Tillväxt, jobb och miljö

europa fokus #1 2012 tema: eu-budgeten lyckliga kor ny långtidsbudget allt om förhandlingarna så påverkas du myter om budgeten en tidning från eu-kommissionen Tillväxt, jobb och miljö EU-budgeten tar sikte på framtiden

Det viktiga är att budgeten blir ett instrument för att göra livet bättre för alla EU:s invånare. LEDARE Välkommen till Fokus Europa du håller just nu i din hand det första numret i en ny skriftserie från EU-kommissionen i Sverige. Syftet är att väcka intresse och sprida kunskap om grundläggande och viktiga EU-initiativ. I det här numret är det EU:s långtidsbudget som står i fokus. EU står just nu inför stora ekonomiska, finansiella och sociala utmaningar. I det läget är det viktigare än någonsin att se till att de pengar som investeras på EU-nivå används på ett effektivt sätt. Pengarna måste fördelas så att de går till de områden där de gör mest nytta och där vi tjänar på att föra samman medlemsländernas resurser till en gemensam pott på EU-nivå. EU har en liten budget men budgeten har en stor påverkan på Europas medborgare. För de flesta människor är ordet budget nära förknippat med siffror men i det här sammanhanget bör man lyfta blicken bortom trädtopparna och sifferexercisen, och istället se till vilka behov som finns för Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige foto: sanna skerdén att skapa en god utveckling för medborgarna. Visserligen går det inte att helt koppla isär ekonomisk och politisk debatt, men vi måste komma ihåg att budgeten är ett instrument för politiken, inte ett mål i sig. Genom förslaget till ny långtidsbudget vill vi dels tackla dagens ekonomiska utmaningar men, framförallt, vill vi satsa långsiktigt och investera i framtiden. Därför vill kommissionen satsa mer på utbildning och forskning, innovation och ny teknik. En väl sammanlänkad infrastruktur och ett grönare och konkurrenskraftigt jordbruk är också områden där EU kan göra stor nytta. Vi måste satsa framåt men vi får heller inte glömma bort att värna det som EU har uppnått. Idag tar vi för givet att kunna resa, bosätta oss och studera eller arbeta i ett annat land utan att detta ska innebära långa och komplicerade byråkratiska processer. Att vi har en gemensam inre marknad, som dessutom är världens största handelsmakt, är också något vi sällan ifrågasätter. Men inget av detta är självklarheter. Därför är det viktigt att budgeten blir ett instrument för att befästa de framgångar och värderingar som EU innebär men också för att göra livet bättre för alla EU:s invånare och till att stödja mindre gynnade regioner och utsatta grupper i samhället. Därmed kan vi skapa tillväxt och jobb i hela den Europeiska unionen. Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige 2 fokus: europa

Kor som trivs Cirka 70 procent av EU-stödet till Sverige går till bönderna, enligt regeringens budgetproposition för 2012. Uppländska Stabby Gård är en av drygt 70 000 mottagare. Nöjda kor mjölkar bättre och på uppländska Stabby Gård finns 190 stycken. När de skulle få nya bås sökte man investeringsstöd från EU vilket beviljades. Korna är nöjda. Man märker att de trivs, säger Elisabeth Gauffin på Stabby Gård. Gården satsar på ekologisk odling och matproduktion som möter konsumentkrav om miljöhänsyn och djurskötsel och för detta har man sökt och fått bland annat gårdsstöd, betesstöd och stöd för ekologisk odling. Stöden är inte till för bönderna, utan vi gör åtaganden som går ut på att styra produktionen mot vad samhället vill ha; bra matproduktion, djuromsorg, markanvändning och miljöhänsyn, säger Elisabeth Gauffin. Jordbruksstöden betalas ut för att garantera försörjningen av säkra livsmedel till rimliga priser, ge EU:s jordbrukare en skälig levnadsstandard, utveckla hela sektorn och möjliggöra för jordbruket att fortsätta på ett hållbart sätt i alla delar av EU. Vi kan inte konkurrera med länder som till exempel är mindre restriktiva med antibiotikaanvändning, hormoner och genetisk modifiering om vi inte får stöd. Kommer maten från andra håll kan EU och konsumenterna inte ställa samma krav på produktionen. Vi kan få billigare mat, men den kostar alltid på något sätt någonstans i världen, säger foto: magnus j stark, svensk mjölk Vi kan få billigare mat men det kostar alltid på något sätt. Elisabeth Gauffin. Skulle jordbruket bli helt avreglerat skulle produktionen flytta dit där det blir mest lönsamt. Jordbruket skulle försvinna från stora delar av Sverige och Europa. Då blir det svårt att behålla en levande landsbygd. Enligt EU-kommissionens föreslagna långtidsbudget för 2014-2020 ska jordbrukspolitiken få 383 miljarder euro eller 37 procent av den totala budgeten. Kritikerna anser att det är för mycket medan försvararna ser det ur en annan synvinkel och pekar på att stödet motsvarar mindre än 0,5 procent av EU:s totala BNP. Frågan är vilken mat och landsbygd Europa ska ha. Enligt EU-kommissionen bidrar varje EU-medborgare idag med cirka två euro i veckan till finansieringen. Om det är ett högt eller lågt pris är egentligen vad allt handlar om. fokus: europa 3

STÖD TILL SPETSFORSKNING EU-kommissionen har lagt fram Horisont 2020, ett åtgärdsprogram på 700 miljarder kronor, för att främja forskning, konkurrenskraft och innovation i Europa. Målet är att stödja EU:s världsledande ställning inom vetenskap. FÖRDJUPNING Dags för ny långtidsbudget ERASMUS FÖR ALLA Upp till fem miljoner människor kan få chansen att studera, undervisa eller göra praktik utomlands med bidrag från Erasmus för alla, det nya EU-programmet för utbildning, ungdom och idrott. Vill man ha ordning på pengarna gäller det att börja med en bra och genomtänkt budget. Det gäller för såväl den privata ekonomin, ett enskilt land som för den europeiska unionen. Snart är det dags att besluta om EU:s nästa långtidsbudget. foton: getty images och istockphoto tanken med en gemensam budget är att inom vissa områden lönar det sig att samordna resurser och projekt. Dels för att minska omkostnaderna och dels för att uppnå ett bättre resultat. Utgifterna i EU:s budget bestäms utifrån de politiska prioriteringar och beslut som medlemsländerna slagit fast. Varje år föreslår kommissionen hur inkomster och utgifter ska fördelas under det kommande året. Förslaget diskuteras sedan av ministerrådet och Europaparlamentet. När institutionerna väl kommit överens kan kommissionen begära in avgifter från medlemsländerna. Kommissionen ansvarar för att medlen används till det de är avsedda för men det är medlemsländerna själva som förvaltar omkring 80 procent av budgeten genom statliga eller regionala myndigheter. Det är till exempel Tillväxtverket som avgör vilka projekt som ska få stöd av EU:s strukturfonder i Sverige. EU:s revisionsrätt granskar hur pengarna hanteras och rapporterar om det till de övriga institutionerna. Slutligen avgör Europaparlamentet om kommissionens hantering av budgeten ska godkännas. 1 300 MILJARDER KRONOR För 2012 uppgår EU:s årsbudget till nästan 1 300 miljarder kronor. Även om det är ett stort belopp motsvarar det bara en procent av den sammanlagda bruttonationalinkomsten i EU. Pengarna används framför allt till att skapa tillväxt och fler jobb i hela EU och stödja mindre gynnade regioner och utsatta grupper i samhället. FASTSTÄLLS VAR SJUNDE ÅR Vart sjunde år fastställer EU en långsiktig budgetram med ett tak att hålla sig under. I budgetramen framgår vad EU ska fokusera på under de följande sju åren och vilka resurser som krävs för att förverkliga EU:s målsättningar. Denna framförhållning gör det möjligt att planera EU:s arbete 4 fokus: europa

ETT SAMMANKOPPLAT EUROPA EU-kommissionen föreslår att 440 miljarder kronor satsas på bättre och miljövänligare transportsystem och energinätverk för att öka samverkan mellan medlemsländerna och därmed stärka vår konkurrenskraft. Så används pengarna De tre viktigaste utgiftskategorierna i EU-budgeten 2012: Målet är att nå en överenskommelse under 2012. 45,9 procent går till forskning, innovation och utbildning samt till utveckling i EU:s minst utvecklade länder och regioner 40,8 över en längre period och undvika kortsiktiga lösningar. EU-kommissionen har föreslagit att långtidsbudgeten som ska gälla mellan 2014-2020 ska förändras så att pengarna ska investeras där de ger bäst resultat. Det vill man uppnå genom att satsa mer pengar på utbildning, forskning och innovation, energi och transport. Tanken är att satsa på områden som kan skapa nya jobb, produkter och tjänster och bättre villkor för företag och handel. Nu pågår förhandlingar mellan medlemsländerna och Europaparlamentet om budgeten och målet är att nå en överenskommelse under 2012. FÖRSLAG OM FINANSSKATT EU-kommissionen har också föreslagit hur EU:s budget ska finansieras i framtiden. Man vill bland annat förenkla dagens system av inbetalningar från medlemsländerna som är komplicerat och omfattar en rad undantag. För att minska behovet av bidrag från medlemsländernas budgetar vill EU-kommissionen också införa en skatt på finansiella transaktioner och en ny EU-moms. procent går till att utveckla ett modernt jordbruk och fiske som tar tillvara på naturresurserna samt till att främja landsbygdsutveckling 6,4 procent går till utrikesfrågor, främst till utvecklingsbistånd och katastrofhjälp Läs mer om förhandlingarna på nästa sida fokus: europa 5

Svår förhandling väntar EU-kommissionen vill ha ett årligt utgiftstak på 1 025 miljarder euro för nästa långtidsbudget 2014-2020. EUparlamentet kräver ett högre utgiftstak, medan de åtta nettobetalande EU-länderna vill minska EU-budgeten med 10 procent. Så ser positionerna ut när budgetförhandlingarna sätter igång på allvar. En av de svenskar som har bäst insyn i förhandlingsspelet är Göran Färm, svensk EU-parlamentariker och budgetansvarig för den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet. Det finns en enighet om prioriteringarna i nästa långtidsbudget. Mer pengar ska gå till forskning och innovation samt till jobb- och tillväxtfrämjande åtgärder. Däremot är oenigheten total om var pengarna ska tas ifrån och i ministerrådet finns en stor splittring om hur stor budgeten ska vara. Det är i rådet som det kommer att bli svårast att nå enighet. EU-kommissionen presenterade sitt budgetförslag i juni 2011 och det förslaget är grund för förhandlingarna. Det handlar alltså inte bara om budgetens storlek och prioriteringar, utan lika mycket om hur EU-budgeten ska finansieras när allt fler medlemsländer brottas med stora statsskulder och behov av att sanera sina egna ekonomier. EU-kommissionen har föreslagit två nya källor till egna medel för EU:s finansiering. Det är dels en skatt på gränsöverskridande finansiella 6 fokus: europa transaktioner och dels en ny EU-moms. Inget av förslagen har stöd hos en majoritet av medlemsländerna, men det är för tidigt att avskriva dem. För EU-parlamentet finns det två röda linjer i förhandlingarna som vi inte backar från. Det ena är att hitta nya finansieringskällor i form av egna medel till EU:s budget. Det andra är storleken på budgeten, där den åtminstone måste stiga med inflationstakten. Sverige och andra länder som vill skära i budgeten tycks glömma bort att detta drabbar de fattigare medlemsländerna i unionen och gynnar de rika, säger Göran Färm. För att undvika att EU-parlamentets vetorätt används har Danmark och efterföljande ordförandeländer gått med på att en kontaktgrupp i parlamentet löpande hålls informerad om förhandlingarna i rådet. Göran Färm sitter med i den gruppen och han räknar med att rådet ska vara klara med en plattform för sin gemensamma förhandlingsposition till ordinarie EU-toppmöte i juni. Min bedömning är att den svåra debatten Göran Färm står i rådet. Polen leder en grupp av länder som stödjer EU-kommissionens budgetförslag medan de nettobetalande länderna arbetar gemensamt för en bantad budget. Den senare gruppen vänder sig också mot kommissionens förslag att slopa nuvarande rabattsystem på medlemsavgifter och ersätta detta med en klumpsummerabatt. Den förra gruppen ledd av Polen stödjer det förslaget, så det finns flera stora budgetfrågor som splittrar rådet, säger Göran Färm.

Jag är övertygad om att EU-budgeten, speciellt i kristider, har en mycket viktig roll att spela. KRÖNIKA EU-BUDGETEN HELA SANNINGEN foto: scanpix en av de hetaste debatterna i Europa handlar om framtidens EU-budget. Är EU:s budget för stor? Är kommissionens förslag verklighetsfrånvänt, som vissa hävdar? Det är dags att ge en fullständig bild. Vårt förslag är att frysa den totala summan vid 2013 års utgiftstak. Är frysning en "för stor ökning"? Låt mig göra en jämförelse. Om årsavgiften till ditt gym stiger med 1% medan din lön stiger med 5% under samma period, då kostar gymavgiften dig mindre trots ökningen. Detta är vad vi vill ska hända med EU:s budget. Fram till 1999 representerade EU-budgeten ungefär 1,2 % av EU:s BNI. I vårt förslag kommer EU-budgeten år 2020 att representera lite över 0,9 % av EU:s BNI. Finansieringen av EU:s budget blir, relativt sett, billigare för medlemsländerna. De områden som har högst tillväxtpotential är forskning och utveckling, utbildning och uppbyggnaden av energi- och transportnätverk. Traditionella områden som sammanhållningspolitiken får i kommissionens förslag förstärkt fokus på tillväxt och vi introducerar ett villkor att minst 20% av EU:s budget måste gå till klimatåtgärder. Jag är övertygad om att EU-budgeten, speciellt i kristider, har en mycket viktig roll att spela. Först och främst är det en investeringsorienterad budget som kan hjälpa ekonomin att växa snarare än en konsumtionsbudget. Dessutom är EU-budgeten i finansiella kretsar ansedd som extremt säker. Det gör den privata sektorn mer benägen att finansiera projekt som får EU-stöd. I vissa fall kan en euro som investerats i ett EU-projekt generera mer än tio euro från privata finansiärer. Till dem som säger att de inte vill betala mer till EU-budgeten vill jag säga: Vårt förslag innehåller nya finansieringskällor så att vi kan minska medlemsländernas bidrag. Vi har föreslagit en skatt på finansiella transaktioner där intäkterna går till EU-budgeten. Jag vet att Sverige hade en liknande skatt men vårt förslag är väldigt Janusz Lewandowski EU-kommissionär för ekonomisk planering och budget. annorlunda. Det skulle innebära mycket låga skattenivåer på en mängd finansiella produkter. Det är intressant att notera att de medlemsländer som klagar över att de betalar för mycket till EU-budgeten är de som var först med att förkasta vårt förslag till alternativ finansiering! Faktum kvarstår. 27 medlemsländer, alla med sina egna intressen att bevaka, måste komma överens om alla delar i vårt förslag. Det är kompromisser som gäller. Min utmaning är att övertyga medlemsländerna att en investering i EU-budgeten är motsatsen till att slösa med knappa finansiella resurser. Det är det klokaste vi kan göra om vi vill se en långvarig, ekonomisk tillväxt som kommer alla till del. fokus: europa 7

VÄLKOMMEN TILL EUROPAHUSET I Europahuset på Regeringsgatan 65 i centrala Stockholm finns Europaparlamentets informationskontor och EU-kommissionens representation i Sverige under ett och samma tak. Syftet med Europahuset är att sprida kunskap om EU och främja dialog och debatt om EU-relaterade sakpolitiska frågor. www.europahuset.eu Tel: 08-562 444 73 OM EUROPA NÄSTA NUMMER Nästa nummer av Fokus Europa kommer ut lagom till Europadagen den 9 maj som kommer att uppmärksammas vid en mängd evenemang runtom i landet. Myter om EU-budgeten Det sprids en hel del mer eller mindre fantasifulla rykten om hur stor EU:s budget är och vad pengarna egentligen används till. foto: istockphoto eu:s budget är enorm. EU-budgeten för 2011 uppgick till 140 miljarder euro vilket är mycket lite jämfört med de sammanlagda nationella budgetarna för de 27 medlemsländerna. Dessa uppgick till mer än 6 300 miljarder euro, alltså 50 gånger mer än EU:s budget. Faktum är att EU-budgeten är mindre än budgeten i ett medelstort medlemsland som Österrike eller Belgien. Ett annat sätt att se på budgetens storlek är att den motsvarar cirka 1 procent av den sammanlagda bruttonationalprodukten (BNP) i EU. I medlemsländerna utgör den nationella budgeten i genomsnitt 44 procent av BNP. det mesta av budgeten går till administration. Faktum är att endast 6 procent av EU:s budget utgörs av administrativa kostnader, och av dessa 6 procent är ungefär hälften lönekostnader. Mer än 94 procent av budgeten går alltså tillbaka till medlemsländerna i form av stöd till regioner, städer, jordbruk och affärsverksamheter. De administrativa kostnaderna har länge varit stabila och under de senaste åren har EU-kommissionen hållit en nolltillväxt vad gäller antalet anställda. För 2012 har också de administrativa utgifterna frysts på en oförändrad nivå jämfört med 2011. det är eu-byråkrater som bestämmer över budgeten. EU-budgeten bestäms av valda politiker, i Europaparlamentet och ministerrådet. EU-kommissionen lämnar ett förslag på budget men måste respektera de ramar för långtidsbudgeten som bestäms av de valda politikerna. När det gäller den årliga budgeten tas också besluten enligt strikt demokratiska principer, liknande de som finns i de flesta nationella regeringar. Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Stockholm. Ansvarig utgivare: Pierre Schellekens. Kontakt: Charlotte Haentzel, charlotte.haentzel@ec.europa.eu. Produktion: Appelberg Publishing www.appelberg.com Tryck: Trosa tryckeri.