Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen sats i bruk användes den i 3 år innan den såldes för 84 000 kr och en investering i en ny maskin vad nödvändig. När uppkom och med hur stort värde utgift, utbetalning och kostnad för företag A samt intäkt, inbetalning och inkomst för leverantören? Lösningsförslag 1 Företag A: Leverantör: Utgift = 300 000 kr den 1 juni Utbetalning = 300 000 kr den 30 juni Kostnad = (300 000 84 000) = 216 000 => 216 000 / (3*12) = 6 000 kr per månad 1 juni till och med 1 juni 3 år senare. Inkomst = 300 000 kr den 1 juni Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 2 a. Varför uppstår skillnader mellan kalkylmässiga kostnader och bokföringsmässiga kostnader? b. Förklara direkta kostnader. c. Förklara indirekta kostnader. d. Förklara kostnadsbärare. e. Förklara kostnadsslag. f. Förklara kostnadsställen. g. Förklara täckningsbidrag. Lösningsförslag 2 a. Den externa redovisningen visar bokföringsmässiga kostnader medan internredovisningen arbetar med kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga kostnader används vid årsbokslut och regleras v lagstiftningen (Bokföringslagen). Företag är bokföringsskyldiga enligt lag! Kalkylmässiga kostnaders syfte är att söka/bestämma de verkliga kostnaderna som är förknippade med verksamheten. Jämför t ex avskrivningar baserade på återanskaffningsvärdet (kalkylmässig avskrivning) med avskrivning enligt plan (bokföringsmässig avskrivning). Skillnaden orsakar ett glapp!
b. Direkta kostnader (direct costs) är kostnader som är direkt hänförbara till ett kalkylobjekt (produkt) eller kostnadsbärare. c. Indirekta kostnader (overhead costs) är kostnader som ska hänföras till avdelningar (kostnadsställen), vilka ska fördelas vidare till kostnadsbärare för att kalkylera en produkts självkostnad. d. Kostnadsbärare är det som produceras och som ska bära eller belastas med kostnaden. e. Kostnadsslag är kostnader som är av likartad typ och som kan hänföras till samma kategori. f. Kostnadsställen är avdelningar eller funktion i verksamheten vars prestationer kostar pengar men vars kostnader inte kan fördelas direkt på en produkt, t ex central administration och ledning. g. Täckningsbidrag är skillnaden mellan särintäkter och särkostnader. (Särintäkter och särkostnader är de intäkter och kostnader som uppstår med ett visst beslut, genomförande av projekt.) Fråga 3 Besvara med ledning av diagrammet följande frågor: a. Hur stor är den fasta kostnaden? b. Hur stor är den rörliga kostnaden per kg? c. Vilket är försäljningspriset per kg? d. Hur stor är den kritiska volymen? e. Hur stor är den kritiska omsättningen? f. Hur stor är säkerhetsmarginalen (i kg, kr och procent) vid en eventuell volym på 75 000 kg?
g. Vilket är resultatet vid den aktuella volymen (75 000 kg)? Lösningsförslag 3 a. 300 000 kr b. (500 000 300 000) / 100 000 = 2 kr / kg c. TI stiger från 0 till 800 000 kr vid volymökning från 0 till 100 000 kr. Priset = 800 000 / 100 000 = 8 kr / kg d. Kritisk volym = 50 000 kr (Se diagram) e. Kritisk omsättning = 400 000 kr (Se diagram) f. Säkerhetsmarginal = 75 000 50 000 = 25 000 kg => 25 000 / 75 000 = 33,33 % g. Resultat = 75 000 * 8 (75 000 * 2 + 300 000) = 150 000 kr i vinst Fråga 4 Två företag nedan tillverkar samma vara med försäljningspriset 50 kr och har följande kostnadsstrukturer: Företag A Företag B Fasta kostnader 200 000 kr 450 000 kr Rörliga kostnader per styck 30 kr 5 kr a. Företagen har samma kritiska volym, vilken? b. Vilket blir resultatet i de två företagen vid en försäljningsvolym på 15 000 styck? c. Vilket blir resultatet i de två företagen vid en försäljningsvolym på 8 000 styck? d. Vilken slutsats kan man dra av svaren i uppgift b och c? Lösningsförslag 4 a. Företag A = 200 000 / (50 30) = 10 000 styck Företag B = 450 000 / (50 5) = 10 000 styck b. Företag A = 15 000 * (50 30) 200 000 = 100 000 kr Företag B = 15 000 * (50 5) 450 000 = 225 000 kr c. Företag A = 8 000 * (50 30) 200 000 = -40 000 kr Företag B = 8 000 * (50 5) 450 000 = -90 000 kr d. I företag B, som har en stor andel fasta kostnader och en låg andel rörliga kostnader, påverkas resultatet mer av en volymförändring än i Företag A, som har en kostnadsstruktur med en större andel rörliga kostnader och en mindre andel fasta kostnader. Se diagram nedan:
Fråga 5 Hotel komfort har 48 rum och följande gäller: Genomsnittligt rumspris 600 kr Fasta kostnader per år 5 400 000 kr Rörliga kostnader per sålt rum 120 kr Hotellet är öppet 360 dagar per år a. Beräkna nollpunktsomsättningen (kritiska omsättningen) för hotellet. b. Intäkterna uppgår för närvarande till 6 900 000 kr per år. Vilket resultat ger denna omsättning? c. Hur stor är säkerhetsmarginalen vid den nuvarande omsättningen? d. Anta att man som målsättning har en vinst på 250 000 kr. Vilken beläggningsgrad (andel sålda rum) måste man då komma upp till vid i övrigt oförändrade förutsättningar? Lösningsförslag 5 a. Alt. 1 Täckningsbidraget (TB) per rum = 600 120 = 480 kr Det ger en täckningsgrad (TG) på 480 / 600 = 80 % Kritiska omsättningen = FK / TG = 5 400 000 / 0,8 = 6 750 000 kr Alt. 2. Kan även räkna utifrån hur många rum man måste hyra ut och komma fram till kritiska omsättningen. Kritisk volym = FK / TB per rum = 5 400 000 / 480 = 11 250 rum Kritisk omsättning = 11 250 * 600 = 6 750 000 kr Per dygn är den kritiska volymen 11 250 / 360 = 31,25 rum samt den kritiska omsättningen 31,25 * 600 = 18 750 kr b. Hyr ut 6 900 000 / 600 = 11 500 rum Resultatet = 11 500 * 480 5 400 000 = 120 000 kr i vinst M.h.a. täckningsbidraget => 6 900 000 / 0,8 5 400 000 = 120 000 kr c. Säkerhetsmarginalen = 11 500 11 250 = 250 rum per år
Säkerhetsmarginalen i % = 250 / 11 500 = 2,2 % Säkerhetsmarginalen är mycket liten. Om uthyrningen minskar med mer än 2,2 % så går hotellet med förlust, allt annat lika. d. Antal uthyrningar som fordras per år = x: 600 * x (120 *x + 5 400 000) = 250 000 480 * x = 5 650 000 x = 11 770,83 Per dygn måste man hyra ut 11 770,83 / 360 = 32,7 rum. Eftersom man har 48 rum kräver detta en beläggningsgrad på 32,7 / 48 = 68,1 % Fråga 6 Firma Byxor tillverkar byxor på beställning. Under 2009 blev produktions- och försäljningsvolymen 3 500 byxor vilket är firmans maximala kapacitet. Kostnaderna för året blev: Direkta materialkostnader Materialomkostnader fasta Direkt lön, rörliga Tillverkningsomkostnader, fasta Tillverkningsomkostnader, rörliga Administrations- och försäljningskostnader, fasta Provision till säljare, rörliga Kostnader 200 000 kr 60 000 kr 160 000 kr 50 000 kr 60 000 kr 120 000 kr 105 000 kr a. Beräkna företagets kritiska volym, säkerhets marginal och resultat om det genomsnittliga försäljningspriset blev 350 kr per byxa. Upprita företagets resultatdiagram. b. Vilket pris per byxa krävs för att uppnå en vinst på 400 000 kr vid en produktion på 70 %? Hur påverkas företagets kritiska volym till följd av det nya priset? Lösningsförslag 6 a. Fasta kostnader = 60 000 + 50 000 + 120 000 = 230 000 kr Rörliga kostnader = 200 000 + 160 000 + 60 000 + 105 000 = 525 000 kr Kritiska volymen = 350 * x (525 000 / 3 500 * x 230 000) = 0 350x 150 x = 230 000 kr x = 230 000 / 200 = 1 150 byxor Kritiska omsättningen = 1 150 * 350 = 402 500 kr Säkerhetsmarginalen = (3 500 1 150) / 3 500 = 67 % Resultat = Pris * volym (RK * volym + FK) 350 * 3 500 (150 * 3 500 + 230 000) = 470 000 kr
b. Nytt pris = P * (3 500 * 0,7) (150 * (3 500 * 0,7) + 230 000) = 400 000 kr 2 450 * P = 400 000 + 367 500 + 230 000 P = 997 500 / 2 450 = 407 kr Kritisk volym = 407x (150x + 230 000) x = 230 000 / (407-150) = 894 st vid nya priset Fråga 7 a. Identifiera vad siffrorna i diagrammet nedan står för:
b. Hur påverkar följande händelser linje 3 och 9? Ange även hur den kritiska punkten (kritisk intäkt och/eller kritisk volym) påverkas om. 1. Försäljningspriset ökar från 250 till 300 kr per st 2. Rörliga kostnader per st minskar från 200 kr till 150 kr 3. Fasta kostnader ökar med 50 000 per månad 4. Under en månad säljs 3 000 st fler än planerat 5. Som ett resultat av en prisökning på material ökar både rörlig kostnad per st och försäljningspriset med 30 kr/st Lösningsförslag 7 a. 1. Omsättning 2. Volym 3. Totala kostnader 4. Rörliga kostnader 5. Fasta kostnader 6. Break-even, kritisk volym/omsättning, nollpunkten 7. Förlust 8. Vinst 9. Totala intäkter b. 1. TK oförändrat, TI ökar, Kritiska intäkten och volymen minskar. 2. TK minskar, TI oförändrat, Kritiska intäkten och volymen minskar. 3. TK ökar, TI oförändrat, Kritiska intäkten och volymen ökar. 4. Vi flyttar oss längre till höger i diagrammet och redovisar en större vinst. 5. TK ökar, TI ökar, kritiska intäkten ökar men kritiska volymen är oförändrad. Fråga 8 I Företag Z är de rörliga kostnaderna 90 kr per vara och priset är 200 kr för företagets enda produkt. Verksamhetsvolymen är normalt 1 000 enheter per månad och vinsten (före skatt) är 45 000 kr per månad. a. Hur stor är säkerhetsmarginalen i antal produkter för Företag Z? b. Är det lönande med en kvalitetshöjning som ökar de rörliga kostnaderna med 20 kr per styck och de fasta kostnaderna med 10 000 kr per månad, om försäljningsvolymen vid oförändrat pris stiger med 20 %? c. Vilket pris krävs för att med den nya volymen uppnå samma vinstmarginal som tidigare, dvs före kvalitetshöjningen? Lösningsförslag 8 a. Fast kostnad = (200 90) * 1 000 45 000 = 65 000 Kritisk produktion = 65 000 / (200 90) = 591 stycken
Säkerhetsmarginalen = 1 000 591 = 409 stycken eller 409 / 1 000 = 40,9 % b. Ny vinst = (200 (90 + 20)) * (1 000 * 1,2) (65 000 + 10 000) = 33 000 kronor Nej det är inte lönsamt! c. Vinstmarginal före = 45 000 / (200 * 1 000) = 22,50 % (Vinstmarginal efter = 33 000 / (200 * 1 000 * 1,2) = 13,75 %) [(P 90 20) * 1 000 * 1,2 (65 000 + 45 000)] / [(P * (1 000 * 1,2))] = 22,5% 1200P 132 000 110 000 = 270 P 930 P = 242 000 P = 260,2 kronor