Budget 2010 med flerårsplan 2011-2012

Landstingets kansli 2009-06-23 1 (38) Budget 2010 med flerårsplan 2011-2012 Vänsterpartiets förslag: Trygg och tillgänglig vård med folkhälsan i centrum

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 2 (38) Innehåll 1 Vision och mål...4 2 Strategisk verksamhetsutveckling...5 2.1 Utveckla välfärden...6 2.2 Region år 2015...6 3 Strategisk verksamhetsutveckling...6 3.1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 6 3.2 Tillgänglighet... 6 3.3 Vårdval... 7 3.4 Entreprenörskap i vården... 7 3.5 Samverkan... 7 3.6 Forskning och utveckling... 8 3.7 Strategisk personalförsörjning... 8 3.8 Hållbar utveckling... 8 3.9 Social ekonomi... 8 3.10 Folkhälsan... 8 3.11 Långsiktig ekonomi i balans... 8 4 God vård...9 4.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård... 9 4.2 Säker hälso- och sjukvård... 10 4.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård... 12 4.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid... 12 4.5 Jämlik hälso- och sjukvård... 13 4.6 Effektiv hälso- och sjukvård... 14 5 Prioriterade områden...15 5.1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 15 5.2 Forskning och utveckling... 16 5.3 Strategisk personalförsörjning... 17 5.4 Läkemedel... 18 5.5 Ambulansverksamheten... 20 5.6 Barn- och ungdomars psykiska hälsa... 20 5.7 Utvecklad psykiatri... 21 5.8 Äldrecentrum... 22 5.9 Stroke... 23 5.10 Rehabilitering... 23

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 3 (38) 5.11 Sjukskrivningsprocessen... 24 6 Regional utveckling...24 6.1 Grimslövs folkhögskola... 24 6.2 Bidrag till externa organisationer... 25 6.2.1 Medlemsbidrag... 26 6.2.2 Regional utveckling... 26 6.2.3 Kulturinstitutioner... 27 6.2.4 Främmande verksamhet... 27 6.2.5 Politiska partier... 27 7 Finansiella förutsättningar...28 7.1 Resultat 2008... 28 7.2 Samhällsekonomi... 28 7.3 Skatteunderlagsutveckling, utjämning och statsbidrag... 28 8 Finansiell ram...30 8.1 Prognosantaganden... 30 8.2 Volymförändringar... 30 8.3 Hälso- och sjukvårdspeng 2010... 33 8.4 Investeringsram... 33 8.5 Driftram... 34 8.6 Finansiering... 35 8.7 Prognos... 36 8.8 Känslighetsanalys... 37 8.9 Lagstadgat krav på ekonomisk balans... 37

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 4 (38) 1 Vision och mål Landstinget Kronobergs vision är Ett gott liv i ett livskraftigt län. Målet är att Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting. När sjukdom och ohälsa inträffar ska medborgarna känna trygghet i att ha tillgång till den vård de behöver. Den politiska målsättningen är att i enlighet med Ansvarskommitténs förslag bilda en region med direktvalt fullmäktige med ansvar för den regionala utvecklingen, kulturen, kommunikationerna och sjukvården modell region Skåne och V:a Götaland. Utöver god vård ska all verksamhet utgå från de gemensamma grundläggande värderingarna: patientorientering patienternas - medborgarnas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för landstinget, dess medarbetare och verksamhet. långsiktighet - ett uthålligt förbättringsarbete leder till ökande produktivitet och effektivitet, bättre miljö, nöjdare patienter - medborgare och medarbetare samt en ekonomi i balans. Ett målmedvetet arbete för folkhälsa och förebyggande åtgärder är en viktig del. samverkan - genom samverkan ska kompetens och erfarenheter tillvaratas hos såväl medarbetare som patienter/medborgare, leverantörer, samverkanspartners och andra huvudmän. faktabaserade beslut - förbättringsarbete och beslutsfattande måste bygga på dokumenterade och tillförlitliga fakta. engagerat ledarskap och medarbetarskap - är utgångspunkt för verksamhetsutveckling, prioriteringar och resursfördelning samt för att skapa en kultur som sätter patienterna - medborgarna i främsta rummet. Engagerade ledare anger riktningen för verksamheten och ger medarbetarna möjlighet till delaktighet. Öppenhet och lyhördhet landstinget ska genom medborgarmöten Kronoberg Direkt regelbundet skapa mötesplatser för dialog och debatt. TV-direktsända fullmäktigemöten och seminarier ska göra debatt och kunskap tillgänglig för allmänheten.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 5 (38) 2 Strategisk verksamhetsutveckling Landstingsstyrelsen har fastställt en plan för strategisk utveckling för hälso- och sjukvården 2009 2015. Syftet är att säkerställa en hållbar och långsiktig ekonomi och en framtida utveckling av länets hälso- och sjukvård. Genom att arbeta med handlingsplanens fyra områden vill landstingsstyrelsen kunna genomföra en planerad utveckling av framtidens vård. Utvecklingsplanen ska genomföras inom alla verksamheter och genomförande förutsätter engagemang från alla chefer och medarbetare. Genom vardagsrationaliseringar kan resurser frigöras för att skapa utrymme till att utveckla verksamheten i takt med den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen. Landstinget Kronoberg ska främja en kultur där alla medarbetare medverkar till ett systematiskt förbättringsarbete. Goda exempel från verksamheten ska lyftas fram. Genom strukturförändringar ska Landstinget Kronoberg utveckla och upprätthålla en god kvalitet och tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen kommer att påverka den framtida strukturen i hälso- och sjukvården. Samverkan inom och mellan landsting/regioner kommer att krävas för att klara verksamheten inom tillgängliga ekonomiska ramar. Strukturförändringarna ska säkerställa att det finns rätt kompetens, tillräcklig omfattning och tillräckliga volymer inom olika patientgrupper. I Landstinget Kronoberg har processgenomgångar inom de stora patientgrupperna och inom rehabiliteringsverksamheten påbörjats för att skapa ett bättre resursutnyttjande. Nivåstruktureringen inom akut och planerad verksamhet i länssjukvård samt samverkan och samarbete med andra landsting ska vidareutvecklas. Närsjukvården ska fortsätta att utvecklas mot öppnare vårdformer med en tydlig gränsdragning mellan den specialiserade psykiatrin och primärvården. Strukturarbetet handlar också om att utveckla en tydligare uppgiftsfördelning inom landstinget och en utvecklad samverkan med länets kommuner, med patient- och intresseorganisationer samt andra aktörer. Finansiering - den övergripande finansiella inriktningen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Landstingets samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Landstinget ska samverka med regionförbundet Södra Småland och länets kommuner för att stärka skattebasen samt för att statsbidragen följer kostnadsutvecklingen.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 6 (38) Prioriteringar kostnaderna för läkemedel och högspecialiserad vård förväntas att öka. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen går snabbare än resurserna växer vilket ställer krav på att landstinget ständigt prövar och omprövar sitt sätt att arbeta. Genom ett systematiskt och processorienterat prioriteringsarbete ska resurser frigöras till prioriterade åtgärder i Landstinget Kronoberg. 2.1 Utveckla välfärden Övergripande målsättning är att med utgångspunkt i rapporten Välfärdsprofil Region Södra Småland 2008 (FOU-Rapport 2008:11) ge underlag för en målstyrd insats i förebyggande syfte och med inriktan att förbättra folkhälsan. Detta arbete ska genomsyra verksamheten och syftar till att medvetandegöra och engagera medborgarna och inspirera andra aktörer. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla landstingets verksamhet, som bedrivs i egen regi oavsett om den är konkurrensutsatt eller ej så att den är kvalitetssäkrad och i toppklass. 2.2 Region år 2015 En gemensam strategi och arbetsplan ska tas fram tillsammans med Regionförbundet Södra Småland för att stärka samverkan och effektivisera det gemensamma ansvaret för bildandet av en region. I arbetet ska ingå gemensamma arbetsgrupper för att utveckla underlag, som förbereder bildandet av en region med direktvalt fullmäktige och större ansvar för regionens utveckling. Samarbetet med omgivande landsting ska fördjupas och utvecklas. 3 Strategisk verksamhetsutveckling 3.1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Landstinget Kronoberg ska vara en hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation. Det innebär att utveckla hälso- och sjukvården till att bli en hälsoresurs för medborgarna i länet, men också att främja en positiv hälsoutveckling hos landstingets medarbetare. 3.2 Tillgänglighet Vård- och behandlingsgarantin slår vakt om att medborgarna erbjuds vård och behandling med god tillgänglighet. Målet är att alla patienter i Kronoberg ska erbjudas vård och behandling inom garantins tidsramar. Arbetet med att förbättra tillgängligheten och bemötandet ska fortgå och det förutsätter ett engagemang från chefer och medarbetare i Landstinget Kronoberg samt övriga vårdgivare, som landstinget anlitar.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 7 (38) 3.3 Vårdval För att öka tillgängligheten och kronobergarnas möjlighet att fritt välja var de vill ha sin basala hälso- och sjukvård infördes Vårdval Kronoberg. Genom Vårdval Kronoberg stärks patientens ställning, mångfalden i vården ökar och utvecklingen av primärvården stimuleras utifrån medborgarnas behov. Vårdvalet ska leda till att medborgarna erbjuds en god och tillgänglig hälso- och sjukvård som de känner stort förtroende för. I det fortsatta utvecklingsarbetet av vårdcentralernas roll ska den s k Alvestamodellen med ett starkt samarbete med den kommunala äldrevården prioriteras. Viktigt är också att samverkan utvecklas med skolhälsovården. Landstingsstyrelsen ska fatta beslut om var nyetableringar av vårdcentraler ska lokaliseras. Fri etablering ska inte gälla. Ersättningsmodellen till vårdcentralerna ska fortlöpande utvecklas. De parametrar som ska övervägas är de socioekonomiska för att möta den klassmässiga skillnaden i sjukdomar, överlevnad och hälsa samt vårdtyngd. Meddelarfrihet och offentlighetsprincip samt kollektivavtal ska gälla för all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. 3.4 Entreprenörskap i vården Entreprenörskap och kreativitet kan stimulera till utveckling inom hälso- och sjukvården och öka statusen för vårdyrkena genom att medarbetare får större möjlighet att känna engagemang och delaktighet i utvecklingen av framtidens vård. Att utveckla nya former för verksamheten som resultatenheter och intraprenader är några vägar att pröva och utveckla. Medarbetare som önskar driva delar av verksamheten i egen regi som kooperativ eller andra former - ska stimuleras att starta eget förutsatt att det inte ökar landstingets kostnader. 3.5 Samverkan Landstinget Kronoberg ska i samverkan med länets kommuner och regionala aktörer medverka till regionens utveckling för att kronobergarna ska leva ett gott liv i ett livskraftigt län. Denna samverkans tydliga mål är att Region Södra Småland ska bli en egen region eller del av en större region. Samverkan inom/mellan landstingets verksamheter, med länets kommuner och andra landsting/regioner samt andra aktörer ska utvecklas för att främja en god hälsa och för att erbjuda en god vård till kronobergarna. Landstingets IT-stöd kommer under 2010 att ge nya möjligheter att utveckla denna samverkan över organisationsgränser med kommuner, grannlandsting och privata vårdgivare. Medarbetarnas kompetens och tillräckliga volymer är viktiga förutsättningar för att uppnå en säker och effektiv hälso- och sjukvård med god kvalitet. För att säkerställa tillräckliga volymer och hög kompetens ska samverkan och samarbete med andra landsting utvecklas inom områden som t.ex. barnsjukvård, onkologi, ortopedi, radiologi och kirurgi.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 8 (38) 3.6 Forskning och utveckling FoU-resurserna i Landstinget Kronoberg ska styras mot långsiktigt prioriterade behov, problemområden och grupper och vara ett stöd för kvalitets- och verksamhetsutveckling i landstinget. Den patientnära kliniska forskningen och utvecklingen i landstinget ska stimuleras. Samverkan ska stärkas med Linnéuniversitetet samt universiteten i Lund, Malmö och Linköping. 3.7 Strategisk personalförsörjning För att säkerställa den framtida personalförsörjningen är det väsentligt att Landstinget Kronoberg uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Ett program för praktikplatser för unga och arbetslösa ska stimulera nya människor att söka sig till vårdyrken. 3.8 Hållbar utveckling Landstinget Kronoberg ska medverka till en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstinget ska genom ett aktivt miljöarbete bedriva verksamheten så att klimat- och miljöpåverkan minimeras samt bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås. Miljöhänsyn ska vägas in på alla nivåer i organisationen. Stor vikt ska läggas på att utveckla politik för att motverka social segregation och väga in vårdtyngden när Vårdval Kronoberg utvecklas. 3.9 Social ekonomi Den sociala ekonomin är en viktig sektor för att ge meningsfull sysselsättning till många människor, som annars hamnar utanför. I detta arbete ingår att åstadkomma och utveckla ett Finsam i samarbeten med samtliga kommuner. 3.10 Folkhälsan En central samordnarfunktion läggs på FoU-centrum. Pilotprojekt startas och samarbete med kommunerna, näringslivet och folkhälsoinriktade föreningar utvecklas. Ett särskilt område att utveckla är företagshälsan och en säker arbetsmiljö. Landstingets utskott aktiveras i detta arbete och ges ansvar för att utveckla verksamheten. Arbetet med ett nytt Folkhälsopolitiskt program ska påbörjas för perioden 2011 2016. 3.11 Långsiktig ekonomi i balans En långsiktig ekonomi i balans är en förutsättning för att Landstinget Kronoberg ska kunna genomföra nödvändiga investeringar och utveckla verksamheten för

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 9 (38) att i framtiden kunna erbjuda en god vård som står sig väl i jämförelse med andra landsting. Den finansiella situationen är allvarlig och prognoser pekar mot ett försämrat skatteunderlag för landstinget. Skattehöjning kan bli nödvändig om inte statsbidragen höjs. 4 God vård God vård utgår från hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) och tandvårdslagen (TL 1985:125): Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. (2 HSL, 2 TL) God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara jämlik och effektiv. Landstinget Kronoberg ska genom ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete säkerställa att medborgarna erbjuds en god vård. 4.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet för att skapa en god vård på rätt vårdnivå för den enskilde patienten. Forsknings- och utvecklingsarbete ska ha en given plats i organisationen i syfte att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården, men också för att utveckla medarbetarnas kunskap och engagemang. Patienterna ska ses som en viktig resurs och deras kunskap och erfarenhet ska tas tillvara. Det systematiska utvecklings- och förbättringsarbetet ska liksom uppföljning och utvärdering vara en integrerad del i all verksamhet i Landstinget Kronoberg. Kulturen i landstinget ska främja medarbetarnas delaktighet i det systematiska förbättringsarbetet. Det är ytterst ett ledningsansvar att verksamheten systematiskt utvecklas och kvalitetssäkras. Den medicinska kommittén har en viktig roll avseende den långsiktiga medicinska utvecklingen och i prioriteringsarbetet inom Landstinget Kronoberg. Kommittén har som uppgift att identifiera framtidsstrategier, utarbeta förslag till lokala riktlinjer/handlingsplaner samt arbeta med implementering av nationella och lokala riktlinjer, läkemedel, diagnostik och behandlingsmetoder

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 10 (38) Nationella kvalitetsregister ger viktig kunskap om vårdprocesser och patientgrupper och möjliggör för Landstinget Kronoberg att jämföra olika kvalitetsparametrar med andra landsting och regioner. Deltagande i kvalitetsregistren ska prioriteras och utgör en del i landstingets kvalitetsutveckling. Möjligheterna att rapportera direkt från patientjournal till kvalitetsregistren är under utveckling. I dag sker direktrapportering till det nationella diabetesregistret, något som förenklar arbetet och ökar antalet rapporterade patienter. Strategiskt mål - kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Säker uppföljning av medicinska resultat som grund för förbättringsarbete Goda vårdresultat Täckningsgrad i Nationella kvalitetsregister Indikatorer i Öppna jämförelser Nationella kvalitetsregister Öppna jämförelser Ökad täckningsgrad Placering 1-7 inom alla indikatorer 4.2 Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Ledningssystem för ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ska finnas i alla verksamheter i hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg. Ledningssystemet ska omfatta organisatorisk struktur, ansvarsfördelning, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Vårdinformationssystemet i Landstinget Kronoberg med en gemensam patientjournal ger förutsättningar för att förbättra och utveckla uppföljningen av vård och behandling. Det är viktigt att informationsöverföring till enheter som inte har tillgång till den gemensamma journalen säkerställs för att patientsäkerheten inte ska äventyras. Ett sådant område är informationsöverföring från barnhälsovården till skolhälsovården, där vårdkedjan ska säkerställas genom en förbättrad informationsöverföring. Detta gäller även dokumentationen och informationsöverföringen till skolhälsovården i samband med hälsoundersökning av invandrarbarn. Den nationella IT-strategins huvudtanke är att skapa en säker och tillgänglig vård/omsorg som håller hög kvalitet och utgår från befolkningens behov. I Landstinget Kronoberg beräknas arbetet med att lokalt genomföra handlingsplanen för den nationella IT-strategin vara klart vid utgången av 2010. Handlingsplanen omfattar elektroniska tjänstekort för säker identifiering samt anslutning till de nationella IT-tjänster som driftsätts under perioden bl a verksamhetskatalog (HSA), nationell patientöversikt (NPÖ), vården på webben (VpW), patientens samlade läkemedelsinformation (PASCAL), nationell informationsdatabas för läkemedel (SIL) och biobanksregister.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 11 (38) Under 2009-2010 kompletteras landstingets vårdinformationssystem (Cosmic) med ett utökat processtöd för akutvård, mödrahälsovård, förlossning, barnhälsovård, operationsplanering, beslutsjournal för psykiatri, integration med apodos, internetbokning och självserviceterminaler i reception-kassa. Den tekniska plattformen i Cosmic ska 2009-2011 vidareutvecklas i samarbete med leverantören och andra landsting/vårdföretag som har Cosmic, vilket kommer att förbättra såväl säkerhet som kvalitet. Patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienternas erfarenheter tillvaratas. Genom att minimera antalet vårdskador undviks onödigt lidande och resurser kan frigöras för annan vård. Patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Kronoberg omfattar följande strategiska områden säkerhetskultur - säkerhetskulturen i Landstinget Kronoberg ska präglas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande arbete med öppenhet och frihet från skuldbeläggande. Säkerhetsfrågorna ska vara en naturlig del i all verksamhet och efterfrågas på alla ledningsnivåer förebyggande arbete - patientsäkerhetsarbetet ska i större utsträckning bedrivas proaktivt genom kontinuerliga riskbedömningar och kvalitetssäkring av processerna i verksamheten. Patienter och personal ska inte behöva försättas i situationer där patienter kommer till skada därför att risker inte har åtgärdats. Arbetet med den nationella satsningen för att förebygga vårdrelaterade infektioner, läkemedelsfel i vårdens övergångar, fallskador och trycksår i samband med vård ska fortgå risk- och avvikelsehantering - alla medarbetare i Landstinget Kronoberg har ett ansvar och en rättighet att rapportera risker och avvikelser (tillbud och negativa händelser). Avvikelser ska identifieras och analyseras för att förebygga risker och att liknande händelser inträffar på nytt identifiering och utredning av vårdskador - när en patient drabbas av en allvarlig vårdskada i Landstinget Kronoberg ska detta utredas med formell händelseanalys. Verksamhetschefen ansvarar för att avvikelser som kan bli aktuella för anmälan enligt Lex Maria vidarerapporteras till respektive chefsläkare. Utredning och analys av vårdskador ska ses som ett lärande för att utveckla patientsäkerheten. Strategiskt mål - säker vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Säkerhet i rutiner, processer och strukturer Antal vårdrelaterade infektioner Antal vårdskador Andel registrerade avvikelser som avslutats inom 3 månader Punktprevalensmätning 2ggr/år Prevalensmätning Global Trigger Tool Synergi Minskat antal Minskat antal Ökat antal

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 12 (38) 4.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. All verksamhet i Landstinget Kronoberg ska kännetecknas av ett gott bemötande. Varje medarbetare har ett personligt ansvar för att underlätta möten och genomföra dessa på ett respektfullt sätt. Det är viktigt med ett gott bemötande i all kommunikation. Varje chef ansvarar för att föra en aktiv dialog om bemötande och förhållningssätt på sin enhet och att följa upp hur bemötandet upplevs av patienter och andra besökare. Patienten ska visas omtanke och respekt och ses som en medaktör i utvecklingen av sin egen hälsa. Vård och behandling ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Olika insatser till den enskilde patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Detta förutsätter en dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonalen och ofta även närstående. En grupp som kan ha många kontakter inom hälso- och sjukvården är barn med funktionshinder och deras föräldrar. Vårdkedjan för barn och ungdomar med funktionshinder ska förbättras genom att samla resurserna och öka samverkan mellan verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar. Patienternas upplevelser av vården i Landstinget Kronoberg ska fortlöpande följas upp genom Vårdbarometern, Nationella patientenkäten och lokala versioner av patientenkäten. Patienter och medborgare ska kunna ta del av resultatet från uppföljningarna via landstingets hemsida något som kan bidra till att stärka patienternas ställning. Uppföljningarna ska utgöra underlag för verksamheternas kvalitets- och förbättringsarbete. Strategiskt mål patientfokuserad vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Gott bemötande Patientnöjdhet - bemötande Nationella patientenkäten/ 100 % egen mätning God information Patientnöjdhet - Information Nationella patientenkäten/ 100 % egen mätning Patientens delaktighet Patientnöjdhet - Delaktighet Nationella patientenkäten/ egen mätning 100 % 4.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kronobergarna ska erbjudas en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Genom effektiv produktionsplanering och processutveckling ska Landstinget Kronoberg skapa god tillgänglighet till såväl akut som planerad vård - en vård utan köer.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 13 (38) Detta kräver ett samspel av insatser inom hela hälso- och sjukvården. Organisatoriska gränser ska inte utgöra något hinder. Arbetet för en långsiktigt hållbar tillgänglighet ska vara ett prioriterat område på alla ledningsnivåer inom Landstinget Kronoberg. Patienter med misstanke om cancer ska garanteras korta ledtider inom cancervården i Landstinget Kronoberg. Det är angeläget att tiden är kort från det att man identifierat faktorer som inger misstanke om cancer tills patienten kommer under utredning, diagnostiseras och behandlas. Vård- och behandlingsgarantin tydliggör hälso- och sjukvårdens ansvar för att patienten ska få planerad vård och behandling i rimlig tid. Det är gällande prioriteringar och medicinska indikationer för behandling som utlöser vård- och behandlingsgarantin. Tillgängligheten till såväl planerad som akut vård ska följas i Landstinget Kronoberg. Tillgänglighetsmått för den akuta vården ska därför utvecklas. Eventuella undanträngningseffekter av vård- och behandlingsgarantin ska följas och vid behov åtgärdas. Regeringen har tillsammans med SKL beslutat om en resultatbaserad modell för att uppfylla målen i vård- och behandlingsgarantin. De landsting/regioner som visar bestående goda resultat i att uppfylla vård- och behandlingsgarantin kommer att få del av en miljard kronor som årligen avsätts för åren 2010 till och med 2012. Överenskommelsen kommer årligen att omförhandlas för att successivt skärpa kraven på tillgänglighet och tillgång till relevanta jämförelsesiffror kring väntetider. Tillgänglighetsarbetet i Landstinget Kronoberg ska bedrivas utifrån Handlingsplan för vård- och behandlingsgaranti för att såväl kortsiktigt som långsiktigt tillgodose en hög tillgänglighet för medborgarna och därmed kunna ta del av den resultatbaserade ersättningen. Strategiskt mål vård i rimlig tid Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Effektiva vårdprocesser* Kontakt med primärvården Nationella väntetidsdatabasen 100 % samma dag** Besök hos läkare i Nationella väntetidsdatabasen 100 % primärvården inom 7 dagar** Besök inom specialiserad vård inom 90 dagar** Nationella väntetidsdatabasen 100 % Behandling inom Nationella väntetidsdatabasen 100 % specialiserad vård inom 90 dagar** * I Landstinget Kronoberg ska inrapporteringen till nationella väntetidsdatabasen vara 100 %. ** Följsamheten till vård- och behandlingsgarantin ska vara 100 % oavsett framtida förändringar. 4.5 Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 14 (38) Landstinget Kronoberg ska erbjuda kronobergarna en god vård på lika villkor. Den etiska plattformen som ligger till grund för att en god jämställd och jämlik hälso- och sjukvård realiseras är de av regeringen fastställda principerna för prioriteringar; människovärdes-, behovs och solidaritets- samt kostnadseffektivitetsprincipen. Medborgarna ska erbjudas en jämställd och jämlik prevention och behandling samt tillgänglighet i hälso- och sjukvården. För att uppnå en god jämställd och jämlik hälsoutveckling hos medborgarna ska hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg arbeta hälsofrämjande och prioritera insatserna på ett effektivt sätt. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, etnisk eller religiös tillhörighet. Landstinget Kronoberg ska utveckla mätetal för uppföljning av vårdkonsumtion på individnivå avseende kön, ålder och bostadsort. Ohälsa, sämre sjukvård och kortare livslängd har en klar koppling till en socialt sämre situation. Landstinget ska arbeta för att analysera de klassbundna samband som finns med ohälsa, sämre livskvalitet och kortare livstid för att få fram förslag och åtgärder för att motverka denna situation. 4.6 Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är att bidra till en god hälsa för hela befolkningen. Landstinget Kronoberg ska använda befintliga resurser för att i högsta möjliga utsträckning bidra till en god hälsa för kronobergarna. För att hälso- och sjukvården ska vara effektiv ska den baseras på kunskap och vara ändamålsenlig, vara säker, patientfokuserad, jämlik, den ska ges i rimlig tid och resurserna ska användas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Det krävs såväl ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete som ett systematiskt uppföljningsarbete i hela organisationen för att uppnå en effektiv vård. Arbetet med vardagsrationaliseringar, strukturförändringar, finansiering och prioriteringar enligt den strategiska utvecklingsplanen 2009-2015 syftar till att säkerställa en effektiv processorienterad hälso- och sjukvård i landstinget. Strategiskt mål effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Effektiva vårdprocesser Nettokostnad per Ekonomisystemet Ej överstiga budget verksamhetsområde Sjukvårdskostnad per invånare Öppna jämförelser Placering 1-7 i Öppna jämförelser Kostnad per DRG-poäng Öppna jämförelser Placering 1-7 i Öppna jämförelser

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 15 (38) 5 Prioriterade områden 5.1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg och vara en självklar del i all vård och behandling. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på människan, och ett gemensamt ansvar mellan hälso- och sjukvården, individen och andra aktörer i samhället. Landstinget Kronoberg ska sprida information och kunskap om livsstilsfrågor till kronobergarna. I budget 2008 gavs uppdraget befrämja folkhälsa och därigenom påbörjades ett strategiskt långsiktigt arbete med att utveckla landstinget till en Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation. Landstinget Kronobergs aktiva medverkan i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) ska stärka Landstinget Kronoberg i utvecklingen mot en hälsoorientering av hälso- och sjukvården för att skapa hälsovinster för patienterna, medarbetarna och befolkningen. Varje enskild medarbetare i hälsooch sjukvården har ett stort ansvar att implementera ett hälsofrämjande förhållningssätt i verksamheten. Kronobergarnas möjligheter att själva påverka sin hälsa och livsstil i positiv riktning ska stödjas och stärkas. Hälsofrämjande insatser ska starta från tidig barndom, omfatta alla åldersgrupper och ingå i alla vårdens processer. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska utgå från nationella/länsövergripande riktlinjer och program. Uppföljningen av de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna i Landstinget Kronoberg ska utvecklas. Äldre människor ska ges förutsättningar att leva ett gott liv med hög livskvalitet. Det är viktigt att minska risken för ohälsa genom förebyggande åtgärder och genom att stärka det friska. Utgångspunkt i alla möten med äldre personer i hälso- och sjukvården ska vara att tillvarata och stärka det friska hos varje enskild individ utifrån hans/hennes förutsättningar. I det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Kronoberg ska äldre vara en särskilt prioriterad målgrupp. Förebyggande hembesök i samverkan mellan kommun och landsting är ett sätt att arbeta för att förebygga ohälsa, påverka livsstilsfaktorer och riskfaktorer i den äldres omgivning samt att tidigt upptäcka begynnande sjukdom. Förutsättningarna ska utredas för hur förebyggande hembesök för äldre kan planeras, genomföras och utvärderas i samverkan mellan närsjukvården, kommunerna, FoU Välfärd och FoU Centrum. De utvecklingsinsatser som påbörjats inom uppdrag befrämja folkhälsa ska fortsätta för att arbetet ska bli långsiktigt och hållbart. Det innebär ett fortsatt arbete inom följande områden fysisk aktivitet på recept (FaR)

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 16 (38) övervikt och fetma barns och ungdomars psykiska hälsa tobaksförebyggande arbete alkoholförebyggande arbete Självmordsprevention är ett prioriterat område inom den svenska folkhälsopolitiken. I Landstinget Kronoberg pågår insatser inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet och i arbetet med att främja en psykisk hälsa hos barn och ungdomar som ligger helt i linje med ett självmordspreventivt arbete. Ett länsövergripande program för suicidprevention, som riktar sig till alla åldrar, bör utarbetas och införas i Landstinget Kronoberg. Strategiskt mål kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ohälsotal Försäkringskassan Lägst ohälsotal i Sverige Antal förskrivna FaR- recept Cambio Cosmic Ökad förskrivning Andel tillfrågade patienter Cambio Cosmic 60 % om alkoholvanor Andel tillfrågade patienter Cambio Cosmic 60 % om rökvanor Andel av gravida vid Cambio Cosmic Minskad andel inskrivning till MVC som är rökare Andel spädbarnsföräldrar Cambio Cosmic Minskad andel som är rökare när barnet är 1-4 veckor Andel helt eller delvis ammade barn vid 6 månaders ålder Cambio Cosmic Ökad andel Andel fyraåringar med Cambio Cosmic Minskad andel övervikt ISO-BMI >25 5.2 Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsarbeten har en given plats i en kunskapsorganisation för att förbättra verksamheten, utveckla medarbetarnas kunskap och ta tillvara deras engagemang. I Landstinget Kronoberg ska forskning och utveckling vara en naturlig del av verksamhetens vardag för att skapa en god vård för patienten. För att effektivt implementera ny kunskap i organisationen krävs en utveckling av den systematiska kunskapsöverföringen. Den professionella kunskapen som leder till förbättring av diagnostik och behandling inom hälso- och sjukvården växer snabbt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna i Landstinget Kronoberg tillgodo behövs såväl professionell kunskap som förbättringskunskap. Landstinget Kronoberg ska ge förutsättningar för alla yrkeskategorier och verksamheter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Personalens delaktighet och kritiska förhållningssätt är nyckeln till kunskapsutveckling.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 17 (38) En positiv miljö som stimulerar till kunskapssökande och kompetensutveckling, ökar landstingets möjlighet att rekrytera och behålla kompetent personal. Forsknings- och utvecklingsarbetet i Landstinget Kronoberg ska utgå från långsiktigt prioriterade behov, problemområden och grupper. Arbetet ska stödja genomförande, uppföljning och utvärdering av strategiska utvecklingsområden som vårdval tillgänglighet samt vård och behandlingsgarantin entreprenörskap i vården folkhälsoarbete och hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation Den forskning och utveckling som bedrivs inom landstingets FoU-centrum ska tillsammans med annan aktuell forskning långsiktigt användas för att stödja Landstinget Kronoberg i rollen som sjukvårdshuvudman och arbetsgivare. Landstinget ska även samverka med universitet, högskolor och andra lokala, regionala och nationella aktörer. Strategiskt mål kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål En kultur som stimulerar till Antal disputerade per PA-systemet Ökat antal kunskapssökande och profession kompetensutveckling Antal doktorander PA-systemet Ökat antal 5.3 Strategisk personalförsörjning Grundstommen i den strategiska personalförsörjningen i Landstinget Kronoberg är säkrad bemanning och fortlöpande investeringar i kompetensutveckling, vilket är förutsättningar för att uppfylla kraven på en god vård. Primärt handlar det om att skapa attraktiva utbildningsförutsättningar för kärnkompetenserna samtidigt som landstinget ska ha en kultur som attraherar såväl nya medarbetare som redan verksamma. Landstinget som är en av huvudaktörerna i folkhälsoarbetet ska även främja en positiv hälsoutveckling hos de egna medarbetarna. Det är angeläget att utveckla en kultur som synliggör och ger möjlighet för den anställde att bli en del i utvecklingen av det inre arbetet och i lärandet för att skapa en bättre patientnytta. Chefer och medarbetare ansvarar för att i samspel skapa värde i vardagen, utveckla verksamhetens innehåll och medverka till en god arbetsmiljö. Med tydliga roller, konkreta mål och arbetsuppgifter formas ett sammanhang där medarbetare kan se sin betydelse för helheten. Därigenom skapas också förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats. Satsningar på arbetsmiljö och goda samverkansformer skall prioriteras i landstinget. Inom folktandvården finns rekryteringssvårigheter av tandläkare till landsbygdsklinikerna. Detta kommer att påverka den framtida utbudsstrukturen med begränsad geografisk tillgänglighet.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 18 (38) Landstinget Kronoberg har tecknat ett avtal med Växjö universitet gällande stöd för ansökan om ett psykologprogram. Under förutsättning att ansökan tillstyrks planeras utbildningen att starta augusti 2011. Samarbetet innebär att landstinget ska tillhandahålla föreläsare till undervisningen, praktikplatser samt handledning och egenterapi till psykologstudenterna under praktiktiden. I avtalet ingår även att bidra till finansiering av en klinisk professur och ett lektorat. Det långsiktiga målet är att få ett universitetssjukhus i samverkan med Linnéuniversitetet. Övriga prioriterade områden är utveckling av moderna och kunniga ledare på alla nivåer attraktiva AT- och ST-utbildningar för läkare ett gediget PTP-program för psykologer satsningar med inriktning att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor god handledning och kvalitetssäkrade praktikstudier kompetensutveckling för omvårdnadspersonal en attraktiv och intresseväckande FoU-verksamhet praktikplatser för nya medarbetare för att underlätta nyrekrytering och med sikte på en jämnare könsfördelning och mångfald Strategiskt mål - Effektiv vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Hälsofrämjande arbetsplats Utvecklat ledarskap Kontinuerligt utvecklingsoch förbättringsarbete Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid PA-systemet Minskad sjukfrånvaro med 0,7 %/år Medarbetarsamtal PA-systemet Alla anställda ska ha medarbetarsamtal minst 1 g/år Andel avdchefer/ PA-systemet 100 % verksamhetschefer med landstingets interna ledarskapsutbildning Andel avdchefer/ PA-systemet 100 % verksamhetschefer med landstingets utbildning i lönebildning Andel enheter med minst ett Manuell inrapportering 100 % förbättringsarbete enligt definierade metoder 5.4 Läkemedel Nya läkemedel ger möjligheter till förbättrade behandlingsresultat, men kan samtidigt leda till ökade kostnader. Landstinget Kronoberg har haft en hög kostnadsutveckling inom läkemedelsområdet. År 2008 ökade de totala läkemedelskostnaderna i landstinget med 8,7 procent att jämföra med rikets 5,7 procent. Den framtida prognosen tyder på en fortsatt kostnadsökning vilket ställer stora krav på det fortsatta kvalitetsarbetet inom läkemedelsområdet i Landstinget Kronoberg.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 19 (38) Införandet av nationella/lokala riktlinjer samt nya och kostnadsdrivande läkemedel ska ske via den medicinska kommittén. För att stärka styrning och ledning inom läkemedelsområdet har en apotekare anställts som är knuten till den medicinska kommittén. Landstingsövergripande läkemedelsterapiriktlinjer utarbetas av läkemedelskommittén, som också har till uppgift att tillhandahålla förskrivningsstöd och stöd för analys och uppföljning. Respektive chef inom de läkemedelsförskrivande enheterna ansvarar för den systematiska kvalitets- och kostnadsuppföljningen inom verksamheten. Rationaliserings- och prioriteringsarbetet enligt strategisk utvecklingsplan för Landstinget Kronoberg 2009 2015 omfattar även läkemedel och behandlingsmetoder. Ett grundläggande krav är att följsamheten till läkemedelskommitténs riktlinjer ökas för att uppå en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i Kronoberg. Som ett led i att skapa en rationell läkemedelsanvändning har kostnadsansvaret för läkemedel delats upp mellan vårdcentraler och länssjukvård/psykiatri i Vårdval Kronoberg. Allmänläkemedel bekostas av patientens vårdcentral och klinikläkemedel av behandlande enhet inom länssjukvården/psykiatrin. Effekterna av kostnadsfördelningen ska följas. Läkemedelshanteringen och läkemedelsförskrivningen i Landstinget Kronoberg ska ske på ett sådant sätt att påverkan på klimat och miljö blir ringa. Det krävs ett aktivt arbete för att minska överförskrivning och kassation av läkemedel för att reducera belastningen på miljön. Äldres läkemedelsanvändning är ett förbättringsområde inom Landstinget Kronoberg. Det arbete som pågår i landstinget med bl.a. läkemedelsgenomgångar ska fortsätta. Det kan dock inte ersätta den genomgång av patientens samlade medicinering som alltid ska ske tillsammans med patienten när läkemedelsbehandling sätts in. Patienter i Landstinget Kronoberg ska ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sin läkemedelsbehandling vilket förutsätter att de ges kunskap om sin sjukdom och läkemedelsbehandling. All läkemedelsbehandling av äldre ska ske med försiktighetsprincipen som utgångspunkt och med kontinuitet och uppföljning för att skapa en säker läkemedelsanvändning. Strategiskt mål kunskapsbaserad och ändamålsenlig och säker vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Säker läkemedelsförskrivning Andel med > 10 läkemedel bland personer > 80 år Andel med > 3 eller flera psykofarmaka bland personer > 80 år Cambio Cosmic Läkemedelsregistret Cambio Cosmic Läkemedelsregistret Minskad andel Minskad andel

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 20 (38) Strategiskt mål effektiv vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål Följsamhet till läkemedelskommitténs riktlinjer 5.5 Ambulansverksamheten Förskrivna läkemedel enligt Cambio Cosmic läkemedelskommitténs riktlinjer Andel barn 0-6 år Läkemedelsregistret behandlade med PcV av alla som behandlats med luftvägsantibiotika Justerad Öppna jämförelser läkemedelsförmånskostnad per invånare Landstinget Kronoberg ska verkställa alternativ 1 i ambulansutredningen. En utökning av ambulanskapaciteten ska ske i de östra delarna av Kronobergs län. Ökad andel läkemedel förskrivna enligt läkemedelskommitténs riktlinjer Ökad andel barn 0-6 år behandlade med PcV av alla som behandlats med luftvägsantibiotika Placering 1-7 i Öppna jämförelser 5.6 Barn- och ungdomars psykiska hälsa Landstinget Kronoberg ska arbeta utifrån barnkonventionen, vars huvudprinciper är barnets rätt att inte diskrimineras barnets bästa i främsta rummet barnets rätt till liv och utveckling barnets rätt att få uttrycka sina åsikter Hälsofrämjande insatser för att stärka psykisk hälsa hos barn och unga ska ingå som en naturlig del i landstingets verksamheter som möter barn och ungdomar. För barn och ungdomar med psykisk ohälsa är det viktigt med god tillgänglighet till rätt insatser på rätt vårdnivå vilket förutsätter en samordning av tillgängliga resurser i landstinget. Tydliga vägar ska finnas för att underlätta kontakt med rätt instans. Första linjen ska erbjuda bedömning och behandling av lindrigare och okomplicerad psykisk ohälsa till barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Psykosocial kompetens för barn och ungdomar ska finnas inom första linjen. Vid mera uttalade problem ska möjlighet finnas till utredning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin. I barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag ingår även att ge konsultationer, handleda och utbilda personal inom landstinget och länets kommuner. Arbetet med barn och ungdomars psykiska hälsa ska utgå från evidensbaserade metoder och systematiskt utvärderas. Genom att tidigt identifiera problem och ge effektiva insatser kan förhoppningsvis en negativ utveckling förebyggas och allvarligare psykiska problem motverkas. För att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga behövs hälsofrämjande och preventiva insatser, tidiga insatser till riskgrupper och tidigt stöd och behandling vid tecken på psykisk ohälsa Ett preventivt arbete minskar behovet av specialiserade sjukvårdande insatser längre fram.

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 21 (38) Landstinget Kronoberg ska arbeta för att stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap. Att utveckla föräldraskapet kräver en nära samverkan med länets kommuner, där förskola och skola spelar en viktig roll. Stödet till föräldrar i anknytningsprocessen ska metodutvecklas och säkerställas. Missbruk, psykisk funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom kan leda till att föräldrar, tillfälligt eller under längre tid, brister i sitt föräldraskap. Landstinget Kronoberg ska upprätta policy, riktlinjer och tydliga rutiner för att tillgodose barns behov av information, råd och stöd när deras föräldrar drabbas av ohälsa. I samverkan med länets kommuner ska Landstinget Kronoberg utveckla samordnade insatser som ska främja psykisk hälsa hos barn och ungdomar samt deras föräldrar eller andra närstående. Uppdrag och ansvarsfördelning mellan olika vårdnivåer och kommun/landsting behöver förtydligas. Vård- och behandlingsgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin har förstärkts så att alla landsting senast 2011 ska erbjuda tid för bedömning inom 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Regeringen har beslutat om en prestationsbaserad ersättning till de landsting som uppfyller kraven i den förstärkta vård- och behandlingsgarantin. Strategiskt mål vård i rimlig tid Framgångsfaktorer Mått Metod Mål Effektiva vårdprocesser* Bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar** Nationella väntetidsdatabasen 100 % Fördjupad utredning/ Nationella väntetidsdatabasen 100 % behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar** * I Landstinget Kronoberg ska inrapporteringen till nationella väntetidsdatabasen vara 100 %. ** Följsamheten till vård- och behandlingsgarantin ska vara 100 % oavsett framtida förändringar. 5.7 Utvecklad psykiatri Landstinget Kronoberg ska erbjuda medborgarna en god vård, på rätt vårdnivå, vid psykisk ohälsa och sjukdom. Vården ska vara lättillgänglig och det ska vara tydligt för patienterna vart de ska vända sig. Den nära vården vid psykisk ohälsa och okomplicerad psykiatriska tillstånd ska ske vid länets vårdcentraler som är första linjens sjukvård. Vid behov av specialistvård/kompetens ska det erbjudas inom den specialiserade psykiatrin. Landstinget ska stimulera en ökad kompetens inom den psykiatriska öppenvården. Det arbete som har påbörjats i Landstinget Kronoberg för att förbättra vård och behandling vid psykisk ohälsa och sjukdom ska vidareutvecklas. Kompetensutveckling av personal inom första linjen och inom den psykiatriska specialistvården ska prioriteras. All vård och behandling ska vara

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 22 (38) kunskapsbaserad och utformas efter nationella riktlinjer och tillgänglig evidens. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete ska bedrivas och länsgemensamma vårdprogram ska utvecklas. Brukarnas erfarenheter är en viktig kunskap för utformningen av hälso- och sjukvården. Brukarinflytande inom psykiatrin i Landstinget Kronoberg ska stärkas. Den specialiserade psykiatrin i Landstinget Kronoberg ska utvecklas till en kvalitetsstyrd verksamhet med en gemensam ledning. Öppen och slutenvård ska samordnas så att den samlade kompetensen kan samverka på ett flexibelt sätt för att ge ett kvalificerat stöd till patienter med behov av psykiatrisk specialistvård. En del i den nya psykiatrin är att utveckla verksamheten mot öppnare vårdformer. Syftet är att utveckla stödet till patienterna så att de så långt möjligt kan leva i sin normala livsmiljö, vilket förutsätter en samverkan och samordning mellan länets kommuner och landstinget. Denna utveckling sker även inom den rättspsykiatriska regionkliniken där ett rättspsykiatriskt öppenvårdsteam har byggts upp. Landstinget Kronoberg ska tillsammans med länets kommuner utveckla missbruks- och beroendevården för att personer med missbruk/beroende ska kunna erbjudas samordnade och evidensbaserade insatser av huvudmännen. Tillgängligheten till utredning och behandling för personer med neuropsykiatriska diagnoser är ett förbättringsområde. Genom samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och NP-teamet ska de interna processerna utvecklas. Vård och behandling av särskilt vårdkrävande ska utvecklas så att detta kan tillgodoses inom vuxenpsykiatrin. 5.8 Äldrecentrum Förbättrade livsvillkor med en utvecklad hälso- och sjukvård gör att fler lever längre. Andelen personer som är 80 år och äldre i Kronoberg förväntas öka från 6 procent till 8,4 procent år 2030. De äldres hälsa och välbefinnande är av stor betydelse för framtida krav på hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg. Den medicinska utvecklingen medför att fler överlever sjukdom samtidigt som antalet som lever med kroniska sjukdomar och funktionshinder under en längre tid ökar. Att möta äldre personer med sammansatta hälsoproblem och föränderliga behov av vård och omsorg kräver välfungerande vårdprocesser där samverkan mellan och inom primärvård, slutenvård och den kommunala äldreomsorgen, men även med ideella organisationer är en förutsättning. Verksamhetsövergripande vårdprogram, innehållande gemensamma behandlingsstrategier ska tillämpas för gruppen äldre multisjuka. Detta för att skapa ett gemensamt förhållningssätt till patientgruppens särskilda problematik. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt förekommande, tio till femton procent av dem som är 65 år och äldre har depressiva besvär. I Landstinget Kronoberg ska äldre personer med depression erbjudas evidensbaserad behandling enligt

LANDSTINGET KRONOBERG 2009-06-23 23 (38) nationella riktlinjer. Utvecklingen av äldres psykiska ohälsa bör uppmärksammas och beaktas för att klara framtida behov av äldrepsykiatri i Kronoberg. Det arbete med Äldrecentrum som pågår i Landstinget Kronoberg för att i samverkan mellan kommuner och landsting skapa en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med sammansatta hälsoproblem ska utvecklas och implementeras i verksamheten. 5.9 Stroke Varje år drabbas cirka 600 kronobergare av stroke. Även om insjuknandegraden förblir oförändrad förväntas antalet som drabbas av stroke att stiga i takt med att åldersstrukturen i befolkningen ökar. Öppna jämförelser 2007 och 2008 visar att strokevården i Landstinget Kronoberg är ett förbättringsområde, vilket har föranlett en genomlysning av strokevården. Utifrån genomlysningens resultat ska kvalitetsförbättrande åtgärder vidtas för att skapa en strokevårdsprocess av hög kvalitet. Under 2009 publiceras de nya Nationella riktlinjerna för strokesjukvården. Den medicinska kommittén ska ansvara för implementeringen av riktlinjerna i Landstinget Kronoberg. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska bedrivas för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronoberg. Det sekundärpreventiva arbetet ska samordnas vid landstingets strokeenheter för att skapa en god sekundärprevention i en välfungerande vårdkedja. En god primäroch sekundärprevention kräver ett utökat samarbete mellan strokesjukvård, primärvård och kommunerna. De närståendes situation ska uppmärksammas i hela vårdkedjan. De närstående ska ges strukturerad kunskap om stroke samt individualiserad rådgivning och stöd. Informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskap om stroke och dess riskfaktorer ska genomföras. Insatserna ska rikta sig till allmänhet, personal inom landstingets hälso- och sjukvård samt till personal inom den kommunala äldreomsorgen. Strategiskt mål Kunskapsbaserad och ändamålsenlig och säker vård Framgångsfaktorer Mått Källa Mål God kvalitet i det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården vid sjukhus 5.10 Rehabilitering Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet Patientregistret Dödsorsaksregistret Nationellt kvalitetsregister- Riksstroke Patienternas möjligheter till rehabilitering utifrån kriterierna i God vård ska stärkas. Genom övergripande processgenomgångar ska uppdraget och Minskad dödlighet 100 %