Årgång 19 Nr 2 2007

7

Står för Kreativitet - Kompetens Kvalitet - Miljökunskap www.sweco.se

9

SIK:s NYA HEMSIDA ÄR NU ÖPPNAD Skånska Ingenjörsklubben har under många år haft en hemsida på internet. Tyvärr har besöksfrekvensen varit dålig. Orsaken till detta kan vara att sidan har uppdaterats lite sporadiskt och inte varit den informationskälla som besökare förväntat sig. Arbetet med att hålla sidan uppdaterad har legat på en ITkunnig person och underlaget har väl inte alltid varit det bästa. Nu är sidan omgjord och lagd på ett modernt publiceringssystem, vilket bl.a. möjliggör för flera författare att själv, enkelt men formriktigt, lägga in sina alster. Klicka in på... www.ingenjorsklubben.m.se Förhoppningarna är att sidan genom detta kommer att bli en intressant plats att besöka både för medlemmar och andra. Hemsidan har fått ny layout och innehåller en del nya funktioner. Exempelvis hittar man här en Kalender, där alla möten och andra intressanta händelser finns listade. Vidare kan man hämta hem ett exemplar av utgivna SIK-Aktuellt. Flera spännande och användbara funktioner diskuteras och kommer att implementeras efter hand. Leif Eneberg Ordf IT-avd 10

11

Sven, som senast kommenterade Christer Fuglesangs landning i Florida i december, berättade att han alltsedan ungdomsåren haft ett brinnande intresse för rymden och rymdfart. Speciellt har han följt Sovjets, senare Rysslands, försök att slå USA i olika grenar i rymdkapplöpningen. Bra startpunkt för den rymdhistoriskt intresserade är NASAs webbplats http://history.nasa.gov Där kan man bl.a hitta de två första volymerna av Boris Chertoks självbiografi Rockets and Men i pdf-format,../sp-4110/vol1-1 (2, 3).pdf och../sp-4110/vol2.pdf Första delen finns också i sin helhet på http://ntrs.nasa.gov/archive/nasa/casi.ntrs.nasa. gov/20050010181_2005010059.pdf. Chertok har haft en unik roll i utvecklandet av de tidiga ryska rymdfarkosterna och har dessutom satt in utvecklingen i sitt historiska och politiska sammanhang. En annan intressant webbplats är Don P Mitchells www.mentallandscape.com. I västvärlden väcktes ett visst rymdintresse av Disneyfilmen Destination Moon från 1950 med Chesley Bonstells rymdillustrationer, samt Wernher von Brauns artiklar Man on the Moon i Collier s Magazine 1952. Som bekant var det emellertid ryssarna som hann först med Sputnik den 4 oktober 1957, konstruerad av den legendariske Sergei Korolev (el. Sergey Korolyov). Hösten 1956 hade han fått fram den tillräckligt kraftiga bärraketen R-7, vilken kunde sända den knappt 90 kg tunga satelliten i en bana runt jorden. Denna följdes av bl. a Sputnik 2 med rymdhunden Laika. Nu inträdde en dramatisk tid, då de båda supermakterna tävlade om att komma först till månen på olika sätt. Några etapper på vägen: Ett försök med R-7 den 23 september 1958 skakade sönder pga resonansfenomen efter 93 s. Den 11 oktober 1958 skickades två raketer iväg: 09.42 (svensk tid) en amerikansk raket med beräknad ankomst månen den 13 oktober ca kl 21 nådde aldrig mer än 110 000 km höjd 22.42 (svensk tid) en sovjetisk raket med beräknad ankomst månen den 13 oktober ca ca kl 12 exploderade efter 104 s. Den 8 november 1958 skickade USA iväg en raket, där tredje steget klickade, men man upptäckte i alla fall att jorden hade strålningsbälten. Den 4 november skickade Sovjet iväg en raket som krånglade 4 minuter efter start. Den 2 januari 1959 lyckades ryssarna få iväg Luna-1 12 mot månen, men den missade målet med 6400 km. Västvärlden tvivlade på försöket, eftersom man inte kunde notera några radiosignaler

Den 8 november 1958 skickade USA iväg en raket, där tredje steget klickade, men man upptäckte i alla fall att jorden hade strålningsbälten. Den 4 november skickade Sovjet iväg en raket som krånglade 4 minuter efter start. Den 2 januari 1959 lyckades ryssarna få iväg Luna-1 mot månen, men den missade målet med 6400 km. Västvärlden tvivlade på försöket, eftersom man inte kunde notera några radiosignaler från sonden. Den 3 mars samma år skickade amerikanarna iväg Pioneer-4, som missade månen med 62 000 km, men sände mätdata ända ut till ett avstånd från jorden på 660 000 km. Så den 12 september kl 7.39 svensk tid skickades Luna-2 iväg på ett välriktat skott mot månen och kraschlandade den 13 september kl 22.02, som första människotillverkade föremål. Ryssarna kom alltså först till månen! Redan den 4 oktober 1959 var det dags för nästa ryska bedrift: Luna-3 kunde skicka de första bilderna från månens baksida med hjälp av provisorisk filmframkallning efter passagen av månen. Ytterligare två ryska försök gjordes, men dessa misslyckades. Amerikanarna gjorde under samma tid tre misslyckade försök: 26 november 1959, kommandomottagaren stängdes av (av misstag) 25 september 1959, noskåpan drabbades av övertryck på hög höjd och lossnade 15 december 1960, det oprövade bränslet hydrazin gav problem Först 1962 kunde månsonden Ranger göra en misslyckad, halvhård landning på månytan. Under åren 1964-65 kunde ett antal månsonder skicka bilder under nedstörtandet mot månen och man fick en första bild av månkratrarnas fraktala utseende: bilderna såg ungefär likadana ut oavsett höjden. Den 3 februari 1966 lyckades Luna-9 göra den första mjuklandningen på månen och sända foton från landningsplatsen. Dessa bilder kunde plockas upp av radioteleskopet i Jodrell Bank, avkodas med en vanlig faxapparat och spridas över världen till ryssarnas stora förtret. I april 1966 kunde ryssarna placera en liten satellit i bana runt månen. Satelliten kunde då spela Internationalen lagom till 1 maj. Under åren 1965-68 lyckades USA med fem av sju mjuklandningar, bl. a Surveyor 3 och under ungefär samma tid kunde Luna Orbiter kartlägga potentiella landningsplatser för de amerikanska bemannade månfärderna. När ryssarna började inse att de skulle förlora kapplöpningen om bemannade färder till månen, satsade man i stället på obemannade sonder, som skulle ta prover på månen och sedan sända tillbaka dessa till jorden. Den första, Luna-15 (13 juli 1969) kraschade mot månen den 21 juli, dagen efter Neil Armstrongs månlandning. De tre följande Luna-16 (1970), Luna-17 (1972) och Luna-18 (1976) blev däremot lyckade och får anses som mycket beundransvärda. Som avslutning gav Sven Grahn några andra uppgifter om månfärder. Apolloprojektet beräknas ha kostat totalt 103 G$, vilket inte är så mycket om man jämför med USAs krigsutgifter. Apollo 17, 6 december 1972, blev den sista bemannade månfärden under 1900-talet. Den svenskkonstruerade satelliten SMART-1 gick in i bana runt månen den 16 november 2004 och bringades till en kontrollerad kraschlandning på mamens yta den 3 september 2006. Kjell Werner Sekreterare Astronomiska sällskapet Tycho Brahe 13

WORKSHOP FÖR MOBILA LÖSNINGAR Mobila lösningar handlar om att komma åt verksamhetens information och system var man än befinner sig. Dessa bygger på att utrusta mobila enheter och personal med teknik som skapar en ständig uppkoppling mellan verksamhet på kontoret och fältet. Utvecklingen inom det mobila området går mycket snabbt. Handdatorerna, vilka tidigare bara fungerade som enkla kalendrar, är nu en integrerad del av företagens it-strategi. Utvecklingen mot standardiserade operativsystem och kommunikationssätt gör det lättare att skapa lösningar att växa med. Detta har medfört att mobila lösningar idag både är billiga och lättanvända. Vid ett samarrangemang med Dataföreningen den 15 februari presenterade Henrik Larsson från Tedkompile AB exempel på ett par mobila lösningar. Vi fick en genomgång av hur interaktivitet mellan Microsoft Exchange och Microsoft Sharepoint mot mobila enheter kan fungera. Han visade hur man med Microsoft Office Outlook 2003 och Microsoft Exchange Server 2003 kan få tillgång till sin Exchange server direkt via internet - om man kan surfa på webben så kan man också nå sin Exchange-brevlåda. Vi fick även se hur detta kan göras från en mobiltelefon. Vidare gick Henrik igenom hur man kan lösa säkerheten och visade hur man rent praktisk går till väga för att implementera mobila lösningar. Leif Eneberg Ordf IT-avd Ifö Sanitär för funktionell harmonisk tidlös design med hög finish Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 14

15