Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer

Relevanta dokument
Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

Utkast till UNF:s arbetsplan

UNF:s arbetsplan

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Hufvudstadens Diabetesförening m.o. Arbetsplan och utvecklingsplan

InItIatIvet för. socialt ansvar

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

CSR. Utbildningens innehåll: - Vad är CSR? - Kan man öka sin lönsamhet med CSR?

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

IDÉBUREN SEKTOR I BLEKINGE Kartläggning 2015

Samverkan i Laxå kommun

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

GL BALA KOMMUNEN 2017

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

NyföretagarCentrum Sveriges ledande kraft för nyföretagande

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Utveckla socialt entreprenörskap och sociala företag

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

InItIatIvet för. reko arbetsplats

all; Dnr2015/793.-i'1 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning

Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund

Socialdemokraterna Haninge. Haninge Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

InItIatIvet för. miljö ansvar

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Medlemskap i ideella föreningar

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Hälso- och friskvårdspolicy

Checklista medlemsvård

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

Kompetensförsörjning från strategi till resultat

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Malin Nilssoṉ 13. Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp. Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson

Offentlig sektor sackar efter i IT-användningen Svenska myndigheter behöver bli Smarta Myndigheter

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare kr

SV Gotland Strategisk plan

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Mer kvalitetstid på jobbet

Om det ideella arbetets betydelse

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga.

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

Vilken roll spelade det civila samhället i flyktingmottagandet 2015?

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

SIKAS VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Modiga sammanfattning och exempel

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF

VAD ÄR EN TILLVÄXTOPTION?

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Östhammars sportklubb

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Förslag - STADGAR FÖR KUSTLANDET

Systematisk säljutveckling

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

LEDSTJÄRNOR. Plats för alla. Breddidrott. Talanger

Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun

& SA LA KOMMUN MISSIV SALA KOM. Kommunstyrelsens förvaltning. ink ?)n, ] Akllii'laga

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.

VISION 50/50 Den vinnande vägen

Protokoll fört vid konstituerande årsmöte för Ideellt Asylstöd i Skåne

FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING

Hälsosamt åldrande hela livet

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta.

Transkript:

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Den 29 augusti år 2010 samlas ett trettiotal ideellt engagerade personer på Tällberg foundations En dag för Framtiden mitt i centrala Stockholm. Syftet är att trendspana kring framtidens ideella organisationer i Stockholm år 2050 - Hur kommer de att arbeta och engagera? Kavla upp ärmarna och gör verklighet av drömmarna! Tack till alla som medverkade! Arrangörer: My Tomorrow och Viveco miljökonsult

Medlemmen Personen engagerar sig i ett nätverk/en organisation och är mer eller mindre tillfälligt engagerad. Anledningen till engagemanget är att organisationen mäter hans/hennes värderingar just nu. Personen definierar själv sitt uppdrag och mål och blir nöjd med avslut och återkoppling. Det ger en win-win-situation för organisationen och personen. Vissa organisationer blir viktigare för personen eftersom kärnvärderingarna ligger närmre hans/hennes egna och där investerar han/hon mer tid och/eller pengar. Om värdet av engagemanget överstiger insatsen blir det en längre och efterhand fördjupad relation. Personen uppskattar hur han/hon bjuds in att delta, hur det struktureras, sköts och organiseras och även de personer han/hon mött på vägen. Förändringspotential: Nätverk, Engagemangsöverenskommelse, Osentimentalt flöde/fluktuation Lagom dynamiska kärnvärderingar, Medvetenhet om organisatoriska frågor Ekonomiska resurser År 2050 i Stockholm är det inte fel att göra vinst. Tvärtom, det är helt okej för en ideell organisation att vara göra vinst eftersom det medför att organisationen får bättre resultat. Vinstfokus finns för att stärka verksamheten. Den ideella sektorn har utökat sitt konsumenttänk och det är till exempel möjligt för medborgarna att bojkotta kultur. Företag donerar inte bara pengar utan även kunskap och arbetskraft genom att donera sina anställda till den ideella organisationen. För individen innebär detta att den ideella sektorn är mer vardagligt integrerad där fritiden är integrerad med arbetet. Det är stadsborna i Stockholm som själva påverkar resursfördelningen och mätning av påverkan är en självklarhet. Påverkan är lika viktigt som resultat i redovisningen.

Utkonkurrerad av näringsliv och offentlig sektor Gruppdiskussionen: Den traditionella sektorindelningen har delvis upplösts genom en starkare sammanblandning mellan offentlig och privat sektor, men även genom ett starkare inslag av närlingslivsorientering och samarbete med det offentliga. Socialt entreprenörskap, engagemang i mer konsumtionsorienterade former och en starkare medvetenhet om att tid, snarare än pengar, är den knappa resursen, har alla bidragit till att den ideella sektorn knappast kan sägas vara en sammanhållen sektor som på ett distinkt sätt utmärker sig från de andra två sektorerna längre. Starkare finansiellt beroende men större deltagande i de andra sektorerna Sektor 3 är starkare beroende av extern finansiering, den traditionella kombinationen av medlemsavgifter och statligt föreningsstöd är inte lika tongivande. Detta medför en intresseinblandning av andra aktörer. Å andra sidan möjliggör detta även en starkare direktinblandning av ideella organisationer i t.ex. CSR-arbete och utvärdering/ uppbyggnad av offentliga verksamheter. Mer konsumistiskt beteende men uppsamling av mångas mikroengagemang De som idag betraktas som medlemmar eller potentiella sådana är år 2050 mer fokuserade på omedelbart deltagande á la Facebookgrupper, gåvor till Rädda Barnen/ Greenpeace/etc. och liknande. Många ideella organisationer är i större utsträckning nätverk som koordinerar aktioner, namninsamlingar, stödgrupper, etc. med betydligt färre aktivister, men med en mycket starkare social komponent. Genomslaget är beroende av organisationernas förmåga att samla och utbytta människors mikroengagemang och vända detta till en positiv, samlad kraft i open source -anda. Tid som resurs har en ökad betydelse men människor fortsätter att engagera sig Tid är en knapp resurs år 2050. Detta påverkar människors sätt att engagera sig, och ställer höga krav på ideella organisationer. Det ställs krav på att få betalt för sitt engagemang, karriärutveckling och liknande. De ideella organisationer som presenterar bra lösningar på dessa krav fortsätter fånga upp engagerade aktivister, då antalet engagerade inte kommer att minska, snarare tvärtom. De som vill förena karriärmål och personlig utveckling med ett socialt engagemang för att förbättra världen kommer har ökat dramatiskt.

Starkare än någonsin Det har skett ett värderingsskifte och stockholmaren värderar sin tid högre än pengar vilket gör att han/hon engagerar sig i en ideell förening. I sitt engagemang lär sig och utvecklas den engagerade. Till skillnad från sitt riktiga jobb så är det mer okej och tillåtet att misslyckas för att lära i det ideella arbetet. Samtidigt har den ideella sektorn fått ett erkännande för att vara framgångsrik i socialt ansvarstagande då de som engagerar sig ständigt utvecklas och det är tydligt vad de får ut av sitt engagemang. Företagen gillar den ideella sektorn och har intagit en tydlig roll där man skriver långsiktiga sponsringsavtal med den ideella organisationen. Man kanske köper tjänster från sektorn men kravet på avkastning är inte lika hög. Genom att sponsra långsiktigt visar företagen att de tror på den ideella organisationen. Den ideella sektorn är moderniserad på så sätt att det är helt okej att vara medlem i två timmar som att engagera sig tre år i rad. Den ideella sektorn är framgångsrik i att kanalisera medlemmarna så att de vet vad som förväntas av en och vad de får ut av sitt