättningen beräknas enligt 5 kap. 7 SkL. Astor får ersättning för reparationskostnaden på bilen samt för värdet (nyköpspriset) på skulpturen. Att Astor väljer att köpa en billigare skulptur spelar inte någon roll. Han får ersättning för värdet av den trasiga skulpturen.

3 Fråga 2 Poängsättningen bygger på en helhetsbedömning av svaret. För full poäng krävs att studenten bl.a. har uppmärksammat det kollektivavtalsreglerade arbetsskadeskyddet. Typ av skada Valle har råkat ut för en personskada i arbetet (arbetsskada) tillföljd av ett olycksfall, dvs. ett arbetsolycksfall. Vilken typ av ersättning aktualiseras och från vem? Den första fråga rör vilken typ av ersättning som Valle kan ha rätt till och från vem. (Det frågas inte efter vilken exakt ersättning som kan utges från respektive instans.) Sjuklön Första dagen är en karensdag och därefter har Valle rätt till sjuklön enligt sjuklönelagen från arbetsgivaren. Lagstadgad sjuklön utbetalas under sjuklöneperioden (dag 2 till 14). (Eventuellt avtalsreglerad sjuklön kan utges under en längre period.) Ersättning enligt socialförsäkring Efter sjuklöneperioden aktualiseras ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Inledningsvis utges sjukpenning på normalnivå. Sannolikt aktualiseras inte sjukpenning på fortsättningsnivå, eftersom Valle är berättigad till arbetsskadelivränta (om nedsättningen att skaffa sig inkomst kan antas bestå under minst ett år). Därmed aktualiseras inte heller sjukersättning enligt SFB. (I samband med att arbetsskadelivränta utges kan även schablonbaserad kompensation motsvarande två karensdagar lämnas i form av arbetsskadesjukpenning enligt SFB, vilket i sammanhanget är av mindre betydelse.) Försäkringskassan administrerar ersättningen enligt SFB. Kollektivavtalsreglerad försäkringsersättning Finns kollektivavtal på arbetsplatsen, eller för det fall arbetsgivaren (Lexin AB) frivilligt har anslutit sig till det kollektivavtalsreglerade försäkringsskyddet (ka-försäkring), omfattas Valle (privatanställd arbetare) även av Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). (Till följd av utökade ersättningsmöjligheter vid arbetsolycksfall enligt TFA utges ka-försäkringsersättning företrädesvis genom TFA och inte enligt AGS.) Ersättning lämnas i princip på skadeståndsnivå för inkomstförluster och avseende, kostnader och ideell skada (i form av ersättning för sveda och värk, men och eventuella olägenheter i övrigt). Enligt 35 TFA får den skadade inte föra skadeståndstalan (enligt SkL) mot arbetsgivaren. TFA-ersättning träder på så sätt istället för skadeståndsersättning. Ev. skadeståndsersättning I detta fall är det fråga om en liten arbetsplats med få anställda. Det är därför inte säkert att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen eller att arbetsgivaren frivilligt anslutit sig till kaförsäkringarna. Om så inte är fallet, får Valle yrka på skadeståndsersättning för personskada från arbetsgivaren enligt 2 kap. 1 skadeståndslagen (SkL), vilket kräver culpa från arbetsgivarens sida. (Alternativt enligt 3 kap. 1 SkL om det istället är fråga om principalansvar.) Av omständigheterna framgår att Lexin AB varit vållande till olyckan genom att tillhandahålla bristande säkerhetsutrustning. Ersättning för personskada lämnas enligt 5

4 kap. SkL. Valle kan då ha rätt till ersättning för inkomstförluster, kostnader och ideell skada (5 kap. 1 SkL) med avdrag för sjuklön och ersättning enligt SFB (5 kap. 3 SkL). Möjligheterna att erhålla skadeståndsersättning eller motsvarande ersättning Den andra frågan rör möjligheterna att erhålla skadeståndsersättning eller motsvarande försäkringsersättning. Omfattas Valle av TFA utges försäkringsersättning i princip på skadeståndsnivå genom TFA. Omfattas Valle inte av det ka-reglerade försäkringsskyddet får han istället yrka på ersättning för personskada enligt skadeståndslagen. (Noteras kan att särskild ersättning i form av arbetsskadelivränta lämnas enligt SFB, vilket avräknas från skadeståndsersättningen alternativt från TFA-ersättningen.) För vad kan skadeståndsersättning eller motsvarande försäkringsersättning utges? Inkomstförlust Ersättning för inkomstförlust lämnas till den del förlusten beror på skadan, antingen enligt TFA, 6 och TFA, (om ka-försäkring gäller) alternativt enligt SkL, 5 kap. 1 1 st. 2 p. (om Valle inte omfattas av ka-försäkring). En diskussion kan föras om sambandet mellan skadan och inkomstförlusten, inkluderande framtida inkomstförluster. Inkomstförlusten beräknas enligt den s.k. differensmetoden, se 5 kap. 1 2 st. SkL, dvs. som skillnaden mellan vad den skadade skulle ha tjänat om skadan inte hade inträffat och vad han eller hon kan tjäna trots skadan. Samma sak gäller enligt TFA ( 14 TFA). I detta fall har Valle råkat ut för ett allvarligt skadefall och han torde inte ha några problem att bevisa att han drabbats av en långvarig inkomstförlust. Det kan diskuteras vilken inverkan hans tidigare arbete haft när det gäller livränta för framtida inkomstförluster. Om Valle inte tidigare varit sjukskriven för arbetsrelaterade problem torde det vara enklare att föra hela inkomstförlusten till arbetsolyckan. Beaktas kan då även att den skadade är försäkrad i befintligt skick (SFB)/att man får ta den skadade så som hon eller han är (SkL/TFA). Skulle man vid en sambandsbedömning komma fram till att arbetsolyckan och det tidigare arbetet samverkat till inkomstförlusten underlättas samordningen av att det i båda fallen är fråga om en arbetsskada (jfr ersättning för arbetsskada enligt SFB och enligt TFA). Komplikationer kan uppkomma om Valle som vaktmästare inte omfattas av TFA, eftersom det då blir arbetsgivaren (eller dennes ansvarsförsäkringsbolag) som ska betala ut skadeståndsersättningen på grund av olycksfallet (utöver vad som utges enligt SFB, jfr 5 kap. 3 SkL). Sannolikt har det större skogsföretaget tecknat ka-försäkring för sina anställda, varvid tidigare arbetsskada istället omfattas av TFA om sådan alltså skulle vara för handen, vilket är ytterst tveksamt. (Jfr solidariskt skadeståndsansvar.) En diskussion kan föras om Valle har möjlighet att begära ersättning för inkomstförlust i samband med vidareutbildning till nytt yrke (här utbildning till datatekniker), som syftar till att utöka hans framtida förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete. En förutsättning är att

5 utbildningen kan antas leda till utökad inkomstförmåga. (Jfr rehabilitering till förbättrad arbetsförmåga. Möjligheterna till sådan ersättning synes oklara. I tidigare rättspraxis har sådan ersättning lämnats, såväl enligt socialförsäkringen (se den dåvarande arbetsskadelagen, LAF,) som enligt SkL. Enligt TFA har den skadade uttryckligen rätt till ersättning för nödvändig rehabilitering till annat jämförbart yrke (24 TFA). En diskussion kan föras om vad som avses med nödvändig rehabilitering samt jämförbart yrke. I övrigt följer TFA som regel skadeståndsrättsliga principer för ersättning. Ideell skada Valle har även rätt till ersättning för sveda och värk under läkeperioden samt därefter för kvarvarande lyte och men samt eventuellt särskilda olägenheter antingen enligt TFA (med vissa mindre begränsningar), 10, 17 och 20 TFA, alternativt enligt SkL, 5 kap. 1 1 st. 3 p. Kostnader Valle har vidare även rätt till ersättning för kostnader antingen enligt TFA, 7 och 21, alternativt enligt SkL, 5 kap. 1 1 st. 1 p. Gör det någon skillnad om Valle själv valt att inte använda säkerhetslinan? Omfattas Valle av TFA kan ersättning enligt TFA fortfarande utges, eftersom försäkringen är en s.k. no-faultförsäkring, dvs. ersättning lämnas utan att vållande (culpa) efterfrågas. Det spelar således inte någon roll om Lexin AB varit vållande eller inte. Jämkning på grund av medvållande (grov vårdslöshet) kan diskuteras ( 32 st. 2 TFA), men eftersom det rör sig om en allvarlig personskada är det inte säkert att medvållande leder till jämkning. Skulle så vara fallet är jämkningen sannolikt begränsad. Omfattas Valle inte av TFA, får skadeståndsrätten bedömas enligt SkL (2 kap. 1 SkL). Det krävs då att arbetsgivaren (Lexin AB) eller någon på arbetsgivarens sida varit vållande till skadan. Det har då betydelse att det var Valle själv som valde att inte använda säkerhetslinan. Om culpa inte föreligger utges inte någon skadeståndsersättning alls. Skulle culpa trots allt föreligga hos Lexin AB aktualiseras, på samma sätt som ovan, reglerna om medvållande (6 kap. 1 1 st. SkL)..

6 Fråga 3 Frågan gäller det så kallade revisorsansvaret vilket följer av 29 kap. 1 och 2 ABL. För att erhålla full poäng på denna fråga krävs ett välunderbyggt och koncist svar som tar upp och diskuterar följande punkter: Ansvarsgrund. Revisorsansvaret kan enbart aktualiseras vid en överträdelse av vissa normer. I detta fall har Ellen sannolikt inte följt reglerna om god revisionssed. Av ABL följer att god revisionssed ska iakttas (se exempelvis 9 kap. 6 ABL). Frågan om kausalitet. Var den felaktiga årsredovisningen en tillräcklig/nödvändig omständighet för att Samuel skulle fatta sitt beslut att investera i Hofsam? Diskussion kring huruvida Samuels tillit till årsredovisningen varit befogad (jfr HD:s resonemang i NJA 2014 s. 272). Är Samuel att betrakta som annan i 29 kap. ABL:s mening? Relevansen av Schücks krönika. Resonemang kring om Samuel åsamkats en skada.

7 Fråga 4 Denna fråga är baserad på ett verkligt fall som för närvarande är föremål för prövning i Svea hovrätt (T ). 1 I förhållande till det verkliga fallet är dock den här frågan något förenklad. För att erhålla full poäng på denna fråga krävs ett välunderbyggt och koncist svar som tar upp och diskuterar följande punkter: Ansvarsgrund. Landstinget kan hållas ansvarigt enligt 3 kap. 2 2 SkL på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning. Landstinget har inte följt de regler som gäller enligt OSL. Landstinget kan även antas ha agerat i strid med artikel 8 EKMR om rätt till skydd för privat- och familjeliv. Kausalitet. Finns det ett orsakssamband mellan Landstingets överträdelser (se ovan) och den skada som Pia och Susanne drabbats av. Skada. Har Pia och Susanne lidit en ersättningsgill skada? Ansvarsfrihet. Vilken betydelse har Landstingets invändning om samtycke från Rolands sida? 1 För den som vill läsa mer om detta fall rekommenderas:

8 Fråga 5 För full poäng krävs inte långrandiga svar men väl motiverade svar som innehåller relevanta regler, principer, argument (analogier, rättspolitiska skäl etc.). De grundläggande frågeställningarna inbegriper följande. a) Sakskada föreligger (p.g.a. funktionell förändring; NJA 1988 s. 62), även om grödorna egentligen blivit mer resistenta. Den allmänna förmögenhetsskadan som följer av detta får bestämmas efter den slutliga förlust som uppstår för B. Möjligen kan skadan begränsas genom försäljning som GMO-produkt. Om vissa grödor redan sålts, risker dock B drabbas av skadeståndskrav vilket i sig kommer utgöra en ersättningsgill förlust. Strikt ansvar enligt 32 kap. MB? Argument för och emot finns. Man kan t.ex. argumentera mot sådant ansvar eftersom det inte är en sådan typisk fara som det strikta ansvaret i 32 kap. MB tar sikte på, även om de grundläggande rekvisiten i 32 kap. 1 MB kan anses uppfyllda (jfr NJA 2007 s. 663). b) Produktskada i form av ingrediensskada föreligger. Utomobligatoriska regler och principer gäller (jfr 67 köplagen). D kan rikta ansvar mot tillverkaren under påstående om att garanti föreligger, alternativt culpaansvar. (Se NJA 2001 s. 309, NJA 1968 s. 285, NJA 1977 s. 538, NJA 1989 s. 389, Hellner/Radetzki kap. 19). c) Personskadebegreppet förutsätter medicinskt påvisbara skador. Svensk rätt erkänner generellt sett inte rätt till skadestånd för oro för framtida skador, utan endast konkreta skador som kan fastställas och ersättas i form av livränta vid personskador eller förmögenhetsskador vid särskilt miljöansvar enligt 32 kap. MB. Ideellt skadestånd för sådan oro torde också vara uteslutet enligt gällande rätt, även om man kan argumentera för spår av sådana tendenser på kränkningsersättningens område (jfr NJA 2005 s. 738) samt EKMR-skadeståndsrättens område. Loss of chancedoktrinen kan även diskuteras, åtminstone i ett de lege ferenda-perspektiv. Oavsett hur man vill kategorisera den ev. skadan, kan man notera att 8 PAL uppställer ett undantag för s.k. utvecklingsfel vilket alltså kan inskränka möjligheterna till ett potentiellt skadeståndsansvar.