Stora Essingen Allmänt i korthet Stora Essingen är en ö och en stadsdel i Stockholms innerstad, intill Lilla Essingen i Mälaren. Ön är 73 hektar stor, och omges av Essingefjärden, Essingedjupet, Essingesundet, Klubbfjärden och Oxhålet. Den är kraftigt kuperad. Ön är ligger i Stockholms stad, och tillhör Kungsholmens stadsdelsområde. Tidigare namn var Hessingen. Stora Essingen låg tidigare i Bromma socken som inkorporerades med Stockholms stad 1916. Fram till 1955 tillhörde den Bromma församling, därefter i den nybildade Essinge församling. Fram till 1975 ingick den i Västerort, men tillhör sedan dess Innerstaden. Essinge församling hade 1254 invånare år 1920. åren 1960, 1997 och 2007 var siffrorna 10443, 6063 och 8526 Cirka 1870 började man bygga arbetarbostäder och sommarstugor här. 1907 började man sälja tomter, men det var först 1929, när Essingebron (lokalbron) invigdes, som det blev någon fart på försäljningen. I den centrala delen av stadsdelen, kring Essingetorget, finns flerfamiljshus, i övrigt består bebyggelsen mest av villor. Busstrafik till ön har förekommit sedan den 15 december 1928, först med busslinje 56 från Fridhemsplan Åren 1945-1961 trafikförsörjdes Essingeöarna med trådbussar (linje 96). Fram till 1959 ansågs stadsdelen taxemässigt som en förort och man fick betala tilläggsavgift. Numera trafikerar buss 1 och 49 ön. Spårvagnstrafik (eller med annan terminologi förortsbana) fick ön först år 2000, då Tvärbanan öppnades. Litet historia Ursprung Essingeöarna är en rest av rest av en skärgård som omfattade ela Brommalandet och kallades understundom Bromma skärgård. Namnet Essingen härleds från Åsön som var det äldsta namnet på Södermalm. Ässingen är en diminutiv form av Åsön. Bellman omnämner ön som Hässingen och detta beror på att roslagsmål talades även i Stockholm och på Mälaröarna
Stora Essingen var ursprungligen 2 öar och Essingeöarna beboddes av fiskare men kom så småningom att utnyttjas som sommarnöjen. På ön anlades ett värdshus på 1700 talet(krogen Lugnet) som kom att stå kvar till 1870. Namnet värdshusbacken finns kvar och vid värdshusbryggan lägger ångbåtarna mot Drottningholm fortfarande till. Trafik Stora Essingen trafikerades i äldre tider av roddarmadamer men så småningom bildades Stockholms Ångslups Ab år 1863. Detta bolag uppfyllde dock inte de åretruntboendes krav varför öborna bildade ett eget bolag Essingerederiet och ett ångbåtskrig uppstod. Detta varade i 4 år men sedan gick Essingerederiet i konkurs och hoppet stod tll Vaxholmsbolaget som skulle överta trafiken. Den första bron byggdes redan 1917 och var en flottbro som var delad på två och mellan delarna löpte en färja under dygnets ljusa timmar.öbefolkningen var delad vad gällde bättre förbindelser, några ville ha spårvägstrafik (främst de som bodde nära Lilla Essingen) men några tyckte båtförbindelse var bäst. År 1928 kom en ny bro. Redan då tyckte några att bron verkade klen men det dröjde 20 år till bron förstärktes på grund av den olycka med en buss som körde av bron varvid 10 personer drunknade (1948). Det fanns också redan då planer på broar till Bromma och Hägersten men de förverkligades inte. Sedan har denna bro ersatts av nuvarande Essingeleden och den bro som leder tvärbanan vidare till Gröndal respektive Alvik. Dessförinnan hade flera olika kontroversiella linjesträckningar över ön diskuterats. När den nya bron kom också bussen. Bussens nummer var 56, den ersattes sedan (1945) av trådbuss med nr 96 med starkare motor som orkade upp för de branta backar som 56 an inte hade klarat. Trådbussarna 1967 av motordrivna bussar (i samband med omläggningen till högertrafik) som återigen fick nr 56. Numera trafikeras ön av blå ledbuss nr 1 samt buss nr 49. Essingeleden blev under tidiga 1960-talet Sveriges största vägbygge trots att det bara omfattade fem kilometer ny väg. Markexpropieringarna blev betydande och kom att kosta cirka 40 miljoner (den totala kostnaden för projektet blev i slutändan 240 miljoner kronor). En fabrik, flera kolonilotter och enskilda fastigheter, hundra lägenheter, en skola och andra fastigheter och tomter fick lösas in och rivas. Därtill kom att Stora
Essingen och Lilla Essingen fick nya broar för lokaltrafiken. De gamla broarna till ön var byggda på 1920-talet och uttjänta i början av 60-talet, alldeles för smala i vart fall för tung trafik (se Essingebroolyckan). Dessa broar invigdes samtidigt med att Essingeleden blev klar. 2000 invigdes tvärbanan som förbinder Storan med Alvik och Gröndal. Stationen på Stora Essingen ligger där en gång Essinge Ångtvätt bedrev sin verksamhet från 1907 till 1963 sedan en stor brand förstört tvätteriet. Näringsliv Elektrisk ström kom till ön år 1920 med benäget bistånd av Essinge Ångtvätt och Luxbolaget. Kända industrier på Lilla Essingen har varit Electrolux och Primus. På Stora Essingen fanns pappersbruk. Kungsholms Express och Spedition fanns på Stora Essingen mellan 1930 och 1988., Essinge Ångtvätt kom 1909 Lundby Kemiska Tvätt på 1930 talet. Swedbank 1983 flyttade Sparbankernas Data AB (Spadab) in i nya lokaler som byggts på den plats där Essinge Ångtvätt legat. Mellan 1983 Och 2004 fanns båtförbindelse mellan Riddarholmen, en brygga utanför banken och Alvik. Allca tillverkare av produkter för data och telekommunikation Biograf, apotek, postkontor och butiker inom snart när alla branscher. Idag finns bland annat Swedbank och Lärarförbundet för att nämna några stora arbetsgivare. Skola Barnen på Stora Essingen fick först gå i skola i gamla stan (Storkyrkoförsamlingen).När de arbetare på Ekensbergs varv som bodde på Essingen ville ha sina barn i skola i den egna församlingen nämligen Bromma gick detta inte att ordna eftersom Ångslupsbolaget inte ville köra dit. I stället fick de gå i skola i Örnsberg i Hägersten. Så småningom ordnades med skola i Alvik. Sedan växte Lilla Essingen så att man där kunde ordna skola. 1917 fick Stora Essingen sin första skola i ett bostadshus där fotogen användes till belysning. (Den kallades Bläckhornet och låg vid
Norrskogsvägen 25. Sedan användes träkapellet som skola till dess Essingen sin egen skolbyggnad (1932 idag K-märkt) som idag inrymmer även franska skolan. Skolan tillbyggdes i ett antal omgångar. Vid skolan finns idag också förskola och i skolan finns en filial till stadsbiblioteket. Kyrka och församling Stora Essingen tillhörde ända till 1953 Bromma församling och men prästerna i Bromma församling besökte sällan Stora Essingen. När Essingeborna misslyckades med sin strävan att tillhöra Storkyrkoförsamlingen väcktes tanken på en egen kyrka. Den första kyrkan var Allianskapellet (Flottbrovägen 5) som var en frikyrka. Konfirma -tionsundervisningen flyttade från Bromma till Stora Essingen och gudstjänster hölls i detta kapell. 1941 fattades beslut om att uppföra en egen kyrka och församlingsgård. Församlingsgården blev klar 1954 (året efter det Stora och Lilla Essingen hade blivit egen församling.) Men däremot inte pastorat utan det det bildades tillsammans med Västerled.. 1959 invigdes den nya kyrkan och 1962 blev Essingen eget pastorat. Arkitekt var Cyrillus Johansson som bl a ritat Årstabron. Essingekapellet Innan Stora Essingen fick sin bro kändes ett behov av kristen förening. En så kallad alliansförening bildades 1913 som till att börja med fick bedriva sin verksamhet bland annat i villan Flottbrovägen 6. 1923 fick man ett eget kapell där det bedrevs söndagsskola, skolundervisning och gudstjänster. 1970 köpte Liberala Katolska Kyrkan (LKK). Kyrkan heter idag St Mikael och är idag domkyrka för LKK.
Allianskapellet tillhör idag liberala katolska kyrkan (Liberala katolska kyrkan är ett kristet samfund med episkopal struktur.) Gator och vägar Aludden Aluddsvägen 8 Edvard Persson, Elvira Harms (tillskärarakademin) Aluddsvägen 16 Adolf Jahr Aluddsvägen 18 Sven Tumba
Badstrandsvägen Lusthus ritat av Ragnar Östberg Badstrandsvägen 8 har inhyst apotek Här har också Kjell Boman (10 000 kr frågan), Åke Ohberg (regissör), Mattwilda Dobbs (operasångerska), Johanna Sjöberg (simmerska) m fl Bergsmarksvägen 8 - Erik Stapelberg ( Bryll i DN) bodde här 10- Ulla-Britt Håge dotter till Douglas Håge bor Skogsmarksvägen Kort gata som hyst äldreboende. Avslutas med trappa ner till vattnet med träramper att promenera på Eknäsvägen Eknäsvägen 1 unikt hus Eknäsvägen 13 entré med vacker väggmålning Ensittarvägen Enisttarvägen 3 expressenfotografen Jan Delden Ensittarvägen 4 essingens dåvarande kvarterspolis Nils Nilsson bodde här Ensittarvägen 11 Axel Strindberg, författare, brorson till August Eremitvägen Uppkallad efter verklig person som levde som Eremit Eremitvägen 4 Gunnar Bark, Autoliv Essingekroken Privat väg Essinge Högväg Essinge Högväg 5 - Gösta Bodemar, komminister Essinge Högväg 14 växte Susanne Osten upp Essinge Högväg 19 fanns livsmedelsaffär där Edvard Persson handlade
Essinge Högväg 25 kanotisterna Lars och Bengt Glasér Essinge Högväg 29 Einar Ekberg, sångare Robert Wells bor på denna väg Essinge Kyrkväg Essinge Kyrkväg 1-3 har har funnits köttaffär samt fisk och grönsaksaffär Essinge Kyrkväg 8 har funnits livsmedel, bageri och mjölkaffär Carl-Henning Hedström sälde strömming via cykel direkt vid dörran Essingeringen Essingeringen är öns längsta gata Essingeringen 1 lyxvilla, 305 m2 byggd av Gösta Videgård (byggmästare) som omkom i hajolycka Essingeringen 10 - funkis Hessingestenen - hörnet Essingeringen/Eremitvägen Essingeringen 13 - DN journalisten Martin Stugart har bott här Essingeringen 22 A_B kallas Essinge Strand, terasshus i 7 våningar Essingeringen 72D - har cellisten Gunnar Fröjel bott Essingeringen 72B - har Lena Liljeroth bott Essingestråket Bredaste gatan som planerades för att vara en fortsättning på en trafikled från Gröndal. Sedan planerads tvärbanan gå här. På stråket fanns alla slags affärer. Essingetorget Slutstation för bussen. Dansösen Gerd Andersson (Bibis syster) har bott här. Många affärer, bland annat blomster, cykel, bageri och damfrisering. Flottbrovägen Flottbrovägen 3 Laos ambassad, tidigare har här funnits ungdomsgård, föreningsgård Flottbrovgen 5 Liberala Katolska Kyrkan tidigare kallat Essingekapeller
Flottbrovägen 16 reveterat trähus, har har Olof Hedbom (en av Sveriges främsta kartografer9 bott Gammelgårdsgränd Två radhuslängor byggda 1981/1982 Gammelgårdsvägen Gammelgårdsvägen 12 Bengt Nilsson (höjdhopparen) har bott här Anita Persson (som har Strindbergsvandringar) har bott i nr 22 Carola och Runar har också bott här en kort tid Kungsklippan plats för firande av Valborg med musikkår som utgår från Essingetorget Essingebadet Tidigast badade folk antingen vid sin egen sjötomt eller nedanför gamla Broparken. Det är därför som vägen som går dit heter Badstrandsvägen. Det som blev ett friluftsbad tillkom på 1930 talet. Så småningom kom flytbrygga och på 1940 talet också hopptorn. Det fanns också ett sommarcafé. 1955 stängdes badet i samband med den paratyfysepedimin som drabbade Stockholm. Avlopp gick ju ut i närheten. Så småningom förbättrades vattenreningen och badet kunde öppnas igen så sent som 1999. Junohällsvägen Junohällsvägen 1 här låg Essinge Ångtvätt 1909 1963 (tvättade släkten Bernadottes tvätt). Nu ligger här Swedbank Junohällsvägen 17 här bor Lasse Björn (gammal ishockeyspelare) Junohällsvägen 19 här har Per Åsbrink bott Kållbergsvägen Kållbergsvägen 3 kallas Kopparhuset eftersom det har kopparplåtar på väggarna
Norrskogsvägen Mitt emot nr 4 funkis hus byggda av Gösta Videgård, Set Svanholm har bott här Norrskogsvägen 1 från detta hus styrdes det dolda kamera inslag som handlade om talande brevlådan Rådlösavägen Rådlösavägen 5 Carl Johan de Geers pappa har bott här Segelbåtsvägen 3 punkthus ritade av Anna Hidemark vid White arkitekter (seniorboende i nr 14) konstverket Storlom namnsatt av Birgitta Stenberg Vid segelbåtsvägen fanns tidigare Essinge Ångtvätt. Efter diverse turer med Philips Teleindustri, ABV, planer för byggnader för ryska ambassaden finns där numera Swedbank IT (tidigare Spadab). Segelbåtsvägen 15 Lärarnas hus invigt 1984 med restaurang Mälarterassen (öppen för allmännheten) och brygga för rekreation och bad (tidigare även brygga för båtförbindelsen till Riddarholmen) Alcahuset tidigare Ferodeohuset och därefter Philips Teleindustri och Carl Lamm. Om Alca se Näringsliv Från 1939 fram till 1980 talet fanns här ett pappersbruk (AB Förenade Santorinverken). Sjöstugegränd en trappa som går ner till fastigheter vid sjön Snipkroken Snipkroken 3 Här har Carl York bott som var Sverigechef för svenska MGM. Flera amerikanska skådespelare t ex Elizabeth Taylor och Gregory Peck sägs ha varit här. Privat gata mot att allmänheten får promenera längs stranden nedanför.
Stenkullagränd Öns kortaste gata Stenhällsvägen Stenhällsvägen 10 här har vissångaren Bo Sundblad bott Stenkullavägen Stenkullavägen 5 Jarl Hjalmarsson har bott här Stenkullavägen 6 Sven Stolpes far har bott här Stenkullavägen 9 ritad av Cyrillus Johansson Stenkullavägen 12 Carl Anton (trubaduren) har bott här Stenkullavägen 16 Agneta Ekmanner och Ulla Trenter Stenkullavägen 19 Bo Widerberg har bott här Strykerskevägen - 80 meter lång gata Sällskapsvägen Sällskapsvägen 6 här har Ewonne Winblad bott Torggatan Torggatan 2 här har Peter Torbjörnsson bott (gjorde filmen om Essingeolyckan) Torggatan 8 kallas Elefantvillan p g a dekoration inne på tomten Värdshusbacken Värdshusbacken 6 ritad av Cyrillus Johansson Värdshusbacken 14 äldsta huset på Stora Essingen 1854 Värdshusslingan Värdshusslingan 2 har 3 K-märkta hus
Essingebroolyckan Stockholms Spårvägars trådbuss på linje 96 var på väg mot Stora Essingen strax efter klockan 8 på morgonen. Mitt på bron kolliderade den med en lastbil lastad med betongplattor som var på väg i motsatt riktning. Fälgmuttrarna på bussens högra framhjul grep tag i lastbilens högra bakhjul vilket gjorde att bussens hjul vreds till höger. Genast därefter grep bussens fälgmuttrar tag i främre fälgkanten på lastbilen vilket gjorde att bussens framhjul starkt vreds åt höger vilket gjorde att busschauffören förlorade kontrollen över fordonet. Vid den kraftiga kollisionen slets lastbilen i två delar och det bakre hjulparet lossnade. Bussen girade vinkelrätt mot höger och kraschade in i det svaga broräcket. Under ett par sekunders tid stod bussen och vägde på kanten innan den ramlade över kanten ned i Essingesundet, 14,5 meter under bron. Två personer blev vittnen till hur två av busspassagerarna kämpade för sina liv i vattnet. Den ene av dessa, försäljaren Börje Holm, lyckades de rädda medan den andre passageraren försvann i djupet. Undantaget Holm omkom samtliga passagerare. Räddningstjänsten kom snabbt till platsen och arbetet inriktades snart på att lyfta upp bussen från sundets botten på 17 meters djup. Med hjälp av en 15-tons pontonkran kunde bussen lyftas upp på eftermiddagen. Essingebron byggdes 1929 och hade 1948 en körbana på 5,2 meters bredd och gångbana på 1,2 meter. Essingeviken Essingevikens bostadsområde byggdes under perioden 1994 till 1997. Här låg tidigare Kungsholms Express lager och kontor, och i stället har det här byggts 116 stycken bostadsrättslägenheter i 9 hus. Det ligger i västerläge vid Oxhålet, som är sundet mellan Stora Essingen och Bromma I närheten ligger också Swedbank (tidigare Spadab), Lärarförbundets kontor och Essinge Konferenscenter. Några personliga minnen Från Essingetorget gick under 40 och 50 talet trådbussen nr 96 till Norra Bantorget där jag gick i läroverket Norra Latin. Rätt ofta tappade trådbussen tentaklerna upp till trådarna och då fick konduktören och chaffören gå ur bussen och fästa upp dem igen. På den tiden fanns också så många affärer att man nästan inte behövde lämna ön.
Vid hörnet av Essingestråket och Stenkullavägen fanns två livsmedelsbutiker (varav den ena Konsum), ett glasmästeri och mitt emot skolan en tobaksafför (som ännu finns kvar). Vid Essingetorget fanns mjölkaffär som jag minns även som bageri, cykelaffär (där man kunde pumpa sina däck), blomsteraffär och glasskiosk. Vid Essingestråket fanns leksakaffär och fiskaffär och vid Badstrandsvägen fanns återigen en livsmedelsaffär, postkontor och frisör som fortfarande finns kvar. Många av kvartersnamnen härrör från Essinge Ångtvätt och min kompis och jag gjorde oss lustiga åt kvartersnamnen tvättbaljan, strykbrädan m fl. På vintrarna jumpade man på isflaken mellan Essingen och Alvik. Källa: Eric Stapelberg - Stora Essingen Essingeöarnas Hembygdsförening (skrift om Stora Essingen utkommen 2009) Wikipedia Egna minnen